Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 Glykemiskt svr och insulinrespons hos hästr utfodrde grovfoder med olik sockerinnehåll Bkgrund Ekvint metolt syndrom hr vrit ett sjukdomsegrepp inom veterinärmedicinen sedn 2002. Senre tids forskning hr vist tt prolemet är reltivt vnligt förekommnde i hästpopultionen (Frnk, 2009). Sjukdomen krktärisers v övervikt och/eller regionl fettnsättning, insulinresistens, fång och runingr i ämnesomsättningen v fett. Frmförllt drs hästr v ponnyrs men även Arhästr och hästr v hlvlods- och fulllodsrs kn drs (Frnk et l., 2006; Frnk 2009). Hur EMS uppstår är inte känt men insulinresistens verkr spel en centrl roll i utvecklingen v sjukdomen. Fler studier hr påvist ett strkt smnd melln insulinresistens och fång, men den exkt meknismen för hur insulinresistens ger upphov till fång är än så länge okänd (Geor, 2009). I ett nyligen utfört försök hr fång frmkllts experimentellt genom tt insulin tillförts kontinuerligt under 72 timmr medn lodsockernivån hållits konstnt genom seprt tillförsel v glukos (Asplin et l., 2007). Försöket indikerr tt insulin hr en direkt roll i utvecklndet v fång. Hästr som fått dignosen EMS rekommenders en foderstt med lågt innehåll v socker (WSC, wter solule crohydrtes) och stärkelse (Divers, 2008; Frnk 2009; Geor, 2009). En sådn foderstt nts ge ett lågt glykemiskt svr och en låg insulinrespons efter utfodring, vilket nses minsk risken för tt hästen utvecklr fång, förvärrr sin insulinresistens eller får runingr i mgtrmknlen (Geor, 2009; Hrris & Geor, 2009). Syftet med foderstten är även tt på sikt förättr ptientens perifer insulinkänslighet. Stärkelsemängden i foderstten kn reducers genom tt minimer eller helt t ort spnnmål och ndr stärkelserik fodermedel ur foderstten. Det är dock etydligt svårre tt minimer WSC-ndelen i vllfoder i en hästfoderstt, eftersom WSC är en reltivt stor eståndsdel i vllfoder (Hopkins, 2000). En vnlig rekommendtion som ges är tt lötlägg hö innn utfodring för tt på så sätt minsk WSC-hlten (Wtts & Sirois, 2003). Effektiviteten v dett förfrnde är dock tveksm och hur stor minskning v WSC-innehållet som kn uppnås är dåligt elgt ur ett vetenskpligt perspektiv. Blötläggning v hö i 16 h gv en hlvering v WSC-innehållet i endst tre v nio prover på olik typer v gräshö, och reduktionen v WSC efter lötläggning vrierde melln 9 och 54 % v det ursprunglig WSC-innehållet (Longlnd et l., 2009). Hur mycket WSC som kn urlks vi lötläggning v svenskproducerde vllfoder är inte undersökt. Hösilge och ensilge hr inte undersökts lls med vseende på WSC-innehåll efter lötläggning. Det är troligt tt potentilen för WSC-urlkning genom lötläggning är större för ensilge och hösilge än för hö, eftersom växtcellväggrn i ensilge och hösilge redn påverkts v konserveringen och kn möjliggör ett större utflöde v växtcellerns innehåll, därilnd WSC-frktionens eståndsdelr. Blötläggning v vllfoder kn också förvänts påverk den hygienisk kvliteten i fodret. Det är i dgsläget osäkert vd som egentligen sker mikroiologiskt i lötlgt vllfoder, men risken för sn tillväxt v mikroorgnismer som mögelsvmpr, kterier och protozoer kn vr stor, särskilt under så lång lötläggningstid som 16 h. Istället för tt lötlägg hö kn ndr metoder tt reducer WSC-innehållet i vllfoder övervägs. Vllväxterns otnisk utvecklingsstdium vid skörd spelr nturligtvis stor roll för WSC-innehållet (Chtterton et l., 2006), liksom väder och klimt under vllens tillväxt och skörd (Butler & Biley, 1973), men dess fktorer är svår tt påverk eftersom det oftst
Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 är väderleken som styr när skörden ts. I Sverige utfodrs mång hästr med inplstt vllfoder v något slg, dvs ensilge eller hösilge (Billysson, 2002). Ensilge innehåller generellt sett lägre WSC-hlt än hö, eftersom WSC omilds till mjölksyr i högre eller lägre grd under ensileringen. Eftersom utfodringsstrtegin är centrl för tt föreygg och ehndl insulinresistens hos hästr smtidigt som det i dgsläget inte finns någr utprovde utfodringsstrtegier för sådn hästr, är det v stor vikt tt undersök hur olik foderstter (mer eller mindre reducerde på socker) påverkr hästens glykemisk svr och insulinrespons. Kunskp om hur ett lämpligt vllfoder med lågt sockerinnehåll, som dessutom ger ett lågt glykemiskt svr och en låg insulinrespons, skll åstdkomms är därför ngeläget tt t frm till ggn för åde hästnäring och hästforskning. Försöket är uppdelt i 2 seprt studier: 1. Möjligheter tt reducer WSC-hlten i vllfoder: Syftet med denn projektdel vr tt undersök om WSC-hlten i svensk vllfoder kn påverks vi konserveringsmetod (ensilering, konservering till hösilge, torkning till hö); vi nvändning v ensileringsmedel i form v osmotolernt mjölksyrkterier (för ensilge och hösilge); vi lgringstid (3, 6, 12 och 18 månder efter skörd) och vi lötläggning innn utfodring (12 eller 24 timmrs lötläggning). I studien ingick också tt undersök hur den mikroiologisk smmnsättningen i fodret påverkdes v lötläggning under 24 h. 2. Glykemiskt svr och insulinrespons hos hästr utfodrde grovfoder med olik WSC-hlter: Målet med studie 2 vr tt t red på hur det glykemisk svret och insulinresponsen förändrs vid utfodring v grovfoder med olik innehåll WSC-innehåll (lågt, melln smt högt) hos två olik hästrser vrmlodig trvhästr och islndshästr. Studie 1 Möjligheten tt reducer WSC-hlten i vllfoder Mteril och metoder En och smm vll nvändes för produktion v ensilge, hösilge och hö. Grönmssn provtogs vid inläggning v respektive foderslg och nlyserdes med vseende på torrsustnshlt (ts), socker definiert som lättlöslig kolhydrter (WSC, estående v glukos, fruktos, sukros, fruktner), omsättr energi, råprotein och neutrl detergentfier (NDF). Grönmssns mikroiologisk smmnsättning (jäst, mögel, enterokterier, mjölksyrkterier och klostridier) nlyserdes också. Ensilge och hösilge konserverdes i 25L-lortoriesilor. Ensilge ärgdes vid c 40 % ts-hlt, hösilge vid c 60 % ts-hlt, och hö i lös form vid c 70 % ts-hlt som sluttorkdes rtificiellt på skulltork till 93 % ts-hlt och en vttenktivitet på 0,68. Ensileringsmedel estående v osmotolernt mjölksyrkterier tillsttes till hälften v silorn med ensilge och hösilge vid inläggningen (för hö nvändes inget konserveringsmedel). Ensilge, hösilge och hö lgrdes därefter i 3, 6, 12 och 18 månder. Vi dess tidpunkter öppndes och provtogs en fjärdedel v ntlet silor/hömängden. Anlys v näringsinnehåll och mikroiologi gjordes enligt vd som eskrivits ovn för grönmss. Dessutom nlyserdes ph, fermenttionsprodukter och mmoniumkväve i ensilge och hösilge, för tt kontroller konserveringsresulttet. Vid provtgning efter 3 och 12 månders lgring lötldes 1 kg torrsustns från vrje vid tillfället öppnd silo, och motsvrnde mängd hö, i 17 liter krnvtten under 24 h. Efter 12 och 24h lötläggning togs prov på det lötlgd fodret för nlys v WSC-innehållet, och efter 24 h även för
Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 mikroiologisk smmnsättning. Blötläggning v fodret gjordes under kontrollerde former, men i en miljö och under förhållnden som efterliknr dem i ett häststll. Anlys v WSChlten och de ingående frktionern glukos, fruktos, sukros och fruktner gjordes med en enzymtisk-spektrofotometrisk metod (Lrsson & Bengtsson, 1983). Smtlig nlysmetoder som nvändes för mikroiologisk smmnsättning och för nlys v fodrets näringsinnehåll är stndrdmetoder och finns eskrivn i l Müller (2005). Resultt Innehållet v WSC, glukos och fruktos vr lägst i ensilge, jämfört med i hösilge och hö (tell 1). Lgringstiden hde mycket liten inverkn på sockerhlt i såväl ensilge, hösilge som hö (tell 2-c). Användning v ensileringsmedel reducerde innehållet v fruktos och gv högre mjölksyrhlt i ensilge, men inte i hösilge (tell 3). Blötläggning reducerde glukos-, fruktos och totl WSC-hlten i ll foder, men olik mycket i olik fodertyper, och lötläggning i 24 timmr gv inte lltid större reduktion v sockerhlten jämfört med 12 h lötläggning (figur 1-c). Den mikroiologisk smmnsättningen i ensilge och hösilge förändrdes under 24 h lötläggning, då ntlet jästsvmpr smt ntlet enterokterier och mjölksyrkterier ökde jämfört med det initil ntlet före lötläggning (P<0.03, dt viss ej pg pltsrist). Vid lötläggning v hö vr det endst ntlet mjölksyrkterier som ökde. I ensilge medförde nvändning v ensileringsmedel tt ökningen v ntlet enterooch mjölksyrkterier under lötläggningen vr lägre jämfört med kontrollensilget. Tell 1. Inverkn v konserveringsmetod på innehåll (g/kg ts) och smmnsättning v lättlösligt socker (WSC) i ensilge, hösilge och hö, smt i grönmss före konservering Vriel Grönmss Ensilge Hösilge Hö SEM P Glukos 36 14 24 c 40 2.1 <0.0001 Fruktos 26 10 21 c 32 d 2.1 <0.0001 Sukros 33 1 1 14 c 2.4 <0.0001 Fruktner 7 2 1 9 1.0 <0.0001 Totl WSC 101 24 45 c 95 3.4 <0.0001,,c,d Olik okstäver påvisr skillnd inom rd Tell 2. Inverkn v lgringstid (3, 6, 12 och 18 månder) på innehåll (g/kg DM) och smmnsättning v lättlösligt socker (WSC) i ensilge Vriel 3 mån 6 mån 12 mån 18 mån SEM P Glukos 8 9 21 18 1.6 <0.0001 Fruktos 11 9 11 8 2.1 0.65 Sukros 1.6 0.1 0.1 1.5 0.2 0.0001 Fruktner 1 1 2 2 1.0 0.86 Totl WSC 22 17 31 28 4.0 0.09,,c,d Olik okstäver påvisr skillnd inom rd Tell 2. Inverkn v lgringstid (3, 6, 12 och 18 månder) på innehåll (g/kg DM) och smmnsättning v lättlösligt socker (WSC) i hösilge Vriel 3 mån 6 mån 12 mån 18 mån SEM P Glukos 24 23 27 21 1.8 0.17 Fruktos 23 23 20 17 1.8 0.07 Sukros 2.4 0.8 0.5 0.9 0.46 0.04 Fruktner 0.5 1.2 1.3 0.4 0.46 0.38 Totl WSC 49 47 47 39 3.5 0.25,,c,d Olik okstäver påvisr skillnd inom rd
Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 Tell 2c. Inverkn v lgringstid (3, 6, 12 och 18 månder) på innehåll (g/kg DM) och smmnsättning v lättlösligt socker (WSC) i hö Vriel 3 mån 6 mån 12 mån 18 mån SEM P Glukos 39 39 45 42 3.1 0.38 Fruktos 29 33,c 38,c 40 1.9 0.003 Sukros 12 17 13 11 3.6 0.30 Fruktner 12 7 7 12 2.9 0.19 Totl WSC 93 96 102 105 5.2 0.11,,c,d Olik okstäver påvisr skillnd inom rd Tell 3. Inverkn v interktioner melln konserveringsmetod (ensilge och hösilge) och ehndling med ensileringsmedel på fermenttionsprodukter (g/kg ts) smt på innehåll och smmnsättning v WSC (g/kg ts) i ensilge och hösilge Vriel Ensilge kontroll Ensilge ensilerings -medel Hösilge kontroll Hösilge Ensileringsmedel SEM P konserverings -metod P ensileringsmedel P interktioner Mjölksyr 18 61 5 c 19 3.0 - - 0.001 Ättiksyr 3 6 1 2 0.5 - - 0.03 Glukos 14 14 23 24 1.7 <0.0001 0.98 0.84 Fruktos 12 7 21 20 1.3 <0.0001 0.03 0.08 Sukros 1 1 1 1 0.3 0.31 0.36 0.70 Fruktner 2 1 1 1 0.5 0.22 0.08 0.08 Totl WSC 29 20 45 45 2.7 <0.0001 0.07 0.10,,c,d Olik okstäver påvisr skillnd inom rd Figur 1. Sockerinnehåll i ensilge före och efter 12 och 24 h lötläggning. Skillnder melln lötläggningstid indikers v olik okstäver (P<0,04). Figur 1. Sockerinnehåll i hösilge före och efter 12 och 24 h lötläggning. Skillnder melln lötläggningstid indikers v olik okstäver (P<0,001). Figur 1c. Sockerinnehåll i hö före och efter 12 och 24 h lötläggning. Skillnder melln lötläggningstid indikers v olik okstäver (P<0,003).
Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 Studie 2 Glykemiskt svr och insulinrespons hos hästr utfodrde grovfoder med olik WSC-hlter Mteril och metoder Hästr Försöket vr godkänt v Uppsl Djurförsöksetisk Nämnd. I försöket ingick totlt 16 hästr (fem vlcker, 11 ston), ått vrmlodig trvre smt ått islndshästr. Trvhästrn hde en medelålder på 14 ± 5 år (5-21 år) och en medelvikt på 538 ± 51 kg (467-608 kg). Islndshästrn hde en medelålder på 12 ± 5 år (6-18 år) och en medelvikt på 380 ± 44 kg (307-427 kg). För smtlig hästr uppskttdes ett ody condition score (BCS) (Henneke et l. 1983) smt ett cresty neck score (CNS) (Crter et l. 2009). Hästrn hde ett medel- BCS på 5,5 ± 0,6 (5-7) och ett medel-cns på 2,3 ± 0,3 (1-2,5). Trvhästrn ägdes v Institutionen för klinisk vetenskper, SLU och islndshästrn vr privtägd. Trvhästrn stod på ox och vistdes i hge dgligen, islndshästrn stod på ox, vistdes i hge dgligen smt motionerdes 3-5 ggr/veck. Ingen v hästrn som ingick i studien visde tecken på sjukdom vid den llmänn klinisk undersökning som utfördes inför försöken. Smtlig hästr hde inför försöket norml fstevärden för plsminsulin (< 30 mu/l) och lodglukos (3,6-6,3 mmol/l). Studiedesign Försöket utfördes som en rndomiserd cross-over studie där smtlig hästr under 3 x 1 vecks tid (period 1,2 och 3) utfodrdes med 3 olik grovfoderstter - ett med låg, ett med melln smt ett med hög koncentrtion v WSC (lättlöslig kolhydrter). Inför försöket fick hästrn cklimtiser sig till den slumpmässigt utvld först foderstten under 10 dgr. Fodersttern npssdes för tt motsvr hästrns ehov v energi och protein. Förutom grovfoderdieten gvs smtlig hästr extr tillskott v minerl under försöksperioden. Utfodrd mängd grovfoder eräkndes utifrån hästrns energiehov smt korrigerdes enligt respons på foderstten under cklimtiseringsperioden på 10 dgr. Hästrn utfodrdes 3 ggr/dg där 25 % gvs morgon, 25 % gvs eftermiddg smt 50 % v dygnsgivn gvs på kvällen. Efter 1 vecks utfodring med respektive grovfoderdiet utfodrdes hästrn sitt kvällsmål (50 % v dygnsehovet) på eftermiddgen och fick sedn svält 12 timmr under ntten. Dgen efter ldes en permnentknyl (Intrnule, 2,0 x 105 mm; Vygon, Ecouen, Frnkrike) i en v jugulrvenern vrtefter hästrn utfodrdes den gångn veckns grovfoderdiet följt v lodprovstgning för tt fstställ dietens glykemisk svr och insulinrespons. Blodprov togs 30 minuter innn smt omedelrt före utfodringen och därefter vr 30:e minut under totlt 5 timmr. Efter centrifugering (4 C, 906 g under 10 minuter) överfördes plsm och serum till eppendorfrör och frystes ned till -80 C. Utfodrd mängd grovfoder på försöksdgens morgon eräkndes enligt 0,6 kg ts/100kg. Fodernlyser Inför försöket identifierdes 3 grupper v försöksfoder, ett grovfoder med lågt WSC (LW), ett grovfoder med melln WSC (MW), smt ett grovfoder med högt WSC (HW) innehåll. Inför vrje försöksdg togs sedn ett prov från smtlig 3 grovfoder för nlys v WSC (glukos, fruktos, sukros smt fruktn). Av dett nlyserde foder pckdes sedn utfodringsgivn för försöksdgen till smtlig hästr. Fodret nlyserdes med en enzymtisk spektrofotometrisk metod: Bestämning v lättillgänglig kolhydrter i växtmteril, metod 22 (Lrsson & Bengtsson, 1983) vid Kungsängens foderlortorium vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård.
Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 Blodnlyser Plsm-insulin nlyserdes med ELISA teknik vliderd för häst (Equine insulin ELISA, Mercodi, Sverige). Plsm-glukos nlyserdes med en fluorometrisk metod. Smtlig nlyser utfördes på metolismlortoriet vid Institutionen för klinisk vetenskper, SLU. Resultt Tell 1. Näringsnlys v Grovfoder med lågt (LW), melln (MW)smt högt WSC (HW)innehåll för foder som konsumerts under försöksdgrn för Period 1,2 och 3. n = 16 hästr. Värden representerr enstk nlyser utförd på Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Avdelningen för fodervetenskp, Kungsängen, SLU. Anlys (g/kg ts) 1 2 3 LW MW HW X ± SD 1 2 3 X ± SD 1 2 3 X ± SD WSC 30,1 43,2 43,4 38,9±6,2 122,3 140,1 126,2 129,5±7,6 148,2 212,5 170,5 177,1±26,7 Glukos 6,4 13 11,9 10,4±2,9 36,6 38,7 32,3 35,9±2,7 31,3 36,5 28,2 32,0±3,4 Fruktos 16,1 23,8 26,1 22,0±4,3 72,1 78,4 69,9 73,5±3,6 55,3 68,7 68,0 64,0±6,2 Sukros 2,1 2,2 2,2 2,2±0,0 3,1 6,3 6,3 5,2±1,5 9,4 10,4 10,5 10,1±0,5 Fruktn 5,4 4,3 3,3 4,3±0,9 10,5 16,7 17,7 15,0±3,2 52,2 96,9 63,8 71,0±18,9 För grovfoder med högt WSC innehåll (HW) föreligger vritioner melln prover tgn för period 1,2 och 3 där period 3 i stort motsvrr WSC innehåll i MW fodret (tell 1). Tell 2. Medelvärde ± SD AUC för plsm-glukos och plsm-insulin respons, mx-värde smt tid till mx-värde nås för glukos och insulin för islndshästr och vrmlodstrvre. n=16 hästr. AUC= ren under kurvn. Tid till mx= tid till mx-värde nås. Mx= mx-värde. Ins= insulin. Glu= glukos. LW är låg, MW är melln och HW är grovfoder med högt innehåll v WSC. Signifikns är stt som p < 0,05. Olik upphöjd siffror visr signifiknt skillnd för nlog värden inom kolumnen. Olik upphöjd okstäver visr signifiknt skillnd för nlog värden inom rden. LW Islndshästr (n 8) Vrmlod (n 8) AUC ins 98757,8±34512,2 1, 71715,3±22939,1 1, Tid till Mx ins (min) 120,4±0,2 1, 120,3±0,3 1, Mx ins (ng/l) 502,7±143,4 1, 348,5±126,0 1, AUC glu 1841,3±74,7 1, 1849,8±90,5 1, Tid till Mx glu (min) 120,0±39,3 1, 161,3±57,7 1, Mx glu (mmol/l) 6,4±0,4 1, 6,6±0,5 1, MW AUC ins 115751,9±30295,4 1, 118812,0±48800,4 2, Tid till Mx ins (min) 120,2±0,0 1, 120,3±0,0 1, Mx ins (ng/l) 614,0±177,3 1, 594,7±271,0 1,2, AUC glu 1960,8±105,8 1,2, 1938,8±159,2 1,2, Tid till Mx glu (min) 120,0±27,8 1, 157,5±26,6 1, Mx glu (mmol/l) 7,4±0,5 2, 6,9±0,9 1,2, HW AUC ins 137119,0±57917,9 1, 140197,8±66095,8 2, Tid till Mx ins (min) 120,4±0,0 1, 120,4±0,0 1, Mx ins (ng/l) 736,8±353,5 1, 789,2±468,8 2, AUC glu 2053,5±99,6 2, 2042,6±153,7 2, Tid till Mx glu (min) 116,3±29,7 1, 120,0±22,7 1, Mx glu (mmol/l) 7,9±0,4 2, 7,6±0,7 2,
Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 Ingen signifiknt skillnd kn påviss melln AUC insulin för LW, MW och HW hos islänningrn till skillnd från hos trvrn där LW är signifiknt skild från MW och HW (tell 2). Det föreligger en signifiknt skillnd för Mx-värde insulin melln LW och HW för trvhästrn men ingen skillnd för islndshästrn. Vd gäller AUC glukos så är LW signifiknt skild från HW för åde islndshästr och trvre. Tid till Mx-värdet glukos skiljer sig melln rsern där islndshästrn når Mx-värdet innn trvhästrn för LW och MW men inte för HW. För Mx-värde glukos föreligger det signifiknt skillnder inom åd rsern där LW är skilt från MW och HW för islndshästrn medn LW endst är skild från HW för trvhästrn. B Insulin ng/l 1000 800 600 400 200 LW MW HW C Glukos mmol/l 9 LW MW HW 8 7 6 5 0 4-30 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300-30 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300 Tid (min) Tid (min) D 1200 LW MW HW 1000 Insulin ng/l 800 600 400 c c 200 0. -30 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300 Tid (min) Figur 1 Medelvärde ± SD plsm glukos (A) och insulin (B) för islndshästr (n= 9), smt plsm glukos (C) och insulin (D) för trvhästr (n= 9). Respons på grovfoder med lågt (LW), melln (MW) smt högt (MW) innehåll v WSC under period 1,2 och 3. Signifikns är stt som p < 0,05. Olik okstäver visr signifiknt skillnd för nlog värden inom en tidpunkt. Signifiknt skillnd melln glukosvärden vid utfodring med LW, MW och HW föreligger från tidpunkt 60 till 180 min för trvhästr respektive 210 min för islndshästr (figur 1). För plsm insulin föreligger signifiknt skillnder vid utfodring med LW, MW och HW från 90 till 240 min för trvhästrn smt från 150 till 240 min för islndshästrn, vilket visr på rsskillnder i insulinrespons. LW ger generellt högre insulinrespons hos islndshästrn än hos trvhästrn. Signifiknt skillnd kn påviss melln HW och LW smt MW men inte melln LW och MW för islndshästrn medn skillnder påviss melln LW, MW och HW för trvhästrn i insulinrespons.
Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 Diskussion och slutstser Konservering v vllfoder som ensilge, hösilge eller hö resulterde i lägst sockerinnehåll i ensilge, högst i hö och mitt emelln i hösilge. Blötläggning v dess fodermedel i 12 h medförde tt ll sockerfrktioner minskde, och lötläggning i 24 h medförde tt någr frktioner reducerdes ytterligre i ensilge och hö, men inte i hösilge. Att konserver vllfoder som ensilge resulterde i större reduktion v WSC, jämfört med tt konserver vllfoder som hö som sedn lötldes i 12 eller 24 h. Med tnke på tt lötläggningen gjordes med 17 L vtten per kg ts vr ensilering en enklre och mer prktisk metod för tt reducer sockerhlten i vllfoder. Det kn även finns nckdelr med tt lötlägg hö innn utfodring. Det vtten som nvänts vid lötläggning innehåller åde WSC och lösligt protein. Mängden vtten som förruks vid lötläggning är reltivt stor, vilket inneär tt hnteringen v dett vtten kn li en miljöfråg. Dessutom hr tidigre studier påvist tt lötläggning v hö också resulterr i förluster v viktig minerler och spårämnen vilk reducerdes till 1 / 3 - ½ v det ursprunglig innehållet (Moore-Colyer, 1996; Blckmn & Moore-Colyer, 1998). Dess minerler och det löslig proteinet kn ehöv ersätts vi komplettering v foderstten med ndr fodermedel, något som kn påverk foderekonomin negtivt, gör foderstten onödigt komplicerd och dessutom tillför WSC och/eller stärkelse. Det ör noters tt endst en gröd nvändes i dett försök, dett för tt elys effekten v konserveringsmetod, lötläggning, lgringstid och ensileringsmedel på en och smm gröd och undvik den vrition som olik grödor ger. Användning v ndr grödor kn ge ndr resultt, vilket påvists v Longlnd et l. (2009) som rpporterde tt WSC-reduktionen vid lötläggning v hö kn vrier melln 7 och 54 %, eroende på olik otnisk smmnsättning, olik ursprung och olik otniskt utvecklingsstdium vid skörd v hö. Att lgr vllfoder längre tid hde ingen relevnt effekt på sockerhlten, och är lltså inte en metod tt rekommender för tt minsk sockerhlten i t ex hö. Resultten från denn studie visr tt olik sockerhlter i grovfoder ger upphov till olik glukos- och insulinsvr hos hästen. I en tidigre studie med liknnde upplägg gjord på Qurterhästr kunde endst skillnder i insulinsvr påviss (Borgi et l. 2011). Enrt det glykemisk svret på ett foder vspeglr inte ett foders effekter på glukosmetolismen utn det vgörs frmförllt v insulinresponsen efter utfodring (Kronfeld et l. 2004; Borgi et l. 2011). Den mximl insulinkoncentrtionen efter utfodring med HW vr 737 ± 353 ng/l och 789 ± 469 ng/l för islndshästr respektive trvhästr, vilket motsvrr en insulinktivitet per volymenhet på 74 respektive 79 mu/l (Öerg et l. 2011). När enrt krosst korn i givn 0,28 kg/100 kg kroppsvikt utfodrts till häst hr den mximl insulinktiviteten efter utfodring i medeltl livit 64,9 ± 36,4 mu/l (Vervuert et l. 2009). Den mximl insulinkoncentrtion efter utfodring med grovfoder med hög sockerhlt i givn 0,6 kg ts per 100 kg kroppsvikt i vårt försök ger således ett högre insulinsvr än då enrt krftfoder i form v korn utfodrs. Vår resultt indikerr tt utfodring med grovfoder som innehåller mycket socker kn h en negtiv effekt på hästr som hr insulinresistens, t ex hästr med Cushing s sjukdom, fång eller ekvint metolt syndrom. Vår studie visr även tt rsskillnder föreligger melln vrmlodig trvhästr och islndshästr, åde vd gäller glukos och insulinrespons. Islndshästrns insulinkurvor visr på en sn stegring för smtlig LW, MW och HW och mn ser mindre skillnder melln grovfodren i denn rs jämfört med hos trvhästrn. Denn skillnd kn ero på tt islndshästrn i sig är mer insulinresistent än trvhästrn (Bröjer et l. 2012, opulicerde uppgifter) och därför ehöver mindre stimuli för tt plsmkoncentrtionern v insulin sk stig.
Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 Smmnfttningsvis visr vår försök tt konserver vllfoder som ensilge resulterde i större reduktion v WSC jämfört med tt konserver vllfoder som hö som sedn lötlägg fodret i 12 eller 24 h. Att utfodr vllfoder med högt sockerinnehåll hr liknnde effekter på insulinresponsen som utfodring med enrt krftfoder och det kn h negtiv effekter på hästr som hr insulinreistens, t ex hästr med fång, Cushing s sjukdom och ekvint metolt syndrom. Pulicering Astrct på 3rd Nordic Feed Science Conference, Uppsl 2012. Methods for reduction of wter solule crohydrtes content in conserved grss forges. I mnuskript: Müller, C.E., Udén, P., Nostell, K. nd Bröjer, J. 2012. Effect of soking, use of dditives nd storge time on content of wter solule crohydrtes in silge, hylge nd hy conserved in lortory silos. Lindåse-Truelsen, S., Nostell, K., Müller, C.E., Bröjer, J. 2012. Glycemic nd insulinemic responses to feeding hylge with different wter solule crohydrtes in Stndrdreds nd Icelndic horses. Övrig resulttförmedling till näringen Strtseminrium för doktornd Snn Lindåse vid klinisk vetenskper, SLU okt 2012 Stuteriveterinärkonferensen oktoer 2012 föreläsre John Bröjer Svensk islndshästföreningens höstkonferens 3-4 novemer 2012 föreläsre John Bröjer Kommnde: Artikel i tidningen ridsport Artikel i sv. Islndshästföreningens medlemstidning Möte med vllfoderproducenter Diskussioner med fodernlysföretg WSC nlyser i vllfode Referenser Asplin, K.E., Sillence, M.N., Pollitt, C.C., McGown, C.M. 2007. Introduction of lminitis y prolonged hyperinsulinemi in cliniclly norml ponies, The Veterinry Journl 174, 530-535. Billysson, F. 2002. A survey of the feeding of horses t riding schools in southern Sweden (In Swedish). BSc thesis P 00/02:12. Swedish University of Agriculturl Sciences, Alnrp, Sweden. Blckmn, M., Moore-Colyer, M.J.S. 1998. Hy for horses: the effects of three different wetting tretments on dust nd nutrient content. Animl Science 66, 745-750. Borgi, L., Vlerg, S., McCue, M., Wtts, K., Pgn, J. 2011. Glycemic nd insulinemic responses to feeding hy with different non-structurl crohydrte content in control nd polyscchride storge myopthy-ffected horses. Journl of Animl Physioliology nd Animl Nutrition 95, 798-807.
Slutrpport Stiftelsen Hästforskning 2012 Butler, G.W., Biley, R.W. 1973. Chemistry nd Biochemistry of herge. Vol 1. Acdemic Press, London, pp. 137-138, 150. Crter, R.A., Geor, R.J. Burton Stnir, W. Cuitt, T.A. Hrris, P.A. 2009. Apprent diposity ssessed y stndrdised scoring systems nd morphometric mesurements in horses nd ponies. The Veterinry Journl 179, 204-210. Chtterton, N.J., Wtts, K.A., Jensen, K.B., Hrrison, P.A., Horton, W.H. 2006. Nonstructurl crohydrtes in ot forge. Journl of Nutrition 136, 2111-2113. Divers, T.J. 2008. Preventing endocrine-relted lminitis. Journl of Equine Veterinry Science 28, 317-319. Frnk, N. 2009. Equine metolic syndrome. Journl of Equine Veterinry Scince 29, 259-267. Frnk, N, Elliot S.B., Brndt, L.E., Keisler, D.H. 2006. Physicl chrcteristics, lood hormone concentrtions, nd plsm lipid concentrtions in oese horses with insulin resistnce. Journl of Americn Veterinry Medicl Assocition 228, 1383-1390. Geor R. 2009. Psture-ssocited lminitis. Veterinry Clinics of North Americ Equine Prctice. 25(1):39-50 Hrris, P., Geor, R.J. 2009. Primer on dietry crohydrtes nd utility of the glycemic index in equine nutrition. Veterinry Clinics of North Americ Equine Prctice. 25(1):24-37. Henneke, D.R., Potter, G.D., Kreider, J.L., Yetes, B.F. 1983. Reltionship etween condition score, physicl mesurements nd ody ft percentge in mres. Equine Veterinry Journl 15, 371-372. Hopkins A. (Ed). 2000. Grss it s production nd utiliztion. 3 rd ed. British Grsslnd Society, Blckwell Science, UK. pp. 140-143. Kronfeld, D., Rodiek, A., Stull, C. 2004. Glycemic indices, glycemic lods nd glycemic dietics. Journl of Equine Veterinry Science 24, 399-404. Lrsson, K., Bengtsson, S. 1983. Bestämning v lättillgänglig kolhydrter i växtmteril. Metod 22. Sttens Lntrukskemisk lortorium, Uppsl. Longlnd, A.C., Brfoot, C., Hrris, P.A. 2009. The loss of wter-solule crohydrte nd solule protein from nine different hys soked in wter for up to 16 hours. Journl of Equine Veterinry Science 29 (Astrcts),No. 5, 383-384. Moore-Colyer, M. J.S. 1996. Effects of soking hy fodder for horses on dust nd minerl content. Animl Science 63, 337-342. Müller, C.E. 2005. Fermenttion ptterns of smll-le silge nd hylge produced s feed for horses. Grss nd Forge Science 60, 109-118. Vervuert, I., Klein, S., Coenen, M. 2009. Effect of mixing dietry fire (purified lignocelluloses or purified pectin) nd corn mel on glucose nd insulin responses in helthy horses. Journl of Animl Physioliology nd Animl Nutrition 93, 331-338. Wtts, K.A., Sirois, P. 2003. Soking hy to remove excess solule crohydrte nd potssium. Proceedings of the 2 nd Annul Interntionl Equine Conference on Lminitis nd Diseses of the Foot. Plm Bech, FL 2003 (6 pp). USA. Öerg, J., Bröjer, J., Wttle, O., Lilliehöök, I. 2011. Evlution of n equine-optimized enzyme linked immunosorent ssy for serum insulin mesurement nd stility of equine insulin. Comprtive Clinicl Pthology. E-pul hed of print.