Luleå kommun/buf sid 1/15 PERSÖ FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Innehållsförteckning: Vår vision Definitioner av begrepp Lagar och regler Främjande arbete Kartläggning Förebyggande arbete Åtgärder vid kränkande behandling Uppföljning och utvärdering Källförteckning Bilaga 1 Kartläggningsmetod för barnen Bilaga 2 Kartläggningsmetod för pedagoger Bilaga 3 Händelsedokumentation Sid.2 Sid.2 Sid.3 Sid.3 Sid.4 Sid.5 Sid.5 Sid.6 Sid.7 Sid.8 Sid.12 Sid.15
Luleå kommun/buf sid 2/15 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas för den de är. Definitioner av begrepp Plan mot diskrimenering och kränkande behandling gäller för alla barn på förskolan. Diskriminering innebär att en person behandlas sämre än en annan person som befinner sig i en jämförbar situation och det kan hänföras till någon av de lagstadgade diskrimineringsgrunderna. (Röda korset) Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Könsidentitet eller könsuttryck Sexuell läggning Ålder Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. 1) Trakasserier är när någon kränker en persons värdighet och det har samband med:1) Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Könsidentitet eller könsuttryck Sexuell läggning Ålder Det kan handla om att skämt, historier, förlöjliga, frysa ut någon, knuffas med mera. Barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Om någon ur personalen utsätter ett barn för trakasserier benämns det diskriminering. 1) Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. 2) Kränkande behandling är ett beteende om kränker en persons värdighet, men inte har samband med någon diskrimeneringsgrund. Det kan vara retas, mobba, frysa ut någon, eller rycka någon i håret.(röda korset) Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. 2)
Luleå kommun/buf sid 3/15 Lagar och regler Skollagen (2010:800) styr arbetet i förskolan. Där kan läsas att vi ska arbeta målinriktat för att motverka kränkande behandling och varje år ska en plan upprättas. Vi är även skyldiga att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. 3) I Läroplan för förskolan (Lpfö98) står det att förskoleverksamheten ska vila på en demokratisk grund. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. 4) I diskrimineringslagen (2008:567) står det skrivet om definition, förbud och tillämpning av lagen. I FN:s barnkonvention står det att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.(artikel 2) Främjande arbete Främjande arbete genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla barn. Pusselbitar är bland annat att förstärka respekten för allas lika värde, göra främjande insatser som utgår från diskrimeneringsgrunderna, skapa ett gott socialt klimat fritt från kränkningar. 5) Så här arbetar vi på med främjande insatser: Vi för en daglig dialog med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi arbetar för det att utveckla det goda samspelet mellan barnen och uppmuntra att de hjälper varandra. Vi lyfter barnens positiva beteenden. Vi jobbar för ett klimat där det är ok att både lyckas och misslyckas. Barn har inte alltid tillräckliga kunskaper och erfarenheter av hur man samarbetar med andra och situationer kan uppstå som kan vara kränkande för andra barn. Vi vill ge barnen verktyg att kunna fungera i grupp med andra och lösa konflikter som uppstår. Genom att som vuxen vara tillgänglig och lyhörd. Vi ska lyssna på barnens signaler och vad de berättar för oss, samt för föräldrar. Vi arbetar för att vara goda förebilder. Lära barnen att värna om sin integritet genom att kunna säga nej, stopp och sluta och ta konsekvenser av vad som sagts och gjorts. Förstå att känsloyttringar kan vara olika, men lära sig hantera dem på ett bra sätt som inte kränker andra som t.ex. att slå någon. Vi ger barnen möjlighet att uttrycka sig på olika sätt genom att erbjuda olika material, sagor, sånger, skapande, lekar och rörelser. Organisera barnen i mindre grupper för att alla ska få bli sedda och komma till tals. Vi visar hänsyn till varandra och tar hänsyn till vår gemensamma miljö genom att inte kasta leksaker omkring oss, bryter pinnar från levande träd m.m. Alla barn är allas ansvar oavsett vilket hemvist de tillhör. Vi har kontinuerliga samtal med barnen/personal/vårdnadshavare om nuläget i verksamheten, där vi eftersträvar en rak och ärlig kommunikation.
Luleå kommun/buf sid 4/15 Vi vill ge barnen inflytande och delaktighet i verksamheten. Genom aktiva val, i mötessituationer, lyssna in vad barnen är intresserad av för tillfället. Lyssna in barnen och ge plats för deras tankar. Kontinuerlig översyn av rutiner, miljö och arbetsorganisation. Kartläggning Metod för barnen Pedagoger på respektive hemvist har intervjuat barnen med hjälp av glad/lessen figur och bilder på de olika miljöerna barnen befinner sig i under dagen. (Se bilaga 1) Metod för pedagogerna Personalen har fått sitta i grupper utifrån hemvist och gjort en kartläggning i form av DO:s husmodell, förslag 1. (Se bilaga 2) Sammanställning för barnen Vi har gjort gemensamma grupper utifrån liknande miljöer och situationer som förekommer på de olika hemvisterna i vår sammanställning. Vissa barn har svarat både glad och lessen figur till samma bild och därför kan svarsfrekvensen se olika ut vid olika miljöer. Det var 26 barn som deltog i kartläggningen. Fördelning: 15 Vici barn, 11 Vidi barn, O Veni barn. Vi har 60 barn i huset. För de yngsta barnen var detta en för svår kartläggningsmetod (ålder 1-2) så därför har vi ingen svarsfrekvens där. Till nästa år kommer vi att pröva en annan metod för de yngsta barnen. Förslagsvis observationer utifrån miljöerna. Sammanställning för pedagogerna Det var 9 av 13 pedagoger som deltog i kartläggningen. Vi satt i 4 grupper utifrån de 4 hemvisten på förskolan. Resultat: Barnens kartläggning Utifrån vad vi har sett på kartläggningen så ska vi jobba extra med lässtunden. Då 50 % av barnen upplevde detta som negativt och de flesta av dessa var pojkar. Vi kopplar då ihop detta med diskrimineringsgrunden kön.
Luleå kommun/buf sid 5/15 Resultat: Pedagogernas kartläggning Vi fick många ålderrelaterade samtal under kartläggningen. Där bland annat kom det fram att barnen pratar om ålder i negativa termer här på förskolan. Mål Att alla barn ska uppleva lässtunden som någonting positivt. Vi vill ha ett klimat där alla barn får tillgång till det vi erbjuder på förskolan utifrån deras förutsättningar. Förebyggande arbete Utifrån kartläggningen kommer vi att arbeta tänka på val av böcker, då vissa barn upplevde dem som tråkiga. Vi kommer på respektive hemvist att titta igenom lässtundens organisation, så att det upplevs lustfyllt för både pojkar och flickor. Vi kommer att se över: när på dagen vi läser och hur vi kan göra barnen mer delaktiga. Utifrån pedagogernas kartläggning kommer vi att se till att de yngre barnen också får tillgång till alla lekredskap utomhus/inomhus som vi erbjuder, utifrån deras förutsättningar. Vi kommer att lyfta barnen och inte lägga fokus på ålder så att de negativa attityderna mot de yngre barnen försvinner. Åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Om någon blivit kränkt samtalar vi med den/de som varit inblandade och berättar för de inblandades föräldrar. Vi lyfter problemet och löser det på ett, för alla inblandade parter, bra sätt. Viktigt att alla förstår lösningen och att det känns ok för samtliga. Personalen på hemvistet ansvarar för det. Personalen ansvarar för dokumentation och uppföljning.(se bilaga 3 Händelse dokumentation ) Anmälan ( OSIS ) ska registreras och rektor kontaktas, när verbala och/eller fysiska trakasserier och våld kränkt barnet så att hon eller han mått eller mår psykiskt dåligt eller har skadats fysiskt. Om någon vuxen kränker ett barn är det all personals skyldighet att ingripa genom att säga ifrån. Rektor ska informeras och det är den som håller i utredning/ uppföljning.
Luleå kommun/buf sid 6/15 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering görs under vårterminen 2013. Dels genom samtal i personalguppen och dels genom intervju med barnen om lässtunden. Nästa plan upprättas under höstterminen 2013 Upprättad Persön 2012-10-15
Luleå kommun/buf sid 7/15 Källförteckning 1) Skolverket (2012) Arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Sid.8-9 2) DO, BEO, Skolinspektionen (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling Sid.5 3) Skolverket (2012) Arbetet mot diskrimenering och kränkande behandling Sid.50 4) Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Sid. 4 5) Diskrimineringsombudsmannen, DO (2012) Lika rättigheter i skolan. Sid.3
Luleå kommun/buf sid 8/15 Bilaga 1 Trivsel frågor till barnen Vidi Röd Datum: Ålder:. Fråga: Hur känner du dig här? Följdfråga vid negativa svar: Kan du berätta varför du känner så? Rum/aktivitet Ev. kommentarer Toa Fantasirum Skötrum/tvättfat Möte/bil/rörelse Kök Boda lilla gården Ateljé Vidi Blå Buskage stora gården Altan stora gården Klätterställning stora gården Sand stora gården Bakom bodan stora gården Gunga lilla gården Buskage lilla gården Altan Veni Klätterställning lilla gården
Luleå kommun/buf sid 9/15 Trivsel frågor till barnen Vici Datum: Ålder:. Fråga: Hur känner du dig här? Följdfråga vid negativa svar: Kan du berätta varför du känner så? Rum/aktivitet Ev. kommentarer Matbord Klätterträdet Läshörna Stora rummet Toa Byggrum Tvättfat/lego Alaljé Skåpen Möte Hall Ritrummet Kullen Hall mot innergård Altan Grind Klätterställning Sand Kompisgunga Buskage Utanför Vidis ingång Bodan Stenmuren Bakom bodan Klätterställningen lilla gården Sanden lilla gården Gungorna Buskage
Luleå kommun/buf sid 10/15 Trivsel frågor till barnen Veni Datum: Ålder:. Fråga: Hur känner du dig här? Följdfråga vid negativa svar: Kan du berätta varför du känner så? Rum/aktivitet Ev. kommentarer Bygg Ateljé Bilmatta Skötrum Matbord Entré Lekkök Hall Gungor Sand Altan Klätterställning Vidi Blå Grinden Förrådet
Luleå kommun/buf sid 11/15 Trivsel frågor till barnen Vidi Blå Datum: Ålder:. Fråga: Hur känner du dig här? Följdfråga vid negativa svar: Kan du berätta varför du känner så? Rum/aktivitet Ev. kommentarer Hall Möte Bygg Korridor Toa Vidi Röd Buffé Tvättställ Altan Läshörna Sand stora gården Grind på stora gården Spel/pussel/activeboard Familjerum Rithörna/frisör Duplo Gunga stora gården Buskage Boda stora gården Klätterställning stora gården Stenmuren Bakom bodan stora gården Grinden lilla gården Utanför Vidi stora gården Gungan lilla gården Torget Altan utanför Veni Buskage lilla gården Klätterställning lilla gården Sanden lilla gården
Luleå kommun/buf sid 12/15 Bilaga 2
Luleå kommun/buf sid 13/15 Fråga 1: Hur kan barn bli kränkta (trakasserade) på ett sätt som har samband med Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Ålder Fråga 2: Hur kan barn i er verksamhet bli orättvist behandlade på ett sätt som har samband med. Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Ålder Fråga 3: Vad kan man göra för att förbättra barns vardag i er verksamhet med tanke på Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Ålder
Luleå kommun/buf sid 14/15 Diskriminering: När en person behandlas sämre än en annan person som befinner sig i en jämförbar situation och det kan hänföras till någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna Kön Köns identitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Olika behandling för lika fall Barn kan ej diskriminera varandra. Vuxna och verksamheten kan diskriminera barn. Trakasserier: Ett beteende som kränker en persons värdighet och har samband med någon av diskrimeneringsgrunderna. Barn kan trakassera varandra. Kränkande behandling: Ett beteende som kränker en persons värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Luleå kommun/buf sid 15/15 Bilaga 3 Händelsedokumentation Pedagog. Datum..Tid Vad hände/händer? Våra iakttagelser/reflektioner Åtgärder/ Uppföljning