Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskolorna Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Slottsparken på Sallerups förskoleområde i Eslövs kommun. Ansvariga för planen. Förskolechef Gull-Britt Swenson och en likabehandlingsgrupp bestående av förskollärare Ingela Lysmo, Malin Lönnmyr, Catharina Olsson, Jenny Andreasson, och Anna Rundgren. Vår vision. Vi ska se och bemöta alla människor med respekt utifrån deras förutsättningar, behov, intressen, motverka diskriminering och kränkningar. Planen gäller fr.o.m. 2015-10-01 t o m 2016-12-31 Barnens delaktighet Dagliga samtal med barnen och observationer genomförs återkommande för att göra barnen delaktiga i vår verksamhet. Diskussioner förs kring åtgärder i demokratiarbetet, pedagoger emellan, i barngruppen och med vårdnadshavare. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom en samrådsgrupp som har föräldrarepresentanter från varje förskola, förs diskussioner kring likabehandling. Alla vårdnadshavare får delaktighet genom en årlig föräldraenkät som sammanställs, analyseras och åtgärdas. Detta presenteras på föräldramöte eller via e-post. Enskilda utvecklingssamtal erbjuds två gånger per år. Personalens delaktighet Personalen för diskussioner på arbetsplatsträffar. Varje förskola har utarbetat egna specifika åtgärder inom den befintliga likabehandlingsplanen, se bilagor.
Förankring av planen Planen går ut på remiss till all personal och samtal sker i arbetslagen innan den beslutas. Planen läggs ut på hemsidan www.eslov.se där vårdnadshavare och andra kan ta del av den. Planen finns alltid tillgänglig vid utvecklingssamtalen. Planen finns tillgänglig för alla på förskolan. Utvärdering Vårdnadshavares synpunkter som kommer fram i föräldraenkäten tar personalen del av. De diskuteras och analyseras i arbetslagen. Innehållet i föräldraenkäten kan diskuteras på föräldramöten och eventuellt leda till åtgärder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barnen är delaktiga genom att personalen lyssnar och samtalar om deras tankar och åsikter. Vårdnadshavare är delaktiga genom föräldraenkäten och arbetslagen genom möten kring utvärdering av resultaten. Ansvariga är deltagarna i likabehandlingsgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förskolornas värdegrundsarbete är ett ständigt pågående arbete. Värdeorden som är en del av värdegrundsarbetet är viktiga för vår gemensamma samsyn som påverkar vårt direkta arbete med barn och vårdnadshavare. Årets plan ska utvärderas senast 2016-12-31 Årets plan Årets plan ska utvärderas genom föräldraenkäter, samtal med barn och diskussioner i arbetslagen. Detta sammanställs i verktyget för kvalitetsarbetet; RAN. Förskolechef Gull-Britt Swenson är ansvarig för att årets plan utvärderas. Främjande insatser Främja likabehandling och förhindra utanförskap. Områden som berörs av insatsen Kön, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning Barnen ska känna till hur man är en trevlig, hjälpande kompis. Personalen arbetar aktivt med att främja ett positivt socialt klimat. Definitionen av ett bra bemötande (se bilaga 1). Alla vårdnadshavare ska med förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir utsatta för kränkande behandling. Vårdnadshavare ska känna till hur förskolan arbetar med jämlikhet, solidaritet och mångfald. 2
Uppföljning På arbetsplatsträffar ska personalen diskutera hur vi har arbetat med åtgärderna (se bilaga). I föräldraenkäten kan vårdnadshavare svara hur mycket de känner till om arbetet med jämlikhet, solidaritet och mångfald. Insats Personalen för dagliga samtal med barnen i verksamheten. Föräldraenkät skickas ut till samtliga vårdnadshavare. Informera vårdnadshavare på föräldramöten och på utvecklingssamtalen om vår likabehandlingsplan. Ansvariga Likabehandlingsgruppen ansvarar för att reflektioner förs med barnen och att observationer genomförs. Förskollärarna tillsammans med arbetslagen ansvarar för att åtgärderna genomförs och beskrivs i kvalitetsverktyget; RAN. Datum när det ska vara klart Arbetet utvärderas på sista planeringsdagen HT 2016 och uppdateras därefter årligen. Kartläggningsmetoder Samtal med barn, observationer, föräldraenkät och tillbudsrapporter. Områden som berörs i kartläggningen Barns trygghet och trivsel, utveckling och lärande samt inflytande och delaktighet. Hur barn och föräldrar involveras i kartläggningen Genom samtal med barn och observationer av barn. Genom föräldraenkäter och föräldramöten med vårdnadshavare. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom delaktighet i samtal och observationer. 3
Resultat och analys Sammanfattningen från vårt likabehandlingsarbete med barnen syns i vårt kvalitetsverktyg; RAN. Sallerups förskolors föräldraenkät 2015 gav 220 svar. Procenttalen i tabellen visar de positiva svaren på respektive förskola. Munkebo Nunnebo Jonasbo Toftabo Trygghet, trivsel och 92% 96% 92% 89% glädje Bemötande 91% 83% 92% 95% Normer och värden 76% 76% 81% 75% Information om barn 93% 86% 85% 91% och verksamhet Känner till 78% 74% 62% 65% likabehandlingsplanen Antal svar 114 36 26 44 Rutiner för akuta situationer Personalen dokumenterar det inträffade. Förskolechef och vårdnadshavare informeras. Samtal med vårdnadshavare erbjuds så fort som möjligt. Policy Sallerups förskolors målsättning är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga i sin miljö. En viktig del i detta är att främja likabehandling och förhindra utanförskap. Varje enhet ska kartlägga och analysera om det finns något som leder till, eller riskerar att leda till diskriminering eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen är närvarande och har uppsikt över platserna barnen leker på för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Personal i närmast berörda arbetslag och förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den personal som uppmärksammat händelsen dokumenterar och samtalar med berörda barn, vårdnadshavare och annan berörd personal samma dag som händelsen skett. Samma personal informerar även förskolechef som bokar och deltar i samtal vid behov. 4
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den personal som uppmärksammat händelsen dokumenterar och förskolechef kontaktas. Förskolechef samtalar med berörd personal och vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal bokas in vid första samtalet. Förskolechef, berörd personal och vårdnadshavare deltar. Rutiner för dokumentation Personal som observerat kränkningen dokumenterar handlingen skriftligt. Ansvarsförhållande Förskolechef har huvudansvar. Alla som arbetar i förskolan har skyldighet att följa handlingsplanen. 5
Bilaga 1 Förebyggande åtgärder mot kränkningar. Inom Eslövs kommuns Barn och Familj verksamhet ska vi se och bemöta alla människor med respekt utifrån deras förutsättningar, behov och intressen. Det råder nolltolerans mot kränkningar. Sallerups förskolors definition av ett positivt bemötande: Vi visar respekt för barnet, uppmuntrar och tar tillvara barns olika kompetenser. Vi uppmuntrar barnet att uttrycka sina åsikter och göra egna val. Vi uppmuntrar barnets självständighet och ger tid att prova själv. Vi lyssnar och samtalar med varje barn och bekräftar barnet positivt. Vi hjälper barnet in i leken och att hitta kompisar. Vi visar glädje och inspirerar barn till gemenskap och att leka och lära av varandra. Vi utvecklar ständigt inspirerande miljöer som leder till möten mellan barn. Vi är positiva föredömen och goda förebilder i kontakten med varandra. Vi för fortlöpande samtal med barnen kring hur man uppträder mot varandra, som exempelvis genom att upprätta trivselregler och läsa böcker kring demokrati, etik och moral. Vi stimulerar barnen att stödja och trösta varandra och ger dem erfarenhet av vad empati är. Vi skapar trygghet genom vuxennärvaro i lek och aktiviteter. Vi har daglig kontakt och regelbundna samtal med vårdnadshavare om barnens relationer och förskolans gemensamma värdegrund. Definition av ett negativt bemötande: Diskriminering är en handling som utestänger eller kränker en person, den behöver inte vara medveten eller aktiv. Trakasserier är en aktiv och medveten handling som kränker en person. Mobbing är upprepade trakasserier och kränkningar, det råder då en obalans i makt mellan den som kränker och den som kränks. Kränkande behandling är när någon eller några går emot principen om alla människors lika värde och är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer, riktas mot en eller flera och drabba såväl barn som vuxna. Den kan vara fysisk som till exempel att bli slagen, biten, riven eller knuffad eller vara verbal som exempelvis att bli hotad, kallad för öknamn eller fula ord. Kränkningen kan också vara psykosocial, som till exempel att bli utsatt för utstötning i lek och aktiviteter, bli retad, skrämd eller gjord till åtlöje. 6
Utredning av kränkande behandling: Vi reagerar, tar aktivt och tydligt avstånd från negativa attityder, utanförskap och konflikter. Vi ger barnet verktyg för att kunna lösa kränkande behandling. Vid varje situation av kränkning uppmärksammar vi den. Vi tar den eller de berörda åt sidan och pratar igenom vad som har hänt. Om barn eller vuxen använder ett kränkande ordval, kroppsspråk eller fysisk handling, måste vi genast visa att det inte accepteras. Vi använder oss av hur frågor: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du att den andre kände sig? Hur ska du göra för att kompisen ska bli glad? Vi ansvarar för att det kränkta barnet får upprättelse och blir tröstat av barn och personal. Barn säger och gör förlåt. När kränkningen sker av en vuxen så använder vi rak kommunikation. Vi tar den vuxne åt sidan och ifrågasätter handlandet. Vid upprepade kränkningar, ska vårdnadshavare och förskolechef informeras. Om behov finns ska åtgärder därefter vidtas. 7
8
9