definitioner och begrepp

Relevanta dokument
PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

Sidor i boken

Repetitionsuppgifter i matematik

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Matematik för sjöingenjörsprogrammet

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.


Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Övningsuppgifter i matematik

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI...

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Sfärisk trigonometri

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

IE1204 Digital Design

9. Vektorrum (linjära rum)

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Matematiska uppgifter

Finaltävling den 20 november 2010

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Föreläsning 7: Trigonometri

============================================================

Matris invers, invers linjär transformation.

Exponentiella förändringar

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Addition och subtraktion

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

SF1625 Envariabelanalys

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

SF1625 Envariabelanalys

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

Datorernas matematik

24/09/2013. Talrepresentationer" Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Positiva Heltal" Addition" Heltal" Addition"

Algebra. Kapitel 5 Algebra

Komplexa tal. j 2 = 1

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Grundläggande matematisk statistik

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Induktion LCB 2000/2001

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Med induktion menar man vanligen en mycket vanlig resonemangsmetod: man gör flera observationer,

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

freeleaks Funktioner, inverser och logaritmer 1(17)

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Sommarmatte. Matematiska Vetenskaper. 8 april 2009

Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permanetmagnet Synkronmotor


Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Kompletterande teori för Envariabelanalys del A på I

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Noder (hörn) och bågar (kanter)

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Facit - Tänk och Räkna 4a

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

9. Bestämda integraler

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Sammanfattning, Dag 9

Diskreta stokastiska variabler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Transkript:

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Rtionell tl Övningshäfte Avsnitt definitioner och egrepp DEFINITION: Ett rtionellt tl är ett tl som kn skrivs som en kvot melln två heltl och där 0. Mängden rtionell tl klls tlmängden Q. Rtionell tl kn skrivs i råkform där klls täljre och klls nämnre. Ett råk med täljre klls för ett stmråk. Två råk med smm nämnre klls liknämnig. Två råk med olik nämnre kn görs om till liknämnig råk genom förlängning eller förkortning. Då söker mn efter minst gemensmm nämnre (MGN). Exempel: MGN för och är 6 så vi förlänger =. MGN för och / är 6 så vi förkortr = " "/ Två råk som representerr smm rtionell tl klls ekvivlent, exempelvis är råken " och ekvivlent. " Rtionell tl kn också skrivs i decimlform. Ett decimltl kn h en ändlig decimlutveckling såsom = 0,. I tlet 0, är heltlsdelen 0. Ett decimltl kn h en oändlig decimltlsutveckling såsom =, Prickrn efter sist decimlen indikerr tt decimltlen fortsätter genom en upprepning v smm sekvens i ll oändlighet. Ett rtionellt tl som är större än kn skrivs som råk i lndd form där heltlsdelen nges i heltl direkt följt v den del v tlet som är mindre än. Till exempel: = Avsnitt Övningr tt växl melln råk och decimlform. = 0,666 = 0, = " = " =, = "" = 0,00 =,0 = = = =

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Avsnitt Övningr i tt storleksordn råk. Tips : Relter råken till referenspunktern 0, ½ och och plcer dem på en tllinje. Tips : Sök gemensm nämnre om råken är när vrndr i storlek. : Plcer följnde råk i storleksordning med det minst först: 7 0 0 0 0 : Sätt ut tecknen >, eller < (större än /mindre än) melln dess råk: 0 0 7 : Formuler smndet melln täljre och nämnre för: ) råk som är ekvivlent med ½ ) råk som är större än 0 men väldigt när 0 c) råk som är ekvivlent med d) råk som är större än

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Avsnitt Övningr i tt storleksordn decimltl. : Plcer följnde decimltl i storleksordning med det minst först: (Uttryck inte tl (t ex 7,) som t ex sju komm tre utn sju hel och tre tiondelr) ) 7, 7, 7, 7, ) 0,6 0,6 0,6 0,6 c) 0, 0,0 0, 0,0 d),,,, e) 0, 0,6 0, 0, f) 7 000 0,7 miljoner 7,6 hundrtusentl : Sätt prvis ihop de tl som är lik. Rit rät linjer melln ringrn och ind ihop tlen. : Mer övningr med jämförelser melln decimltl och tl i råkform ) Hur mång tl finns det melln 0, och 0,? Ge exempel. ) Vilket v tlen 0, och är störst? c) Ange tre olik sätt tt skriv tlet 0,6 på i råkform. d) Fyll i det som skns för tt utryck tlet, som tl i råkform " "" """ " ""

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Avsnitt Övningr i tt dder och sutrher råk. Tips : För råk där nämnren är jämn multipler v eller kn det vr en hjälp tt nvänd pengr eller längdmått i metersystemet som tnkemodell. För råk där nämnren är jämn multipler v kn det vr en stor hjälp tt tänk på klockn som modell. Tllinjen är en r modell för ll råk. Tips : Gör om till gemensm nämnre, helst MGN, när du ehöver. : Beräkn: : Beräkn: Vr+% / + / %+lro /, + /s / + - /s 70%+ % /s + 't 6 lt-, lz-vs %-'/t 7/, - z%-tvn lo l/t - lz l0l/t - /s : Beräkn: ) + = ) + = c) + = d) + = e) + = f) + = : Beräkn: ) = ) = c) = 6 0 7 d) = e) = f) = : Beräkn: ) + = ) 6 + = c) + = :6 Förenkl så långt det går: ) + ) + c) + d) e) f)

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Avsnitt 6 Övningr i tt dder och sutrher decimltl. 6: Beräkn och svr i decimlform: ) 7 tiondelr + tiondelr ) hundrdelr + hundrdelr c) tiondelr + tiondelr d) tiondelr + hundrdelr e) tiondel hundrdelr f) tiondelr hundrdelr 6: Beräkn: ), +, ),0 +, c), +,07 d) 7, + 0,76 e), + 0,07 f),0 +, g) 0,7 + 0,0 h) 0,0 + 0,0 i) 0,0 + 0.0 6: Beräkn: ),,7 ),0,0 c) 0,0 0,0 d) 0,6 e) 6, 0,06 f),00 0, g),0-0, h) 0, 0,0 i), 0, 6: Beräkn: ),7 0, + 0, ) 0, + 0,7 + 0, c) 0,0 0, + 0,0 d) 0,7 0, e),,0 f) 0,, 6: Beräkn: ), + =, ) 0, = 0, c), =,7 d) 0, = 0,0 e) + = 0, f) = 0, 6:6 Vilket decimltl pekr pilen på? ) )

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Avsnitt 7 Övningr i tt multiplicer och divider råk. Tips : Aremodellen är oft en stor hjälp för tt förstå och se rimligheten i en multipliktion med råk. Tips : Förläng och förkort för tt förenkl eräkningrn. Tips : Utnyttj den multipliktiv inversen: division med ett tl kn lltid skivs om som multipliktion med inversen. 7: Beräkn: ) = ) = c) 7 = d) = 7: Inversen till ett tl är det tl som vi kn multiplicer med för tt få. Inversen till är ¼ eftersom ¼ =. Inversen till är eftersom = = " = " Inverter följnde råk: " " "# 7: Beräkn: ) = ) / = c) " = d) " / = 7: Beräkn: ) = ) = c) d) g) 0 = e) h) 6 6 = f) = i) 7 = 7: Förenkl så långt det går: ) = ) = c) / () = d) = e) () = f) / = () 6

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Avsnitt Övningr i tt multiplicer och divider decimltl. : Beräkn: (svr i decimlform) ) " ) "" c) """ d), " e), "" f), " g), "" : Dr pilr melln de tl vrs produkt lir : Beräkn ) 6 ) 0,6 c) 6 0, d) 6 0,0 e) 0,6 0, f) 0,6 g)," h) 7 = 0, i) =, j) 0, = 000 k) 0,, l),,,,, : Beräkn: ) ) c) d), e)," f),, g), h),, i),, j),, : Välj rätt lterntiv ) ) 7

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Avsnitt Blndde prolem : Summn v ett tl och dess sjundedel är 6. Vilket är tlet? : Summn v ett tl och dess sjundedel är. Vilket är tlet? : Kristin fick en ok i julklpp. På julfton läste hon / v oken, och på juldgen / v oken. Därefter hde hon sidor kvr. Hur mång sidor hde oken? : Ann, Bo och Ci sk på utflykt. Ann hr med sig två smörgåsr. Bo hr med sig tre smörgåsr. Ci hr ing smörgåsr med istället kronor. De estämmer sig för tt del smörgåsrn så tt ll får lik mycket smörgås. Ci etlr Ann och Bo för det hon får så tt ll hennes pengr går åt och hon hr etlt lik mycket för vrje smörgås (eller del v smörgås). Hur mycket smörgås får vr och en och hur mycket får Ann respektive Bo etlt? : Kungen s: Du får hälften v en tredjedel v en fjärdedel v kungriket. Hur stor del v kungriket fick riddren? :6 Vilken är störst, summn eller produkten v följnde tl? ) och c) och ) d) och och 0.7 Lös ekvtionern ) = c) = ) "# = d) = e) = "

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Avsnitt 0 Prioriteringsregler När vi hr ett uttryck med fler opertioner efter vrndr är det viktigt tt de utförs i rätt ordning. Grundregeln är tt opertionern utförs i läsriktningen, dvs. från vänster till höger, men det finns sker som ryter dett:. Om något står i prentes räkns innehållet i prentesen ut först.. Multipliktion och division går före ddition och sutrktion. Ilnd finns inget tecken lls frmför en prentes, då är det underförstått tt där är en multipliktion: (+) etyder (+) 0: Beräkn ) ) + c) + 0/ d) ( ) + e) + (7 )/(+) f) (+) + (6 7 )/ g) ( (0-6)) 0 : Sätt ut prenteser i uttrycken så tt likhetern sk stämm: ) + + 6 / + = ) + + 6 / + = c) + + 6 / + =

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson Fcit Övning = 0,666 = 0, 0, = " " = " = 0,, = " "" " "" =, 0,00 = "# """",0 = "# "" = 0,7... =,7 = : : > > > < < 7 0 0 0 0 = = = : ) 7, 7, 7, 7, ) 0,6 0,6 0,6 0,6 c) 0,0 0,0 0, 0, d),,,, e) 0, 0,6 0, 0, f) 0,7 7 000 7,6 hundrtusentl : ) " = 0, 0, = =0, =,,7 =, = ) 0, = " 0,7 =, = 0, =, =, = ", = : ) oändligt mång, t ex 0, och 0, ) c) t ex " " "" " " d) ; 0 ; 00 ;, ; ; 0 : " " " " " 6 " 0 " 0

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson : " " " : ) ) c) d) e) " f) " : ) ) c) 0 d) " e) " f) " : ) ) " c) " :6 ) ) c) "" " d) e) f) "" " 6: ), ),0 c) 0, d),0 e) 0,0 f), 6: ) 6, ) 6, c) 6,6 d),0 e) 66,06 f), g) 0, h) 0,0 i) 00, 6: ) 0, ), c), d), e) 60,0 f) 0,00 g) 0,0 h) 0, i) 0, 6: ), ) 0,7 c) 0,0 d) 0, e) 0, f) 6: ) 0, ) 0,0 c), d) 0,0 e) t ex 0, + 0, eller 0,0 + 0, f) t ex 0, - 0, eller,7 -, 6:6 ) melln 0,7 och 0, ) melln 0,07 och 0,0 7: ) ) 6 c) d) " 7: "# " " 7: ) ) c) " d) " 7: ) ) 6 c) " d) " e) f) g) 0 h) i) 6

0 Cecili Kilhmn & Jokim Mgnusson 7: ) " " ) " c) " " d) () e) f) : ) 0, ) 0,0 c) 0,00 d) 0,0 e) 0,00 f) 0, g) 0,0 : 0 0, 00 0,0 000 0,00 0 0, 00 0,0 000 0,00 0 000 0,000 : ) ), c), d) 0, e) 0, f) 0,6 g) 0,0 h) 0,07 i), j) 0 000 k) 0, l) 0, : ) 0,7 ), c) d) 6 e) f) g) 0, h) i) j) : ) A ) C : : : 0 : " :6 ) summn ) summn c) produkten d) summn :7 ) x = ) x = c) x = d) x = e) x = 0: ) ) c) d) e) 7 f) 7 g) 0 0: ) + + 6 / ( + ) = ) + ( + 6) / + = c) ( + ) + 6 / + =