Förskolans måluppfyllelse

Förskolans måluppfyllelse fokusområde Inflytande Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare

Innehåll Bakgrund... 3 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 Vad säger nationella och lokala styrdokument?... 3 Skollagen... 3 Läroplan för förskolan... 4 Förutsättningar... 4 Kvalitet i verksamheten Kommunens kvalitet i korthet... 5 Fokusområde inflytande... 6 Definition... 6 Var är vi? Nuläge... 8 Vart ska vi? Mål... 8 Hur blev det? Analys... 9 Sammanfattning... 9 Bilaga 1... 11 2

Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen och Skolinspektionens påpekanden har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om ett kvalitetsarbete som ska bedrivas utifrån en årsvis planering. Årsplanen för 2012 fastställdes vid nämndens sammanträde januari 2012. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Under våren 2012 så påbörjade utvecklingsenheten tillsammans med förskolechefer och pedagogistor arbetet med att utforma ett kvalitetssystem för förskolan. Arbetsgruppen formulerade frågeställningar med syfte att undersöka hur förskolan arbetar med olika områden ur läroplanen. 2012 så formulerades frågorna utifrån området Matematik. Frågorna var tänkta att kunna appliceras även på andra områden. Inför 2013 års fokusområde, Inflytande, så reviderades frågorna skickades sedan ut till förskolecheferna, bilaga 1. Åtgärder utifrån beslut om förbättrings- åtgärder Återkoppling till förekolechefer, rektorer Förskolechef, rektors analys enligt kvalitetsplan Rapport till bu-nämnden, beslut om åtgärder Utvecklingsledare sammanställer och analyserar Återkoppling till ledningsgrupp, förskolechefer, rektorer Vad säger nationella och lokala styrdokument? Skollagen Kapitel 1-6 i skollagen omfattar alla skolformer. I 8 kapitlet i skollagen behandlas speciellt verksamheten i förskolan. I 8 kapitlet 2 redogörs för utbildningens syfte Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utfå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att 3

omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Läroplan för förskolan Förskolans läroplan reviderades 2010. Läroplanenens första kapitel innehåller förskolans värdegrund och uppdrag. I kapitel två beskrivs mål och riktlinjer utifrån rubrikerna, Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande, Förskola och hem, Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, Uppföljning, utvärdering, utveckling och Förskolechefens ansvar. Förutsättningar Statistik har hämtats från Kolada (Kommunoch landstingsdatabasen). Jämfört med riket så har Piteå en god personaltäthet i förskolan. Personaltätheten har legat stabilt på mellan 5,4 5,5 barn per årsarbetare i förskolan de senaste åren. I några av förskolechefernas analyser lyfts dock en oro inför att färre pedagoger och större barngrupper i förskolan innebär svårigheter att uppnå en hög måluppfyllelse utifrån förskolan läroplan/uppdrag. 4,6 Barn per årsarbetare i förskolan, antal Piteå Barn per årsarbetare i förskolan, antal 5,4 4,7 5,5 4,6 5,4 5,4 5,0 2009 2010 2011 2012 Piteå kommuns förskolor har en hög andel personal med pedagogisk högskoleutbildning. Andelen har ökat de senaste åren vilket väl överensstämmer med ambitionen att all personal i förskolan ska vara utbildade förskollärare. 66,5 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Piteå Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 69,9 71,7 73,3 56,8 57,8 57,5 57,9 2009 2010 2011 2013 4

Vid en jämförelse med riket så är kostnaden per inskrivet barn i förskolan högre i Piteå. En förklaring till detta kan vara den höga andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Piteå Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 126 826 127 961 131 619 132 592 119 682 123 079 112 124 114 546 2009 2010 2011 2012 Kvalitet i verksamheten Kommunens kvalitet i korthet Piteå kommun deltar tillsammans med 213 andra kommuner i Kommunens kvalitet i korthet. Syftet med KKiK är att kommuninvånarna skall få information om kvalitén på den service som kommunen tillhandahåller, att kommunen kan föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna och att använda måtten som en del i verksamhetsutvecklingen. Piteå har de två senaste åren deltagit i undersökningen Kvalitet i förskola. Indikatorerna ska visa på vilken kvalitet som finns i verksamheten. Vid en jämförelse mellan åren kan en förbättring ses för samtliga nyckeltal som mäter barns inflytande. U. Barn på förskola där barnen deltar aktivt i utvecklingssamtal, andel (%) U. Barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel (%) U. Barn på förskola där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter, andel (%) U. Barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin, andel (%) 2012 2013 Piteå 21 24 38 34 Piteå 73 87 81 87 Piteå 91 100 89 92 Piteå 87 87 5

U. Barn på förskola där föräldrar erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass, andel (%) U. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (med vårdnadshavares tillstånd), andel (%) U. Barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, andel (%) U. Barn på förskola där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen, andel (%) U. Barn på förskola där utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare minst en gång per termin, andel (%) U. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten, andel (%) 86 88 Piteå 71 77 70 75 Piteå 32 24 66 51 Piteå 65 76 76 81 Piteå 98 94 92 92 Piteå 91 96 84 79 Piteå 89 92 Fokusområde inflytande Definition Att diskutera tolkning av begrepp som används, t.ex. inflytande, har inte använts som arbetssätt av alla förskolor tidigare. Utifrån att vikten av att definiera begrepp och utvecklingsområden lyfts i det systematiska kvalitetsarbetet beskriver nu förskolecheferna ett arbetssätt där man utifrån styrdokument reflekterar tillsammans och enskilt över begreppens betydelse. Att reflektera och försöka tolka olika begrepp med hjälp av styrdokumenten ger en 6

djupare förståelse för innebörden i styrdokumenten och en gemensam grund att stå på i arbetet med utvecklingsområdet. I sin kvalitetsrapport 1 lyfter Skolinspektionen vikten av att förskolans förskollärare Barns inflytande och delaktighet är tillsammans med hela arbetslaget diskuterar och reflekterar att utveckla förmågan att handla kring vad det innebär för dem att anpassa verksamheten och att efter demokratiska principer. anknyta till varje barns erfarenheter. Pojkar och flickor ska ges lika För att ta reda på barnens förkunskaper och tankar kring utrymme. inflytande används barnintervjuer, observationer, samtal med barn enskilt och i grupp och dokumentationer. I några av analyserna har förskolecheferna beskrivit svårigheterna med att arbeta med inflytande för de riktigt små barnen och även lyft behovet av att utveckla metoder för att arbeta med små barns inflytande. Förskolepersonalen har definierat området utifrån styrdokumenten. Några exempel på hur man definierat inflytande är; Barnen har själva möjlighet att påverka sin situation Barnens behov och intressen ligger till grund för utformning av miljön Att bli bekräftad och lyssnad på Att våga uttrycka tankar, teorier och åsikter Barnens tankar om området inflytande beskrivs utifrån att kunna förändra på t.ex. utegården, att välja lek vid röstning. I en av analyserna beskriver förskolechefen barnens tankar kring inflytande så här; Barnen som blev intervjuade upplevde inte att de hade inflytande, pedagogerna insåg att det inflytande som barnen hade var ur ett vuxenperspektiv. I övrigt hade ingen tagit reda på barnens tankar. Barnen ville ha inflytande över hur länge man skulle vara ute, när man skulle gå ut, var inne när det var kallt, äta vad man vill och spela dator så mycket man ville. De ville dessutom ha glittrig miljö, fler gungor, rutschkanor, större klätterställning och brädor. Enligt den kvalitetsgranskning som Skolinspektion gjort av förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdragen förknippar förskolepersonalen starkt frågor om intresse och anpassning med frågor om barns inflytande. Personalen verkar dra slutsatsen att om barnet får välja vad hon eller han vill syssla med under vissa delar av förskoledagen så innebär det att 1 Skolinspektionens rapport 2012:7, Förskola, före skola lärande och bärande 7

barnet får inflytande. Däremot förs sällan diskussioner om vad läroplanens begrepp reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll betyder för barnen i deras verksamhet. Var är vi? Nuläge Skollagen och läroplanen anges vara vägledande när pedagogerna planerar området inflytande. Ett gemensamt förhållningssätt, mål och åtgärder för området inflytande skapar förutsättningar för en hög måluppfyllelse. Vid många förskolor har man satt upp mål när det gäller barns inflytande. Målformuleringarna är av skiftande kvalitet och möjligheten att följa upp och utvärdera utifrån uppsatta mål saknas i vissa fall. Den sammantagna bedömningen som görs av förskolecheferna är att kvalitén mestadels är god men varierar en del inom de olika enheterna. Pedagogerna känner väl till vad som skrivs i läroplanen om inflytande men har inte alltid reflekterat kring vad det betyder i det dagliga arbetet vid förskolan. Vikten av god pedagogisk dokumentation för att tydliggöra, kunna följa upp och utvärdera framhålls av förskolecheferna. Förskolorna upplever att de har en god kvalitet vad gäller barns inflytande, i de fall där arbetslaget reflekterat tillsammans över sitt förhållningssätt. Genom gemensam reflektion har man blivit medveten om sitt bemötande och att barns inflytande påverkas av hur verksamheten organiseras. Behov som lyfts fram är bland annat fortbildning för personalen i metoder hur man skapar inflytande hos barnen och hur man medvetandegör barn om att de har inflytande. Behov finns också av att utveckla metoder för att de yngsta barnens tankar, frågor, tidigare erfarenheter och intressen ska få komma till uttryck. Barnen måste göras medvetna om sitt inflytande. Vart ska vi? Mål Flera av förskolecheferna lyfter vikten av en god pedagogisk dokumentation i arbetet med bland annat barns inflytande. Barns inflytande och delaktighet ska tillhöra det vardagliga arbetet och finnas med i planeringen av all verksamhet. Många av de mål som beskrivs handlar därför om att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Även mål som handlar om att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, att alltid starta varje utvecklingsområde med en nulägesbeskrivning och i den alltid ta med barns förkunskaper och tankar uttrycks av förskolecheferna. Skolinspektionen skriver i sin rapport att det inledningsvis när barnet börjar i förskolan finns en vilja att ta reda på så mycket som möjligt om de barn som börjar på förskolan men att det däremot i mindre utsträckning görs uppdateringar av informationen kontinuerligt. Barnintervjuer görs möjligen inför föräldrasamtal för att kunna berätta något 8

om barnets förståelse, kunnande och uppfattningar om förskolan, i övrigt är det den dagliga kontakten i barngruppen som ger personalen vetskap om särskilda förändringar hos barnet. Exempel på metoder som förskolorna använder i sitt arbete med barns inflytande är samlingar i smågrupper där alla barn ges möjlighet att komma till tals, visa barnen konkret när de har getts möjlighet till inflytande, utgå ifrån barnens intressen när det gäller tema, material och inomhusmiljö med en medveten pedagogisk tanke, utveckla barnens ansvarstagande genom att arbeta med turtagning, lyssna på varandra och dela med sig. Hur blev det? Analys I de arbetslag där man har en samsyn sker den största utvecklingen mot ett förhållningssätt som möjliggör för barns inflytande. En förskola skriver; är medvetna om att alla måste ta ansvar för planering, fortbildning och dokumentation. Verksamheten måste struktureras och organiseras så att tid möjliggörs för planering och reflektion, samt att man utifrån läroplanen ska utveckla en gemensam samsyn och förståelse för området. Barnen blir också medvetna om att deras agerande har betydelse för hela gruppen. Barnen får en insikt i att de inte alltid kan bestämma men de känner att deras röst blir lyssnad till och att det finns en gemenskap i gruppen. Förskolecheferna ger konkreta exempel på att barnen är mer delaktiga i den dagliga verksamheten på avdelningen och att de oftare kommer med förslag på hur de vill arbeta med teman, väjer aktiviteter osv. Barnen har även blivit mer medvetna om vissa ord och uttryck, t.ex. rösta och visar större ansvar för varandra. Sammanfattning Måluppfyllelsen när det gäller barns inflytande i den dagliga verksamheten är god vid de flesta förskolor men området är stort och svårt att greppa. Skolverket skriver i sin kvalitetsgranskning att det är vanligt att förskolepersonalen sätter likhetstecken mellan att barnet får välja aktiviteter under delar av dagen och inflytande. Utifrån förskolechefernas analyser kan man dra slutsatsen att detta tankesätt även delvis finns i Piteås förskolor. Att ta reda på barns förkunskaper och tankar och att se det som en naturlig del i förskolans planering både i den dagliga verksamheten och i planeringen av olika utvecklingsinsatser är inte ännu en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Även metoder för att dokumentera och utvärdera uppsatta mål behöver utvecklas. Det är också viktigt att tid skapas för att 9

pedagogerna ska kunna uppnå en samsyn kring exempelvis inflytande i arbetslaget. Kollegialt lärande, forskning och reflektion kring vardagsverksamheten bidrar till att utveckla den egna förståelsen och öka kvalitén i verksamheten. Skolinspektionen skriver i sin rapport Förskolan, före skolan lärande och bärande; I förskolans uppdrag är det centralt att verksamheten ska bidra till att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande. Däremot finns för barnens del inga kunskapskrav att uppnå vid olika tidpunkger. De nationella målen gäller verksamheten och anger inriktningen på förskolans arbete och därmed även den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Förskolechefernas kvalitetsrapporter visar på en utveckling av kvalitetsarbetet jämfört med föregående års rapporter. I förskolans kvalitetsrapporter görs analyser framförallt med utgångspunkt i verksamhetens innehåll. Analyserna bygger många gånger på pedagogisk dokumentation eller observationer. Ett utvecklingsområde för förskolan är att i högre grad koppla sina analyser till aktuell forskning. Åtgärder för utveckling Fortsatta diskussioner bör föras utifrån styrdokument och läroplan angående barns inflytande i den dagliga verksamheten. Metoder för att arbeta med små barns inflytande behöver utvecklas. Att ta reda på barns förkunskaper och tankar och att se det som en naturlig del i förskolans planering både i den dagliga verksamheten och i planeringen av olika utvecklingsinsatser behöver bli en självklar del i det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder för att dokumentera och utvärdera uppsatta mål behöver utvecklas. Det är viktigt att tid skapas för att pedagogerna ska kunna uppnå en samsyn kring exempelvis inflytande i arbetslaget. Kollegialt lärande, forskning och reflektion kring vardagsverksamheten bidrar till att utveckla den egna förståelsen och öka kvalitén i verksamheten. Ett utvecklingsområde för förskolan är att i högre grad koppla sina analyser till aktuell forskning. 10

Bilaga 1 Nuläge Definition Vi behöver diskutera och vara överens om tolkningen av de begrepp vi använder för att kunna beskriva det område som ska kvalitetsbedömas. Lägger vi samma innebörd i skollagens och läroplanens begrepp gällande området? 1. Hur har vi gått tillväga för att definiera området? (enskilt, i arbetslaget) 2. Hur har vi gått tillväga för att ta reda på barnens/elevernas tankar och förkunskaper kring området? 3. Vilken är er definiton av området? 4. Vilka var barnens tankar om området? Var är vi? En beskrivning av var verksamheten befinner sig nu utifrån tidigare utvecklingsinsatser. 1. Med vilken kvalitet har verksamheten genomförts? 2. Hur ser måluppfyllelsen ut? 3. Hur ser verksamhetens förutsättningar ut? 4. Vilka förbättringsinsatser har vi genomfört? Vilka effekter har de haft? 5. Vad vet vi och vad måste vi skaffa oss mer kunskap om? Vart ska vi? Målen måste knytas till de nationella målen och riktlinjerna. Genom att formulera tydliga mål och förväntade effekter ökar möjligheterna att följa upp och utvärdera utvecklingsarbetet. Mål Mål är något man ska uppnå, förvärva eller förverkliga genom att genomföra insatser. Mål måste vara tidsbestämt och möjligt att följa upp och utvärdera. 11

1. Vilka mål ska vi sträva mot för området? 2. Vilka insatser ska göras för att uppnå de satta målen för området? Åtgärder Beslut måste fattas om vilka områden som ska förbättras och vilka åtgärder som ska vidtas. Prioriteringar måste göras utifrån den aktuella lägesbedömningen och förskolans mål och uppdrag enligt de nationella styrdokumenten samt utifrån tillgängliga resurser och behov. 1. Vilka behov är mest centrala? 2. Vad ska ske på kort och lång sikt? 3. Vilka tidigare erfarenheter/kunskaper finns? 4. Vilka åtgärder tror vi ger bäst effekt? 5. Hur speglar våra prioriteringar det vi vill uppnå? 6. Vad mäktar vi med? Hur gör vi? Utifrån lägesbedömningen, prioriterade mål, beslutade åtgärder och tillgängliga resurser måste lämpliga insatser formuleras och planeras. En planering är viktig för att kunna styra och följa arbetet och för att veta att man gör rätt saker. Planeringen är kartan för det arbete som ska göras. Planering 1. Vilka insatser ska genomföras? 2. Vilka metoder ska vi använda? 3. Vad behöver vi för att kunna göra det? 4. Vem ansvarar för de olika insatserna? 5. När ska det göras, stämmas av och när ska det vara klart? 6. Hur ska arbetet och effekterna dokumenteras? 12

Hur blev det? Analys I analysen görs den slutliga bedömningen av vad som har åstadkommits. Bedömningen ska gälla vad som har genomförts, hur det har gjorts och vad som har uppnåtts i förhållande till målen i skollag och läroplaner. 1. På vilket sätt skiljer sig det läge som vi nu befinner oss i, från det som beskrevs i den ursprungliga lägesbedömningen? 2. Är varje skillnad en förbättring? 3. Har vi nått de mål vi satte upp för arbetet och de förväntade effekterna hos barnen? 4. Om vi inte nått ända fram vad beror det på? 5. Vad har vi lärt oss? 6. Hur ska fortsättningen se ut? Analysen ska sen ligga till grund för bedömningen av måluppfyllelsen och vilka utvecklingsbehov som finns. Fortsättning När väl insatserna är genomförda och vi vet resultatet och vad som behöver åtgärdas ska vi formulera hur vi vill gå vidare och ta nya beslut. 1. Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? 2. Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? 3. Ska andra insatser genomföras eller ska vi fortsätta på den inslagna vägen? 4. Behöver vi omorganisera eller behövs andra förutsättningar? 5. På så sätt fortsätter processen och ett nytt läge ska bedömas: Var är vi? 13