Dental erosion. Modernt tandslitage och en ny folksjukdom. vetenskap & klinik ann-katrin johansson
|
|
- Mats Blomqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 vetenskp & klinik nn-ktrin johnsson nn-ktrin johnsson, odont dr, övertndläkre, Odontologisk utildningsenheten, Centrum för specilisttndvård och Ntionellt kunskpscentrum för ätstörningr nät, Örero läns lndsting, Örer0 Dentl erosion Modernt tndslitge och en ny folksjukdom I denn översiktsrtikel redoviss olik orsksfktorer till dentl erosion smt förekomst och klinisk impliktioner. Dentl erosion hr en multifktoriell kgrund och individuell fktorer är v stor etydelse för uppkomst och utveckling v skdorn. Det är viktigt för tndvårdstemet tt känn igen de tidig stdiern v dentl erosion och förstå dess ptogenes. Det är också viktigt tt se till tt såväl ptient som föräldrr förstår hur dentl erosion uppstår och hur det kn undviks. När det gäller informtion och prevention ör även smhället xl sitt nsvr genom exempelvis kmpnjer som rikts till speciellt rn och ungdomr. referentgrnskd. ccepterd för pulicering 5 novemer TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR
2 Dentl erosion Den livsstil vi hr i dg medför tt vår tänder llt oftre utsätts för en kemisk påverkn som kn led till dentl erosion. Ett exempel är tt vi dricker etydligt mer sur drycker än tidigre. Dessutom hr förekomsten v olik livsstilsrelterde sjukdomr ökt. Vnlig symtom vid dess sjukdomr är refluxer eller kräkningr som gör tt surt mginnehåll når munhåln. Därmed hr en ny riskfktor för tndhälsn uppstått. Utvecklingen kn närmst jämförs med den livsstilsförändring som efter 2: världskrigets slut medförde en krftigt ökd sockerkonsumtion som senre kopplts till en ökd förekomst v kries [1]. Vd är dentl erosion? Intresset för dentl erosion hr ökt krftigt. Att erosionsskdor är vnligt förekommnde lnd rn och ungdom hr ekräftts från mång länder. Longitudinell studier visr tt förekomsten v erosionsskdor ökr och tt redn mnifest lesioner fortskrider snt. Den vnligste definitionen v dentl erosion är förlust v tndens hårdvävnd genom en kemisk process som inte involverr påverkn v kterier [2]. Dett inneär tt erosion till skillnd från kries uppstår på en tndyt som är fri från kterieeläggningr. Syrngrepp under smtidig omättnd v hydroxyloch fluorptit i sliv medför tt tndsustns förlors lger för lger och en erosionsskd uppstår [3]. Dignostik En tidig erosionsskd orskr inte någon klinisk missfärgning eller sonderr uppmjukning v tndytn och är därför oft svår tt upptäck. Dessutom är symtomen i ett tidigt stdium oft ring eller ing lls. Mer vncerde erosionsskdor är nturligtvis lättre tt dignostiser eftersom förlusten v tndsustns är större. Ytstrukturen på en erosionsskd är ntingen lnk eller mtt. Lesionen kn vr ojämn och uppvis små konkviteter. Oftst är dock ytn något vrundd eller pltt och ger i lnd ett smält intryck (Figur 1). Mer uttlde förändringr v mkromorfologin uppstår vid svårre grd v erosionsskdor. Erosion förekommer på ll tndytor men är vnligst pltinlt i överkäksfronten. Approximl erosionsskdor förekommer sälln medn en cervikl skulderildning är vnligre (Figur 2, 7). Cuppings, en konkvitet i emlj där dentin exponerts på en kuspspets, är ett vnligt tecken på dentl erosion och syns oftst på först molren (Figur 3) [4]. Tndens pulp kn vr synlig genom den återstående tndsustnsen. Dett är speciellt vnligt i mjölktndsettet på de pltinl ytorn v de centrl överkäksincisivern (Figur 1, 4). Förlust v tndsustns kn resulter i såväl estetisk som ortodontisk och funktionell kompliktioner och/eller en endodontisk påverkn med symtom i form v exempelvis ilningr och värk [5]. Olik typer v tndslitge Tndslitge hr en multifktoriell etiologi och är oftst ett resultt v mer än en enskild meknism [6]. Förutom erosion kn ndr typer v slitge förekomm prllellt. Dett inkluderr exempelvis ttrition (tndslitge orskt v kontkt melln tndytor) och rsion (tndslitge orskt v en främmnde kropp till exempel en tndorste, hårnål eller penn). Det är sedn länge vist tt emlj som är uppmjukd v syr slits lättre vid smtidig meknisk påverkn än emlj som inte vrit utstt för syrngrepp [7]. I dg finns det övertygnde forskning som visr tt det huvudsklig inslget vid grvt tndslitge är erosion medn ttrition och rsion nses vr v mindre etydelse [8 11]. Hos individer som hr tndslitge och smtidig ruxism hr studier vist tt erosion (och inte ttrition (ruxism)) är den dominernde orsksfktorn till förlusten v tndsustns [12 14]. Även tungn nses genom meknisk påverkn kunn ccentuer skdorn efter ett surt ngrepp. Cervikl defekter och tndorstsskdor Cervikl defekter etrkts oft som tndorstsskdor. Senre tids forskning hr dock vist tt grundorsken till dess skdor inte kn skylls på intensiv eller felktig orstteknik [15]. I studier där mn nvänt sig v så klld sknningelektronmikroskopi hr mn funnit tt grund cervikl defekter är strkt smmnkopplde med ocklusl erosion smt tt kilformde defekter är förknippde med åde ocklusl erosion och ttrition [16]. Förlusten v tndsustns ökr dock vid tndorstning på en tndyt som redn är uppmjukd v syr. Förekomst v dentl erosion Tvärsnittsundersökningr Ett fåtl popultionsstudier v erosionsskdor hr pulicerts. Dess hr rpportert en mycket vriernde prevlens. Någr studier redoviss i Tell 1. I Storritnnien undersöktes totlt rn i åldern 5 till 15 år. Där fnn mn erosion in till dentin på minst en överkäksfrmtnd hos 24 procent v 5- åringrn i mjölktndsettet och hos två procent v åringrn [17]. Erosion i enrt emlj vr nturligtvis långt mer vnligt förekommnde. Att erosion vr vnligt konfirmerdes också v ndr rittisk studier som rpporterde en förekomst v erosion in till dentin i mjölktndsettet hos 3 4-åringr på melln procent. I det permnent ettet hos 14- åringr fnn mn erosion in till dentin hos 30 procent v ungdomrn [18 20]. I en tidig studie v ung sudisk män (20 år gml) hde 16 procent svår erosion på minst en frmtnd i överkäken [21]. Dess tidig studier tolkdes med viss reservtion (eftersom jämförnde studier skndes) som tt ntlet fll med dentl erosion ökde lnd rn och ungdomr. Att de störst skdorn dessutom hittts TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR
3 nn-ktrin johnsson Figur 1. Sex-årig pojke med mjölktndserosion med högt intg v läsk och juice. ) Oserver det smält utseendet ucklt på tändern ) Pltinlt i överkäksfronten kn pulpn skönjs genom kvrvrnde tndsustns. (Pulicerd med tillstånd v Swedish Dentl Journl.) Figur 4. Mjölktndserosion i överkäksfronten hos en 6-årig flick med högt intg v juice, fruktdryck, coldryck och frukt. ) Tndförkortning på tändern som en följd v erosionsskdor. ) Noter tt pulpn syns genom kvrvrnde tndsustns pltinlt på tändern (Pulicerd med tillstånd v Swedish Dentl Journl.) Figur årig kvinn som under mång år esvärts v sur uppstötningr och som hr grv erosionsskdor såväl ucklt som pltinlt. Noter de uppstående mlgmfyllningrn på tändern Figur årig kvinn med ulimi nervos sedn 15-årsåldern. Tändern ger ett vrundt intryck och tndsustnsförlusten är speciellt stor pltinlt i överkäksfronten. Figur årig pojke med högt intg v coldrycker. ) Noter de uttlde skdorn med skulderildningr pltinlt på överkäkens frmtänder. ) Sexårständern uppvisr också omfttnde skdor. c Figur 3. Olik stdier v cuppings hos tre individer. ) Cuppings v mindre omfttning på den mesiouckl kuspen v 36 hos en 20-årig mn med högt intg v coldrycker. ) Cuppings på tnden 36 hos en 22-årig mn med vsknd v spottkörtlr. c) Cuppings på studiemodeller på tnden 36 hos en 17-årig flick med ulimi nervos sedn tre år. Figur årig flick med högt intg v läskedrycker. ) Buckl erosion och tndförkortning i överkäksfronten. Incisivern i underkäken är reltivt oskdd. ) Grv erosionsskdor pltinlt i överkäksfronten. 58 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR
4 Dentl erosion Tell 1. Prevlens v erosion enligt studier från olik länder. Den prevlens som nges gäller erosionsskdor som når till dentinet eller djupre. Lnd Ålder (år) Antl individer Prevlens (%) Förfttre Storritnnien Millwrd et l, 1994 [18] Storritnnien 5 > Downer, 1995 [17] 15 > Storritnnien 1,5 4, Moynihn & Holt, 1996 [69] Cu Kunzel et l, 2000 [22] Sudirien Johnsson et l, 1996 [4] Sudirien Al-Mjed et l, 2002 [25] Islnd Arndottir et l, 2003 [23] Storritnnien Dugmore et l, 2003 [28] Irlnd Hrding et l, 2003 [24] på pltinl ytor i överkäksfronten idrog också till funderingr eftersom fokus tidigre främst vrit ockluslt och incislt tndslitge. I dg hr det från mång länder (lnd ndr Ku, Sudirien, Islnd och Irlnd) konfirmerts tt dentl erosion, speciellt pltinl skdor i överkäksfronten, är vnligt förekommnde lnd rn och ungdomr. I mjölktndsettet hr det hos 5 6 årig rn vists tt melln procent hde skdor på minst en tnd i överkäksfronten och i det permnent ettet uppvisde procent v rnen i åldern 11 till 14 år skdor in till dentin på minst en tnd i överkäksfronten [22 25]. I Sverige hr ännu ingen större efolkningsstudie genomförts. Uppföljnde studier I Tysklnd genomfördes en longitudinell studie melln åren och åren Studien visde en ökning v erosionsskdor hos rn. Antlet lesioner när nog förduldes under tidsperioden och skdor in till dentin på åtminstone en mjölktnd ökde från procent. Under smm period ökde ntlet skdor på först molren i underkäken från fyr till nio procent [26]. Liknnde fynd hr även rpporterts lnd rittisk ungdomr [27]. I Storritnnien hde hel 27 procent v 12-åringrn utvecklt ny eller mer vncerde erosionsskdor vid 14 års ålder. Lesion in till dentin noterdes vid 12 års ålder hos 5 procent v rnen. Två år senre hde frekvensen v dess skdor ökt till 13 procent. Motsvrnde siffror för erosion som omfttde enrt emljskdor vr 56 respektive 64 procent [28]. Cuppings och cervikl defekter Cuppings på sexårständer är i dg ett llmänt cceptert tecken på erosion. I ett slumpmässigt urvl v ung sudisk män hittdes cuppings på först molren hos 49 procent [21]. Blnd tysk rn med erosion uppvisde 87 procent cuppings i 11-årsåldern och 94 procent i 16-årsåldern [26]. I ustrlisk studier hr det vist sig tt cuppings är åde vnligre och större i storlek hos erosionsptienter som är yngre än 27 år än hos äldre erosionsptienter. Dett hr tolkts som ett resultt v den livsstilsförändring som frmför llt inneurit en ökd konsumtion v sur drycker som hft speciellt stor genomslgskrft lnd ung [29]. Cervikl defekter är ett nnt tecken på erosion. Sådn skdor noterdes hos 25 procent v individern i ett oselektert mteril v ung män medn det hos ptienter i grupper med hög respektive låg erosion återfnns hos 58 respektive 11 procent [21]. Orsksfktorer Orsksfktorer till dentl erosion rukr dels in i yttre och inre fktorer [1]. Till de yttre fktorern räkns ll sur produkter vi stoppr i munnen, det vill säg vd vi äter och dricker men också det mn rukr kll den retsmiljörelterde erosionen som oftst orsks v tt lufturen syr når tändern, till exempel hos retre vid viss industrier, men också hos personer som retr som vinprovre [30 32]. Till de inre fktorern räkns olik typer v sjukdomr smt vnor och ovnor som medför tt ett surt mginnehåll når munhåln och tändern. Hit hör exempelvis ptienter som lider v ätstörningr som på grund v kräkningr ökr risken för erosionsskdor men också individer som drs v sur uppstötningr [33, 34] (Figur 5, 6). Hos rn och ungdomr är i dg den dominernde orsksfktorn till erosionsskdor sur drycker [35, 36] (Figur 1, 2, 4, 7). Individens eget försvr Sliven Sliven är en v de viktigste skyddsfktorern mot dentl erosion. Den medverkr lnd nnt till reminerlisering och spädning v syr. Elimineringen (clernce) v en sur produkt vrierr individuellt med slivens sekretionshstighet men också med förmågn tt svälj. Det hr vists tt en muntorr individ löper högre risk för erosionsskdor än en icke muntorr [37]. Brn med erosion hr, trots låg kriesktivitet, sliv med liknnde egenskper som sliv från rn med hög kriesktivitet [38]. Det hr också föreslgits tt TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR
5 nn-ktrin johnsson slivens uffringskpcitet är v större etydelse vid erosion än vid kries [39]. Noters ör tt rn oft hr lägre slivsekretion än vuxn [40]. Sliven ildr en pellikel, slivfilm, som vrierr i tjocklek melln individer men också på olik pltser i munnen. En tunnre pellikel medför ökd risk för erosion [41]. Olik fktorer som påverkr pellikeloch plckildning kn därför vr vgörnde för vr en erosionsskd uppstår och grden v skd. En sådn fktor kn vr slivens ureinnehåll [5]. Tndens kvlitet Tndens hårdhet hr etydelse för utvecklingen v en erosionsskd. Hårdhetsmätningr hr vist tt mjölktänder är mjukre än permnent tänder men tt åd eroders med smm hstighet. Erosion v mjölktänder sker dock reltivt snre än erosion hos permnent tänder på grund v tt mjölktändern initilt är mjukre [42 44]. Dryckesmetod och kontkttid Hur mn dricker en sur dryck är v stor etydelse för grden v erosiv påverkn. Den som håller kvr drycken i munnen innn den sväljs (retinernde dryckesteknik) ökr risken för erosion på grund v tt kontkttiden melln tnd och dryck förlängs [45]. Studier hr vist tt erosionsptienter oftre nvänder en retinernde dryckesteknik än icke erosionsptienter [5]. Dryckestekniken nts vr eroende v mång olik fktorer; exempelvis smkupplevelsen, mängden kolsyr och förmågn tt svälj [45]. Om en tndyt utsätts för tät syrttcker minskr möjligheten till reminerlisering v sliven och en större förlust v tndsustns riskers. Både en vinprovre som vid upprepde tillfällen retinerr sur dryck i munnen och det lill rnet som tycker tt det är svårt tt svälj en kolsyrd sur dryck och därför retinerr gör således helt fel ur erosionssynpunkt. Munhygien Munhygienvnor är korrelerde till erosion speciellt om de utförs i nslutning till en syrttck på tnden. En tndyt som mjukts upp v syr måste få möjlighet till reminerlisering i närvro v sliv under cirk en timme för tt ättre kunn motstå nötning från tndorstning [47]. Vl v munsköljningsmedel och tndkräm nses också viktigt. Den som är flitig och metodisk med sin munhygien riskerr erosionsskdor i större omfttning än den som nvänder sig v en mer spordisk och mindre systemtisk teknik. Ptienter med erosionsskdor hr oft god gingivl förhållnden och en mindre mängd plck [5]. Allmänsjukdomr Ett stort ntl sjukdomr och syndrom förknipps med dentl erosion. Bkgrunden till dett kn vr åde yttre och inre påverkn och inneär oft tt syr når tndytn i komintion med tt individen hr försämrde slivförhållnden, medicinering, munndning och/eller en försämrd orlmotorisk funktion. Förutom refluxer och ätstörningr är någr sådn exempel stm, dietes, högt lodtryck, cererl pres, slivgenesi, Sjögrens och Downs syndrom smt missruk v exempelvis lkohol och ecstsy men även koffeineroende v coldrycker (Figur 5, 6) [11]. Livsstilsfktorer Livsetingelser förändrs över tid och reflekterr oft socil fktorer. Mång gånger påverkr livsstilen mt- och dryckesvnor, grden v fysisk ktivitet, stressrelterde esvär och/eller ett eventuellt missruk. Det är väl känt tt åde llmänhäls och tndhäls påverks v livsstilsfktorer [47 49]. En påtglig förändring v dgens livsstil är den krftigt öknde konsumtionen v sur drycker frmför llt lnd rn och ungdomr [50]. Mång människor väljer i dg en ny hälsosm livsstil där kosten oft inegriper ett ökt inslg v sur produkter. Exempel på dett är vegetriner och individer som ntr eller fstr [51 53]. Ett nnt exempel är personer som i smnd med sport och träning släcker törsten med en sur dryck, oft under försämrde slivförhållnden [54, 55]. Även en ohälsosm livsstil kn medför en ökd risk för erosion. Ett exempel är den stressde individen som slänger i sig en snlunch, kontrollerr sin reflux med medicinering som visserligen förättrr mgprolemen, men också mång gånger medför en lägre slivsekretion [56]. Hit hör också mång typer v missrukre [57 59]. I riskzonen är även ung dtfreks som håller sig vkn ntten igenom med hjälp v coldrycker som innehåller koffein. Förekomsten v dentl erosion verkr inte följ något klrt socioekonomiskt mönster [17, 60, 61] eller uppvis direkt könsskillnder [60, 62, 63] men den vrierr däremot i olik åldrr. Utvecklingen v dentl erosion påverks således inte r v kostfktorer och llmänn hälsovriler utn också v olik livsstilsfktorer. Interktioner melln socil fktorer smt eteende- och omvärldsfktorer medför tt utvecklingen v en erosion kn ske på mång olik sätt. Därför är denn utveckling oft komplicerd tt utred. Klinisk impliktioner Bedömningen v den klinisk signifiknsen v en erosionsskd sk görs på individuell s. Dett inneär tt smm grd v skd kn vr ehndlingskrävnde hos en ptient men inte hos en nnn. En ptient som dignostiserts med erosion ör följs upp med individuell revisionsintervll och en edömning v eventuell progression från olik uppföljningstillfällen ör görs. Vid ehov ör även en läkrkontkt och/eller en kompletternde medicinsk utredning omesörjs. Det finns egentligen ingen r reprtiv ehnd- 60 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR
6 Dentl erosion ling för dentl erosion utn föreyggnde åtgärder är lltid tt föredr. Prevention involverr oft livsstilsförändringr, inte r för den enskild individen utn även för hel fmiljen. Att effektivt eliminer eller minsk den sur påverkn på tnden och vid ehov förstärk individens eget försvr mot erosion är tveklöst v etydligt större värde än till exempel ehndling med fluor som vist sig h en egränsd effekt [64 67]. Det ung rnet med eroderde mjölktänder är en utmning och ger en möjlighet till föreyggnde instser i det permnent ettet [22]. Råd och informtion om dentl erosion vid rätt tidpunkt kn helt eller delvis föreygg fortstt skdor hos mång ptienter medn det hos ndr är mer komplicert. Det hr dock vists tt mn även vid svår erosion, exempelvis i smnd med ätstörningr, kn minsk utvecklingen v skdorn genom informtion och profylx [68]. Dentl erosion hr en multifktoriell kgrund och individuell fktorer är v stor etydelse. Det är viktigt för tndvårdstemet tt känn igen de tidig stdiern v dentl erosion och förstå dess ptogenes. Det är också viktigt tt förmedl denn kunskp till ptienten/föräldrrn eftersom möjligheten till en positiv utveckling är strkt eroende v ders förståelse. Smhället ör xl sitt nsvr för informtion och prevention v tndskdor som orsks v dentl erosion. Kmpnjer om livsstilsfktorer och den ökde risken för orl hälsoprolem ör rikts mot speciellt rn och ungdomr. English summry Dentl erosion modern tooth wer nd new widespred ntionl disese Ann-Ktrin Johnsson Tndläkrtidningen 2005; 97 (4): A new risk fctor for dentl helth is emerging. As result of tody s lifestyle, there is rise in the cidic chllenge to the dentition. In ddition, to the incresed consumption of soft drinks, which is one of the most importnt lifestyle chnges promoting dentl erosion, especilly mong children nd young people, nother is the growing prevlence of diseses cusing stomch cid to rech the mouth nd the dentition. Until recently there hs een pucity of epidemiologicl dt on dentl erosion in the literture. However, studies, from mny countries, hve ltely confirmed tht dentl erosion is common mong children nd youths, nd tht the progression of the lesions is fst. At this point in time there re no epidemiologicl studies from Sweden. Dentl erosion results from multitude of etiologicl fctors, which cn susequently e modified. At community level, informtion cmpigns highlighting lifestyle fctors nd their ssocited implictions for dentl erosion nd orl helth must e lunched. Referenser 1. ten Cte JM, Imfeld T. Dentl erosion, summry. Eur J Orl Sci 1996; 104: Johnsson A-K, Johnsson A, Birkhed D, Omr R, Bghddi S, Crlsson GE. Dentl erosion, soft-drink intke, nd orl helth in young Sudi men, nd the development of system for ssessing erosive nterior tooth wer. Act Odontol Scnd 1996; 54: Johnsson A-K, Lingström P, Birkhed D. Comprison of fctors potentilly relted to the occurrence of dentl erosion in high- nd low-erosion groups. Eur J Orl Sci 2002; 110: Young WG. The orl medicine of tooth wer. Aust Dent J 2001; 46: Khn F, Young WG, Dley TJ. Dentl erosion nd ruxism. A tooth wer nlysis from South est Queenslnd. Aust Dent J 1998; 43: Khn F, Young WG, Shhi S, Dley TJ. Dentl cervicl lesions ssocited with occlusl erosion nd ttrition. Aust Dent J 1999; 44: Downer MC. The 1993 ntionl survey of children s dentl helth. Br Dent J 1995; 178: Millwrd A, Shw L, Smith A. Dentl erosion in four-yer-old children from differing socioeconomic ckgrounds. ASDC J Dent Child 1994; 61: Milosevic A, Young PJ, Lennon MA. The prevlence of tooth wer in 14-yer-old school children in Liverpool. Community Dent Helth 1994; 11: Johnsson AK. On dentl erosion nd ssocited fctors. Swed Dent J Suppl 2002; 156: Kunzel W, Cruz MS, Fischer T. Dentl erosion in Cun children ssocited with excessive consumption of ornges. Eur J Orl Sci 2000; 108: Arndottir IB, Semundsson SR, Holrook WP. Dentl erosion in Icelndic teengers in reltion to dietry nd lifestyle fctors. Act Odontol Scnd 2003; 61: Hrding MA, Whelton H, O Mullne DM, Cronin M. Dentl erosion in 5-yer-old Irish school children nd ssocited fctors: pilot study. Community Dent Helth 2003; 20: Al-Mjed I, Mguire A, Murry JJ. Risk fctors for dentl erosion in 5-6 yer old nd yer old oys in Sudi Ari. Community Dent Orl Epidemiol 2002; 30: Gnss C, Klimek J, Giese K. Dentl erosion in children nd dolescents cross-sectionl nd longitudinl investigtion using study models. Community Dent Orl Epidemiol 2001; 29: Dugmore CR, Rock WP. The progression of tooth erosion in cohort of dolescents of mixed ethnicity. Int J Peditr Dent 2003; 13: Amin WM, Al-Omoush SA, Htt FN. Orl helth sttus of workers exposed to cid fumes in phosphte nd ttery industries in Jordn. Int Dent J 2001; 51: Öhrn R, Enzell K, Angmr-Månsson B. Orl sttus of 81 sujects with eting disorders. Eur J Orl Sci 1999; 107: Brtlett DW, Evns DF, Angginsh A, Smith BG. A study of the ssocition etween gstro-oesophgel reflux nd pltl dentl erosion. Br Dent J ; 181: Jensdottir T, Arndottir IB, Thorsdottir I, Brdow A, Gudmundsson K, Theodors A, Holrook WP. Reltionship etween dentl erosion, soft drink consumption, nd gstroesophgel reflux mong Icelnders. Clin Orl Investig 2004; 8: O Sullivn EA, Curzon ME. Slivry fctors ffecting dentl erosion in children. Cries Res 2000; 34: Al-Dlign YH, Shw L, Smith A. Dentl erosion in group of British 14-yer-old, school children. Prt I: Prevlence nd influence of differing socioeconomic ckgrounds. Br Dent J 2001; 190: Lrsen MJ, Richrds A. Fluoride is unle to reduce dentl erosion from soft drinks. Cries Res 2002; 36: Gnss C, Klimek J, Schffer U, Spll T. Effectiveness of two fluoridtion mesures on erosion progression in humn enmel nd dentine in vitro. Cries Res 2001; 35: Moynihn PJ, Holt RD. The ntionl diet nd nutrition survey of 1.5 to 4.5 yer old children: summry of the findings of the dentl survey. Br Dent J 1996; 181: Den fullständig referenslistn kn rekvirers från förfttren. Adress: Ann-Ktrin Johnsson Ntionellt kunskpscentrum för ätstörningr nät Örero läns lndsting Box 1613, Örero E-post: nnktrin. johnsson@teli.com TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 97 NR
Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.
REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som
Internetförsäljning av graviditetstester
Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds
Så behandlades parodontitskadorna
VETENSKAP & KLINIK Så ehndldes prodontitskdorn SAMMANFATTAT I förr numret v Tndläkrtidningen presenterdes fyr ptientfll där du fick terpiplner prolemtänder nteriort om molrer. Här redovisr vi ptient fllen
Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär
Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering
En ny aktiv fluorformel i Sverige
En ny ktiv fluorformel i Sverige Fördelr målinriktd fluor på tndytorn Ger ökd fluorkonentrtion i oh omkring tnden Underlättr reminerlisering v initil kriesskdor Ökr tänderns motståndskrft mot syrngrepp
Tanden är en mycket speciell struktur,
Minerliseringsstörd Tidig dignostik viktigt redskp i ehndlingen Smmnfttt Minerliseringsstörningr i emljen är vnligt och ställer oft till med stor prolem för såväl ptient som ehndlre. Inte sälln ehöver
Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande
Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt
temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt
Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg
Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4
CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM
CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-
Så behandlades patienterna
VETENSKAP & KLINIK Så ehndldes ptientern FALLBESKRIVNING I förr numret v Tndläkrtidningen presenterde de svensk föreningrn för ortodonti, pedodonti oh protetik tre flleskrivningr. Fllen diskuterdes vid
Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen
Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.
Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.
1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde
Induktion LCB 2000/2001
Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n
Ny generation av blodförtunnande läkemedel så påverkar de tandvården
Ny genertion v lodförtunnnde läkemedel så påverkr de tndvården SAMMANFATTAT En ny genertion v perorl ntikogulnti hr lnserts. Dess kogultions hämmre är godkänd i Sverige som skydd emot stroke vid förmks
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Tandvård i Skandinavien så olika är bidragssystemen
ETIK INOM TANDVÅRDEN Tndvård i Skndinvien så olik är idrgssystemen SAMMANFATTAT Bidrgssystemen inom tndvården i, Sverige och Norge är mycket olik. Trots skillndern melln systemen är tndhälsn likrtd i de
Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg
Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,
Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]
Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även
Extraktion eller operativt avlägsnande
Öhmn et l Rdiologisk undersökningr v visdomständer grnsks Smmnfttt En grnskning hr gjorts v den rdiologisk undersökningens roll inför vlägsnnde v visdomständer i underkäken. Studien visr tt pnormröntgen
Översiktsartikel, accepterad för publicering 14 augusti 2014 Orto- och retrograd endodontisk revisionsbehandling
Forskning Översiktsrtikel, ccepterd för publicering 14 ugusti 2014 Orto- och retrogrd endodontisk revisionsbehndling Det är vnligt tt rotfylld tänder visr tecken på kvrstående pikl prodontit. Både orto-
Skogstorp i framtiden
I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?
Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
9. Vektorrum (linjära rum)
9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,
Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000
Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr
Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex
Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson
> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck
> VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET
Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS
Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på
Hjälpreda. Lathunden 1. Dimensionering Virkeskvaliteter Fuktkvotsklasser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Tabeller. Lathunden Virkesåtgång
Hjälpred Lthunden Virkesåtgång Dimensionering Virkeskvliteter Fuktkvotsklsser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Teller 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 Lthunden 1 Lthunden 2 Sommrhus Tjjkovski,
Lödda värmeväxlare, XB
Lödd värmeväxlre, XB Beskrivning/nvändning XB är en lödd plttvärmeväxlre utveckld för nvändning i fjärrvärmesystem t ex, luftkonditionering, värme, tppvrmvtten. XB lödd plttvärmeväxlre tillverks med fler
Campingpolicy för Tanums kommun
1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn
ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124
ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller
Etisk och estetisk tandbehandling
VETENSKAP & KLINIK ETIK INOM TANDVÅRDEN TEMA, DEL 2: ETIK INOM TANDVÅRDEN Vi presenterr den ndr och vslutnde delen v den smnordisk rtikel serien kring temt Etik inom tndvården, som strtde i förr numret
Sidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody
Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt
13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser
FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER
MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC
BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående
TATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
Användande av formler för balk på elastiskt underlag
Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller
Råd och hjälpmedel vid teledokumentation
Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls
Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö
Upplevd besvär v luftföroreningr, buller och inomhusmiljö Socioekonomisk nlys bserd på Ntionell miljöhälsoenkäten www.fhi.se Rpport nr A 2005:12 Förord Riksdgen hr fttt beslut om ett övergripnde ntionellt
Allmän information (1 av 1)
ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun
RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN
DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet
Tandtrauma definieras som slag mot tanden
TANDSKADOR HOS BARN OCH UNGDOM VETENSKAP Tndskdor hos rn och ungdom dignostik och kut ehndling Ann-Leen Eriksson och Anne Mrie Myking Undersökning v trumptienten omfttr nmnesdel smt klinisk och röntgenologisk
Allmän information (1 av 1)
ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk
SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN
Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR
Det energieffektiva kylbatteriet
Croline Hglund, Civ.ing. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik, Borås, croline.hglund@sp.se Per Fhlén, Prof. Inst. för Instlltionsteknik, CTH, Göteorg, per.fhlen@hvc.chers.se Det
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Skyddseffekt mot snytggeskdor för cypermetrin, imidkloprid, lmd-cyhlotrin och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 22-26 på As och Tönnersjöhedens försöksprker. Delrpport
Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna
B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre
14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.
Finit utomter, reguljär uttryck och prefixträd Algoritmer och Dtstrukturer Mrkus Sers mrkus.sers@lingfil.uu.se Upplägg Finit utomter Implementtion Reguljär uttryck Användningr i Jv Alterntiv till inär
MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.
HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt
0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.
Sinus- och cosinusserier I slutet v kursen där vi skll lös differentilekvtioner på ändlig intervll v typen H, L, behöver vi konstruer Fourierserier med en viss typ v uppförnde i intervllens ändpunkter.
Är brist på fett en begränsande faktor för glykogenuppbyggnaden i muskulaturen hos tävlingshästar efter hårt arbete?
Slutredovisning v projekt nr 0447034. Sidn 1 (10) PROJEKT NR: 044703035 SLUTREDOVISNING TILL STIFTELSEN LANTBRUKSFORSKNING Är rist på fett en egränsnde fktor för glykogenuppyggnden i muskulturen hos tävlingshästr
GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna
GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv
Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna
Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?
Matris invers, invers linjär transformation.
Mtris invers, invers linjär trnsformtion. Påminnelse om mtris beräkningr: ddition, multipliktion med sklärer och mtrisprodukt Algebrisk egenskper hos mtrisddition och multipliktion med ett tl (Ly Sts..,
FLIKAR: PERSONER TID BUTIK, HANDLA LÄKARE FRITID MAT SAMHÄLLE BOKSTÄVER JAG SJÄLV
TID PERSONER FLIKAR: TID TID PERSONER PERSONER BUTIK, HANDLA LÄKARE BUTIK, HANDLA BUTIK, HANDLA LÄKARE LÄKARE FRITID MAT FRITID FRITID MAT MAT SAMHÄLLE SIFFROR OCH BOKSTÄVER SAMHÄLLE SAMHÄLLE SIFFROR OCH
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)
Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning
Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun
Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se
x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Programmeringsguide ipfg 1.6
Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd
Datorstödd implantatbehandling
VETENSKAP & KLINIK DIGITALA TEKNIKER Dtorstödd implnttehndling Krister G Svensson universitetsdjunkt, ötdl, med dr, Enheten för protetik, Institutionen för odontologi, Krolinsk institutet E-post: krister.
Tentamen i Databasteknik
Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig
Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?
Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt
GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999
GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning
Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14
Lyrn DOLF FREDRIKS MUSIKKLASSERS SKOLTIDNING Fyr blir ni! AF i höst? (En ktt som inte lls hr något med tidningen tt gör) Intevju med Emili Årgång 42 08/09 Nr. 3 Relesed 19/02 Klssbyte 4/9 sid 4 Lyrns histori
Facit - Tänk och Räkna 4a
Vår tl Fit Tänk oh Räkn 9 9 69 996, 997, 998 998, 999, 000 6 6699, 6700, 670, 670, 670, 670 67 m, 67 m, 67 m 800 m, 900 m, 000 m 900 m, 90 m, 90 m NAF 06 7 9 d 6 8 e 7 76 f 8 8 d 6 e 0 f 8 9 7 8 88 d 80
VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006
VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet
Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter.
Vd behöver brnschen vr och gör för tt ttrher fler tjejer till yrken inom teknik, innovtion och design? Den 9 mrs 2018 smldes runt 50 tjejer och kvinnor i åldrrn 14 till 60 år i Stockholm för tt diskuter
Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
EasyMP Multi PC Projection-bruksanvisning
EsyMP Multi PC Projection-bruksnvisning Innehåll 2 Om EsyMP Multi PC Projection Olik typer v möten med EsyMP Multi PC Projection... 5 Håll möten och nvänd fler bilder...5 Håll fjärrmöten över ett nätverk...
Guide - Hur du gör din ansökan
Guide - Hur du gör din nsökn För tt komm till nsökningswebben går du in på www.gymnsievlsjuhärd.se och klickr på Ansökningswebb. Men innn du går dit läs igenom informtion under Ansökn och Antgning. Ansökningswebben
PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen
2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till
Addition och subtraktion
Sidor i boken 35-39 Addition och subtrktion Vi börjr med lite ritmetik. Heltlsddition innebär ing som helst problem. Här tr vi lämpligen räknedosn till hjälp. Eempel. 3+00+5 = 7 Så länge ll nämnre är lik
Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det
Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite
Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018
Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Brå kunskpscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå
Innovation GAT med guldkant
Innovtion GT med guldknt Med nytänknde och uppfinningsrikedom hr bubbelbdkret nu tgits till en helt ny nivå. tt bdkr ur GTs Innovtion-serie ger dig fler vlmöjligheter, enklre funktioner och mssge utöver
Oleopass Bypass-oljeavskiljare av betong för markförläggning
Instlltionsnvisning Oleopss Bypss-oljevskiljre v etong för mrkförläggning Figur 1 P C H G F E D B I J L M Q 0 O N O Innehåll: Uppyggnd och ingående komponenter... 1 Hlssystem... 2 Lossning... 2 Schkt,
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för
M6410C,L / M7410C Öka / minska ställdon
M8, UEC.13 M6410C,L / M7410C Ök / minsk ställdon SLGLÄNGD 6.5MM PRODUKTINFORMTION ESKRIVNING Kompkt design vilket möjliggör instlltion i trång utrymmen Lång livslängd Låg energiförrukning Visuell indikering
Sfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.
Kemisk jämvikt. Kp. 6.1 4. Spontn kemisk retion: r G < 0, p konst, T konst. Jämvikt där G hr minimum i syst. Kinetiken (hög ktiveringsenergi) kn hindr. 6.1 Minimet i Gibbs fri energi. (p konst, T konst.)
Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning
Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds
Förekomsten av bakterier med resistens
Blomgren et l Få indiktioner för ntiiotikprofylx John Blomgren Speilistkliniken för Sjukhustndvård Göteorg Kungälv, Folktndvården, Västr Götlndsregionen Gunnr Dhlén Orl mikroiologi, Institutionen för odontologi,
SF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Behandling av utsädesburna sjukdomar på vårkorn
Av Alf Djurberg och Lrs Wiik b Jordbruksverkets växtskyddscentrl, b Hushållningssällskpet Skåne Behndling v utsädesburn sjukdomr på vårkorn SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Två utsädesprtier v vårkorn behndldes
En prospektiv longitudinell studie av incidens och progression av dental erosion hos svenska ungdomar
En prospektiv longitudinell studie av incidens och progression av dental erosion hos svenska ungdomar av Agneta Hasselkvist, Anders Johansson, Ann-Katrin Johansson A Forskningsprogram Agneta Hasselkvist
Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!
Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en
Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)
K Rektngulär knl, K Produkteteckning Produkt K c d Sid A (se storlekstell) Sid B (se storlekstell) Längd 1=2000 mm 2= 1250 mm 3= 1000 mm 4= 600 mm 5= Löpnde längd nges i klrtext (mx 2500 mm) 1= Skrv i
SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING
SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,
Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen
Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.
Gör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014
Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs
Förekomsten av bakterier med resistens
Blomgren et l Få indiktioner för ntiiotikprofylx John Blomgren Speilistkliniken för Sjukhustndvård Göteorg Kungälv, Folktndvården, Västr Götlndsregionen Gunnr Dhlén Orl mikroiologi, Institutionen för odontologi,
Bruksanvisning FÖRBEREDELSER GRUNDLÄGGANDE SÖMNAD. Läs före användning. NYTTOSÖMMAR. Läs när ytterligare information behövs.
FÖRBEREDELSER Läs före nvändning. GRUNDLÄGGANDE SÖMNAD NYTTOSÖMMAR Läs när ytterligre informtion ehövs. BILAGA Dtorstyrd symskin Bruksnvisning Viktig säkerhetsnvisningr Läs dess säkerhetsnvisningr innn