Svar lämnade av sophie.engstrom@viewpoint-east.org 2016-06-11 07:18:38 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Ivan Franko universitetet i Lviv Fakulteten för internationella relationer Avdelningen för främmande språk Lviv Sophie Engström sophie.engstrom@viewpoint-east.org 2. Land Land: Ukraina 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen startade första september 2015 och avslutades i sista januari 2016. Vårterminen inleddes den 8 februari och avslutades den 30 juni 2016. 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 52 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Biämne institution?du kan välja fler alternativ Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 2 Sophie Engström (lektor) och Oksana Lutsiv (lokalanställd, VT 2016 tjänstledig), Julia Petriv (vikarie för Oksana Lutsiv VT 2016). 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Nej Svenska är ett biämne och deras examen är internationell rätt, områdesstudier eller diplomati. Vi har även studenter från andra fakulteter. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Intresset för svenska språket och Sverige är mycket stort och ökar, på universitetet, i Lviv samt i hela regionen. Våra studenter, som främst kommer från Fakulteten för
Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? internationella relationer, är ofta intresserade av svensk politisk och samhällsliv. Vi fokuserar mycket på dagsaktuell debatt och det svenska demokratiska exemplet väcker stort intresse hos studenterna. Trots att barngrupperna från slutet av 1990- talet är mycket små, lockar vi många studenter från olika fakulteter till vår undervisning. Vi har studenter från hela Ukraina. Från Donetsk, Luhansk, Mariupol, Cherson, Krym etc samt regionerna kring Lviv. Det finns ett stort intresse för svensk litteratur och samhälle utanför universitetet. Varje år förekommer det till exempel olika svenska litterära arrangemang, både inom ramen för Lvivs bokmässa och fristående. Vi har har ett bokförlag i grannstaden Ternopil, Krok (http://krokbooks.com) som översatt och publicerat flera svenska romaner och diktsamlingar. Vi har bland annat f.d. studenter att tacka för flera av dessa arrangemang och översättningar. Varför läser Fler av våra studenter läser svenska då de imponeras av den svenska demokratiska studenterna svenska modellen. De vill få mer kunskap om hur vi har byggt upp vårt samhälle. Många har till vad är deras exempel som mål att arbeta som journalister eller diplomater med inriktning på motivation? Sverige. Stipendierna till Sverige är givetvis ytterligare en morot. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Våra studenter kommer främst från Fakulteten för internationella relationer, men vi har även studenter från Fakulteten för journalistik och främmande språk. Fler av våra f.d. studenter arbetar på daglig basis med svenska språket. De har fått jobb på svenska företag, verksamma i Ukraina. Men vi har även några professionella översättare bland våra f.d. studenter, och de som bidrar till att sprida kunskap om Sverige och den svenska litteraturen. Alla studenter blir efter avslutade utbildningar, små ambassadörer för Sverige. De bidrar till att sprida bilden av Sverige, vårt språk, samhälle och kultur. Ja För några år sedan gjordes en studie av Oksana Lutsiv (lokalanställd) och Hanna Mamchur (f.d. lokalanställd) inom ramen för projektet "Svenska språket i internationell affärskommunikation". Deras artikel heter "Anställningsbarhet för akademiskt svenskstuderande i Lviv" och finns i den gemensamma skriften för projektet. Det vore bra om vi kunde göra en uppföljning på den. 7. Undervisningens uppdelning 1:a årskursen: 14 studenter, 4 par á 80 minuter i veckan. 2:a årskursen: 22 studenter, 2,5 par á 80 minuter i veckan. Studenterna som läser internationell rätt har 1,5 lektion extra med fokus på Sverigekunskap. 3:a årskursen: 6 studenter, 2,5 par á 80 minuter i veckan, 4:e årskursen: 9 studenter, 4,5 par á 80 minuter i veckan 5:e årskursen: 1 studenter 1 par á 80 minuter i veckan. Vi är två lärare som undervisar: Oksana Lutsiv, lokalanställd lärare är tjänstledig under vårterminen och hennes vikarie heter Julia Petriv. Lektorn heter Sophie Engström. Lektorn undervisar på alla årskurser och har i snitt 16 lektionstimmar per vecka. Lokalanställd undervisar i svenska på årskurs 1-4 och översättning årskurs 3-5. 8. Undervisningens innehåll - Under första året läser studenterna Rivstart A1+A2, extra övningar till teman i
Rivstart från Första övningsboken i svensk grammatik, Hellström G. och Svenska mönster. Vokabulär: extra övningar till teman i Rivstart från Tema Ord. Hemläsning: diskussion av Fotografens död, H. Mankell, lättläst samt extra övningar. Inom ämnet Sverigekunskap har vi använt "Sverige - en lättläst faktabok" samt artiklar från SIs sida Presenting Sweden. - På årskurs två använder Rivstart B1+B2 (kap 1.4), Grammatik: extra övningar till teman i Rivstart: partikelverb och saker, Tänk efter, Bodegård A.; reflexiva pronomen, reflexiva verb, Första övningsboken i svensk grammatik, Hellström G.; huvudsatser, Form och funktion, ordföljd, Ballardini K. Vokabulär: Vokabulär: extra övningar till teman i Rivstart från Tema Ord Hemläsning: diskussion av Herrgårdssägen, S. Lagerlöf, lättläst och I taket lyser stjärnorna, Johanna Thydell samt extra övningar. Sverigekunskap: Sverige på svenska, Svensk historia, Sveriges riksdag, samt artiklar från 8sidor och annan media. För hörförståelse använde vi Klartext. För uttal har vi bland annat använt Så ska det låta. - Tredje årskursen använder vi Rivstart B1+B2. Uttal: Svenska med melodi. Grammatik: emfatisk omskrivning, Form i fokus C, Fasth C., Kannermark A.; Snacket går; passiv, Andra övningsboken i svensk grammatik, Hellström G. Under höstterminen hade vi ett miljöarbete och studenterna har fått göra ett projektarbete om miljö (ekologisk ekonomi, miljörätt eller ekoturism). Vi har också läst tidningsartiklar och onlinematerial om miljö. Utöver det har de läst romanen "Yarden" av Kristian Lundberg. Årskurs tre har också haft översättning och där har de haft eget praktiskt material i svensk-ukrainsk översättning som följer de teoretiska föreläsningarna. Teoretisk bakgrund: Theory and Practice of Translation, Byk I.; Konsten att översätta, Ingo R.; texter från riksdagen.se och regeringen.se - Årskurs fyra har främst arbetat med Samhällsboken, Text i fokus 1 + 2, Affärssvenska samt en valfri roman. För uttalsundervisningen har vi använt Svenska med melodi. Den muntliga framställningen inriktades på EU-parlamentet och de fick presentera de svenska partierna i parlamentet. Alla studenterna i årskurs fyra skrev uppsatser. De har även haft översättningspraktik, vilket innebär att de har fått översätta 15 sidor text från svenska till ukrainska. Texterna är inom deras fackområde och innehåller skrivregler, traktat, riksdagsdokument. - Under det sista årskursen slipas studenternas kunskaper i analys, debatteknik och muntlig framställning. Vi läser bland annat debattartiklar från DN debatt som vi sedan analyserar och diskuterar. Vi har även använt Affärssvenska 3, Svårgrammatik och ordbildning. Utöver det arbetar vi en del med hörförståelse (radiodokumentärer eller radioteater) och dialekter (från bl.a. swedia.ling.gu.se/). De får även skriva CV, personliga brev och meritförteckning på svenska. Inom översättningspraktiken översätter de texter inom deras fackområden; texter från domstolar och rättsystemet samt texter från Amnesty. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Svenskundervisningen har ett eget klassrum som universitetet erbjuder utan hyreskostnad. Vi har ett litet svenskt bibliotek och annat material i form av filmer, musik, tidningar, spel, mm. Vi har en egen skrivare med kopiator, dator med stor skärm där vi kan titta på film. Rummet är renoverat och har ett bra läge. Klassrummet är bra för grupper med max 12 studenter och det har inneburit vissa problem när vi hade nästan 30 studenter på årskurs 1 och 34 på kvällskursen. Vi är ändå mycket nöjda med våra lokaler. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka
medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Nej Nej. Universitet har en mycket ansträngd ekonomi. 11. Arrangemang I september 2015 arrangerade Sveriges ambassad i Ukraina en föreläsning samt en paneldebatt om svenska deckarförfattare. Våra studenter var inbjudna. I november kom Niklas Bernsand, doktorand i Öst- och centraleuropakunskap samt koordinator på Centrum för Europaforskning, Lunds universitet, och partade om sitt forskningsområde, mångkulturella språ i Tjernivtsi. Föreläsningen skedde på ukrainska. Sveriges ambassadör, Andreas von Beckerath, kom på besök i november. I december var det dags för Lucia. Vi lussade på ett svenskt företag. I februari arrangerade våra studenter en egen informationsträff om Sverige på kaféet Fika. De sjöng låtar av Kent, visade kortfilmer, de som besökt Sverige berättade om sina Beskriv föredrag, intryck, samt att lektorn fick svara på frågor. Studenterna bjöd på lussekatter. Det kulturevenemang m.m. här mötet ledde till att vi startade ett språkkafé. Vi träffas ungefär varannan vecka, som institutionen haft och våra träffar är öppna för alla. Under vårterminen hade vi flera besök. Annette under året. Nordlund, som var lektor i Lviv 2000-2005. Johan Hellstrand, tidigare lektor i Estland och Ryssland, Niklas Bernsand (se ovan) berättade om Sveriges minortetsspråk och romanis influenser på det svenska språket, en svensk med rötter i Ukraina (en återvändande besökare från förra läsåret) samt en svensk företagare, Bengt Lundberg, verksam i Polen som presenterade sitt företag och sökte nya anställda. Sedan 2010 har vi haft en grupp på Facebook som heter Svenska Lviv. I den publiceras bilder, artiklar etc högt som lågt. Vi beslutade i våras att starta en sida där våra studenters arbeten presenteras. Även den heter Svenska Lviv (http://svenskalviv.wordpress.com/) 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ganska mycket kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Jag tycker att våra kontakter är förhållandevis bra, men ibland känns det som om vi i Lviv är väldigt långt från Kiev och att de ibland kanske glömmer att informera oss. När Sveriges utrikesminister besökte Kiev, och bl.a. hade ett möte med studenter på ett universitet där, blev vi inte informerade. Våra studenter hade, utan omsvep, själv finansierat en resa till huvudstaden, för att kunna närvara vid ett sådant möte. Ja (om ja, skriv en kommentar) Vi brukar sjunga Lucia för ett svenskt företag, ibland flera. Vi har haft ett besök av en svensk företagare, samt haft mejlkontakt med flera andra, som söker efter svenskkunniga personer.
13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med universitet/högskolor i Sverige Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Julia Petriv var stipendiat på Klarälvens Folkhögskola. Vi hade tre studenter på Beskriv ert samarbete: sommarkurs, sommaren 2015. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? SIs stöd och råd är helt ovärderligt. Trots att det är lätt att få information från Sverige via internet, så behövs SIs unika kunskap inom språkundervisning. Vi använder ofta SIs pedagogiska tips, artiklar etc i vår undervisningen. Under året har även den personliga kontakten varit extra viktig. Utan SIs hjälp hade svenskundervisningen i Lviv under rådande situation i Ukraina, haft svårt att existera. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Situationen i Ukraina är mycket svår, och studenterna känner ofta en uppgivenhet inför den svåra situationen landet. Svenskundervisningen är därför ofta mycket viktig för våra studenter och vi inger stabilitet i ett kaos, hopp och glädje. Svenskundervisningen har till och med blivit ännu viktigare. Genom svenskundervisningen kan Sverige, på ett enkelt och förhållandevis billigt sätt, bidra till att skapa en ökad kunskap om demokrati och tolerans. Det största glädjeämnet för oss lärare är givetvis studenterna. De är mycket motiverade och ger hopp om en bättre framtid för landet. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja