Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Relevanta dokument
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Arbetsplan för Kometen

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 Kubens förskola Skolförvaltning sydväst

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Förskolan Skogsgläntan

Avdelningsplan! för! Havet!

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Systematiskt kvalitetsarbete

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan Årsunda förskola

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Arbetsplan Jämjö skolområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan

Arbetsplan för Lundby förskolor 2016/2017

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Storbrons förskola

Arbetsplan för Hjorten

Kvalitetsredovisning Läsår

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Skolplan för Svedala kommun

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Qualis kvalitetssäkringssystem

Lokal arbetsplan läsåret

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Arbetsplan Jämjö skolområde

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Ljungarums förskoleområde. Verksamhetsplan för 2015/2016

Ånge förskolors utvecklingsområden. Implementering av förskolans läroplan 20/1-2011

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Vilka är Pysslingen Förskolor?

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Tällbergs skola och fritidshem

Arbetsplan 2016/2017

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan för Ullvigårdens enhet Holken

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Systematiskt kvalitetsarbete

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Förskollärarprogrammet

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Frilufts Förskolor Lantgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Lokal arbetsplan läsåret 2014/15. Vilans öppna förskola

Arbetsplan för Hamneda förskola

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Lilla gärdetbrev 15/5 2015

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Trollskogen

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL ca BengtÅke Gindemo

Likabehandlingsplan 2015

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Kvalitetsarbete i förskolan

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Transkript:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Normer och värden 3. Utveckling och lärande 4. Barns inflytande 5. Förskola och hem 6. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 7. Uppföljning, utvärdering och utveckling Bilaga 1. Systematiskt kvalitetsarbete 1

1. Inledning Målen och målkriterierna ( Detta sker när ) i den här arbetsplanen är gemensamma för skolområdets nio förskolor. Varje förskola beskriver i sin tur hur de ska arbeta för att nå målen, vilka processer de ska använda. Vi strävar efter samma höga måluppfyllelse i hela skolområdet men vägen dit ser olika ut beroende på faktorer som barngrupper och profiler eller pedagogiska inriktningar som förskolan valt. Denna mångfald i förskolor ses som positivt och berikande och möjliggör dessutom att föräldrar kan välja olika pedagogiska inriktningar men ändå få samma höga kvalitet. Exempel på inriktningar vi har på förskolorna är I ur och Skur, utomhuspedagogik och Reggio Emilia. I skolområdet Ängen ingår bostadsområdena Eklunda, Ladugårdsängen och Sörbyängen, vilka ligger söder om Örebro centrum. Uppdragsgivare är Örebro kommun genom Förskolenämnden. Madeleine Forsberg arbetar som förskolechef för Gåsapigans, Höskullens och Äventyrets förskolor. Anna Lundqvist är förskolechef för förskolorna Eklunda, Fåraherden och Stallbacken. Marine Rosenberg arbetar som förskolechef för förskolorna Ekängen, Kryddgården och I Ur och Skur Lergöken. Förskolecheferna leder verksamheten på förskolorna och utvecklingen av dessa tillsammans med en, och i några fall två, utvecklingsledare. Förskolecheferna och utvecklingsledarna utgör sedan en gemensam ledningsgrupp för skolområdets förskolor. Ledningsgruppen leder till ökad kvalitet på våra förskolor genom att vi hämtar inspiration, kunskap och erfarenheter från alla förskolorna. Kopplade till våra förskolor finns ett hälsoteam bestående av specialpedagog, psykolog, kurator, BVC-sköterskor. Förskolorna i skolområdet Ängen har även en förskollärare med uppdrag att vara pedagogisk handledare för pedagogerna. Kryddgårdens förskola Förskolan har två avdelningar. Västan är vår småbarnsavdelning med barn mellan 1-3 års ålder och Solsidan vår 3-5-årsavdelning. Västans lokaler är belägna i en lägenhet, på gården bredvid Kryddgårdsskolan. Solsidan ligger i huvudbyggnaden tillsammans med F-3. Vi arbetar utifrån ett projektinriktad arbetsätt, där leken har stor betydelse. Förskolan erbjuder barnen ett utbud av aktiviteter att välja mellan och olika möjligheter till lekar. Vi sjunger mycket och låter alla barn prova på de skapande material som finns. Barnen delas ofta in i smågrupper för att skapa bra utrymme för lek och utforskande. Vi är mycket utomhus och alla barn har en utflyktsdag i veckan. På förskolan har vi återkommande traditioner. Höstutflykt för de äldsta barnen tillsammans med skolan Husmöte: Skolan och förskolan möts varje fredag och har ett husmöte tillsammans. Då uppträder klasserna/avdelningarna för varandra Luciafirande: Solsidan: Barnen har ett luciatåg för föräldrarna. Västan: Elever från årskurs tre kommer och har ett luciauppträdande för barnen. Jullunch: Västan har eget långbord på avdelningen och Solsidan äter tillsammans med skolan. Skridskoåkning på Behrn arena för de äldsta barnen. Maskerad under vårterminen på Solsidan. Påsklunch. Solsidanjoggen på förskolans dag. Informationsmöte för nya vårdnadshavare, vars barn börjar på Solsidan efter sommaren. Det finns ett fungerande samarbete sedan många år mellan förskola och skola. Grunden för vårt arbete är läroplanen, Lpfö 98/10 och Vägledande samspel (ICDP). 2

2. Normer och värden Under året har varje barn fått rika tillfällen att förstå alla människors lika värde. -Barn och föräldrar känner sig trygga i förskolan. -Förskolan har nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. -Förskolan motverkar traditionella könsmönster och könsroller. -Pedagogerna har ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt. -Förvaltningens verksamhetsidé Det goda mötet är implementerad. Förskolan har upprättat en trygghetsplan som är förankrad och som används aktivt i verksamheten med barnen. Pedagoger för en kontinuerlig dialog kring barnets trygghet med vårdnadshavare. Pedagogerna arbetar med ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt och dokumenterar och synliggör detta för barn och vårdnadshavare. Arbetet utifrån värdegrunden i läroplanen genomsyrar verksamheten. Barnen har fått uppleva att olikheter berikar verksamheten. Förskolan präglas av Goda möten Alla pedagoger läser igenom trygghetsplanen och diskuterar den tillsammans på arbetsplatsträffar varje termin. Vi inleder höstterminen med att aktivt arbeta ihop gruppen, så att varje barn känner trygghet, respekt och tillit till oss pedagoger och varandra. Kontinuerliga samtal i barngruppen kring förhållningssätt gentemot kamrater och vuxna. Vi som pedagoger försöker vara ett föredöme i vårt dagliga arbete. Mot varandra, mot barn och mot vårdnadshavarna. Vi fortsätter arbetet med det "Goda mötet" Utforma miljön/material med tanke på barnens intresse och utifrån genus. Vi ska vara medvetna om normerna, men inte påkalla och kommentera för att undvika att belysa att det är skillnader. Små barn har inte de kriterierna än. Hur vi arbetar med värdegrundsfrågor/normkritiskt tänkande och genusarbete tas upp tillsammans med vårdnadshavare på föräldramöte. Vi väver in ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt i vårt projektinriktade arbetssätt Tillsammans med barnen arbetar vi fram barnens egen trygghetsplan. Barnens trygghet säkras genom den dagliga kontakten och utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare. Bekräfta och se varandra, därför kommer Solsidan att fortsätta sitt arbete bl. a med att belysa vikten av att hälsa på varandra. Avstämningar: Arbetsplanen och Trygghetsplanen utvärderas 4 ggr per år på arbetsplatsträffar. Vi för regelbundna diskussioner i arbetslagen i det vardagliga arbetet och på arbetsplatsträffar. 3

3. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet främjar lek, kreativitet och det lustfyllda lärandet och utvecklingen hos alla barn. -Förskolorna har utvecklat ett projektinriktat arbetssätt med pedagogisk dokumentation. -Förskolornas miljö och material är i så stor utsträckning som möjligt giftfri. -Förskolan fokuserar på barns utveckling i språk och matematik. Barnens frågor, tankar och teorier är centrala i verksamheten. Förskolan har en föränderlig miljö och material som lockar till utforskande och lärande. Pedagogerna är närvarande i projekt och i barnens lek för att stödja och utmana barnens utveckling och lärande. Arbetet med barnens språkliga och matematiska utveckling och lärande har prioriterats. Pedagogerna har gjort en kartläggning utifrån giftfri förskola och har påbörjat ett långsiktigt hållbart miljöarbete. Vi observerar barngruppen för att bilda oss en uppfattning om barnens intressen och utvecklingsområden, för att sedan kunna locka barnen till utforskande och lärande i en stimulerande miljö. Vi förändrar miljön på förskolan genom att se till att vi har ett genomtänkt material som lockar till utforskande och lärande, som vi plockar fram och byter ut efter behov och intresse. Vi pedagoger är närvarande i gruppen genom att finnas i gruppen, att lyssna på barnen och följa upp barnens tankar och frågor. På förskolan utmanas barnens språkliga och matematiska utveckling under hela dagen. Viktigt att möta varje barn utifrån utveckling och behov. Vi väntar på information om giftfri förskola. Avstämningar: Arbetsplanen utvärderas 4 ggr per år på arbetsplatsträffar. Vi för regelbundna diskussioner i arbetslagen i det vardagliga arbetet och på arbetsplatsträffar. 4

4. Barns inflytande Under året har varje barn ett reellt inflytande på såväl arbetssätt som på verksamhetens innehåll. -Barns inflytande i förskolan har ökat. -Barnen är delaktiga och har inflytande över sitt lärande. -Barnen har delaktighet och inflytande genom projektinriktat och utforskande arbetssätt. Vi arbetar projektinriktat och utforskande. Verksamheten bygger på barnens samtal, tankar, idéer och behov. Pedagogerna ger barnen möjlighet till olika val under dagen. Vi lyssnar in och observerar barnen och försöker fånga upp barnens önskemål, tankar och behov. Barnen ges möjlighet till inflytande och val av olika aktiviteter inomhus och utomhus. Genom att fånga upp barnens intresse och nyfikenhet utforskar vi vidare i ett projektinriktat arbetssätt. Vi visar barnen vad vi har för material och aktiviteter att erbjuda. Vi gör barnen medvetna om att de kan göra val. Genom dokumentation visar vi barnens lärande, inflytande och utveckling. Dokumentationen finns synlig på förskolan. Avstämning: Sker på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och under det dagliga arbetet, genom diskussioner och reflektioner. 5

5. Förskola och hem Under året har vårdnadshavarna getts möjligheter att vara delaktiga i verksamheten. -Vårdnadshavares delaktighet och inflytande har ökat. -Förskolan arbetar i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. -En digital kommunikation mellan förskola och hem finns. -Alla vårdnadshavare har tillgång till Unikum under hösten 2015. Vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal två gånger om året, föräldramöte och andra gemensamma träffar. Vårdnadshavare ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. Vårdnadshavare har en stående inbjudan att delta i sitt barns vardag. Vårdnadshavare ges fortlöpande information om sitt barns vardag bland annat genom digital kommunikation. Pedagogerna är utbildade i Unikum för att kunna använda det aktivt i verksamheten. Utvecklingssamtal erbjuds 2 ggr/år. Föräldramöte 24 september. Husmöten. Lucia 11/12 kl 14.30 för Solsidans barn och vårdnadshavare. Vi fortsätter att informera om verksamheten och bjuder in vårdnadshavarna att delta. Vårdnadshavare ges möjlighet att uttrycka sin åsikt genom möten, samtal och Ängens brukarenkät under våren. Vi informerar föräldrarna om hur vi dokumenterar i de vardagliga samtalen med vårdnadshavarna, på föräldramötet och utvecklingssamtalen. Vi möter vårdnadshavarna dagligen och informerar muntligt om hur barnens dag har varit. Barnens lärprocesser synliggörs genom dokumentation på väggar. Pedagogerna ska utbildas i Unikum under hösten, startar upp med föräldrarna tidigast hösten 2016. Avstämning: Sker på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och under det dagliga arbetet, genom diskussioner och reflektioner. 6

6. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Under året har samverkan skett med förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. -Rutiner finns för samverkan och samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Vi följer handlingsplanen för övergångar och samverkan i Ängens skolområde. En pedagog per förskola och förskoleklass möts i nätverk om innehåll och organisation av verksamheten. Vi följer den handlingsplan som finns. De pedagoger som ansvarar för blivande barn till förskoleklass möts i nätverk i Ängens skolområde. Avstämning: Sker på Apt, planeringsdagar och under det dagliga arbetet, genom diskussioner och reflektioner. 7

7. Uppföljning, utvärdering och utveckling Varje barns utveckling och lärande dokumenteras kontinuerligt samt följs upp och analyseras för att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och att lära. -Kompetensen i IT/digitala verktyg är höjd hos medarbetarna. Dokumentation är ett verktyg som används för reflektion mellan barn, pedagog och vårdnadshavare. Pedagogisk dokumentation används som underlag för uppföljning, utvärdering och utveckling. Digitala medier används som ett komplement till andra verktyg för att dokumentera och reflektera. Pedagogerna har utvecklat sin kompetens i IT/digitala verktyg. Dokumentationen är ett levande material som vi använder kontinuerligt vid reflektion, uppföljning och utvärdering mellan barn, pedagog och vårdnadshavare. Vidareutveckla vårt underlag för den pedagogiska dokumentationen och rutiner för reflektioner. Bli bättre på att reflektera (muntligt och skriftligt) och att använda reflektionerna för planeringen av kommande verksamhet. Kontinuerliga diskussioner och reflektioner under reflektionstid Genom bilder tydliggör vi barnens vardag, utveckling och lärande. Barnens lärprocesser synliggörs genom dokumentation. Vi använder kamera och Ipad till dokumentation och reflektion. Pedagogerna får utbildning i Unikum och Ipad under året. Vi använder ett utvärderingsmaterial för att utvärdera arbetsplanen och trygghetsplanen 4 ggr/ år. Avstämning: Sker på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och under det dagliga arbetet, genom diskussioner och reflektioner. 8

Bilaga 1. Systematiskt kvalitetsarbete 9