Effektmätig av spåmiare, studie i sju sveska städer 1. Sammafattig Syftet var att studera savädige i bilar med och uta spåmiare samt att jämföra de ya mätigara med resultate frå de studie som geomfördes 2005 för att se de lågvariga potetiale av spåmiara att rädda liv. Studie är e uppföljig av e likade studie som geomfördes i juli 2005, där effekte av spåmiare mättes i fem olika sveska städer. Resultate frå de tidigare studie har också jämförts med resultate frå årets studie 2009. Det har dessutom geomförts e europeisk studie 2006, fiasierad av blad aat Skyltfode, som är itressat att jämföra med. Mätigara gjordes i sju olika städer i Sverige. Totalt igick 3403 bilar i studie, där savädig och bilmodell (årsmodell) registrerades. Bilara delades upp i fyra grupper; Bilar med påmiare som uppfyller Euro NCAPs specifikatio (Euro NCAP 2004), samma modeller som i studie 2005. Nytillkoma bilmodeller seda studie 2005 med påmiare som uppfyller Euro NCAPs specifikatio, modeller laserade 2006 och framåt. Bilar med eklare påmiare som ite uppfyllde Euro NCAPs specifikatio Bilar uta påmiare. De seare kotrollgruppe valdes ut så att de skulle vara likvärdig med gruppe bilar med påmiare i fråga om storlek och årsmodeller. Gruppe yare bilmodeller med påmiare hade edast årsmodeller efter 2005. För alla mätigar t var avädige i bilar med spåmiare 99,1, meda de var 92,9 i bilar uta. I bilara med eklare påmiare var avädige 96,5, vilket idikerar att ivå i påmielsesigale är av betydelse för avädigsfrekvese. E jämförelse med mätigara frå studie som gjordes 2005 visar att savädige är fortsatt mycket hög i bilar med påmiare. Detta visar att spåmiara har e lågvarig positiv effekt. E aa positiv iakttagelse var att savädige i bilar uta påmiare har ökat frå 83 till 93. I bilmodeller som hade spåmiare utgjorde förare i Audi ca 60 av alla som var obältade (29 av 49). I Audis modeller var ca 3 obältade och i VW:s modeller ca 1,5, meda geomsittet för alla adra bilmärke var 0,5. Varför det ser ut så är i dagsläget okät. Bältespåmiare har e stor positiv effekt på savädige. I Sverige skulle 50-60 liv per år kua sparas om alla bilar vore utrustade med spåmiare. Alla åtgärder i syfte att öka atalet bilar med spåmiare är därför viktiga.
Effektmätig av spåmiare, studie i sju sveska städer Syfte Syftet var att studera savädige i bilar med och uta spåmiare samt att jämföra de ya mätigara med resultate frå de studie som geomfördes 2005 för att se de lågvariga potetiale av spåmiara att rädda liv. Bakgrud Flera studier har visat hur mycket bil reducerar riske att skadas eller dödas i bilkrockar. Med uvarade savädig räddas hudratals liv om året i Sverige och flera tuse per år iom hela EU. Trots lagstiftig som kräver att bilt aväds varierar avädigsgrade avsevärt mella olika läder, se Tabell 1. De geomsittliga avädigsfrekvese var iom EU 76 för framsätespassagerare och 46 för baksätet 2003-2004 (ETSC 2003, ETSC 2005). ETSC (Europea Traffic Safety Coucil) visade 1996 att potetiale att rädda liv iom EU (EU-15) är ca 7600 liv årlige om alla aväde bilt. I USA har deras asvariga mydighet NHTSA visat att ca 8000 liv i USA skulle kua sparas varje år om alla aväde (Glassbreer 2003). Äve i läder med e hög avädigsgrad är potetiale att rädda liv stor. I Sverige med ca 92 savädig är ca 40 av de bilister som dör i bilkrockar obältade (Vägverket 2004). I Australie med 95 geomsittlig avädig, var e tredjedel av de som dog i bilkrockar obältade (Fildes et al 2002). Tabell 1. Bältesavädig i ågra olika EU-läder (ETSC 2003 och 2005, Vägverket 2005). Lad Framsätet Baksätet Belgie 55 25 Damark 70 33 Filad 87 66 Frakrike 85 45 Greklad 45 9 Hollad 75 47 Irlad 53 10 Italie 50 10 Portugal 45 10 Spaie 61 20 Sverige 92 79 Storbritaie 93 75 Tysklad 95 75 Det första tekiska systemet med syfte att öka savädige itroducerades i USA 1973, då det lagstiftades om iterlock som iebar att bile ite kude startas om ite t var kopplat. Försöket stoppades efter edast 6 måader på grud av alltför låg acceptas. Volvo och Saab hade seare eklare påmiare med edast ljus eller i vissa fall kombierat med e låg ljudsigal. På tidigt 90-tal startade Folksam ett projekt med e spåmiare som äve preseterades på trafiksäkerhetskoferese ESV 1994 (Kamré et al 1994). Uder 1995 startade Vägverket tillsammas med sveska biltillverkare, Autoliv och forskigsistitut ett projekt med syfte att få fram e förbättrad spåmiare, vilket resulterade i e ökad förståelse för vilke effekt spåmiare skulle kua ha (Turbell et al. 1996).
År 2005 och 2006 geomfördes två studier för att studera savädige i bilar med och uta spåmiare (Krafft et al. 2006; Lie et al. 2008). De första gjordes i fem Sveska städer; Karlstad, Örebro, Luleå, Sudsvall och Stockholm. De följdes 2006 av mätigar i sex Europeiska storstäder, se Tabell 2 och 3. Resultate var mycket positiva. Bältesavädige var i alla läder klart högre i bilar med påmiare ä uta. Totalt var 97,5 av förara bältade i bilar med påmiare, meda edast 85,8 var bältade i bilar uta. I Sverige var avädig i bilar med påmiare 98,9 och i bilar uta 83,0. Tabell 2. Atal bilar, bältade förare och avädigsfrekves vid mätigara 2005. Sverige, 5 städer Karlstad Luleå Stockholm Sudsvall Örebro Totalt t av t av t av t t t av av av Bilar med SBR 118 114 96,6 132 130 98,5 262 260 99,2 120 120 100,0 92 92 100,0 724 716 98,9 Bilar med mild SBR 224 211 94,2 159 144 90,6 101 89 88,1 148 145 98,0 160 152 95,0 792 741 93,6 Bilar uta SBR 284 218 76,8 382 306 80,1 468 372 79,5 314 279 88,9 275 255 92,7 1723 1430 83,0 Tabell 3. Atal bilar, bältade förare och avädigsfrekves vid mätigara 2005 och 2006. Damark/Köpeham Belgie/Bryssel Frakrike/Paris Spaie/Barceloa av. av. av. av. Bilar med SBR 326 319 97,9 526 487 92,6 512 511 99,8 491 484 98,6 Bilar med ekel SBR 42 39 92,9 42 36 85,7 19 19 100,0 21 19 90,5 Bilar uta SBR 652 580 89,0 869 605 69,6 897 869 96,9 757 690 91,1 Italie/Milao Tysklad/Berli Sverige/5 städer Totalt av. av. av. Bilar med SBR 463 452 97,6 446 431 96,6 724 716 98,9 3498 3410 97,5 Bilar med ekel SBR 35 34 97,1 35 35 100,0 792 741 93,6 923 860 93,2 Bilar uta SBR 894 770 86,1 1044 932 89,3 1723 1430 83,0 6739 5785 85,8 Seda 2002 har spåmiare successivt itroducerats i ya bilar. Geom att successivt öka påmielse sigalera hoppas ma att å ära 100 avädig. I Euro NCAPs krocktestprogram ges poäg om bile är utrustad med påmiare. Extra poäg ges äve om baksätet utrustats med spåmiare. Detta har saolikt kraftigt påskydat imoterige av spåmiare i Europeiska bilar. Sverige ligger i täte vad gäller adel ya sålda bilar utrustade med spåmiare. Cirka 85 av de ya bilar som säljs i Sverige utrustade med spåmiare. E itressat frågeställig är om de höga savädige bibehålls över tid eller om det edast sker e kortsiktig ökig efter itroduktio. av. Metod Dea studie är e fortsättig på e tidigare studie som geomfördes 2005 där effekte av spåmiare mättes i fem olika sveska städer. Resultate frå de tidigare studie har jämförts med resultate frå dea som geomfördes i juli 2009. För att få e stor upplösig i mätige mättes avädige i storstäder där savädige geerellt är lägre ä de geomsittliga atioella mätigara. Mätigara gjordes i sju olika städer; Karlstad, Luleå, Malmö, Stockholm, Sudsvall, Uppsala, Örebro. Edast förare ikluderades i studie. Samtliga mätigar gjordes av e och
samma perso för att miimera riske för möjliga mätfel mella olika persoer. Persoe var träad att skilja mella samtliga igåede bilmodeller och i vissa fall äve årsmodeller. I de fall mätige av ågo aledig kädes osäker togs de bort frå resultate. Totalt igick 3403 bilar i studie, där savädig och bilmodell (årsmodell) registrerades. Bilara delades upp i fyra grupper; Bilar med påmiare som uppfyller Euro NCAPs specifikatio (Euro NCAP 2004), samma modeller som i studie 2005. Nytillkoma bilmodeller seda studie 2005 med påmiare som uppfyller Euro NCAPs specifikatio, modeller laserade 2006 och framåt. Bilar med eklare påmiare som ite uppfyllde Euro NCAPs specifikatio Bilar uta påmiare. De seare kotrollgruppe valdes ut så att de skulle vara likvärdig med gruppe bilar med påmiare i fråga om storlek och årsmodeller. Gruppe yare bilmodeller med påmiare iehöll edast årsmodeller efter 2005. De igåede bilmodellera fis listade i Tabell 4. E bilmodell, Volvo V70, har e påmiare som ästa uppfyller Euro NCAPs specifikatio, ljudivå är dock ågot för låg. Trots det har de i studie placerats blad bilar med påmiare som uppfyller Euro NCAPs specifikatio. Tabell 4. Igåede bilmodeller Nya bilar med påmiare Bilar med påmiare Bilar med mild påmiare Alfa Romeo 159 2008- Alfa Romeo 159 2005-2008 Saab 9-3 1998-2003 Audi A3 2008- Audi A3 2005-2008 Volvo V70 2000-2004 Audi A4 2008- Audi A4 2005-2008 Volvo S60 2000-2004 Audi A6 2008- Audi A6 2004-2008 Bilar uta påmiare Citroë C5 2008- Citroë C4 2004-2008 Audi A2 2000-2005 Fiat 500 2007- Citroë C5 2004-2008 Audi A3 2004 Ford Galaxy 2006- Ford C-Max 2005-2007 Audi A4 2001-2005 Ford Modeo 2007- Ford Focus II 2004-2008 Audi A6 1998-2003 Ford S-Max 2006- Nissa Micra 2003-2007 Citroë C5 2001-2003 Ford Focus 2008- Peugeot 407 2004-2008 Citroë Picasso 2000-2006 Nissa Qashqai 2007- Reault Espace 2003-2007 Ford Focus I 1998-2004 Peugeot 308 2008- Reault Megae 2003-2009 Ford Modeo 2001-2005 Peugeot 407 2008- Reault Sceic 2003-2006 Peugeot 307 2001-2004 Reault Espace 2007- Saab 9-3 2003-2006 Peugeot 607 2000-2004 Saab 9-3 2007- Toyota Avesis 2003-2009 Reault Sceic 1997-2002 Saab 9-5 2008- Toyota Prius 2004- Smart Fortwo 1999-2003 Toyota Avesis 2009- Volvo S40 2004-2007 Toyota Prius 2000-2003 Volvo C30 2006- Volvo V50 2004-2007 Toyota Yaris 2001-2005 Volvo S80 2006- Volvo XC90 2002-2007 VW Golf 1998-2004 Volvo XC60 2009- VW Passat 2005- VW Passat 1997-2000 Volvo XC90 2007- VW Touareg 2003-2007 VW Passat 2001-2004 Volvo V70 2008- VW Polo 2002-2005 VW Tigua 2007- VW Touareg 2007-
Resultat och diskussio Tabell 5 visar savädige i bilar med och uta spåmiare. E sigifikat skillad hittades. För alla mätigar t var avädige i bilar med spåmiare 99,1, meda de var 92,9 i bilar uta påmiare. I ya bilar med påmiare var avädige ågot högre ä i gamla bilar med påmiare, 99,4 respektive 98,9. I bilara med eklare påmiare var avädige 96,5, vilket idikerar att ivå i påmielsesigalera är av betydelse för avädigsfrekvese. De högsta avädige i bilar med påmiare mättes i Örebro med hela 99,9, meda de lägsta var i Luleå med 98,1. Luleå har äve tillsammas med Stockholm de lägsta savädige i bilar uta påmiare på 88,4. Tabell 5. Atal bilar, bältade förare och avädigsfrekves. Bilklass Karlstad Luleå Malmö StockholmSudsvall Uppsala Örebro Totalt Nya bilar med påmiare 99,7 98,0 100,0 99,1 99,7 99,7 100,0 99,4 Bilar med påmiare 99,1 98,1 98,9 98,6 99,0 99,2 99,8 98,9 Bilar med påmiare (t) 99,4 98,1 99,4 98,8 99,3 99,4 99,9 99,1 Bilar med mild påmiare 97,7 94,6 99,1 94,0 95,0 97,2 98,6 96,5 Bilar uta påmiare 92,6 88,4 95,1 88,4 93,7 96,4 96,2 92,9 I bilmodeller som hade spåmiare utgjorde förare i Audi ca 60 av alla som var obältade (29 av 49), Tabell 6. I Audis modeller var ca 3 obältade och i VW:s modeller ca 1,5, meda geomsittet för alla adra bilmärke var 0,5. Varför det ser ut så är i dagsläget okät. Tabell 6. Summerig av obältade i bilar utrustade med spåmiare. Summerig av obältade i bilar med påmiare Adel Märke Modell Årsmodell Bälte Ej obältade Audi A3 2005-2008 136 8 5,9 Audi A4 2008-139 1 0,7 Audi A4 2005-2008 326 5 1,5 Audi A6 2008-191 8 4,2 Audi A6 2004-2008 205 7 3,4 Ford Focus II 2004-2008 319 1 0,3 Ford S-Max 2006-48 1 2,1 Peugeot 407 2008-33 1 3,0 Reault Megae 2003-2009 186 1 0,5 Saab 9-3 2007-355 1 0,3 Saab 9-3 2003-2006 514 2 0,4 Saab 9-5 2008-596 1 0,2 Toyota Avesis 2003-2009 308 2 0,6 Volvo XC90 2002-2007 147 3 2,0 VW Passat 2005-432 6 1,4 VW Touareg 2003-2007 25 1 4,0 Adel Märke Bälte Ej obältade Audi 997 29 2,83 VW 457 7 1,51 Summa exkl Audi och VW 2506 13 0,52
Vid e jämförelse mella mätigara 2005 och 2009 ka e del itressata fyd urskiljas. De höga effekte av spåmiara kvarstår över tid. Nya bilar utrustade med spåmiare av årsmodell 2005 och seare verkar ha e ågot högre adel bältade ä de ågot äldre bilmodellera med påmiare. Det ka ha och göra med att savädige geerellt är högre i ya bilar jämfört med gamla, me det ka också bero på fuktioe i spåmiarsysteme. E aa itressat iakttagelse är att savädige i bilar uta påmiare verkar ökat seda mätige 2005. I dea udersökig var avädige 92,9 meda de 2005 var 83,0. De uppmätta effekte av spåmiare stödjer de uppskattade atal räddade liv som preseterats olika studier. Ugefär hälfte av de obältade förare och framsätespassagerare som dör i bilkrockar skulle kua räddas om de haft på sig. Uder seare år dör årlige 250-300 bilåkade i bilkrockar i Sverige, varav ca 40 är obältade. Det iebär att mella 50 och 60 liv per år skulle kua räddas om alla bilar vore utrustade med bilspåmiare. Slutsatser och rekommedatioer Bältespåmiare har e stor positiv effekt på savädige (frå 93 till 99), vilket iebär e stor potetial att miska atalet dödade och skadade i trafike. De höga avädigsfrekvese i bilar med spåmiare har bibehållits seda studie 2005 då siffra var 98,9 jämfört med 2009 års siffra på 99,1. Amärkigsvärt är äve att savädige har ökat avsevärt i bilar uta spåmiare, frå 83 till 93. Blad förare i de bilmodeller som hade spåmiare utgjorde förare i modeller frå Audi 60 av de obältade. I Sverige skulle 50-60 liv per år kua sparas om alla bilar vore utrustade med spåmiare. Tack Stort tack till Vägverkets Skyltfod för fiasiellt bidrag till studie samt till Fredrik Bagge för mycket väl geomförda mätigar. Refereser ETSC. Cost Effective EU Trasport Safety Measures. www.etsc.be, ISBN 9076024162, 2003. ETSC. I-Car Eforcemet Techologies Today, www.etsc.be, ISBN 9076024200, 2005. Euro NCAP. Seat belt remider assessmet protocol. Versio 1.0b 2004 Fildes B, Fitzharris M, Koppel S, Vulca P. Beefits of seat belt remider systems. Moash Uiversity Accidet Research Cetre ad ATSB report CR211a. 2002 Glassbreer D. Estimatig the lives saved by safety belts ad air bags. Paper o 500. ESV cof 2003. Kamre B, Kullgre A, Lie A, Tigvall C. The costructio of a seat belt system icreasig seat belt use. ESV paper 94-S6-W32. I Proc 14 th ESV Coferece. Muich 1994 Krafft, M, Kullgre A, Lie A, Tigvall C. The use of seat belts i cars with smart seat belt remiders: Results of a observatioal study. Traffic ijury Prevetio, Vol. 7, No. 2, 2006: 125-129 Lie A, Kullgre A, Krafft M, Tigvall C. Itelliget Seat Belt Remiders: Do They Chage Seat Belt Use i Europe, Traffic Ijury Prevetio, 9(5), 2008 Turbell T, Adersso T, Kullgre A, Larsso P, Ludell B, Lövsud P, Nilsso C, Tigvall C. Optimizig seat belt usage by iterlock systems. ESV paper 96-S1-O-07. I Proc 15 th ESV Coferece. Melboure 1996. Williams AF, Wells JK, Farmer CM. Effectiveess of Ford s belt remider system i icreasig seat belt use. Ijury Prevetio 2002;8:293-296.