LOTSSTRATEGI den 22 februari Lotsstrategi

Transkript

1 Lotsstrategi

2 Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade till den. Sjöfartsverket ska enligt sin affärsidé erbjuda moderna och säkra sjövägar med service dygnet runt, ansvara för framtidens sjöfart, samt utgå från sina kunders och uppdragsgivares behov. Sjöfartsverket ska ge sjöfartsnäringen och båtlivet rätt förutsättningar att växa. Sjöfartsverket stärker och bidrar till Sveriges konkurrenskraft genom att sjövägarna är en pålitlig och förutsägbar länk i den svenska industrins godslogistik. Sjöfartsverket tar tillsammans med Trafikverket ett trafikslagsövergripande ansvar för att Sverige ska ha en effektiv infrastruktur. Då Sjöfartsverkets affärsplan och treårsplan anger de mål som organisationen har generellt för olika delar, finns ett behov av att utforma en losstrategi. I dokumentet används begreppet kunder som ett samlingsnamn för sjöfartens branschorganisationer, varuägare, näringsdepartement samt andra aktörer med behov av infrastruktur till sjöss. 1. Strategiska huvudinriktningar Följande avsnitt beskriver de strategiska inriktningar och aktivitetsområden som tagits fram med bakgrund i nuläget, som är viktiga för att uppfylla målbilden för farledsverksamheten. 1.1 Servicedifferentiering av lotsning En servicedifferentiering av fartyg som anlitar lots är nödvändig av olika skäl. Ett av Sjöfartsverkets huvudmål är att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar näring genom effektiv infrastruktur. Ett beaktande av infrastrukturens behov är nödvändigt för att säkerställa att last och passagerare kan nå sina destinationer på utsatt tid. Fartyg som anlitar lots är också i olika grad tidskänsliga där de mest tidskänsliga fartygen bör differentieras före de mindre tidskänsliga. Sjöfartsverket ser även ett behov av att marknadsprissätta lotsningen. Målet är att prissättningen, produktiviteten och effektiviteten ska stå sig i en benchmark mot privata aktörer. För att nå dit krävs en servicedifferentiering. I dagsläget servicedifferentieras fartyg i olika områden. Detta sker utanför Sjöfartsverkets interna instruktioner och behov finns då att fastställa och sätta kriterier. n Arbeta i workshoppar tillsammans med näringen Ta fram en matris för prioritering 1.2 En effektiv och dynamisk lotsning För att kunna arbeta med en produktivitet som står sig i benchmark mot andra aktörer krävs det att lotsningen utförs effektivt och dynamiskt. I olika områden varierar belastningen på lotsarna över kalendariska perioder. Lotsarna besitter en unik kompetens i fler frågor än den rena lotsningen och behov finns att använda den kompetensen på ett effektivt sätt. n Utbilda lotsar i fler lotsområden

3 Merutnyttja lotsar till andra uppdrag under låg belastning i lotsningsverksamheten Handlingsplan båtman fullgörs fullt ut Den pågående reduceringen och moderniseringen till mindre och effektivare lotsbåtar slutförs Realisera lotsplaneringsprojektet 1.3 Kommunikation med andra aktörer För att maximera effektiviteten runt lotsning krävs att andra aktörer tillsammans med lotsningen har en effektiv kommunikation. Andra aktörer kan vara hamnar, mäklare, bogserbåtar, båtmän, stuverier samt andra trafikslag. För att en servicedifferentiering ska kunna fungera krävs kompatibla system med hamnarna och andra infrastrukturaktörer som påverkar när en vara/passagerare ska transporteras. n Skapa ett underlag över hur systemen kan kopplas ihop Kundmöten för att få fram best practice 1.4 Teknisk utveckling Sjöfartsverket ska arbeta för att tekniskt utveckla produkter till stöd för navigeringen Syftet är att öka tillgängligheten för fartyg som ankommer Sverige samt skapa förutsättningar för fler fartyg att navigera utan lots genom antingen lotsfria leder eller lotsdispenser. n Realisera VTM-projektet. Utveckla RTK-metodiken. Utveckla lots-pc:arna för att maximera nyttan i alla lotsområden Aktivt medverka i Sjöfartsverkets innovationsarbete i syfte att skapa nya lösningar för att höja tillgängligheten för fartyg med lots samt ge förutsättningar för fler fartyg att navigera utan lots. 1.5 Lotsutbildning Lotsutbildningen regleras genom IMO:s resolution A.960. Utbildningen för lots är komplex och antagningskraven höga. Sjöfartsverket vill se över möjligheten till att i högre grad rekrytera lotsar efter personliga egenskaper inom ramen för gällande föreskrifter och lagar. Se över lotsutbildningen för att skapa en utbildning som är modulär in i sjöbefälsskolornas utbildningar. 1.6 En transparent lotstjänst Lotsningsverksamheten ska vara transparent för externa aktörer. För att kunna jämföras genom benchmark med andra aktörer är det nödvändigt att tydliga nyckeltal rörande produktivitet och

4 effektivitet tas fram. Avgifterna kopplade till lotsning ska vara transparenta så att kunden kan följa och jämföra Sjöfartsverkets intäkts- och kostnadsbild. Utveckla befintliga mätmetoder för tydliga nyckeltal. Skapa transparens i avgiftssystemet kring lotsning. 1.7 Marknadsmässigt prissatt lotsning För att Sjöfartsverket ska kunna jämföra sig med andra aktörer, krävs att lotstjänsten är marknadsmässigt prissatt. Detta medger också externa aktörer som av olika anledningar tillhandahåller lotsning i framtiden på svenskt vatten att kunna konkurrera på rättvisa villkor. En förutsättning för en marknadsmässig prissättning är att servicedifferentiering av lotsning realiseras och fastställs. Utreda kostnads- och intäktsbilder jämfört med andra etablerade lotsorganisationer. Se över avgiftssystemet i nära samarbete med projektet kring servicedifferentiering. 1.8 Lotsavtal som gynnar alla Det centrala lotsavtalet har verkat under en längre tid. Sjöfartsverket anser att avtalet bör ses över för att möta dagens och framför allt morgondagens krav på en verksamhet som återspeglar kundernas situation och behov. Både AG och AT har under de senaste åren tillsammans diskuterat ett framtida avtal. Avtalet bör syfta till att skapa en stimulerande och utvecklande arbetsplats för Sjöfartsverkets lotsar som även är en attraktiv möjlighet för sjöbefäl att söka sig till. Avtalet bör också syfta till att höja produktiviteten och effektiviteten för organisationen. Se över befintligt avtal AG/AT 1.9 Fler fartyg navigerar utan lots Lotsning är en sjösäkerhetshöjande tjänst och innebär i huvudsak att utbyta information med fartygets ordinarie besättning om det lokala områdets särart och därigenom skapa en säker passage till eller från svensk hamn. Formellt navigeras fartyget gemensamt av lotsen och fartygets befälhavare, som alltid är ansvarigt för sitt fartyg. Sjöfartsverkets vilja är att skapa incitament och möjligheter för rederier att navigera själva till och från svensk hamn. För att åstadkomma detta krävs antingen att fartyget innehar en så kallad lotsdispens för aktuellt område eller att farledens art är sådan att fartygen inte är lotspliktiga. Luröleden i Vänern är ett sådant exempel där Sjöfartsverket anpassat farleden för att ge Transportstyrelsen tillräckligt underlag för att avskaffa lotsplikten i området. Kriterierna för ett sådant förfarande är att fartygen är konstruerade, utrustade, bemannade och underhållna på ett sådant sätt att en resa utan lots innebär en lika sjösäker resa utan som med lots. En förutsättning för detta är att lotsplikten blir riskbaserad så att fartygens lotsplikt styrs av den risk för olycka som fartyget innebär. En teknisk utveckling mot NAS (Navigational Assistance System) samt trafikorganisation är aktiviteter som stöder en sådan utveckling.

5 Sjöfartsverket ser sedan ett antal år ett ökat behov av lotsningstjänster. Ett exempel är långlotsningen som ökat kraftigt där fartyg frivilligt tar lots i öppet vatten. En översyn av möjligheten till att erbjuda mertjänster kopplade till den faktiska lotsningen bör göras. I arbetet bör ingå att tydliggöra vad som ingår i en lotsning och även dess avgränsningar. Utefter det kan sedan en lista över mertjänster skapas. Realisera VTM-projektet Utreda möjligheten till NAS i trafikerade områden Utreda möjligheten till trafikorganisation i trafikerade områden Skapa underlag för farledsinsatser som styr mot målet att fler fartyg navigerar utan lots Ordna en workshop och bjuda in Transportstyrelsen för att utreda en framtida riskbaserad lotsplikt Se över möjligheten till att skapa mertjänster kopplade till lotsning 1.10 Avskaffande av tvåmansregeln I dagsläget skall den absoluta merparten av alla fartyg som har en längd överstigande 200 meter ha två lotsar ombord. Sjöfartsverket anser att regeln inte är förenlig med de krav som ställs idag. Dels är många fartyg >200 m i dag konstruerade, utrustade, bemannade och underhållna på ett sådant sätt att någon ytterligare förstärkning inte behövs. Dels finns det fartyg <200 m som på grund av ovanstående eller lastens art istället kräver utökade resurser. Sjöfartsverket vill på grund av detta att regeln om två lotsar för fartyg >200 meter avskaffas. Lotsningen och dess innebörd regleras i föreskrifter om lotsning. Resursfrågan över hur många resurser som krävs ombord bör ägas av utföraren. Driva frågan i samarbete med Transportstyrelsen Diskutera frågan i samråd med näringen och Näringsdepartementet Ta fram en matris för vilka kriterier som ska gälla för utökad bemanning under lotsning. 2. Frågor som bör hanteras i andra forum Vissa frågor som kommit upp under arbetet med lotsningsstrategin har bedömts som viktiga, även om de inte faller under ramen för detta dokument. I detta avsnitt lyfter vi därför en fråga och rekommenderar att denna tas upp i annat forum: Avgiftsstrategin är en viktig del i flera av frågorna, inte minst i frågan om konkurrensneutralitet samt integrering av system som medför möjlighet för olika aktörer att lägga över arbeten mellan varandra. Ett tydligt krav som har framkommit från kunderna är att avgiftssystemet ska vara transparent. Frågor om miljödifferentiering och andra prioriteringar har direkt koppling till avgifterna. I och med att lotsstrategin inte direkt hanterar avgiftsfrågan, kommer dessa frågor adresseras till en separat avgiftsstrategi.