Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun

Transkript

1 Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun

2 Säkrare farled till Norrköping Farleden in till Norrköpings hamn är en viktig transportlänk för gods som ska till och från Mellansverige. Därför planerar Sjöfartsverket och Norrköpings kommun för en breddning och fördjupning. Eftersom fartygstrafiken är det transportslag som fraktar mest gods, mer än 90 procent av utrikeshandeln sker med fartyg, är det av riksintresse att det finns vägar till sjöss som har god framkomlighet och där fartyg kan framföras med hög säkerhet året runt. Varför behövs en bättre farled till Norrköping? Om Norrköpings hamn, som är en etablerad knutpunkt för det mellansvenska näringslivets behov, ska vara det även i framtiden så krävs det en förbättrad farled, säger kommunstyrelsens ordförande. Och både hamnen och farleden är ju, vilket vi kanske inte alltid tänker på, en förutsättning för arbetsmarknaden och för handelns möjlighet att få varor till butikerna. I Norrköping finns en av östra Sveriges viktigaste hamnar. Här sker en tillväxt med många transportintensiva företag som lokaliserat sin verksamhet hit och flera är under uppbyggnad. Därför behövs en farledsförbättring för att klara behovet av en sjöväg med hög kapacitet och säkerhet. Nålsögat för fartygstrafiken till och från Norrköping är Pampusrännan, den del av farleden in till Norrköping som ligger närmast hamnen. Marginalerna för dagens allt större fartyg börjar bli för små både i Pampusrännan och i hamnbassängen vid Pampushamnen. Genom att bredda och fördjupa inseglingsleden och skapa större utrymme i hamnbassängen förbättras framkomligheten och dessutom stärks säkerheten för både människa och miljö.

3 Vad innebär farledsutbyggnaden för miljön? Under tiden arbetet pågår blir det störningar. Det går inte att muddra och spränga utan att det märks. Dessutom kommer vattnet övergångsvis att grumlas i farleden och i det område i Bråviken där muddermassorna ska deponeras, säger Tage Edvardsson, infrastrukturansvarig på Sjöfartsverket. Ambitionen är att det arbete som är störande ska pågå under så kort tidsperiod som möjligt. Innan det blir dags att sätta igång något arbete sker en prövning i Miljödomstolen där det kommer att fastställas villkor för hur arbetet ska utföras för att ge minsta möjliga påverkan på miljön. Anläggningsarbetena ska genomföras på ett sådant sätt att det inte ska bli några bestående negativa miljökonsekvenser. och för fartygstrafiken? Tendensen inom rederinäringen är att fartygen blir större och för rederierna handlar det givetvis om att pressa transportkostnaderna och klara sig i konkurrensen. Nyproduktionen av fartyg är omfattande och framför oss kan vi se modernare fartyg producerade för att klara högre miljökrav. Större fartyg medför också att färre fartyg transporterar mera gods, vilket också är en miljövinst. En annan positiv tendens är att företagen som jobbar med transporter till sjöss och i land i allt större utsträckning söker sig till de platser där de olika transportslagen strålar samman på ett effektivt sätt. För att möta utvecklingen och klara kraven på hög säkerhet och god framkomlighet planerar Norrköpings kommun och Sjöfartsverket för en djupare och nästan dubbelt så bred farled som idag. Det betyder dock inte att handelssjöfarten lägger beslag på en större del av Pampusfjärden. Den stora förändringen blir på Pampusfjärdens botten där marginalerna kraftigt förbättras. Det innebär att fartygen kan ta sig in och ut på ett säkrare sätt och i händelse av att något oväntat inträffar, som t.ex. ett roderhaveri, finns helt andra marginaler för att reda ut problemen. Utan sjöfart klarar inte näringslivet sina transportbehov. Därför är det av största vikt att Sverige kan erbjuda säkra farleder med god framkomlighet.

4 Om Norrköpings hamn Med goda infrastrukturella förutsättningar och närhet till landets befolkning och industriella produktion betraktas Norrköping som en viktig knutpunkt i det svenska transportsystemet. Som följd har en rad transport- och logistikverksamheter lokaliserats till Norrköping. I detta avseende spelar hamnen en väsentlig roll, med en direkt koppling mellan sjöfart, järnväg och landsvägstransporter. Norrköpings hamn är en av landets största och modernaste fullservicehamnar, och en viktig resurs för näringslivet i landet. Här hanteras de flesta typer av gods, främst skogs-, stål-, spannmåls- och petroleumprodukter samt containergods. Vidare finns här landets största tyngdlyftskran, som nyttjas frekvent för export av högteknologiska produkter från svensk verkstadsindustri. Via hamnen erbjuds ett omfattande utbud av fartygslinjer, med såväl trafik mellan olika kontinenter som trafik i vårt närområde och till de stora europeiska kontinenthamnarna. Även järnvägstrafiken till hamnterminalen kan uppvisa en hög frekvens. Vid Pampushamnen på Händelö pågår den fortsatta utvecklingen av en modern fullserviceanläggning, med nya kajer, hamnplaner och en ny kombiterminal integrerad i hamnområdet. Hamnen drivs av Norrköpings Hamn och Stuveri AB, som ägs till 40% av Norrköpings kommun och till 60% av det privata näringslivet. Om Norrköpingspaketet Under namnet Norrköpingspaketet drivs en långsiktig och hållbar infrastruktursatsning med syfte att förbättra tillgängligheten till hamnen, och stärka Norrköpings roll som bärkraftigt transportcentrum. Följande konkreta åtgärder utgör kärnan i Norrköpingspaketet: Ny järnvägsförbindelse till Händelö med direkt anslutning mellan Pampusterminalen och Södra stambanan Breddad och fördjupad farled till Norrköpings hamn Norrleden - Ny vägförbindelse med direktanslutning mellan Händelö och E4, E22 och Rv 51/55/56 Riksväg 51, ny vägdragning förbi Svärtinge Bakom Norrköpingspaketet står Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Östergötland, Regionförbundet Östsam, Norrköpings kommun, Norrköpings Hamn och Stuveri AB samt Norrköpings Transportcentrum AB. Layout & Tryck: LFV Tryck, Norrköping. April 2007

5 Muddermassorna deponeras i dessa områden norr om Esterön. Pampusrännan breddas från dagens 60 meter till 100 meter och fördjupas för att kunna ta emot fartyg med ett djupgående upp till 13,5 meter. Svängbassängen utanför Lindökanalen utvidgas och får ökat djup. Projektets omfattning Inseglingsrännan ska fördjupas till 14,9 meter och breddas 40 meter. Det innebär att cirka 3 miljoner kubikmeter lera och berg behöver muddras och sprängas bort. I detta ingår också förbättringar för större marginaler i svängbassängen vid Pampuskajen. Lermassorna ska enligt planeringen deponeras norr om Esterön. Områden som är aktuella är undersökta av SGU och SMHI som lämpliga för deponi. Sprängstensmassorna ska om möjligt nyttiggöras inom projektet eller inom annan anläggningsverksamhet. Projektmål Bredda och fördjupa inseglingsrännan för att ge en säkrare insegling med större marginaler och med möjlighet att kunna ta emot fartyg med större djupgående. Genom förbättringen kan också restriktioner beträffande mörker, sikt och vind reduceras. Anläggningsarbetet ska genomföras på ett sådant sätt att det inte ska bli några bestående negativa miljökonsekvenser. Projektfakta Arbetena planeras att starta hösten 2008 och färdigställas under våren Projektet är samhällsekonomiskt lönsamt enligt de externa analyser som genomförts. Kostnaden är beräknad till cirka 250 miljoner kronor.

6