Fortbildningsenkät Sveriges läkarförbund

Transkript

1 Fortbildigsekät 2007 Sveriges läkarförbud

2 Iehåll 1. Läkarförbudets fortbildigsekät Sammafattig Resultat 2007 aställda läkare Iterutbildig Uppdelat på befattig Uppdelat på specialitet Ege fortbildig Uppdelat på befattig Uppdelat på specialitet Exter fortbildig Uppdelat på befattig Uppdelat på specialitet Fiasierig Nöjdhet med de extera utbildige Övriga frågor Lärade i det dagliga arbetet? Kotiuerlig gemesam iterutbildig? Utveckligssamtal? Utbildigspla? Uppmutras du att fortbilda dig? Bilaga 1 - Represetativitet - Fortbildigsekät Bilaga 2 - Svarsfördelig för vissa bakgrudsfrågor Bilaga 3 - Kompletterade redovisig av hur måga extera utbildigs läkara uppger sig ha haft uder

3 1. Läkarförbudets fortbildigsekät 2007 Läkarförbudets fullmäktige beslöt 2004 att förbudet ska verka för att arbetsgivare tillskjuter fiasiella medel motsvarade 10% av varje läkares budget för exter fortbildig och därtill avsätter arbetstid motsvarade 1/2 dag per vecka för iter fortbildig. Med aledig av detta och de avtal som slutits agåede samverkasformer, mella Ladstigsförbudet och Läkemedelsidustriföreige/Swedish Med Tech, har Läkarförbudet beslutat att geomföra årliga ekätudersökigar för att följa upp hur mycket fortbildig som kommer Sveriges läkare till del. De första udersökige geomfördes 2004 och eda redovisas uppföljige för år Jämförelser med resultat frå tidigare år görs i sammaställige, me då detta är e urvalsudersökig måste läsare vara uppmärksam på att förädrigara till viss del ka bero på slumpmässiga variatioer. E likade kotiuerlig uppföljig geomförs parallellt äve för de privatpraktiserade läkara. Dea rapporteras separat Resultat 2007 aställda läkare Ekäte sädes till ett slumpmässigt urval om var 15:e medlem i Sjukhusläkar-, Distriktsläkar- och Chefsföreige uder 65 år, totalt persoer. Svar ikom efter två påmielser frå persoer, det vill säga e svarsfrekves på 78%. Av dessa var 961 verksamma som läkare. I bilaga 2 redovisas hur måga läkare frå olika specialiteter resp. regioer som deltagit i ekäte. De frågor som ställdes i ekäte gällde främst: - Gemesam medicisk iterutbildig på arbetstid (tim/vecka) - Ege fortbildig, (litteraturstudier etc.) på arbetstid (tim/vecka) samt - Exter fortbildig (utbildigs/år) Svare redovisas baserat på de 961 yrkesverksamma läkaras svar. I flera fall försvåras dock redovisige av partiellt bortfall i e redovisigsvariabel, e uppdeligsvariabel eller både och. Av dea aledig är det viktigt att vara uppmärksam på hur stort atalet svarade är, och partiellt bortfall per delfråga redovisas i aslutig till resultatet för respektive fråga.

4 2. Sammafattig Dea sammaställig visar hur de mediciska iterutbildige, de ega fortbildige och de extera fortbildige upplevdes av de läkare som deltog i 2007 års fortbildigsekät. Sammafattigsvis ka sägas att det ite skett ågra större förädrigar jämfört med förra årets resultat. Det geomsittliga atalet som läkara deltog i exter fortbildig var 8,8 per år, vilket är samma resultat som förra året. Äve atalet timmar per vecka som läkara avsätter till iterutbildig och ege fortbildig var lika som förra året. Liksom förra året fis e tydlig kösskillad i resultatet. De maliga svarade hade ägat i geomsitt 2,0 timmar i vecka åt ege fortbildig, meda motsvarade siffra för deras kviliga kollegor var 1,4. Skillade är dock ågot midre ä i 2006 års udersökig då kviora hade ägat 1,2 timmar i vecka åt ege fortbildig. Mäe hade äve då ägat 2,0 timmar i vecka åt detta. Geriatrikera hade precis som i förra udersökige betydligt färre timmar i fortbildig ä övriga specialiteter. Adra specialister med lågt atal i fortbildig var allmämediciare, okologer, gyekologer och öro, äsa, halsspecialister. Psykiatrikera har i årets udersökig bättre resultat ä tidigare vilket delvis ka bero på det fokus som varit uder året på de stora behove iom specialitete. Figur 1 - Fortbildigsmägdes utvecklig de 4 seaste åre. Läkarförbudets policy är att varje läkare ska kua aväda mist 10 till exter fortbildig per år och kua avsätta mist e halv dag i vecka till iterutbildig och ege fortbildig. Sett ur det perspektivet är det oroade att det ite skett ågo egetlig resultatförbättrig uder de fyra år som udersökige pågått. Oroade är också att läkare som är privat aställda på sjukhus får betydligt färre s exter fortbildig (7,1 per/år) jämfört med sjukhus i ladstigsregi (8,8 per/år). Dea tedes är särskilt täkvärd mot bakgrud av att allt fler övergår till privat arbetsgivare. När det gäller fråga om fiasierig fis e svag me tydlig tred att arbetsgivare står för e allt större del av de direkta kostadera för fortbildige, frå 63% 2004 till 67% 2007.

5 Färre läkare betalar också idag sia utbildigar själva jämfört med tidigare. Ett oroade udatag utgör de privataställda läkara där 18% betalar sia kurskostader själv jämfört med de ladstigsaställda läkara där edast 6% gör samma sak. Läkemedelsidustri fiasierade 15% av läkaras fortbildig 2007, jämfört med 18% 2004 som var året ia avtalet mella arbetsgivare och läkemedelsidustri började gälla. Dessa siffror har uder de seaste tre åre varit relativt kostata. I ekäte ställs också ågra geerella frågor om utbildigsklimatet avseede utveckligssamtal, arbetsgivarstöd och orgaisatio för kotiuerlig iterutbildig. På dessa frågor fis det e positiv tred där det förefaller som om arbetsgivare u tar ett ågot större asvar för läkaras kompetesutvecklig i det dagliga kliiska arbetet.

6 3. Iterutbildig På fråga: Hur måga timmar i geomsitt per vecka deltog Du i gemesam medicisk iterutbildig på arbetstid uder periode år 2007? är det geomsittliga resultatet 1,2 timmar/vecka ( = 894, partiellt bortfall = 67). Mediavärdet ligger på 1 timme/vecka. Av dem som har svarat på fråga om iterutbildig ager ca 23% oll timmar/vecka Uppdelat på befattig Fördelat på befattig ägar uiversitetslektorer i geomsitt mest tid i vecka åt iterutbildig, 2,3 timmar, meda distriktsläkare edast iterutbildas 1,0 timme i vecka i geomsitt. Skillade mella offetligt och privat aställda läkare är obefitlig, me däremot har statligt aställda ågot fler timmar iterutbildig i vecka ä övriga grupper. (1,5 timmar/vecka) Jämfört med förra året ligger samtliga gruppers evetuella skillader i atalet timmar iom felmargiale. Blad de läkare som agett Aa som befattig har adele som svarat att de ägar oll timmar i vecka åt iterutbildig däremot miskat markat, meda professoreras adel har ökat. Dessa variatioer ka dock också bero på tillfälligheter, med take på de seaste åres vitt skilda resultat. Tabell 1 Timmar/vecka medicisk iterutbildig på arbetstid uppdelat på befattig 0 ager adele som agivet oll timmar/vecka, baserat på atal svarade idivider () Befattig t/v 0 t/v 0 t/v 0 t/v 0 Verksamhetschef 1, % 1, % 1,9 57 4% 1, % Överläkare 1, % 1, % 1, % 1, % Distriktsläkare 1, % 0, % 1, % 1, % Specialistläkare 1, % 1, % 1, % 0, % Professor 1, % 1,6 15 7% 1, % 2, % Uiversitetslektor 2,3 3 0% 1,3 7 14% 1,7 7 14% 0,9 9 33% Aa 1, % 1, % 1, % 1,8 4 25% Totalt 1, % 1, % 1, % 0, %

7 3.2. Uppdelat på specialitet I tabell 2 redovisas resultatet uppdelat på specialitetsgrupp. Högst värde återfis för kardiologi, 1,9 tim/vecka. Geriatriker ägar edast 0,6 tim/vecka åt iterutbildig, vilket är ett äu lägre resultat ä förra årets 0,9. E mycket oroade utvecklig är de tydligt egativa tred som sys uder de tre år som udersökige geomförts för dea grupp. Detta är e specialitet där iterutbildigsbehovet i själva verket är större ä hos det stora flertalet, eftersom läkara där ofta har små möjligheter att kosultera sia kollegor i det vardagliga arbetet. Äve gruppe okologer, psykiatriker och de i gruppe övriga kirurgiska specialiteter ägar i geomsitt midre ä e timme i vecka åt iterutbildig. Iom kardiologi ses e viss ökig av atalet timmar som ägas åt iterutbildig seda För gruppera kliiska laboratoriespecialiteter har atalet timmar dock miskat. Tabell 2 Timmar/vecka medicisk iterutbildig på arbetstid uppdelat på specialitetsgrupp 0 ager adele som svarat oll timmar/vecka, baserat på atal svarade idivider () Specialitetsgrupp t/v 0 t/v 0 t/v 0 t/v 0 Allmämedici 1, % 0, % 1, % 1, % Aestesi 1, % 1, % % 1, % Barmedici 1, % % 1,6 66 3% 1, % Hud , % Itermedici 1, % 1, % % 1, % Kardiologi 2 1, % 1, % 1, % Geriatrik 2 0,6 5 40% 0, % 1,5 22 0% Ifektio , % Övr. it.med.spec. 1, % 1, % 1, % 1, % Kirurgi 1, % 1, % 1, % 1, % Ortopedi 1, % % 1, % 0, % Övr. kirurg.spec. 0, % 1, % 1,3 27 4% 1, % Kli. lab. spec. 1, % 1, % 1, % 0, % Gyekologi 1,3 43 9% 1, % 1, % 1, % Neurologi , % Psykiatri ikl BUP 0, % 0, % 0, % 0, % Radiologi 1, % 1, % 1, % 1, % Okologi ikl gy. 0, % 0, % 1, % 0,9 8 13% Ögo 1, % 1, % 1,2 22 5% 1, % Öro, äsa, hals 1,5 22 9% 1, % 1,2 25 4% 0, % Rehab ,2 6 50% Övriga 1, % 1, % 2, % 0,4 8 63% Totalt 1, % 0, % 1, % 1, % 1 Hud, ifektio, eurologi och rehab redovisas ite som ega specialitetsgrupper efter Kardiologi och geriatrik redovisas ite som ega specialitetsgrupper Betydelse av Övriga varierar över tide, se fototera 1 och 2

8 4. Ege fortbildig På fråga: Hur måga timmar i geomsitt per vecka av di arbetstid ägar Du dig åt ege fortbildig (litteraturstudier, auskultatio etc.)? är geomsittet 1,7 tim/vecka för samtliga ( = 909, partiellt bortfall = 52), och mediae 1 timme. Detta är samma geomsitt som Vad det gäller ege fortbildig fis det e mycket tydlig köskillad, där kvior ägar i geomsitt 1,4 timmar åt ege fortbildig jämfört med mäes 2,0 timmar. Det är dock e ågot midre skillad ä 2006, då kvior uppgav att de aväde 1,2 timmar i vecka åt fortbildig jämfört med mäes 2,1 timmar Uppdelat på befattig Av dem som har svarat på fråga om ege fortbildig ager 29%, ästa var tredje läkare, att de avsätter oll tim/vecka för detta. Som framgår av tabell 3 har professorera de lägsta adele, meda distriktsläkara i stort sett ligger kvar på si höga ivå seda förra året, drygt 40%. Atalet timmar ägat åt fortbildig är högst blad professorer, i geomsitt 6,1 timmar/vecka, och lägst blad distriktsläkare, 1,1 timmar/vecka. Alla evetuella skillader i atalet timmar seda förra året ligger iom felmargiale. Tabell 3 Timmar/vecka ege fortbildig uppdelat på befattig 0 ager adel idivider som agivet oll timmar/vecka Befattig t/v 0 t/v 0 t/v 0 t/v 0 Verksamhetschef 2,0 58 8% 1, % 2, % 1, % Överläkare 1, % 1, % 1, % 1, % Distriktsläkare 1, % 1, % 1, % 0, % Specialistläkare 1, % 1, % 1, % 1, % Professor 6,1 16 6% 6,4 17 6% 7,4 20 0% 5,4 15 7% Uiversitetslektor 2,7 3 0% 4,6 7 14% 2,4 7 14% 2,8 8 25% Stafett ,3 4 25% Aa 2, % 1, % 2, % 2, % Totalt 1, % 1, % 1, % 1, % 1 Staffett är ej lägre ett eget svarsalterativ efter 2004 Atalet timmar i vecka som ägas åt ege fortbildig skiljer sig ite mella privat och offetligt aställda, då de privata också ägar i geomsitt 1,7 timmar/vecka åt detta. (=81) De statligt aställda avsatte dock betydligt mer tid åt ege fortbildig ä övriga grupper: 4,5 timmar/vecka. Dea grupp ikluderar dock edast 24 svarade.

9 4.2. Uppdelat på specialitet I tabell 4 redovisas de atalsmässigt största specialitetera. Högsta värdet ege fortbildig återfis iom kliiska laboratoriespecialiteter med 3,3 tim/vecka. Äve 2006 hade dea grupp ägat störst atal timmar i vecka åt fortbildig. Tabell 4 Timmar/vecka ege fortbildig, uppdelat på specialitetsgrupp 0 ager adele som svarat oll timmar/vecka, baserat på atal svarade idivider () Specialitetsgrupp t/v 0 t/v 0 t/v 0 t/v 0 Allmämedici 1, % 1, % 1, % 1, % Aestesi 2, % 1, % 2, % 1, % Barmedici 1, % 1, % 1, % 1, % Itermedici 1, % 2, % 1, % 2, % Hud , % Kardiologi 2 1, % 2, % 1, % Geriatrik 2 1,0 5 20% 1, % 1, % Ifektio , % Övr. it.med.spec. 2, % 2, % 2, % 1, % Kirurgi 1, % 1, % 2, % 2, % Ortopedi 2, % 2, % 1, % 1, % Övr. kirurg.spec. 1, % 2, % 1, % 2, % Kli lab spec 3,3 32 9% 3, % 2, % 2, % Gyekologi 1, % 1, % 2, % 1, % Psykiatri/ BUP 2, % 1, % 1, % 1, % Neurologi , % Radiologi 1, % 1, % 1, % 1, % Okologi ikl gy. 0, % 2, % 2, % 1,4 8 38% Ögo 1, % 2, % 1, % 1, % Öro, äsa, hals 1, % 1, % 1, % 1, % Rehab ,8 6 17% Övriga 3 1, % 2, % 2, % 2,8 8 38% Totalt 1, % 1, % 1, % 1, % 1 Hud, ifektio, eurologi och rehab redovisas ite som ega specialitetsgrupper efter Kardiologi och geriatrik redovisas ite som ega specialitetsgrupper Betydelse av Övriga varierar över tide, se fototera 1 och 2 Liksom tidigare är det bristspecialitete geriatrik som ägar mist tid åt ege fortbildig. Äve iom allmämedici och gyekologi uppges att lite tid avsätts för detta. Det är också iom dessa specialiteter som störst adel uppger att de ite avsatt ågo tid alls åt ege fortbildig, tillsammas med gruppera öro, äsa, hals, okologi, barmedici och

10 radiologi. Iom samtliga dessa grupper är det fler ä var tredje som uppger att de avsatt 0 timmar/vecka. Iom gyekologi ka ma dessutom se e tydligt egativ tred, både med avseede på atalet timmar och på adele som ite har ågo ege fortbildig alls på arbetstid.

11 5. Exter fortbildig Fråga: Hur måga ägade Du dig åt exter medicisk fortbildig uder år 2007? består av flera delfrågor, dels ett agivet atal per fortbildigsaktivitet, dels e av respodete agive totalsumma. För redovisige av resultate har ige kotroll gjorts av huruvida delara summerar till helhete eller ite. Förutom tabellera eda redovisas i bilaga 3 svare krig agivet totalt atal extera utbildigs uppdelat efter ytterligare ågra bakgrudsvariabler. Geomsittet för de av respodete agiva summa är 8,8 (=940, partiellt bortfall=21), och mediae 7. Det är samma som förra årets resultat, me lägre ä De som svarat att de åtmistoe ägat ågo dag åt exter fortbildig hade i geomsitt haft tjästledigt med lö 84,7% av dessa. I förra årets udersökig var motsvarade siffra 86,2%, 2005 var de 84,1% och 2004 betalades lö för 86,9% av a. Tabell 5 Geomsittligt atal exter medicisk fortbildig Fortbildigsaktivitet samt agive summa Atal Atal Atal Atal Kurser, kofereser 3, , , ,7 942 Med kogresser 2, , , ,3 942 Riksstämma 0, , , ,3 942 Auskultatioer 0, , , ,6 942 Icke med. utb. 0, , , ,7 942 Aa utb. aktivitet 1, , , ,9 942 Agive summa 8, , , ,5 942 Atalet ägat åt respektive fortbildigsaktivitet har legat relativt kostat seda förra året.

12 5.1. Uppdelat på arbetsgivare De privataställda läkara har färre atal ä de aställda iom Ladstig/Kommu, State och de som uppgivit Aa arbetsgivare (se tabell 6 på ästa sida). De statligt aställda har betydligt fler exter utbildig ä de övriga, liksom de hade fler timmar iterutbildig och ege fortbildig. Tabell 6 Geomsittligt atal exter medicisk fortbildig Fortbildigsaktivitet Ladst./kommu State Privat aställd Aa Atal Atal Atal Atal Kurser, kofereser 3, ,8 26 3,3 83 2,2 17 Med kogresser 2, ,5 26 1,4 83 3,7 17 Riksstämma 0, ,5 26 0,4 83 0,2 17 Auskultatioer 0, ,4 26 0,9 83 0,6 17 Icke med. utb. 0, ,7 26 0,4 83 0,4 17 Aa utb. aktivitet 1, ,1 26 0,6 83 0,4 17 Agive summa 8, ,9 26 7,1 83 7, Uppdelat på befattig De agiva summa fördelat per befattig preseteras i tabell 7. Professorer ligger högst med ett sitt på 17,6 utbildigs och distriktsläkare ligger i botte med 5,6. För de grupper med lägst atal extera fortbildigs, överläkare, distriktsläkare och specialistläkare (=816), är medelvärdet 8,1 och mediae 5, vilket är e lite miskig jämfört med förra året. Professorer har visserlige haft fler 2007 ä förra året, me om ma ser till atalet 2004 verkar det ite fias ågo tred i positiv riktig. Tabell 7 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på befattig Befattig Atal Atal Atal Atal Verksamhetschef 12, , ,9 63 9,1 72 Överläkare 8, , , ,1 476 Distriktsläkare 5, , , ,1 174 Specialistläkare 9, , , ,2 Professor 17, , , , Uiversitetslektor 15,3 3 12,4 7 21,3 7 14,1 9 Stafett ,0 4 Aa 11,8 44 9,7 47 9, ,7 38 Totalt 8, , , , Staffett är ej lägre ett eget svarsalterativ efter

13 5.3. Uppdelat på specialitet Uppdelat efter specialitetsgrupp redovisas flest utbildigs iom kliiska laboratoriespecialiteter, me geerellt ka sägas att det är ugefär samma specialiteter 2006 som redovisar störst atal. Äve de med mist atal är också ugefär desamma som tidigare år; geriatrik, allmämedici och gruppe övriga har alla ett geomsittligt atal uder 7. Psykiatri visar däremot e viss ökig seda förra året, vilket dock var ett år då specialitete hade lägre geomsitt ä tidigare år. Tabell 8 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på specialitetsgrupp Specialitetsgrupp Atal Atal Atal Atal Allmämedici 6, , , ,3 202 Aestesi 8,2 78 6, ,2 60 6,4 52 Barmedici 11, , , ,1 48 Hud ,6 14 Itermedici 11, ,3 49 9,7 45 9,6 63 Kardiologi 2 10, , , Geriatrik 2 5,6 5 7,6 26 6, Ifektio ,5 17 Övr. it.med.spec. 9, ,5 68 9,2 71 9,5 104 Kirurgi 10, , , ,1 58 Ortopedi 8,2 38 9,5 44 9, ,2 34 Övr. kirurg.spec. 9,1 24 9, , ,9 35 Kli. lab. spec. 12, ,9 26 7,4 31 8,4 40 Gyekologi 8, , ,5 46 7,0 69 Neurologi ,8 13 Psykiatri/BUP 9,4 73 7,6 69 9,8 69 8,9 78 Radiologi 7, , , ,6 50 Okologi ikl gy. 9,1 17 9,6 15 7,7 23 9,9 8 Ögo 11,8 29 9, ,7 24 8,6 21 Öro, äsa, hals 7,5 23 9,0 23 7,9 25 6,7 22 Rehab ,2 6 Övriga 3 6,2 20 8, ,6 59 9,9 8 Totalt 8, , , , Hud, ifektio, eurologi och rehab redovisas ite som ega specialitetsgrupper efter Kardiologi och geriatrik redovisas ite som ega specialitetsgrupper Betydelse av Övriga varierar över tide, se fototera 1 och 2

14 Liksom tidigare utmärker sig bristspecialitetera allmämedici och geriatrik egativt. Trots stora behov av kompetesutvecklig och erfarehetsutbyte får läkara i dessa specialiteter betydligt midre exter fortbildig jämfört med geomsittet Fiasierig Resultatet för fråga Vem fiasierade utbildigara (kurskostader, resa och hotell)? redovisas på ett speciellt sätt. Förutom partiellt bortfall har de idivider för vilka de totala fiasierige ite summerar till 100 procet filtrerats ut ( = 839, partiellt bortfall/filtrerig =122). Svare ka äve räkas samma och redovisas på två sätt. I dea rapport redovisas resultatet dels oviktat, dels med svare på fiasierig viktat efter hur måga utbildigs respektive idivid har agivit att de deltagit i. Beroede på vald beräkigsmetod skiljer sig resultate e del åt, se tabell 9 eda: Tabell 9 Fiasierig av utbildigara, oviktat resultat samt resultat viktat efter atal utbildigs Fiasiär Oviktad Adel Viktad Adel Oviktad Adel Viktad Adel Oviktad Adel Viktad Adel Oviktad Adel Viktad Adel Arbetsgivare Forskigsmedel/ foder Läkemedels/ medicisktekisk idustri Jag själv Summa Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Som framgår av tabelle uppskattar de som svarat att arbetsgivare står för de största dele av kostade för utbildige. Arbetsgivare kvarstår som huvudfiasiär äve om resultate viktas, me adele sjuker samtidigt som grade av fiasierig via forskigsmedel/foder ökar. Detta torde höra samma med att idivider som arbetar med/iom forskig som ett led i forskige äve deltar i fler/lägre utbildigar.

15 Förutom att de privataställda har färre exterutbildig (se s. 9) så står de också för e större adel av kostadera själva ä vad både ladstigs-/kommuaställda och statligt aställda gör. De största skillade jämfört med övriga i fiasierigsfördelig har dock de statligt aställda. Deras arbetsgivare betalar betydligt midre del av de extera utbildige, meda forskigsmedel/foder står för ästa hälfte. I tabell 10 preseteras fördelige av fiasiärer för de olika arbetsgivara. Tabell 10 Fiasierig av utbildigara, oviktat resultat samt resultat viktat efter atal utbildigs Fiasiär Ladstig/ Kommu Oviktad Adel Viktad Adel Oviktad Adel State Privat aställd Aa Viktad Adel Oviktad Adel Viktad Adel Oviktad Adel Viktad Adel Arbetsgivare Forskigsmedel/ foder Läkemedels/ medicisktekisk idustri Jag själv Summa Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Eftersom läkemedelsidustri ofta medverkar i kurser och kogresser uta att ta betalt är idustris bidrag till fiasierige betydligt större ä vad som framgår av svare i dea ekät. Å adra sida betalar arbetsgivara oftast lö uder utbildigsa, vilket ite heller fågades upp av dea fråga.

16 5.5. Nöjdhet med de extera utbildige Frå och med 2006 års ekät ställs fråga Hur öjd är du med de extera fortbildig du fått uder 2006/2007?. Tabell 11 Nöjdhet med de extera fortbildige uder 2007 redovisat efter befattig Mycket öjd Nöjd Midre öjd Ite alls öjd Totalt Befattig Verksamhetschef Överläkare Distriktsläkare Specialistläkare Professor Uiversitetslektor Aa Totalt Partiellt bortfall 2007=46. Observera äve att vissa rader på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Totalt är cirka 74 procet av läkara mycket öjda eller öjda med de extera fortbildig de fått uder Det är i samma storleksordig som förra året och iebär att drygt e av fyra läkare atige är midre öjd eller ite öjd alls. Tabell 12 Jämförelse av öjdhet med de extera fortbildige uder 2007 och 2006, redovisat efter befattig Mycket öjd/nöjd Midre öjd/ite alls öjd Befattig Verksamhetschef Överläkare Distriktsläkare Specialistläkare Professor Uiversitetslektor Aa Totalt Partiellt bortfall 2007=46. Observera äve att vissa rader på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%.

17 Tabell 13 Nöjdhet med de extera fortbildige uder 2007 redovisat efter specialitetsgrupp Specialitetsgrupp Mycket öjd Nöjd Midre öjd Ite alls öjd Totalt Allmämedici Aestesi Barmedici Itermedici Kardiologi Geriatrik Övriga itermediciska specialiteter Kirurgi Ortopedi Övriga kirurgiska specialiteter Kliiska laboratoriespecialiteter Gyekologi Psykiatri iklusive BUP Radiologi Okologi ikl gyekologisk okologi Ögo Öro, äsa, hals Övriga Totalt Partiellt bortfall 2007=46. Observera äve att vissa rader på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Mest öjda med si fortbildig är radiologi och mist öjda är geriatrike. Dessa specialiteter var äve 2006 blad de mest respektive mist öjda, se tabell14.

18 Tabell 14 Jämförelse av öjdhet med de extera fortbildige uder 2007 och 2006, redovisat efter specialitetsgrupp Mycket öjd/nöjd Midre öjd/ite alls öjd Specialitetsgrupp Allmämedici Aestesi Barmedici Itermedici Kardiologi Geriatrik Övriga itermediciska specialiteter Kirurgi Ortopedi Övriga kirurgiska specialiteter Kliiska laboratoriespecialiteter Gyekologi Psykiatri iklusive BUP Radiologi Okologi ikl gyekologisk okologi Ögo Öro, äsa, hals Övriga Totalt Partiellt bortfall 2007=46. Observera äve att vissa rader på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%.

19 6. Övriga frågor Fem övriga frågor ställdes i ekäte. Om iget aat ages föreligger ige ämvärd skillad mella mä och kvior Lärade i det dagliga arbetet? På fråga Fis det på di arbetsplats e orgaisatio som tillvaratar och uppmutrar möjligheter till lärade i det dagliga arbetet? var resultatet följade ( = 941, partiellt bortfall=20): Tabell 15 Adel som ager att orgaisatio fis som tar tillvara/uppmutrar lärade i det dagliga arbetet Kvior Mä Ja Ja, till viss del Nej Totalt Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Nästa tre av tio läkare svarar äve detta år Nej på dea fråga. De evetuella positiva trede som kude urskiljas 2006 verkar dock fortsätta, då adele som svarat Ja på dea fråga ökat samtliga år som udersökige gjorts Kotiuerlig gemesam iterutbildig? På fråga Fis det på di arbetsplats e struktur för kotiuerlig gemesam iterutbildig såsom falldragigar, kogressrapporter etcetera? var resultatet följade ( = 949, partiellt bortfall = 12): Tabell 16 Adel som ager att struktur fis för kotiuerlig iterutbildig Kvior Mä Ja Ja, till viss del Nej Totalt Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%.

20 Nästa var femte läkare svarar fortfarade Nej på dea fråga, me adele som svarar Ja har ökat ågot seda tidigare år Utveckligssamtal? På fråga Har Du uder det seaste året haft utveckligssamtal med di chef? svarade läkara på följade sätt ( = 941, partiellt bortfall = 20): Tabell 15 Adel som ager att de haft utveckligssamtal med si chef det seaste året Kvior Mä Ja Nej Totalt Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Nästa 2/3 har haft utveckligssamtal uder det seaste året, vilket är e ågot midre adel ä i förra årets ekät. De positiva utvecklig som kude aas då har således avtagit. Skillade mella köe har vuxit, då det u är e betydligt större adel kvior ä mä som svarat att de haft utveckligssamtal; 11 proceteheters skillad jämfört med 3 proceteheter Utbildigspla? På fråga Har Du e pla för vilka utbildigar Du skall gå uder det kommade året som di chef ställt sig positiv till? fördelade sig svare på följade sätt ( = 927, partiellt bortfall = 34): Tabell 16 Adel som ager det för det kommade året fis e pla över utbildigar som chefe ställt sig positiv till Kvior Mä Ja Nej Totalt Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Nästa två av tre läkare sakar utbildigspla, vilket är ugefär lika stor adel som de två seaste åre. Seda 2004 har det dock skett e tydlig förbättrig.

21 6.5. Uppmutras du att fortbilda dig? På fråga Uppmutras Du av di chef att fortbilda Dig? var resultatet följade ( = 931, partiellt bortfall = 30): Tabell 17 Adel som ager att de uppmutras av si chef att fortbilda sig Kvior Mä Ja, oftast Ja, i viss må Nej, kappast Nej, ite alls Totalt Observera att vissa kolumer på grud av avrudig i presetatioe ej summerar till 100%. Nästa fyra av fem läkare (78%) ager att de oftast eller i viss må uppmutras att fortbilda sig. Det är e lite större adel ä i de tre tidigare åres udersökigar. De relativt stora skillade mella köe som sytes 2006 har uder detta år miskat, framförallt beroede på att adele mä som svarat att de oftast eller i viss må uppmutras har ökat med 6 proceteheter. 6.6 Sammaställig av de övriga frågora Figur 2 - Adel som svarat ja

22 Bilaga 1 Represetativitet - Fortbildigsekät 2007 POPULATION URVAL SVAR Medlem i SL, DLF, SLCF < 65 år Var 15:e Adel = 78% Atal (N) = = = * (per ) (draget ) (per ) Kö % % % Kvior Mä Summa Ålder % % % Summa * 961/996 = 96,5% verksamma som läkare (partiellt bortfall 6)

23 Bilaga 2 Svarsfördelig för vissa bakgrudsfrågor Dessa två tabeller avser ge ytterligare bakgrudsiformatio krig de idivider som besvarat 2007 års ekät. Svare ages för yrkesverksamma läkare, totalt 961 stycke. Atal partiellt bortfall redovisas efter respektive tabell. Fråga 4 Specialitet/Specialitetsgrupp Specialitetsgrupp Atal Adel Allmämedici ,4 Aestesi 74 8,3 Barmedici 55 6,2 Itermedici 33 3,7 Kardiologi 28 3,1 Geriatrik 5 0,6 Övriga itermediciska specialiteter ,2 Kirurgi 47 5,3 Ortopedi 37 4,1 Övriga kirurgiska specialiteter Kliiska laboratoriespecialiteter 24 2,7 30 3,4 Gyekologi 43 4,8 Psykiatri iklusive BUP 73 8,2 Radiologi 32 3,6 Okologi ikl gyekologisk okologi 15 1,7 Ögo 28 3,1 Öro, äsa, hals 22 2,5 Övriga 20 2,2 Summa ,0 Partiellt bortfall = 67

24 23 Fråga 4 Tjästgör iom Ladstig/motsvarade Atal Adel Stockholm ,3 Uppsala 57 6,0 Södermalad 23 2,4 Östergötlad 49 5,2 Jököpig 27 2,9 Krooberg 23 2,4 Kalmar 12 1,3 Gotlad 10 1,1 Blekige 14 1,5 Skåe ,6 Hallad 23 2,4 V Götalad ,1 Värmlad 24 2,5 Örebro 32 3,4 Västmalad 18 1,9 Dalara 31 3,3 Gävleborg 25 2,6 Västerorrlad 17 1,8 Jämtlad 14 1,5 Västerbotte 47 5,0 Norrbotte 17 1,8 Summa Partiellt bortfall = 21

25 Bilaga 3 Kompletterade redovisig av hur måga extera utbildigs läkara uppger sig ha haft uder 2007 Dea bilaga kompletterar de tidigare redovisige av svare på det agiva totala atalet extera utbildigs som respektive respodet agivit. Precis som tidigare ikluderas edast yrkesverksamma läkare i redovisige (totalt 961 idivider). Observera att de uppdelade redovisige iblad ite summerar till 961 idivider. Detta beror på partiellt bortfall i bakgrudsvariabel. Observera äve att vissa grupper är mycket små, och att medelvärdet därför bör tolkas med försiktighet. Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på kö Kö Sitt atal Sitt atal Sitt atal Sitt atal Kvior 8, , , ,6 364 Mä 8, , , ,1 578 Totalt 8, , , ,5 942 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på åldersgrupp Åldersgrupp Sitt atal Sitt atal Sitt atal Sitt atal -39 8, , , , , , , , , , , , , , , ,0 149 Totalt 8, , , ,5 942 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på arbetsgivare Arbetsgivare Sitt atal Sitt atal Sitt atal Sitt atal Ladstig/Kommu 8, , , ,2 813 State 14, , , ,2 36 Privat aställd 7,1 83 6,7 84 7,6 76 7,6 77 Aa 7,8 17 8,7 19 7,8 14 5,6 16 Totalt 8, , , ,5 942

26 25 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på arbetsplats Arbetsplats Uiversitets- /regiosjukhus Sitt atal Sitt atal Sitt atal Sitt atal 9, , , ,8 327 Lässjukhus 10, , , ,1 214 Läsdelssjukhus 8,4 95 8,4 93 7,0 98 7,5 116 Vårdcetral 6, , , ,6 181 Privat sjukhus 6,4 24 7,8 25 7,6 28 7,8 29 Privat mottagig 8,2 25 8,6 31 8,6 27 4,3 19 Aa 8,2 52 8, ,0 48 9,5 56 Totalt 8, , , ,5 942 Atal exter medicisk fortbildig uppdelat på ladstig/motsvarade Tjästgör iom Sitt atal Sitt atal Sitt atal Sitt atal Stockholm 8, , , ,6 219 Uppsala 9,8 56 6, ,0 41 8,7 43 Södermalad 8,3 23 6,4 19 8,7 25 7,5 24 Östergötlad 7,9 48 8,5 50 7, ,0 43 Jököpig 7,4 27 7,1 24 9,4 36 8,7 26 Krooberg 6,7 23 6,3 15 7,6 17 7,6 27 Kalmar 5,1 12 6,1 10 9,2 16 6,4 17 Gotlad 10,3 9 9,8 4 1,0 3 6,7 6 Blekige 8,9 14 7,4 18 8,6 18 7,4 8 Skåe 9, , , ,6 135 Hallad 6, ,0 27 6,9 25 6,2 23 V Götalad 9, , , ,1 151 Värmlad 7,3 23 9, ,7 25 6,0 28 Örebro 7,5 31 8,7 26 9,1 38 8,9 28 Västmalad 12, ,4 21 6,5 22 6,6 24 Dalara 6,9 31 8,0 28 8, ,3 21 Gävleborg 10,6 24 4, ,3 11 9,7 23 Västerorrlad 12,1 17 9, ,1 23 9,5 19 Jämtlad 6, ,5 14 7,8 17 8,1 10 Västerbotte 7,4 46 8, ,1 33 9,2 46 Norrbotte 15,7 17 5, ,6 26 6,5 21 Summa 8, ,8 9, ,5 942