Protein från vallen Hur gör man?

Transkript

1 Protein från vllen Hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst för husdjurens miljö oh häls, SLU Jn Jnsson, Rådgivrn i Sjuhärd, Länghem Björn Johnsson, Lntmännen Lntruk, Foderutvekling, Kvänum eliset.ndeu@slu.se Introduktion Odling v inhemsk proteingrödor är väsentligt för stärk konkurrenskr en oh förä r näringshushållningen inom svensk mjölkproduk on. För idisslre, som ll exempel mjölkkor, som kn utny j näringen i grovfoder genom symios med mikroer i vommen, är vllen den främst proteinkälln. För mjölkkorn sk utny j proteinet från vllen effek vt ehöver vi tänk rä från strt oh längs med hel vllfoderkedjn. Frågeställningr som kommer upp är: 1) Vilken vllfrölndning sk vi nvänd? Sk vi ök proteinhlten i vllen genom ök ljväxtndelen eller sk vi ök proteinhlten genom kvävegödsling? Hur påverks kvliteten i vllproteinet under förtorkning oh ensilering? Kn vi förä r ensilgets proteinkvlitet genom nvändnde v llstsmedel även när den hygienisk kvliteten i ensilget är god? Hur påverks fodersttens smmn sä ning smt korns produk on oh häls? Med den här översiktsr keln försöker vi esvr ovnstående frågeställningr u från pågående oh vslutde projekt på Rådde försöksgård, Hushållningssällskpet Sjuhärd, Länghem, Lntmännens försöksgård Nötenter Viken, Flköping oh SLU i Skr i Agrovästs regi. Odlingsförsök på Rådde Det pågår två försök med vllfrölndningr för proteinvll, e som vr nlgt 21 oh e som vr nlgt 211 oh pågår under tre vllår. Försöksleden, som hr tre upprepningr i fält för vrje försök, viss i tell 1. Frölndningrn i led A D kn tyks vr extrem vd eträffr ljväxtndelen men skll ses som e ltern- v ll ren ljväxtvllr. Utsådd ljväxt i kg/h för led A B är 11 kg, led C 14 kg oh led D 12,5 kg/h. I led E F är det så 6 kg/h rödklöver oh 1 kg/h vitklöver. Försöksleden skörds fyr gånger per år förutom förstårsvllen 211, som skörddes 3 gånger. Resultt från förstårsvllrn från åd försöken visr råprotein (Rp) hlten o st vr högst i A-ledet (17 26 % v ts) men skilde sig inte signifiknt (st s skt säkert) från B-ledet (15 24 % v ts) i de flest Tell 1. Försöksled för åd försöken på Rådde. Led Gräs Bljväxt N-nivå* A 39 % motej Rgnr 61 % rödklöver Nny B 39 % motej Swith 61 % rödklöver Titus C 58 % rörsvingel Swj 42 % lusern Nexus D 17 % Swith, 24 % Swj 26 % Titus, 33 % Nexus E SW 944 F SW % motej, 2 % eng. rjgräs, 2 % ängssvingel 45 % motej, 2 % eng. rjgräs, 2 % ängssvingel 1 % rödklöver, 5 % vitklöver + 4 kg Titus/h 1 % rödklöver, 5 % vitklöver + 4 kg Titus/h N-giv i form v hndelsgödsel ll först, ndr, tredje oh ärde skörd. skördrn, vilket den däremot gjorde i ndrårsvllen (3 v 4 skördr) då det vr större skillnd i ljväxtndel melln leden (57 jämfört med 33 % för vll II oh 65 jämfört med 52 % för vll I). Det ör ekts resultten från vll II endst sers på e v försöken e ersom resultt från 211 oh 212 redoviss här. En högre kvävegiv på 7 kg ll först skörden höjde Rp-hlten i först skörden i led F jämfört med led E (19 % jmf med 15 %) trots det skedde på ekostnd v en lägre ljväxtndel (2 % jmf med 3 %). Led F hde liknnde Rp-hlt som led B oh i viss skördr även likt Rp-hlten i led A. Frågn är dok om mn får smm kvlitet på proteinet vid kvävegödsling som vid odling v ljväxter. Fjärde skörden hde den högst Rphlten men låg ts-vkstning oh därmed inte större mängd skördd Rp än övrig skördr för vll I oh vll II. Totl mängden skördd Rp vr störst för led A oh F ( kg Rp/h) i åde tre- oh fyrskördesystem. Det sker stor förändringr i proteinets kvlitet under förtorkning oh ensilering v grönmss. I försöket förtorkdes oh exkthkdes en vll (77 % gräs, 18 % klöver, 5 % lusern) i först skörd 21 genom redspridning från 15 % ll 35 % ts under 23 mmr. Den förtorkde grönmssn innehöll 15 % Rp, 21 % soker oh 38 % NDF v ts smt 11,7 MJ omsä r energi/kg ts. Det uffertlöslig snn proteinet minskde medn ike-proteinkvävet (NPN) smt NDF-lösligt snt protein oh ADF-lösligt snt protein ökde. De resulterde i en ökning v det vomstil Rp med 2 % (35 jmf med 29 % v Rp) vid en pssgehs ghet på 8 % per mme. Under ensilering i småsilor i 125 dgr v den förtorkde grönmssn utn llstsmedel skedde y erligre minskningr i det uffertlöslig snn proteinet medn NPN ökde drs skt från 18 ll 59 % v Rp. Det NDF-löslig snn proteinet minskde mrknt från 55 ll 26 % v Rp medn det ADF-löslig snn proteinet ökde från 6 ll 8 % v Rp. Dess förändringr i grönmssns proteinkvlitet ledde ll det vomstil Rp minskde med 4 % från 35 ll 21 % v Rp under ensilering i 125 dgr utn llstsmedel (Ndeu et l., 212). Användnde v kteriepreprtet Kofsil Life (homoferment v mjölksyrkterier) vid en dosering på 4 fu/g grönmss oh det sltserde medlet Kofsil Ultr K vid en dosering på 2 liter/ton grönmss (ADDCON EUROPE GmH) minskde NPN produk onen under ensileringen med 1 % från 59 ll 53 % v Rp jämfört med det oehndlde kontrollensilget. Dessutom ökde det NDF-löslig snn proteinet med 13 % när llstsmedlen nvändes jämfört med Väx Sverige Djurhälso- oh U odringskonferensen

2 kontrollensilget. Dess förä ringr i ensilgets proteinkvlitet när llstsmedel nvändes gv 11 % högre ndel vomstilt råprotein (Ndeu et l., 212). Fstän den hygienisk kvliteten v smtlig ensilge, inklusive kontrollensilget, vr god (Ndeu et l., 212) förä rdes proteinets kvlitet med nvändnde v llstsmedel. Genom ök mängden vomstilt råprotein från vllensilget kn mer vllensilge ingå i foderstten oh lntrukren kn minsk kr fodermängden ll korn. För en foderstt med 12 kg ts vllensilge oh 9 kg ts kr foder. med det foder som ingik i försöket, motsvrr ökningen i ensilgets vomstil Rp en minskning med,5 kg ts kr foder per ko oh dg. Kr fodret innehöll 199 g Rp vrv 94 % snt protein, 37 g NDF oh 328 g stärkelse per kg ts. Smm ensilge som nvändes i småsiloförsöket nvändes okså ll e u odringsförsök med 37 mjölkkor på Viken. Korn, som vr i mi lkt on, u odrdes med ensilge utn llsts eller med ensilge ehndlt med Kofsil Life eller Kofsil Ultr K. Smtlig kor fik smtlig ensilge oh korn fik smm ensilge i 2 dgr innn de y e ll näst ensilge. Mjölksmmnsä ning oh kvlitet påverkdes posi vt när korn u odrdes med ensilge ehndlt med llstsmedel. Kofsil Ultr K minskde signifiknt (***) urehlten i mjölken (23 jmf med 24 mg/l) oh i urinen (8 99 jmf med mg/l (*P<,5). En intressnt upptäkt vr ellhlten i mjölken minskde med 44 % med Kofsil Ultr K oh med 36 % med Kofsil Life ehndlt ensilge jämfört med oehndlt ensilge ( resp eller/ml jmf med eller/ml (*)). De skedde trots kor med låg ellhlt hde vlts ll försöket. Det vr ing skillnder i konsum on oh mjölkvkstning melln ehndlingrn men däremot ökde korn i levnde vikt med 5 kg (*) när de fik ensilge ehndlt med llstsmedel, vilket stöds v digre studier (Ngel oh Broderik,1992). Anledningen ll korn väljer lgr in energin från foder i kroppsreserver istället för nvänd den ll mjölkildningen är svårt förklr. Det kn dok vr svårt för högvkstnde kor som redn vkstr i genomsni 4 kg mjölk kunn prester ännu högre vkstning. Energin som lgrs i kroppsreserver kn frigörs oh nvänds för produer mjölk. Enligt GfE (21) är energivärdet för kroppsvikt 25,5 MJ/kg. Om vi räknr med 9 % utny jnde v denn kroppsenergi motsvrr det 115 MJ för 5 kg kroppsvikt, vilket korn med Kofsil Life oh Kofsil Ultr K ehndlingrn ökde med under 2 dgr. Med e energiinnehåll i mjölken med 3,17 MJ/kg motsvr det en ökning med 1,8 kg mjölk per ko oh dg, vilket ger en totl dglig produk on på 41,7 kg mjölk. Ny projekt Som en fördjupning v odlingsförsöket på Rådde hr vi i sommr tgit extr prover för led A, E oh F vid vrje skörd från ndrårsvllen för studer eventuell skillnder i proteinkvlitet om proteinet hämts från ljväxter eller från kvävegödsling. Dessutom hr vi u ört en ensileringsstudie med led A oh F med oh utn llstsmedel i smm vll för studer effekt v förtorkning, ensilering oh llstsmedel på proteinets kvlitet i vllfoder med hög klöverndel oh låg kvävegiv eller med låg klöverndel oh hög kvävegiv. Som en fortsä ning på ensileringsstudien på Nötenter Viken studerr vi i år proteinets kvlitet under förtorkning oh ensilering på Viken smt följer upp med y erligre e u odringsförsök med mjölkkorn. Dessutom kommer vi i vinter gör en esä ningsstudie på e flertl gårdr för finn smnd melln ensilgekvlitet, produk on oh djurhäls. Smmnfttning Protein från vllen hämts genom odling v klöver eller genom kvävegödsling. Fjärdeskörden hr speiellt hög råproteinhlt. Vi undersöker i år eventuell skillnder melln skördr oh melln hög oh låg klöverndel vid låg kvävegiv smt effekt v kvävegödsling på vllens proteinkvlitet. Dessutom studerr vi ensilgekvliteten. Förtorkning under gynnsmm väderleksförhållnden upp ll e dygn är posi vt för vllens proteinkvlitet oh rä ensileringsteknik med nvändnde v llstsmedel förä rr proteinets kvlitet i ensilget även då den hygienisk kvliteten i det oehndlde ensilget är god. Med en förä rd proteinkvlitet i ensilget kn mer protein i mjölkkorns foderstt komm från vllensilget oh därmed minskr ehovet v kr foder. Det finns okså tendenser ll förä rt proteinutny jnde hos mjölkkorn smt snnolikt okså förä rd juverhäls. De leder ll minskde kostnder oh därmed förä rt ekonomiskt ne o för lntrukrn. Tk Projekten finnsierdes v Agroväst Mjölkprogrm, VL-S ftelsen, ADDCON EUROPE GmH, Lntmännen/AIC oh SLU. Referenser GfE. 21. Empfehlungen zur Energie- und Nährstoffversorgung der Milhkühre und Aufzuhtrinder. Ausshußfür Bedrfsnormen der Gesellsh für Ernährungsphysiologie. DLG-Verlg, s Ndeu, E., Auerh, H., Jkosson, J., Weiss, K. oh Johnsson, B Ferment on profile of grss-legume forge ensiled with different ddi ves. Pro. XVI Int. Silge Conf., Hämeenlinn, Finlnd, 2 4 juli, s Ndeu, E., Rihrdt, W., Murphy, M. oh Auerh, H Protein dynmis during wil ng nd preserv on of grsslegume forge. Pro. XVI Int. Silge Conf., Hämeenlinn, Finlnd, 2 4 juli, s Ngel, S. nd Broderik, G.A Effet of formi id or formldehyde tretment of lflf silge on nutrient u liz on y diry ows. J Diry Si 75(1): Eliset Ndeu är forskningsledre på SLU i Skr på ins tu onen för husdjurens miljö oh häls. Eliset hr mångårig erfrenhet v forsk på grovfoder, u odring, med mer. 36 Djurhälso- oh U odringskonferensen 213 Väx Sverige

3 Protein från vllen Hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst för husdjurens miljö oh häls, SLU Sid 1 v 4 Protein från vllen hur gör mn? Bkgrund Vllen är den främst proteinkälln för mjölkkor. Eliset Ndeu, Inst. för HMH, SLU Skr Jn Jnsson, Rådgivrn i Sjuhärd Björn Johnsson, Lntmännen Lntruk, Foderutvekling Frågeställningr: 1) Vilken vllfrölndning sk vi nvänd? 2) Sk vi ök ljväxtndelen eller sk vi ök kvävegödslingen för tt höj proteinhlten i vllen? 3) Hur påverks kvliteten i vllproteinet under förtorkning oh ensilering? 4) Kn vi förättr ensilgets proteinkvlitet genom nvändnde v tillstsmedel? 5) Hur påverks foderstten smt korns produktion oh häls? D&U konferensen, ugusti 213, Billingehus, Skövde E. Ndeu, SLU Skr Pågående odlingsförsök på Rådde Vllfrölndningr Två försök under 3 vllår Ett försök nldes 21 oh ett försök skördr/år förutom förstårsvllen 211 som skörddes 3 ggr Led Gräs Bljväxt N-nivå A 39 % timotej Rgnr 61 % rödklöver Nny B 39 % timotej Swith 61 % rödklöver Titus C 58 % rörsvingel Swj 42 % lusern Nexus D 17 % Swith, 24 % Swj 26 % Titus, 33 % Nexus E SW 944 F SW % timotej, 2 % eng. rjgräs, 2 % ängssvingel 45 % timotej, 2 % eng. rjgräs, 2 % ängssvingel 1 % rödklöver, 5 % vitklöver + 4 kg Titus/h 1 % rödklöver, 5 % vitklöver + 4 kg Titus/h E. Ndeu, SLU Skr E. Ndeu, SLU Skr Resultt från 211 oh 212 Resultt från 211 oh 212 Förstårsvll Högst Rp-hlt i A-ledet (17-26 % v ts) följt v B-ledet (15-24 % v ts) Bljväxtndel: A-ledet 65 %, B-ledet 52 % Ökd N-giv på 7 kg till först skörden Ökde Rp-hlten från 15 % i led E till 19 % i led F i först skörden trots tt ljväxtndelen minskde från 3 % till 2 %. Skillnder i proteinkvlitet undersöks i år I ndrårsvll större skillnder melln A oh B Led F liknnde Rp-hlt som led B. E. Ndeu, SLU Skr E. Ndeu, SLU Skr Djurhälso- oh U odringskonferensen 213 Väx Sverige

4 Protein från vllen Hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst för husdjurens miljö oh häls, SLU Sid 2 v 4 Resultt från 211 oh 212 Totl mängden skördd Rp vr störst för led A oh F ( kg Rp/h) Förtorkd grönmss, först skörd % gräs/23 % ljväxter Ts, % 34 Råprotein, g/kg ts 148 NDF, g/kg ts 375 Soker, g/kg ts 215 VOS, % 92 OE, MJ/kg ts 11,7 E. Ndeu, SLU Skr D&U konferensen, ugusti 213, Billingehus, Skövde Exkthkd grönmss Cls jgurhk Tillstsmedel till grönmssn vid hkning: Homoferm. mjölksyrkterier KOFASIL LIFE 4 fu/g g.m. Sltsert medel KOFASIL ULTRA K, 2 liter/ton g.m. OBEHANDLAT ENSILAGE E. Ndeu, SLU Skr Silorn öppndes efter 5, 1, 3 oh 125 dgr oh ensilget nlyserdes för proteinkvlitet D&U konferensen, ugusti 213, Billingehus, Skövde oh hygienisk kvlitet. WSC (g/kg DM) ph , 4, 3, 2, 1, Hygienisk kvlitet i ensilget 5 dys 1 dys 3 dys 125 dys Lti id (g/kg DM) NH 3-N (g/kg totl N) CONTROL KOFASIL LIFE 4 KOFASIL ULTRA K 2 5 dys 1 dys 3 dys 125 dys Kemisk frktionering v Råprotein (Liitr et l., 1996) ADF olösligt protein (C) Anlysert Beräknt NDF olösligt protein Snt protein Buffertolösligt protein ADF lösligt protein (B3) Råprotein NDF lösligt protein (B2) Buffertlösligt protein (B1) Vomstilt råprotein kn eräkns utifrån dess proteinfrktioner Ike protein N (A), 5 dys 1 dys 3 dys 125 dys 5 dys 1 dys 3 dys 125 dys E. Ndeu, SLU Skr E. Ndeu, SLU Skr Väx Sverige Djurhälso- oh U odringskonferensen

5 Protein från vllen Hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst för husdjurens miljö oh häls, SLU Sid 3 v 4 Proteinkvlitetsförändringr under förtorkning i 23 tim oh ensilering i 125 dgr Proteinkvlitetsförändringr under ensilering % v Rp 12 Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 29,2 35, 21, P < AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Ike protein N, NPN (A) NPN (A) Buffertlösligt protein (B1) ND lösligt protein (B2) AD lösligt protein (B3) ADIP ( C ) Vomstilt Rp (8% utflöde) 2 1 C FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA KONTROLL ENSILAGE E. Ndeu, SLU Skr E. Ndeu, SLU Skr Tillstsmedels effekt på ensilgets proteinkvlitet (125 dgrs lgring) Effekt v ensilgets vomstil Rp på en foderstt med 12 kgt ts ensilge oh 9 kg ts krftfoder % v Rp Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 21, () 23,3 () 23,2 () P =.6 () () () AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Ike protein N, NPN (A) Ensilge utn tillsts, 21 % vomst. protein v Rp Fodersttens Rp, % v ts 17,3 17,3 Vomnedrytrt Rp, % v ts 11,2 11, Vomstilt Rp, % v ts 6,1 6,3 NDF, % v ts Stärkelse, % v ts 14,4 14,4 Ensilge med KOFASIL LIFE eller KOFASIL ULTRA K, 23 % vomst. protein v Rp 2 KONTROLL ENSILAGE KOFASIL LIFE KOFASIL ULTRA K E. Ndeu, SLU Skr Ökningen i vomstilt protein i vllensilget med tillstsmedel motsvrr,5 kg ts krftfoder per ko oh dg. E. Ndeu, SLU Skr Utfodringsförsök med mjölkkor på Nötenter Viken Slutstser Kontroll Kofsil Life Kofsil Ultr K Signifikns Levnde vikt, kg * Ts-intg, kg/dg 23,1 22,4 22,8 Ej sign. Mjölk, kg/dg 4,2 39,9 39,8 Ej sign. Mjölkprotein, % 3,24 3,28 3,25 ** Mjölkure, mg/l *** Ure i urin, mg/l , 8 99 * Cellhlt i mjölk, ntl eller/ml , ** *P<,5; **P<,1; ***P<,1 E. Ndeu, SLU Skr Proteinvkstningen från vllen kn öks genom odling v klöver eller genom N-gödsling Förtorkning i gynnsmt väder upp till ett dygn är positivt för vllens proteinkvlitet Tillstsmedel förättrr proteinets kvlitet även då den hygienisk kvliteten i ensilget är god Förättrd proteinkvlitet i ensilget minskr ehovet v krftfoder i foderstten Proteinutnyttjndet oh juverhälsn verkr förättrs hos mjölkkorn Minskde kostnder för lntrukren E. Ndeu, SLU Skr Djurhälso- oh U odringskonferensen 213 Väx Sverige

6 Protein från vllen Hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst för husdjurens miljö oh häls, SLU Sid 4 v 4 Tk för visd uppmärksmhet! Wolfrm Rihrdt, LKS mh, Shsen,Tysklnd Kirsten Weiss, Humoldt, Universitet, Berlin, Tysklnd Finnsiering från Agroväst Mjölkprogrm, ADDCON EUROPE GmH, Lntmännen, AIC, Hollnd, VL-Stiftelsen oh SLU TACK! Foton: Annik Arnesson, SLU Skr Ol Hllin, Rådgivrn i Sjuhärd Väx Sverige Djurhälso- oh U odringskonferensen