Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Transkript

1 Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter. Samrådan och insamling av synpunkter, kunskaper och erfarenheter har skett via enkäter, workshops, intervjuer och hearings. Nedan följer en sammanställning av de workshops, hearings och intervjuer som genomförts. Workshop med beställargruppen för bostäder BeBo Workshopen hölls tillsammans med projektgruppen till regeringsuppdraget gällande analys av hinder för energieffektivisering med fokus på delade incitament. Närvarande från beställargruppen var sju medlemsföretag och tre konsulter. Deltagarna delades in i tre grupper där följande frågor och situationer diskuterades: 1. Hinder: a. Vilka energieffektiviseringsåtgärder blir inte av? Varför? b. Vad beredd att diskutera de viktigaste hindren till energieffektivisering utifrån er verksamhet. c. Tänk igenom olika situationer när investeringsbeslut för energieffektiviserande åtgärder har stoppats. 2. Vi har ett särskilt regeringsuppdrag gällande problematiken kring delade incitament (när de ekonomiska fördelarna av en energibesparing inte tillfaller den som bekostar investeringen ex ägare/brukare). Därför vill vi gärna veta hur ni ser specifikt på den frågan utifrån er verksamhet. a. Är delade incitament ett hinder som innebär att lönsamma energieffektiviseringsåtgärder inte blir av? Utveckla. På vilket sätt? Ge gärna exempel. Tänk t.ex. igenom olika situationer när investeringsbeslut har stoppats på grund av detta hinder. 3. Drivkrafter: a. Vilka energieffektiviseringsåtgärder blir av? Varför? b. Går ni någon gång längre än de rent företagsekonomiska lönsamma åtgärderna? Varför? c. Var beredd att diskutera de viktigaste drivkrafterna för energieffektivisering. Sammanfattning av diskussion gällande hinder Grupperna ombads att dela in de hinder de diskuterade utifrån grupperingen i finansiella, administrativa/institutionella, medvetenhet/kompetens samt övriga.

2 Följande hinder listades: Finansiella: 1) Dålig pay-off 2) Hög investerings-kostnad oavsett lönsamhet 3) Låg underhållsbudget svårt att få ta som investering 4) Inget underhållsbehov 5) Hyreshöjningar fördyrar för brukaren 6) Diskussioner kring kalkylränta 7) Skillnad i hur mycket man kan ta i hyreshöjningar beroende på marknadsläge Administrativa/institutionella: 8) Framtida fjärrvärmetaxor 9) Bevarandekrav 10) Tid för att driva projekt 11) Organisatoriska Medvetenhet/kompetens: 12) Oklar målbild 13) Resursbrist hos de som ska utföra åtgärderna 14) Kännedom om att separera merkostnader för energieffektivisering från övriga kostnader 15) Åtgärder som inte ger reklamvärde, hyresgästerna har varmhyra 16) Krångligt och dyrt att lägga till exvis isolering vid åtgärdande av fasad 17) För mycket information, många vet 18) Organisation Övriga: 19) Energiåtgärder syns inte i jämförelse med ex vis underhållsåtgärder 20) Varit inne och gjort åtgärder etappvis 21) Teknikspecifika hinder: a) Vitvaror i lägenheter Bekostas av hyresvärden, hyresgästen får energibesparingen tillgodo b) Avlopps VVX Små erfarenheter, Få produkter, Lite kunskap?

3 c) Fasadisolering Bevarandekrav, dyrt (stor kostnad), bygger på att det krävs en åtgärd på fasad d) Solfångare/Solceller Ej energibesparande= produktion, lång pay-off tid Sammanfattning av diskussion gällande delade incitament Delade incitament var inte ett hinder som togs upp som ett av de mest betydande hindren för energieffektiviserande åtgärder vid renovering av flerbostadshus. De situationer som diskuterades med anknytning med delade incitament var: Hushållsel vid köp av energieffektiva produkter där fastighetsägaren står för kostnaden och där energibesparingen tillfaller hyresgästen. Dock sågs inte detta som ett betydande hinder då fastighetsägare bedömde det motiverat att investera i energieffektiva produkter eftersom dessa bidrog till upprätthållandet av ett attraktivt bestånd. Vanligt bland de större fastighetsägarna är även att de har bra avtal med återförsäljare av produkter såsom vitvaror etc. vilket resulterar i att de energieffektivare produkterna inte innebär en dyrare investering jämfört med produkter med lägre energiprestanda. Huruvida detta även gäller för mindre fastighetsägare är oklart. Rimligt antagande är att de mindre fastighetsägarna inte har möjlighet att köpa lika stora kvantiteter som de större fastighetsägarna och kan därmed inte teckna samma fördelaktiga avtal med återförsäljare. Varmhyra, där energikostnader är inbakade i hyresavgiften, kan generera avsaknad av incitament för hyresgästen att agera energieffektivt. (hämta info från litteratur). Ytterligare situation där delade incitament framstår som ett hinder för energieffektiviserande åtgärder i flerbostadshus är vid installation av självklara husfunktioner så som FTX. Då dessa funktioner inte är synliga för de boende anses dessa åtgärder inte bidra till en ökad bostadsstandard på samma sätt som exempelvis nytt kök anses göra. Enlig hyresregleringen får heller inte energieffektiviserande åtgärder räknas till standardhöjande åtgärder vilket betyder att investeringskostnaderna inte får bekostas med en hyreshöjning. På grund av att de boendes betalningsvilja för de osynliga åtgärderna är låg och att hyresregleringen inte godkänner energieffektiviserande åtgärder som standardhöjande är det därmed inte möjligt att med ökad hyresavgift täcka marginalkostnaden för den energieffektiviserande åtgärden. Det finns därför inga ekonomiska incitament för fastigetsägaren att installera energieffektivare system/tekniker då det är svårt att få igen investeringskostnaden. Däremot är det lättare att få täckning för energieffektiva åtgärder som ger en synlig/upplevd nytta för den boende, t.ex. bättre/snyggare belysning, bullerreducering, bättre inomhusklimat etc. Detta upplevdes delvis kunna kompensera för problemet med delade incitament, eftersom de boende då ändå är beredda att betala lite mer på hyran. Det blir så att säga mer lönsamt för båda parter, men av olika skäl. Detta resonemang borde gälla både för

4 hushållsel+fastighetsel+värme+varmvatten i hyresrätter och för fastighetsel+värme+varmvatten i bostadsrätter. Märk väl att detta resonemang bygger på att ett delat incitament mellan ägare och boende existerar i botten. Sammanfattning av diskussion gällande drivkrafter Även för drivkrafter ombads grupperna att dela in dem i finansiella, administrativa/institutionella, medvetenhet/kompetens samt övriga. Följande drivkrafter lyftes fram och diskuterades: Finansiella: Energipriser Förutsättningarna i kalkylerna Jämförelser med amortering av lån Vid inköp av fastigheter väger energieffektivitet tungt Energianvändning borde synas i BR ägarens boendekalkyl Administrativa/institutionella: Nationella mål - Kommunala mål Ägardirektiv OBS tydliga och mätbara Krav från företagets styrelse Hyresgäster som ställer krav Buller, radon, inomhustemperatur ger tryck från hyresgäster Medvetenhet/kompetens: Pilotprojekt och kunskap Övriga: Miljönytta t.ex CO2 belastning Miljöklassning m.m. hjälp till kvalitet Good-will Varumärke Fina ord i årsredovisningen Vill ligga i framkant, vara bäst Engagemang, framtidstro, vilja till förbättring Locka och behålla kompetent personal Dialog med fjärrvärmeleverantör

5 Sammanfattning av diskussion gällande Styrmedel Bra Dåliga Förslag Rotavdrag för villor Nätverk (bebo m.fl.) Goda exempel bra utvärderingar Tester Energiskatt Utbildning saknas (driftpersonal, installationer) Regler för feed-in för solceller m.m. Mer av de bra befintliga styrmedlen Skatt kopplat till energideklarationerna Gynna Energitjänster i stället för prylar Bidrag till hjälp att beskriva och handla upp åtgärder föreslagna i energideklarationen