Vart tog träden vägen?

Vart tog träden vägen? - En uppsats om stormen Gudruns påverkan på skogsindustrins distributionssystem - Kandidatuppsats i företagsekonomi Växjö universitet EKL 361 Logistik, VT 06 Handledare: Leif Enarsson Examinator: Helena Forslund Per Lövdahl 821214 Marcus Nilsson 800103 Anders Wiberg 800821

Förord Under en intensiv och lärorik period har vi jobbat hårt med att färdigställa denna kandidatuppsats. Vi vill med detta förord passa på att tacka ett antal människor som ställt upp, stöttat och hjälpt oss med svar på diverse frågor. Utan dessa personers hjälp hade inte uppsatsen kunnat genomföras. Framförallt vill vi tacka Olle Ankarling, Pehr Sundblad samt Gert Adolfson för att vi fått ta del av deras erfarenheter och kunskaper kring vårt problemområde. Vi vill även tacka vår seminariegrupp samt examinator Helena Forslund för viktiga synpunkter och bra vägledning. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare på Ekonomihögskolan, Leif Enarsson, för att han väglett oss under hela arbetsgången. Växjö den 24 maj 2006.. Per Lövdahl Marcus Nilsson Anders Wiberg

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, logistik, EKL 361, VT 2006 Författare: Per Lövdahl, Marcus Nilsson, Anders Wiberg Handledare: Leif Enarsson Titel: Vart tog träden vägen? -En uppsats om stormen Gudruns påverkan på skogsindustrins distributionssystem- Bakgrund: Natten till den 9 januari 2005 drabbades Skandinavien av den värsta stormen under modern tid. Den fick som utgång att 75 miljoner kubikmeter skog fälldes i den kraftiga vinden och denna siffra motsvarar 1 årsförbrukning av timmer för hela skogsindustrin här i Sverige. Detta innebar att tillgången på fällt timmer ökade drastiskt vilket gjorde att det ställdes enorma krav på alla aktörer inom skogsindustrin för att lösa denna transportfråga. Syfte: Syfte med denna uppsats är att beskriva och förklara hur distributionssystemet såg ut inom skogsindustrin innan och efter stormen Gudrun. Syftet är också att med stöd från teoretiska modeller och empirisk fakta tolka och beskriva hur stormen Gudrun påverkade distributionssystemet baserat på de två lägen vi beskriver. Metod: En intervjuundersökning har gjorts där vi intervjuat tre ansvariga personer inom logistik och transport på tre utvalda företag. Det empiriska materialet har analyserats efter fördjupade teoretiska studier. Resultat, slutsatser: Skogsindustrins distributionssystem i södra Sverige hade olika utseende före och efter stormen Gudrun. Stormen hade påverkningar på detta distributionssystem inom följande områden: avverkningen, terminallager, omlastningslager och ruttplaneringen Förslag till fortsatt forskning: Under arbetets gång har vi märkt att vi bara skrapar på ytan och därmed vore det intressant att studera de olika momenten i distributionssystemet djupare. Vidare kan man utreda den ökade mängden transportflödens påverkan på infrastrukturen eller miljön i södra Sverige. Slutligen föreslår vi en uppföljningsstudie som visar på vilken lösning på lagringsproblemen som visade sig vara bäst. Denna studie bör genomföras om cirka tre år.

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 7 1.1 BAKGRUND... 7 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 9 1.3 PROBLEMFORMULERING... 13 1.4 SYFTE... 13 1.5 UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION... 13 2. METOD... 14 2.1 SYNSÄTT... 14 2.1.1 Positivism... 14 2.1.2 Hermeneutik... 14 2.1.3 Uppsatsens synsätt... 15 2.2 ANGREPPSSÄTT... 15 2.2.1 Deduktivt angreppssätt... 15 2.2.2 Induktivt angreppssätt... 15 2.2.3 Abduktivt angreppssätt... 16 2.2.4 Uppsatsens angreppssätt... 16 2.3 FORSKNINGSMETOD... 16 2.3.1 Kvantitativa metoder... 16 2.3.2 Kvalitativa metoder... 17 2.3.3 Uppsatsens forskningsmetod... 17 2.4 DATAINSAMLING... 17 2.4.1 Primärdata... 17 2.4.2 Sekundärdata...18 2.4.3 Val av datainsamling... 18 2.5 URVAL... 19 2.5.1 Sannolikhetsurval... 19 2.5.2 Icke-sannolikhetsurval... 19 2.5.3 Uppsatsens urval... 19 2.6 ARBETSGÅNG... 20 2.7 SANNINGSKRITERIER... 21 2.7.1 Validitet... 21 2.7.2 Reliabilitet... 21 2.7.3 Uppsatsens sanningskriterier... 22 2.8 GENERALISERBARHET... 22 2.8.1 Naturalistisk generalisering... 22 2.8.2 Statistisk generalisering... 22 2.8.3 Analytisk generalisering... 22 2.8.4 Uppsatsens generaliserbarhet... 23 2.9 METODSAMMANFATTNING... 23 3. TEORI... 24 3.1 DISTRIBUTION... 24 3.1.1 Planering och utveckling av distributionssystem... 25 3.1.2 Direkttransport... 26 3.1.3 Terminaler... 26 3.1.3.1 Enterminalsystem... 27 3.1.3.2 Flerterminalsystem... 27 3.2 TRANSPORTSLAG... 28 3.2.1 Vägtransporter... 28 3.2.2 Järnvägstransporter... 28 3.2.3 Fartygstransporter... 29 3.3 INTERMODALA SYSTEM... 29 3.3.1 Hur kan ett intermodalt system se ut?... 30 3.3.2 Transportslag... 31 3.3.3 Problem med byte av transportslag... 31 3.3.4 Vad innebär ett intermodalt system?... 32

3.3.5 Intermodala system i Sverige:... 32 3.4 RUTTPLANERING... 33 3.4.1 Kritiska faktorer... 33 3.5 FÖRSÖRJNINGSKEDJAN I SKOGSINDUSTRIN... 34 3.5.1 Råvarulager i försörjningskedjan... 35 3.5.1.1 Rotstående lager... 36 3.5.1.2 Väglager... 36 3.5.1.3 Terminallager... 36 3.5.1.4 Industrilager... 36 3.5.2 Skogsindustrin... 37 3.6 ANALYSMODELL... 39 4. EMPIRI... 40 4.1 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJU MED OLLE ANKARLING... 40 4.1.1 Före stormen Gudrun... 40 4.1.1.1 Terminaler... 40 4.1.1.2 Transportslag... 41 4.1.1.3 Ruttplanering... 41 4.1.2 Efter stormen Gudrun:... 42 4.1.2.1 Terminaler... 44 4.1.2.2 Transportslag... 45 4.1.2.3 Ruttplanering... 46 4.2 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJU MED PEHR SUNDBLAD.... 48 4.2.1 Före stormen Gudrun... 48 4.2.1.1 Terminaler... 48 4.2.1.2 Ruttplanering... 49 4.2.2 Efter stormen Gudrun... 49 4.2.2.1 Terminaler... 49 4.2.2.2 Ruttplanering... 49 4.3 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJU MED GERT ADOLFSSON... 51 4.3.1 Före stormen Gudrun... 51 4.3.1.1 Terminaler... 51 4.3.1.2 Transportslag... 51 4.3.1.3 Ruttplanering... 52 4.3.2 Efter stormen Gudrun... 52 4.3.2.1 Terminaler... 53 4.3.2.2 Transportslag... 54 4.3.2.3 Ruttplanering... 55 5. ANALYS... 56 5.1 DISTRIBUTIONSSYSTEMET FÖRE STORMEN GUDRUN... 56 5.1.1 Distributionssystemets utseende... 56 5.1.2 Terminaler... 57 5.1.3 Val av transportslag... 58 5.1.4 Ruttplanering... 58 5.2 DISTRIBUTIONSSYSTEMET EFTER STORMEN GUDRUN... 59 5.2.1 Distributionssystemets utseende... 60 5.2.2 Terminaler... 61 5.2.3 Val av transportslag... 62 5.2.4 Ruttplanering... 62 5.3 PÅVERKNINGAR SOM STORMEN HADE PÅ DISTRIBUTIONSSYSTEMET... 63 5.3.1 Avverkningen... 63 5.3.2 Terminallager... 63 5.3.3 Omlastningsterminaler... 64 5.3.4 Ruttplanering... 64 6. RESULTAT... 66 6.1 SLUTSATSER... 66 6.2 EGNA REFLEKTIONER... 68 6.3 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 68 KÄLLFÖRTECKNING... 69

BILAGA 1... 74 Figurlista FIGUR 1.1 Uppsatsens fortsatta disposition... 13 FIGUR 2.1 Uppsatsens arbetsgång... 20 FIGUR 2.2 Uppsatsens metodsammanfattning... 23 FIGUR 3.1 Steg och viktiga förhållanden i planerings- och ledningsprocessen i en distributionskanal... 25 FIGUR 3.2 System för direktdistribution... 26 FIGUR 3.3 Principiell beskrivning av terminalens roll i ett externt materialflöde... 27 FIGUR 3.4 Enterminalsystem... 27 FIGUR 3.5 Flerterminalsystem, kundfokusering... 28 FIGUR 3.6 Principen för kombinerade transporter... 30 FIGUR 3.7 Schematisk bild av flödet i skogssektorn, sett ur en skogskoncerns perspektiv... 35 FIGUR 3.8 Schematisk bild över olika lager i skogsindustrins försörjningskedja... 35 FIGUR 3.9 Uppsatsens analysmodell.... 39 FIGUR 4.1 Optimalt transportavstånd mellan avverkning och terminal... 45 FIGUR 4.2 Sydveds logistiklösning för stormvirke... 53 FIGUR 4.3 Fördelning av Sydveds fordonspark efter stormen Gudrun... 55 FIGUR 5.1 Skogsindustrins distributionssystem innan stormen Gudrun... 57 FIGUR 5.2 Skogsindustrins distributionssystem efter stormen Gudrun... 61 FIGUR 6.1 Skogsindustrins distributionssystem innan stormen Gudrun... 66 FIGUR 6.2 Skogsindustrins distributionssystem efter stormen Gudrun... 67

Inledning Kapitel 1 1. Inledning Detta kapitel inleds med bakgrund om den situation som vi vill utreda. Vi diskuterar oss sedan fram till en problemformulering och förklarar syftet med denna uppsats. Slutligen redovisar vi uppsatsens slutliga disposition. 1.1 Bakgrund Natten till den 9 januari 2005 drabbades Skandinavien av den värsta stormen under modern tid. Den fick som utgång att 75 miljoner kubikmeter skog fälldes i den kraftiga vinden, denna siffra motsvarar en årsförbrukning av rundvirke för hela skogsindustrin här i Sverige. 1 Detta innebar att tillgången på rundvirke ökade drastiskt vilket gjorde att det ställdes enorma krav både på alla aktörer inom skogsindustrin för att lösa denna transportfråga. 2 Föreningen Skogsindustrierna har för att förtydliga effekten av stormen Gudrun, arbetat fram olika exempel så att en privatperson verkligen kan förstå storleken av katastrofen: 3 Stormen Gudrun fällde cirka 200 miljoner träd. Om träden som blåste ner staplas i en 3 meter hög och 3 meter bred stapel, skulle denna sträcka sig från Stockholm till Madrid och tillbaka igen. Regeringen beslutade om ett antal dispenser som man menade skulle underlätta för åkarna att kunna hantera den efterfrågan av transporter som uppstod. Dispenser kunde till exempel fås för högre bruttovikter i lasten. Detta gällde då enbart de åkeriföretag som arbetade i de drabbade områdena. Till detta valde också regeringen att ge dispens till skogsindustrin att få använda sig av utländska åkare för att kunna täcka upp det ökade transportbehovet skogsindustrin stod inför. 4 Skogsindustrin som drabbades hårt av stormen består av olika parter. Skogsägarna är en av parterna och representeras av LRF Skogsägarna som i sin tur består av fem huvudföreningar. 1 www.stormfallning.se 2 Karlsson, A, 2005, sid. 24 3 www.stormfallning.se 4 Karlsson A, 2005, sid. 24 f 7

Inledning Kapitel 1 Bland dessa föreningar är Södra störst med 35 000 medlemmar. 5 Skogsägarna behöver transporter från avverkningsplatsen till lager, massaindustrin eller sågverken. Denna transport sköts huvudsakligen i Småland och Blekinge av Träfrakt Småland Blekinge AB. Detta aktiebolag ägs av 170 mindre åkeriföretag. 6 Lastbilstrafikens förutsättningar har de senaste decennierna förändrats både vad gäller det tekniska och kapacitetsmässiga. Detta är en följd av näringslivets ökade efterfrågan på snabba och effektiva transporter. 7 Fordon kan idag köras med högre hastighet och motorerna är mer energieffektiva är det inte det som är viktigast. I dagens logistiksystem ställs det mer komplicerade krav på de olika transportslagen. Fordonens hastighet är inte det som prioriteras utan snarare att komma till rätt plats vid överenskommen tidpunkt. Transportsystemen innefattar idag flera olika typer av transportslag som används för att transportera gods mellan olika terminaler och lagringspunkter. Detta ställer höga krav på distributionssystemen. 8 På distributionsmarknaden har därmed konkurrensen ökat och därför har låga transportkostnader blivit allt viktigare för att det kan ge fördelar gentemot sina konkurrenter. Detta kan uppnås genom att bättre utnyttja sina lastbärare och få en högre fyllnadsgrad vid varje transport. Önskemålen om högre fyllnadsgrad har fått som följd att nya samarbetssystem mellan olika aktörer på marknader har uppstått. Samarbeten bygger på att man låter leveranser gå genom gemensamma centrala terminaler där leveranser som ska från olika destinationer till samma mottagare samlastas och därmed utnyttjar man fyllnadsgraden bättre. 9 Genom dessa samarbeten inom distributionen skapas det också i vissa lägen ett behov att utnyttja större transportslag som kan hantera större transportvolymer. Med samlaster som ska sändas en längre transportsträcka i stora volymer blir det billigare att utnyttja ett transportslag som klarar stora volymer under samma leverans men som samtidigt kan gå långsammare. Ett exempel kan vara att kombinera lastbilstrafik som transporterar gods till en terminal och järnvägstrafik som ansvarar för resten av transportsträckan. Detta kallas ett intermodalt system vilket även kan innefatta flyg- och fartygstransporter. 10 5 www.sodra.se 6 www.trafrakt.se 7 Lumsden K, 1998, sid. 87 8 Storhagen, N G, 1999, sid. 81 9 Zäpfel G, mfl., 2002, sid. 207 10 Lumsden K, 1998, sid. 486 8

Inledning Kapitel 1 Distributionssystemen inom skogsindustrierna är mer komplexa än i andra branschers distribution. Transporter med rundvirke skiljer sig på många olika punkter som kräver en mer noggrann planering. Exempel på skillnader som komplicerar planeringsprocessen är: 11 Uppsamlingsplatser skiftar från dag till dag. Nya platser uppkommer frekvent och gamla försvinner. Avlägg är platsen där rundvirket samlas upp vid skogsvägen efter avverkning, kan även kallas väglager. Dessa kan erhålla mer rundvirke från avverkningsplatser under en period en vad som är möjligt att hinna hämta upp. Det finns en strikt tidsintervall som en lastbil måste ta hänsyn till vid avlastning av rundvirke hos en viss industri och även att rätt sorts virke levereras vid rätt tidpunkt. 1.2 Problemdiskussion Distributionssystem ser ofta olika ut beroende på vilken bransch man studerar eller observerar. Vanligt är att varor och produkter i ett sortiment, särskilt inom livsmedelsindustrin, hämtas upp från olika geografiskt utspridda punkter för att sedan samlas ihop vid någon form av lager. Ett nätverk som hämtar upp gods från mindre lagringspunkter och sedan samlar ihop dessa i centrala lager kallas navsystem och från dessa centrala hubbar transporteras sedan samlade leveranser ut till affärer i det närliggande området. 12 Inom skogsindustrin kan man säga att distributionssystemet är uppbyggt tvärtom. Först plockas rundvirke upp i skogen av speciella skogsmaskiner som sedan transporterar ut det upplockade virket till en skogsväg där timmerbilar hämtar upp detta virke. Från de olika punkterna där rundvirket hämtas upp transporteras sedan lasten antingen direkt till någon kund eller till något mellanlager. 13 Skogsindustrin och dess distributionssystem består av ett flertal aktörer. Skogsägarna är den del av industrin som äger skogen och därmed är de som ser till att det finns råvara till marknaden. Markägarna binds samman genom olika förbund där Södra är den största organisationen i södra Sverige. 14 De åkeriföretag som sedan levererar och transporterar virket från skogen till de olika kunderna representerar en del av skogsindustrin och dessa binds 11 Sjöström K, mfl., 2000, sid. 237 f 12 Zäpfel G, mfl., 2002, sid. 208 13 Intervju med Olle Ankarling 14 www.sodra.se 9

Inledning Kapitel 1 samman i Småland och Blekinge av Träfrakt Småland Blekinge AB. 15 Den tredje stora aktören i detta distributionssystem är slutanvändarna såsom massabruk och sågverk 16. Skogsindustrin består alltså huvudsakligen av tre stora sidor som påverkas av hur distributionen ser ut och fungerar. Eftersom stormen Gudrun drabbade södra Sverige och främst då Småland och Blekinge värst har vi valt att inrikta oss mot Södra, Sydved och Träfrakt för det empiriska materialet som kan representera merparten av skogsindustrin i södra Sverige. Under mitten av 1900-talet sköttes mestadels distributionen inom skogsindustrin med fartyg eftersom dessa kan hantera stora volymer och det ansågs vara det bästa alternativet rent kostnadsmässigt samtidigt som det var enklast. Kring 1970-talet hade dock utnyttjandet av lastbilar ökat markant. 17 Denna utveckling har fortsatt i takt med att lastbilarnas tekniska förutsättningar har utvecklats och idag är det nästan enbart lastbilar som används i distributionen av rundvirke inom Sveriges gränser. I Småland och Blekinge är situationen likadan men vid stora flöden kan transportslag som exempelvis tåg användas. 18 Detta transportslag klarar större transportsvolymer och man kan utnyttja skalfördelar bättre. 19 Med stormen Gudrun ökade dock efterfrågan och kraven på transporter enormt och därmed borde det ha blivit svårt för lastbilarna att som enda transportslag klara av detta behov. Istället borde det ha uppstått ett större behov av alternativa transportslag för att klara av alla den distribution av virke som krävdes. Alternativa transportslag kan vara till exempel fartygstrafik och järnvägstrafik. Vid en naturkatastrof som stormen Gudrun behövs ett gemensamt arbete för att kunna klara av att ta hand om allt rundvirke som behöver forslas bort. För att underlätta för läsaren kommer vi framöver i denna uppsats att benämna alla fällda träd fram till att de används i produktion som rundvirke. Händelser som stormen Gudrun inträffar sällan i denna omfattning vilket gör att forskning kring stormens effekter på skogsindustrins distribution är relativt outforskad. Dock måste det ha ställts ökade krav på distributionssystemet inom branschen för att få bortforslingen av den stormfällda skogen så effektiv som möjligt då det fanns mycket som kunde skapa problem. 15 www.trafrakt.se 16 Enarsson L, mfl., 2003, sid. 15 17 Bergendahl G, mfl., 1974, sid. 201 18 Intervju med Pehr Sundblad 19 Grootheede B, mfl., 2005, sid. 567 ff 10

Inledning Kapitel 1 Distributionssystem påverkas av hur infrastrukturen som man verkar på är uppbyggd och redan innan stormen ansågs småvägarna i Sverige vara viktigt därför att de används flitigt vid transporter av rundvirke. Många av dessa transporter äger rum på grusvägar i skogen där kvaliteten på vägarna kan variera mellan korta tidsperioder på grund av årstider och hur tungt trafikerad vägen är. Det är speciellt känsligt från vinter till vår då snön smälter vilket gör att marken blir mjuk och lerig som kan leda till problem för tunga fordon. Andra problem som transportaktörerna får beakta är att alla skogsvägar inte är kartlagda på bästa sätt. Förarna vet lita till sin lokalkännedom när de ska köra in på en mindre grusväg för att hämta upp rundvirke. Eftersom vägarna ofta är så bristande i kvalitet och även smala i bredd gör det att två lastbilar inte kan mötas på en väg. 20 Dessa problem torde ha blivit ännu mer aktualiserade vid en sådan akut transportsituation som uppstod efter stormen Gudrun. Därav måste det ha existerat någon sorts planering och en vetskap om hur de olika skogsvägarna är trafikerade för att undvika möten. När stormen Gudrun dragit förbi södra Sverige uppstod ett överskott av rundvirke samtidigt som efterfrågan låg kvar på samma nivå som innan stormen. Problemet med en produkt som trä är att det måste omhändertas inom en viss tidsperiod efter det fällts på grund av att det annars blir obrukbart vid till exempel massatillverkning eller för produktionen i sågverken. Virket har naturligt en hög fuktighetskvot som gör att angrepp från skadliga organismer som svampar är sällsynt. När rundvirket får ligga i skogen eller ligga torrt på lager sjunker denna kvot och risken för svampangrepp ökar. 21 Vid en extrem situation som stormen Gudrun, där även insekter skapar ett problem, ser man att det krävs ett snabbt agerande från alla berörda parter inom skogsindustrin och behovet av snabba transporter ökar drastiskt. Under normala omständigheter och därmed vid vanliga leveranser inom skogsindustrin är valet av rundvirke ofta redan bestämt. Beroende på vad som ska tillverkas måste rundvirket leva upp till vissa krav för att det ska kunna användas i produktion. Variabler som i dessa situationer spelar in är åldern på trädet. Vilka geografiska punkter i skogen man ska avverka på är därför redan bestämt eftersom rundvirket måste leva upp till vissa kriterier och skogsägarna vet vart i skogen det finns träd som man kan använda. Med stormen Gudrun blev det mer kaotiskt. Träd som kanske inte skulle ha använts på flera år blev nedblåsta och allt 20 Olsson L., mfl., 2003, sid. 369 ff 21 Nylinder M, mfl., 2003 sid. 16 11

Inledning Kapitel 1 rundvirke var man, som tidigare beskrivits, tvungna att ta hand om. 22 Kraven på distributionen ökade med tanke på att träden som blivit nedblåsta uppfyllde olika kriterier och skulle därmed till olika geografiska punkter. Att distribuera från en plats till en annan kräver en bra ledning som startas med en bra planering, en god organisation och kontroll av verksamheten. 23 Med tanke på att stormen Gudrun borde ha bidragit till en kaotisk situation för skogsindustrin borde den samtidigt ha försvårat den normala distributionsverksamheten. 22 Intervju med Olle Ankarling 23 Attwood P, mfl., 1992; sid. 1 12

Inledning Kapitel 1 1.3 Problemformulering Hur såg skogsindustrins distributionssystem ut innan stormen Gudrun samt efter stormen och hur påverkade stormen Gudrun detta system? 1.4 Syfte Syfte med denna uppsats är att beskriva och förklara hur distributionssystemet såg ut inom skogsindustrin innan och efter stormen Gudrun. Syftet är också att med stöd från teoretiska modeller och empirisk fakta tolka och beskriva hur stormen Gudrun påverkade distributionssystemet baserat på de två lägen vi beskriver. 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition 1. Inledning 2. Metod 3. Teori 4. Empiri 5. Analys 6. Resultat Efter inledning och problemdiskussion som vi presenterat här i kapitel 1 kommer uppsatsen ha följande utseende. Kapitel 2 innehåller ett metodavsnitt där vi grundligt går igenom hur vi har arbetat och vilka tankesätt med metodiken som vi har följt. I kapitel 3 redovisas den utvalda teori vi använt oss av för att kunna svara på våran problemformulering. Kapitel 4 innehåller empirisk fakta vi har samlat ihop genom interjuver av personer från de parter som vi i kapitel 1 har redovisat. I kapitel 5 kommer vi att koppla utvald teori mot empirisk fakta vi har samlat ihop och därmed tolkat huruvida transporterna i verkligheten följde de riktlinjer som teorin visar på. Arbetet avslutas med kapitel 6 där vi redovisar våra slutsatser samt de egna reflektioner vi har efter att ha arbetat med detta ämne. Slutligen kommer vi med förslag till fortsatt forskning. Figur 1.1 Uppsatsens fortsatta disposition Källa: Egen källa 13

Metod Kapitel 2 2. Metod I metodkapitlet kommer vi att redogöra för de metodologiska val som vi har gjort. Vi kommer att beskriva och motivera vårt valda vetenskapliga synsätt och angreppssätt. Vidare redovisas forskningsmetod, datainsamling, urval, arbetsgång, sanningskriterier och generaliserbarhet. Slutligen illustreras en sammanfattning på våra metodologiska val. 2.1 Synsätt Det finns två olika synsätt på forskning, positivism och hermeneutik. 24 2.1.1 Positivism Med detta synsätt menas att en person ska i sin forskning bortse från sina egna värderingar och gå in i situationen och lämna sitt sociala sammanhang och sina bindningar bakom sig. Tanken är att man ska bli en fördomsfri forskare och då inte tolka den information man samlar ihop efter vad man tycker bör vara viktigt utan istället observera verkligheten som den verkligen är. 25 Positivismen betonar att en empirisk hållning kan förena vetenskapliga teorier och därmed utesluta spekulationer. 26 2.1.2 Hermeneutik Ordet hermeneutik betyder läran om läsning och tolkning. 27 Det hermeneutiska synsättet motsäger sig positivismen, om man i föregående synsätt ska bortse från sina egna värderingar vid forskning ska man enligt hermeneutiskt synsätt använda sig av dem. En viktig princip enligt hermeneutiskt synsätt är att varje tolkning eller förståelse för ett forskningsämne kräver en förförståelse. 28 24 Lundahl U, mfl., 1999, sid 38 25 Holme I M, mfl., 1997, sid. 322 26 Svenning C, 2003, sid. 26 27 Esaiasson P, mfl., 2003, sid. 245 28 Svensson P-G, mfl., 1996, sid. 189 14

Metod Kapitel 2 2.1.3 Uppsatsens synsätt Vi anser att vi i vår uppsats intagit ett positivistiskt synsätt eftersom vi ville tolka verkligheten som den var och inte blanda in egna åsikter. Således ville vi förmedla all vår insamlade information objektivt för läsaren. Vi har samlat in material från tre olika företag inom skogsindustrin för att få en helhetsbild över hur distributionssystemet ser ut och fungerar. Vårt objektiva synsätt har vi försökt behålla genom hela arbetet för att inte påverka våra intervjupersoner eller vårat sammanställda material. 2.2 Angreppssätt Det finns tre olika sätt att angripa ett problem på, nämligen ett deduktivt, ett induktivt och ett abduktivt angreppssätt. 29 2.2.1 Deduktivt angreppssätt Detta angreppssätt syftar till att en teori aldrig blir fullständig. Det handlar inte om att slå fast att ens teori är helt och hållet sann utan istället arbetar man mer mot att göra den mer trovärdig jämfört med andra möjliga teorier. 30 2.2.2 Induktivt angreppssätt Induktivt angreppssätt är styrt av empiriska observationer. När man använder sig av fallstudier för att bygga upp en ny teori och för att analysera den information man samlat ihop använder man sig mer av en induktiv tankemodell istället för en deduktiv. 31 Induktiv ansats kan bestå av olika faser vid arbete kring fallstudier. Den första fasen innefattar en enkel datainsamling för att skapa en nyfikenhet hos forskaren. Detta leder till att forskaren studerar mer kring ämnet och utvecklar den enkla teorin till en mer avancerad nivå. Slutligen försöker forskaren att arbeta sig fram till generella ståndpunkter kring ett specifikt fenomen. I viss mån kan man dra slutsatsen att teorin successivt växer fram i ett samspel mellan observation och teoretisk konstruktion. 32 29 Lundahl C, mfl., 2002, sid 98 30 Holme I M, 1997, sid. 56 f 31 Merriam S B, 1994, sid. 72 32 Svensson P G, mfl., 1996, sid. 59 15

Metod Kapitel 2 2.2.3 Abduktivt angreppssätt Det abduktiva angreppssätten innefattar de båda ansatser som nämnts ovan samtidigt som den utgör ett alternativ till dem. Angreppssättet går ut på att man tolkar verkligheten hur den rimligen ser ut. Detta görs genom att enskilda fall tolkas med hjälp av övergripande hypoteser. I det abduktiva angreppssättet provar man inte hypoteser, men det kan finnas saker som gör att man kan konstruera egna försöksvisa svar i form av hypoteser. 33 2.2.4 Uppsatsens angreppssätt Vi har i denna uppsats valt ett något abduktivt angreppssätt, vi har läst in oss på teorier för att skaffa oss förståelse om ämnet för att sedan samla in empirisk fakta för att till sist gå tillbaka för att komplettera teorin med relevanta delar. Vår empiriska fakta har vi samlat in i form av intervjuer som vi därefter analyserat och jämfört med teorin för att komma fram till vårt resultat. 2.3 Forskningsmetod Det finns två olika metodiska forskningsmetoder som man skiljer mellan, det är den kvantitativa och den kvalitativa metoden. En grundläggande skillnad är hur siffror och statistik används. 34 Kvantitativa och kvalitativa metoder kan ses som verktyg och användningen av dessa beror på vilka forskningsfrågor som ska undersökas. 35 2.3.1 Kvantitativa metoder Grundplåten i den kvantitativa metoden är mätning, denna kan användas för att förklara eller beskriva ett fenomen. 36 Metoden är präglad av kontroll av forskaren som definierar vilka olika förhållanden som är särskilt intressanta utifrån den valda frågeställningen. Upplägget och planeringen kännetecknas av selektivitet och avstånd till informationskällan. 37 Till skillnad från den kvalitativa metoden kan inte den kvantitativa metoden ge någon kunskap om detaljer i olika sammanhang. Ett exempel på detta kan vara hur människor tänker och fungerar i en organisation. 38 33 Lundahl C, mfl., 2002, sid. 98 34 Holme I, mfl., 1997, sid. 13 35 Kvale S, 1997, sid. 69 36 Lundahl U, mfl., 1999, sid. 94 37 Holme I, mfl., 1997, sid. 14 38 Svenning C, 2003, sid. 67 16

Metod Kapitel 2 2.3.2 Kvalitativa metoder Kvalitativa metoder har framförallt ett förstående syfte, centralt i denna metod är att man vill skapa sig en kännedom om det studerade problemet med hjälp av insamlad information. 39 Inom den kvalitativa metoden utgår man ifrån att det finns många olika verkligheter och att världen inte går att studera på ett objektivt sätt utan snarare är en funktion av sinnesintryck och samspel mellan olika människor. Verkligheten är mycket personligt vinklad historia som behöver tolkas istället för att mätas. 40 2.3.3 Uppsatsens forskningsmetod I vår uppsats har vi försökt förklara hur skogsbranschens distributionssystem ser ut och eventuella effekter som stormen Gudrun fick på detta system. Därför kommer vi att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik. Detta eftersom vi undersökt en subjektiv verklighet som är mycket personlig och på så sätt svår att generalisera på en större population. Den kvantitativa forskningsmetodiken är inget vi använt oss av då vi inte analyserat vårt resultat utifrån siffror och variabler. 2.4 Datainsamling Hur man samlar in och delar in data kan variera beroende på vad som ska utredas. Datakällor kan delas in i dokument och människor. Vanligtvis delar man in datakällor i primärdata och sekundärdata. 41 2.4.1 Primärdata Primärdata är data som samlats in av utredaren själv. 42 Insamling av denna typ av data kan göras på olika sätt, exempel på detta är genom fallstudier eller intervjuundersökning. 43 En intervjuundersökning är en beskrivande eller förklarande undersökning som genomförs med hjälp av intervjuer eller enkäter. 44 Inom intervjun talas det om två olika huvudformer, 39 Holme I, mfl., 1997, sid. 14 40 Merriam S B, 1994, sid. 31 41 Lundahl U, mfl., 1999, sid. 52 42 Lundahl U, mfl., 1999, sid. 52 43 Patel R, mfl., 1987, sid. 83 44 Rosengren K E, mfl., 2002, sid. 141 17

Metod Kapitel 2 personlig intervju och telefonintervju. 45 Med en fallstudie görs en undersökning på en mindre grupp. Det kan till exempel vara en individ, en grupp individer eller en organisation. I en fallstudie strävar forskaren efter att se helheten och försöker därigenom samla in ett så heltäckande empiriskt underlag som möjligt. Genom att använda sig av en fallstudie undersöks fler variabler i detalj på ett färre antal individer än vid en surveyundersökning. 46 2.4.2 Sekundärdata Denna form syftar till det data som redan finns insamlat kring ett ämne av någon annan är utredaren. Denna typ av data är inte framställd specifikt för den egna studien. Med detta menas till exempel litteratur, tidningsartiklar, och vetenskapliga artiklar. Det är alltså data som någon redan har arbetat fram, dess existens är inte primärt för den egna studion. Även data som hämtas från medier som TV och radio klassas idag som en form av sekundärdata. 47 2.4.3 Val av datainsamling Då vi har skrivit en beskrivande uppsats har vi samlat in våra primärdata genom två personliga intervjuer med en representant från respektive företag. Dessa är Olle Ankarling, transportchef på Södra, Pehr Sundblad, ekonomiansvarig på Träfrakt Småland Blekinge AB. Vår tredje intervju har genomförts genom en telefonintervju med Gert Adolfson, transport och logistikchef på Sydved. Våra sekundärdata har samlats in genom våra grundläggande kunskaper inom området som teoriböcker, vetenskapliga artiklar och olika facktidningar. Vi har skaffat oss dessa informationskällor genom Växjö universitetsbiblioteket och dess databaser. De huvudsakliga sökorden vi har använt oss av har varit Distributionplaning, Intermodal transportation, routeing, forest industry, hub and spoke, terminals, supply chain, transport planing samt olika kombinationer av dessa. 45 Rosengren K E, mfl., 2002, sid. 141 46 Patel R, mfl., 1987, sid. 61 f 47 Lundahl U, mfl., 1999, sid. 131 18

Metod Kapitel 2 2.5 Urval Urval handlar om vad, vem eller vilka som ska undersökas och intervjuas. Det gjorda urvalet är ofta resultatet av en vägning mellan vad som är önskvärt och vad som är praktiskt möjligt och tillgängligt. 48 Det finns två fundamentala typer av urval, sannolikhetsurval och ickesannolikhetsurval. 2.5.1 Sannolikhetsurval När man använder sig av sannolikhetsurval ska sannolikheten att komma med i urvalet vara känd för varje del i urvalet. 49 Det är viktigt att veta hur stor sannolikheten är för alla olika element att delta i urvalet men den behöver inte vara lika stor. 50 Sannolikhetsurvalet gör det möjligt för forskaren att generalisera sina undersökningsresultat till den population från vilket urvalet är gjort. 51 2.5.2 Icke-sannolikhetsurval Vid icke-sannolikhetsurval finns det inte nått sätt att beräkna sannolikheten för varje element att komma med i urvalet, samt att det inte finns någon försäkran om att varje element överhuvudtaget har någon chans att tas med i urvalet. 52 2.5.3 Uppsatsens urval Vi har i vårt arbete valt att basera vår urvalsmetod på ett icke-sannolikhetsurval, då vi själva bestämt urvalet i form av intervjupersoner. Vårt syfte har varit att skapa en förståelse för ett specifikt område. Vårt urval grundade sig på företag inom skogsbranschen som bedriver transporter av rundvirke och som förädlar rundvirket till färdiga produkter. De personer vi valde att intervjua är som vi nämnt ovan Olle Ankarling, transportchef på Södra, Pehr Sundblad, ekonomiansvarig på Träfrakt Småland Blekinge AB och Gert Adolfson, transport och logistikchef på Sydved. Varför vi valde just dessa företag samt personer är att dessa tre företag representerar en stor del av skogsindustrin i södra Sverige. Södra och Sydved är två 48 Lundahl U, mfl., 1999, sid. 97 49 Merriam S B, 1994, sid. 61 50 Holme I, mfl., 1997, sid. 184 51 Merriam S B, 1994, sid. 61 52 Merriam S B, 1994, sid. 61 19

Metod Kapitel 2 stora aktörer i södra Sverige som drabbades hårt av stormen Gudrun. Genom att intervjua transport och logistikansvariga på dessa företag anser vi kunna täcka alla aspekter av stormen Gudrun som är intressanta. Träfrakt valdes ut för att få in åkeriernas perspektiv på stormen och dess effekter då Träfrakt representerar 170 olika åkerier i södra Sverige. Pehr Sundblad har varit delaktig i stormhanteringen där han fungerat som en kontakt mellan företag och åkerier vilket gör hans intervju viktig för att få en uppfattning om hur transporterna gick till och förändrades på en grundläggande nivå. 2.6 Arbetsgång Figur 2.1 Uppsatsens arbetsgång Källa: Egen källa Inledning Metod Teori Empiri Analys Resultat Februari Mars April Maj Viktiga datum för kandidatuppsatsen 2006: 21/2 PM 0,5 15/3 Mailinlämning av PM 1 31/3 Mailinlämning av PM 2 21/4 Mailinlämning av PM 3 19/5 Sluthandledning med Leif Enarsson 24/5 Inlämning av färdigt arbete 20