Nöd & Karantänshamn Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn

Transkript

1 Nöd & Karantänshamn 2016 Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn

2 Statligt vatten I statens ansvar för sjöräddningstjänst och miljöräddningstjänst till sjöss omfattas även, enligt 4 kap. 3 och 5 LSO, Vänern, Vättern och Mälaren men inte andra insjöar, vattendrag, kanaler och hamnar

3 Kommunalt vatten Detta innebär att det är kommunal räddningstjänst som ansvarar för räddningsinsatser till följd av bl.a. fartygsolyckor som inträffar på andra insjöar, vattendrag, kanaler (Göta älv, Södertälje kanal mfl.) och i alla hamnar

4 Kommunalt vatten - fartygsolycka SOS alarm - Larmcentral Räddningstjänst - Kommunal räddningsledare = liv, miljö & egendomsräddning Polis - Brottsutredning Transportstyrelsen - Vid behov förelägga en befälhavare på ett fartyg att vidta eller underlåta att vidta vissa åtgärder via inspektörs och MAS funktionen

5 EU:s längsta kuststräcka Sverige har EU:s längsta kuststräcka och det finns över 50 stycken kommersiella hamnar samt ett antal industrihamnar, som alltså ligger inom det kommunala ansvaret för räddningstjänsten. Godsomsättningen i dessa hamnar är ca 130 miljoner ton och antalet passagerare via hamnarna är ca 28 miljoner per år. Av Sveriges utrikeshandel transporteras 90 % via en hamn

6 Gränser till hamnområdet Vissa hamnområden är geografiskt stora. Inom vissa hamnområden förekommer frekvent fartygstrafik som tex. Göteborg och Stockholm. Genom Göteborgs hamnområde passerar även alla fartyg på väg mot Vänern

7

8 Vad händer om.. Ett kryssningsfartyg (4 000 pob) kolliderar med en passagerarfärja (2 000 pob) inom hamnområdet? Eller om ett fartyg får black-out och kolliderar med ett tankfartyg som ligger förtöjt till kaj? Räddningsledare = Kommunal räddningstjänst!

9

10 Risker - fartyg Grundstötning sjunkförlopp, miljöutsläpp etc. Brand LNG, Metanol, Eldrift, lastrumsbrand, inredningsbrand, maskinrumsbrand etc. Farligt gods ombord Containers, tankfartyg etc. Explosion tankfartyg, slutna utrymmen etc. Kollision Sjunkförlopp, miljöutsläpp, explosion etc. Gaser I slutna utrymmen, läckage etc. Evakuering Kan bli aktuellt i alla fartygsolyckor

11 Fartygsolyckor Sjöolyckor är oftast tidsmässigt långdragna processer som löper över en längre tidsperiod än vad landbaserade aktörer är vana vid. En räddningsinsats på ett fartyg är ofta en komplex situation med många olika aktörer

12 Aktörer vid fartygsolycka Dessa aktörer har delvis olika kompetenser, måste samverka och samarbeta på olycksplatsen. Det var minst 13 olika aktörer involverade i NOSSAN. Det är viktigt att de aktörer som har en uppgift i samband med en fartygsolycka, har kännedom om varandras uppgifter, och en beredskap för att kunna samverka på ett effektivt sätt

13 Fartyg organisation ombord Bryggan är ledningscentralen ombord. På bryggan finns ritningar, brandalarm, sprinklers. Befälhavaren är slutligt ansvarig för allt ombord. Brandchef ombord är Staff Captain, ÖST eller MCH. ÖST ansvarar för lasthantering farligt gods etc

14 Fartyg - olyckor I närheten till landgången / bildäck ska det finnas ritningar och internationell brandkoppling. Ett råd: Insatsledaren (RTJ) bör vid insatsen början söka sig till bryggan och intimt samarbeta med befälhavaren och dennes besättning

15 Tillgängliga specifika sjöfartskompetenser! Transportstyrelsens inspektörer (Stor fartygskännedom) Transportstyrelsens MAS funktion (Stor fartygskännedom, fartygsstabilitet m.m.) Sjöfartsverkets lotsar (Oftast f.d. Befälhavare) Rederiet (via fartygsagenten.) I Trollhättan fanns Sjöfartsverkets kanalcentral med pumpar, båtar, fartygskännedom och kanalkännedom. (Många tidigare sjömän)

16 Aktörer-Statligt vatten JRCC = KBV = KBV = Egendom = Polis = Transportstyrelsen = Räddningsledare räddning av liv Räddningsledare miljö Miljöbrottsutredning Rederiet Brottsutredning Vid behov förelägga en befälhavare på ett fartyg att vidta eller underlåta att vidta vissa åtgärder via inspektörs och MAS -funktionerna

17 Nödhamn Det finns inte någon allmän skyldighet för en hamninnehavare att ta emot ett fartyg i sjönöd. Inte heller kan befälhavaren på ett fartyg kräva att få tillgång till hamnen. Dock finns det ansvarsbefriande bestämmelser om nöd i 24 kap. brottsbalken som kan medföra att befälhavaren, kan undgå straffrättsligt ansvar för t.ex. egenmäktigt förfarande om denne vid en nödsituation går in i en hamn utan hamninnehavarens tillåtelse

18 Nödhamn Enligt haverikommissionens bedömning av rättsläget är det i princip bara Transportstyrelsen som kan beordra en befälhavare på ett fartyg i sjönöd att gå till en viss hamn. Hamninnehavaren kan dock vägra att ta emot fartyget i sådana fall. Räddningsledaren (JRCC, KBV, RTJ) kan emellertid besluta att ta en hamninnehavares egendom i anspråk och alltså beordra hamninnehavaren att ta emot fartyget. Ett sådant beslut kan hamninnehavaren inte motsätta sig

19 Nödhamn Det finns flera exempel på att fartyg som befunnit sig i sjönöd utan att det bedömts finnas risk för människoliv som nekats att anlöpa europeiska hamnar. Ett sätt att minska risken för att en sådan situation ska uppstå i svenska hamnar kan vara att införa en statlig ekonomisk garanti för hamnens uteblivna intäkter

20 Frågor / Kommentarer?