Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)

Transkript

1 Sjöfartspolitiska enheten YTFRANDE 1 (6) Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Maria Brunnmyra, Näringsdepartementet Stockholm n.registrator~regeringskansliet.se barbro.nordskar~regeringskansiiet.se tobias.maimgren~regeringskans1iet.se EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK) Sjöfartsverket har tagit del av frågeformuläret om statsstöd till och beskattning av hamnar; ett arbete inom ramen för utvecklingen av de statsstödsregler som nu utarbetas i EU av DG Konkurrens. 1 samråd med Näringsdepartementets Transportenhet inkluderas i Sjöfartsverkets yttrande även en sammanställning av de svar som lämnats av följande intressenter: Transportstyrelsen, Skatteverket, Trafikverket, Trafikanalys, Havs- och Vattenmyndigheten, Malmö kommun och Trelleborgs kommun. Havs- och vattenmyndigheten och Trafikverket har i yttranden meddelat att de avstår från att besvara frågorna i enkäten. Sjöfartsverket har valt att besvara frågorna 5, 11 och 16. A5: Vilka hamntjänster tillhandahåiis i ert land av hainnledningen och vilka hamntjänster tililsandahålis av andra offrntliga eller privata aktörer? Som bakgrund bör nämnas att svenska hamnars organisationsform är speciell jämfort med övriga i Europa. De flesta svenska hamnar är integrerade bolag som både bedriver stuveriverksamhet och äger infrastruktur. Det kommunala inflytandet är väldigt stort eftersom de flesta av de integrerade hamnbolagen ägs av respektive kommun, antingen helt eller delvis. Kommunen äger ofta också infrastrukturen och tecknar marknadsanpassade avtal med hamnbolaget om nyttjanderätten. 1 övriga Besöksadress Telefon Organisationsnummer Östra Promenaden Postadress E-post Norrköping sjofartsverket@sjofartsverket.se

2 Vår beteckn ng Europa är det vanligare att hamnterminalsverksamhet är separerad från hamnförvaltningen och att staten har större inflytande över hamnarna. Vidare finns ett otydligt gränssnitt vad gäller ansvarsfördelning rörande farleder; Sjöfartsverket svarar för att upprätthålla allmän farled som inte har annan huvudman medan respektive hamn ansvarar för aktuellt hamnområde. Idag är det stora skillnader beträffande hamnområdesgränsen, exempelvis ligger några hamnområdesgränser ett femtiotal meter från vågbrytaren medan i andra fall en hamns område också kan omfatta en farled. Resultatet av detta är stora skillnader för hamnarnas infrastrukturkostnader för farleder. Skillnaderna i förhållandet mellan hamnarna har ofta en historisk förklaring men innebär att enhetliga principer saknas. All: Var ser ni de största konkurrensproblemen för hamnarna på medeilång sikt (de närmaste frm åren) och på lång sikt (tiden efter de närmaste fem åren)? Svenska hamnars konkurrensförmåga hotas främst av att lasttillgången är för låg i relation till det antal hamnar som finns. Om de svenska hamnarna inte klarar internationell konkurrens finns risken att linjeoperatörer väljer bort anlöp av svenska hamnar och att godset i stället transporteras landvägen. Fokus måste ligga på tillgänglighet och hög service. För att möta framtida handelsutveckling och de nya krav som kommer att ställas i takt med att fartygen blir större krävs investeringar i farleder, hamnar och landanslutningar. Konkurrensen med landtransporter är aktuell både på kort som lång sikt; snarare än att hamnar konkurrerar med andra hamnar är alltså andra trafikslag den primära konkurrensfaktorn. Denna konkurrensyta kommer sannolikt att växa när det 2015 införs skärpta gränsvärden för svavelhalten i marint bränsle, då förutom effekten av ökade kostnader för sjöfarten, även antalet anlöp kommer att minska eftersom det förutses att fartygen på grund av ekonomiska skalfördelar kommer att bli allt större. Ytterligare ökad konkurrens med landtransporter kan förutses då den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält står klar (år 2021). B16: Ange vilka finansieringskällor som vanligen användsför varje typ av hamninfrastruktur. För vilka typer av infrastruktur behöver man normalt sett använda statligt stöd vidfinansieringen av uppförande, ersättning och underhåll? Förklara varför. Sjöfartsverket ansvarar generellt för allmän farled fram till och med gränsen i vatten för allmän hamn, och farledshållningskostnader innanför hamnområdet ska bekostas av respektive hamnmnnehavare. Det finns dock tillfällen då Sjöfartsverket investerat innanför gränsen i vatten för allmän

3 hamn, exempelvis för att det funnits goda praktiska skäl att samverka mellan stat och hamninnehavaren vid genomförandet av ett visst projekt med betydelse för båda sidor om gränsen. Detsamma gäller för Trafikverket, som vid tillfälle skjutit till medel för investeringar i hamnar. Statliga investeringar i infrastruktur ska som huvudregel finansieras med anslag, vilket inte tidigare varit en gällande regel för sjöfarten, som finansierats till stor del med avgiftsintäkter från handelssjöfarten. Det nya planeringssystemet i planen för utvecklingen av transportsystemet fastställer dock att även sjöfarten ska omfattas av planerr ett krav är bland annat statlig medfinansiering av sjöfartsprojekt. Samlad bedömning av yttranden från ovan nämnda intressenter Frågorna under avsnitt A. Allmänt Ägande och drw har lämpligen besvarats i större omfattning av intressenterna i remisslistan, dvs, hamnarna. Vidare upplyses om att nedan redovisade slutsatser inte omfattar samtliga svar utan främst belyser de fragor som haft högst (och/eller samstämmig) svarsfrekvens. Myndigheter inom parentes är de vars lämnade svar finns integrerade i den samlade bedömningen. Fråga 6: Ange vilka hamntjänster som normalt sett kan erbjudas med lönsamhet. Vilka hamntjänster kan inte erbjudas utan statligt stöd? Klargör vilka hamntjänster som anses tillhöra de allmännyttiga tjänster som staten måste tillhandahålla. (Trelleborgs kommun, Trafikanalys, Malmö Stad) Vad gäller frågan om vilka hamntjänster staten bör tillhandahålla samt vilka tjänster som kan erbjudas med lönsamhet är flera intressenter av den åsikten att hamnar som drivs som aktiebolag ska drivas på affärsmässig grund, och det bör inte utgå offentliga stöd för att tillhandahålla hamntjänster. Däremot är det viktigt att identifiera vad som ligger inom ramen för allmännyttiga tjänster; besiktning av svenska fartyg, inspektion av utländska fartyg och lotsning bör ses som allmännyttiga tjänster och därmed tillhandahållas av staten. Fråga fl: Var ser ni de största konkurrensproblemen för hamnarna på medellång sikt (de närmaste fem åren) och på lång sikt (tiden efter de närmaste frm åren)? (Transportstyrelsen, Trafikanalys, Malmö Stad, Sjöfarisverket)

4 (4~) SJÖFARTSVERKET (6) En fråga som de flesta berörda aktörer svarat på rör problemet med vad som förutses bli det största konkurrenshotet. Konkurrensen med landtransporter är aktuell både på kort som lång sikt; snarare än att hamnar konkurrerar med andra hamnar är andra trafiksiag den primära konkurrensfaktom. Denna konkurrensyta kommer sannolikt att växa när det 2015 införs skärpta gränsvärden för svavelhalten i marint bränsle, da förutom effekten av ökade kostnader för sjöfarten, även antalet anlöp kommer att minska eftersom det förutses att fartygen på grund av ekonomiska skalfördelar kommer att bli allt större. Fråga 16: Ange vilka finansieringskällor som vanligen användsfår varje typ av hainninfrastruktur. För vilka typer av infrastruktur behöver man normalt sett använda statligt stöd vidfinansieringen av uppförande, ersättning och underhåll? Förklara varför. (Trelleborgs kommun, Trafikanalys, Malmö Stad, Sjöfartsverket) Gällande finansieringskällor för hamninfrastrukturen kan man välja att utgå från huvudregeln att statliga investeringar i infrastruktur ska finansieras med anslag. Detta har dock inte tidigare varit en gällande regel för sjöfarten, som finansierats till stor del med avgiftsintäkter från handelssjöfarten. Det nya planeringssystemet i planen för utvecklingen av transportsystemet fastställer emellertid att även sjöfarten ska omfattas av planen; ett krav är bland annat statlig medfinansiering av sjöfartsprojekt. Sjofartsverket ansvarar i stort sett för allmän farled fram till och med gränsen i vatten för allmän hamn, och farledshållningskostnader innanför hamnområdet ska bekostas av respektive hamninnehavare. Dock finns det tillfällen då Sjöfartsverket investerat innanför gränsen i vatten för allmän hamn, exempelvis för att det funnits goda praktiska skäl att samverka mellan stat och hamninnehavaren vid genomförandet av ett visst projekt med betydelse för båda sidor om gränsen. Detsamma gäller för Trafikverket som vid tillfälle skjutit till medel för investeringar i hamnar. Kommuner har möjlighet att medverka vid finansieringen av statlig sjöinfrastruktur. En kommun kan t ex vilja satsa stora resurser på att öka kapaciteten i en egen hamn som bara kan komma till nytta om tillräckliga insatser görs i den statliga farled som leder in till hamnen. När hamnledningen är ett aktiebolag, som t ex CMP AB i Malmö hamn, ansöks ofta hos kommunen om kommunal investering i hamninfrastruktur

5 inom hamnområdet. Det finns även exempel där EU bidragit vid nyinvesteringar. Skälet till att kommunen finansierar är främst att den är markägare. För investeringar utanför hamnområdet spår- och väganslutningar ses behovet av statlig finansiering. Fråga 17: Spelar hamnens storlek någon rollför behovet av offentlig finansiering när det gäller uppförande av ny hamninfrastruktur och ersättning och underhåll av befintlig hamninfrastruktur? (Trelleborgs kommun, Malmö Stad) På frågan om vikten av hamnens storlek för behovet av offentlig finansiering bör förhållandet mellan hamnens storlek och storleken på kommunen som äger hamnen snarare beaktas. Finansiering av större investeringar för nationella syften borde inte vara kommunens ansvar, särskilt inte om det är en mindre kommun. Fråga 25: 1 vilken utsträckning antingen krävs det eller är det allmän praxis i ert land att hamnmyndigheterna ska grunda sina in vesteringsbeslut på en affärsplan, dvs, en bedömning av investeringsprojektetsfdrväntade lönsamhet i förhållande till de kostnader detför med sig under hela sin livstid? (Malmö Stad) Vad gäller frågan om att grunda investeringsbeslut på en affärsplan eller ej så är linjen generellt att affärsmässiga principer gäller. Alla hamninvesteringar it ex Malmö kommun grundar sig på att investeringsprojektens förväntade avkastning är positiv sett över dess ekonomiska livslängd. Frågor avsnitt E. Företagsbeskattning av hamnar (Skatteverket) Angaende avsnittet som rör företagsbeskattning av hamnar (frågor 32-40) har enbart Skatteverket besvarat dessa, och kortfattat kan sägas att Sverige har ingen särskild ordning för inkomstbeskattning av hamnledningar eller hamntj änstleverantörer. Den övervägande företagsformen för hamnledningar och leverantörer av hamntjanster är aktiebolag och kommuner är undantagna från inkomstskatt.

6 ct SJÖFARTSVERKET handläggningen av detta ärende som avgjorts av direktören för Samhällsavdelningen Jaak Men, har deltagit chefen för Sjöfartspolitiska enheten Anna Staaf, handläggaren Björn Andreasson och handläggaren Maria Brunnmyra, föredragande. Jaak Men 4~2) ~~ / Maria Brunnmyr~1 För kännedom till: Styrelsen Ledningen FyrenlVentilen Transportstyrelsen Trafikverket Trafikanalys Havs- och vattenniyndigheten Skatteverket Malmö Stad Trelleborgs kommun