Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Fliseryds skola och fritidshem 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Fliseryd fkl/grundskola/fritids Intäkter -30 000-130 709 435,7% Personalkostnader 6 257 141 5 899 277 94,3% Övriga kostnader 120 735 122 518 101,5% Fliseryd fkl/grundskola/fritids Summa 6 347 876 5 891 086 92,8% Fliseryd särskilt stöd Personalkostnader 272 836 501 305 183,7% Fliseryd särskilt stöd Summa 272 836 501 305 183,7% Fliseryd övrigt Intäkter -30 000-33 153 110,5% Personalkostnader 645 735 566 099 87,7% Övriga kostnader 111 700 135 784 121,6% Fliseryd övrigt Summa 727 435 668 730 91,9% Resultat 7 348 147 7 061 120 287 027 Överskottet beror främst på att vi inte har använt posterna personalkostnader fullt ut. Bland annat har rektor tillika förskolechefs nedsättning med 25% ersatts av vikarie med lägre lön. Vi har dessutom inte behövt sätta in någon vikarie i grundskolan under höstterminen tackvare lärarförtätningen. 2. Måluppfyllelse, kontrollstationer och betygsredovisning Personalens och rektors analys av resultaten i Fliseryds skola vt-14 ÅK 3 Resultat matematik - Nationella prov matematik åk 3 33% nådde kravnivån utav 9 elever - Andel elever som bedöms klara kunskapskraven i Matematik 56% Sida 1 av 12
Analys Resultaten på nationella proven sammanfaller bra med vad vi sett under läsåret, både vad eleverna har för kunskaper och vad vi behöver arbeta vidare med. Tre elever har några moment de behöver bli säkrare på innan vi kan säga att de klarar kunskapskraven. Åtgärder Under hösten ska vi ha en liten grupp med elever som kommer på morgonen innan skolan startar och arbetar extra med mönster och samband, klockan och rimlighet. Vi gjorde på samma sätt för två år sedan vilken har gett mycket bra resultat för de elever som nu går i åk 6. Analys av åtgärderna ht-14 Det var till en början svårt att få vissa elever att komma före skolstart men nu börjar de förstå vinsten med att i lugn och ro få en extra genomgång på det de tycker är svårt. Vi har inte ännu nått full måluppfyllelse i matematik. Resultat svenska - Nationella prov svenska åk 3 56% nådde kravnivån av 9 elever - Andelen elever som bedöms klara Kunskapskraven i Svenska 89% Analys Resultaten på nationella proven var positiva utifrån vad eleverna har visat på lektionerna, främst vad det gäller stavning, punkt och stor bokstav. En elev har fått göra om de muntliga delarna och klarade då dessa. Åtgärder Den elev som bedöms inte klara kunskapskraven behöver fortsatt träning i stavning och att sätta punkt. Analys av åtgärderna ht-14 Det har skapats ett stort läsintresse i hela gruppen genom Lässurr. Vi märker att detta har stärkt eleverna även i stavning och skrivning. Sida 2 av 12
Andel elever i årskurs 3 vt 2014 som bedöms klara kunskapskraven i Svenska Fliseryds skola Mönsterås kommun Flickor 100% 99% Pojkar 80% 89% Total andel 89% 94% Antal elever 9 124 Andel elever i årskurs 3 vt 2014 som bedöms klara kunskapskraven i Matematik Fliseryds skola Mönsterås kommun Flickor 50% 91% Pojkar 60% 79% Total andel 56% 86% Antal elever 9 125 ÅK 6 Resultat Alla elever nådde kunskapskraven i bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Tre elever nådde inte kunskapskraven i matematik, två av dessa elever nådde inte kunskapskraven in biologi, engelska, fysik, geografi eller svenska och en av dessa elever nådde inte heller kunskapskraven i kemi, samhällskunskap och teknik. Analys Det har skett en stor utveckling under året hos flertalet av eleverna i engelska, en stor satsning har gjorts på de muntliga och skriftliga delarna. Vissa elever har fått möjlighet att läsa engelska i mindre grupp på elevens val och vi kan se att det har gett resultat och eleverna har nått kravnivån. På nationella proven i svenska upptäckte vi att flertalet elever hade svårt att skriva texter, så det la vi in som en sista insats i svenskan att skriva, ge respons och skriva igen. Det blev mycket lyckat och var utvecklande även för de elever som inte nådde kravnivån. I matematik har läraren satt sig in hur eleverna tänker när de löser olika matematiska uppgifter. Detta har lett till att vissa elever har nått kravnivån tack vare ett samförstånd som byggts upp där läraren kunnat hjälpa eleven utifrån felsvaren. Rektors sammanfattande analys av resultaten: Det verkar som om tysta okoncentrerade flickor som sitter stilla men försvinner bort är de elever som vi har svårast att få att nå kunskapskraven och främst i matematik. Vi behöver öka våra kunskaper inom matematiksvårigheter. I mars åker därför rektor och tre matematiklärare på skolan på en konferens i Stockholm som kommer handla om tidigare upptäckt, motiverande undervisning och effektivare pedagogiska verktyg. I svenska har vi åtgärder som vi sätter in tidigt, tillexempel Bravkod, som bevisat hjälper eleverna att komma igång med läsningen. Vi har även börjat med Bravkod i engelska som vi hoppas ska ge samma positiva effekt. Sida 3 av 12
Vi har tidigare gjort RoboMemo, ett minnesträningsprogram, med elever som främst har koncentrationssvårigheter och svårt att fokusera. Ht-14 gjorde vi RoboMemo med alla elever i åk 5 och åk 6. Vi har två lärare som noggrant följer upp de resultaten och hur det går för dessa elever fortsättningsvis. Forskningen visar att vi kanske inte kan se något märkbart resultat förrän efter 6 mån. Målet är att alla elever ska höjas minst ett betygssteg med hjälp av RoboMemo-träningen, i alla ämnen. På föreläsning med forskare Torkel Klingberg fick vi rådet att göra RoboMemo med hela förskoleklassen som en förebyggande åtgärd. Detta kommer vi genomföra vt- 15. Vi har lyckats få igång läsförståelsen hos eleverna. Även den skrivprocess som aktivt börjar redan i förskoleklassen och följer som en röd tråd ända upp till åk 6 har gett resultat. Vi motiverar och förbereder eleverna in för det de ska skriva bland annat genom att satsa på sagotema, skrivarstuga, dagbokstema och sagomattan. Vi har även blivit tydligare gentemot eleverna vilka mål de ska uppnå. Vi skriver dessutom mer i alla ämnen idag eftersom kraven har ökat på att kunna skriva ner sina tankar och åsikter i alla ämnen. Fritids har varit med och stärkt resultaten bland annat genom att ha läsgrupper och elever har fortsatt med det skrivande som det påbörjat i skolan, på fritids. Eleverna på fritids har även utvecklat sitt skapande och sin fantasi i ett Harry Potter tema. Det har även fått pröva olika material inom skapande. På fritids tränas motorik och samarbete genom aktiviteter i sporthallen och på utedagarna ges möjlighet till att lära sig mer inom främst NO. I boken Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg står det mycket om hur rörelse och aktivitet påverkar lärandet på ett mycket positivt sätt. Vi är mycket nöjda med de rastaktiviteter som vi har men vi har tankar på att skapa ett fritids som ger eleverna ökade möjligheter till rörelse och aktivitet och där med bidra till ett ökat lärande. Andel elever (%) med godkänt provbetyg per ämnesprov Antal elever Fliseryd som skrev Ämnesprov - ämne provet Engelska åk 6 - EN 92 14 Matematik åk 6 - MA 85 14 NO-ämnen åk 6 92 14 SO-ämnen åk 6 57 14 Svenska åk 6 - SV 92 14 Svenska åk 6 - SVA - - Meritvärdets medelvärde per skola och kön Kommun: Mönsterås Läsår: 2013-2014 Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Skola Flickor Pojkar Total Fliseryds skola 186 198 188 Total 191 180 185 Sida 4 av 12
Andel med betygen A-E i resp ämne åk 6 vt2014 Ämne Fliseryd Mönsterås kommun Bild 100 97% Biologi 87 89% Engelska 87 88% Fysik 87 91% Geografi 87 86% Hem- och konsumentkunskap 100 99% Historia 93 88% Idrott och hälsa 100 94% Kemi 93 87% Modersmål - 100% Matematik 80 90% Musik 100 96% Religionskunskap 93 94% Samhällskunskap 93 90% Slöjd 100 96% Svenska 87 91% Svenska som andraspråk - 53% Teknik 93 93% Betyg åk 6 ht 2014 BL ENG HKK IDH MA ML Betyg MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV Sva TK Fliseryd 100% 100% 100% 71% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Resultat höstterminen årskurs 6 2014 Alla elever når upp till kravnivån i alla ämnen utom i idrott och hälsa. Meritvärdet är 189,6 totalt och 199,4 för flickor och 176,7 för pojkar. Analys/åtgärder Två elever (pojkar) kan simma men orkar inte riktigt simma 200 meter, var av 50 meter på rygg. Därmed får de inget betyg i idrott och hälsa. Eleverna kommer under vårterminen få extra simträning i simhallen och även vår idrottslärare kommer att vara med och pusha eleverna. Vi räknar med att de ska klara simningen i vår. Meritvärdet är lågt men eleverna har utvecklats mycket sedan de gjorde nationella proven i åk 3. Det är ett gediget samarbete mellan personal, elever och föräldrar som har medverkat till att resultatet är så bra som det är. Eleverna har använt sig av den extra resurstid som lärarna erbjuder. Tack vare lärarförtätningen har personalen även haft möjlighet att utmana de högpresterande och arbeta extra med de som upplever vissa ämnen som svåra. Alla elever i åk 6 hade arbetsminnesträning med RoboMemo i höstas och fick mycket bra förbättringsindex, vilket vi hoppas ska ge utslag på vårterminsbetygen. Sida 5 av 12
3. Åtgärder brukarundersökningen som genomfördes 2013 minst 95 % av barn och elever upplever trivsel i våra verksamheter Enhetens resultat: 95%, en minskning med 5%-enheter Fortsatt arbete och åtgärder: Inför utvecklingssamtalen fyller eleverna i en trivselenkät. Varje klassföreståndare sammanställer enkäten och lämnar in den till rektor. Klassföreståndaren går igenom enkäten ihop med elev och förälder på utvecklingssamtalet. Utifrån dessa samtal försöker vi få fram hur trivseln ska kunna öka för varje enskild elev. minst 95 % av barn och elever upplever trygghet i våra verksamheter Enhetens resultat: 86%, en minskning med 6%-enheter Vi arbetar för att ALLA ska känna trygghet i skolan. Vi känner till problematiken att vissa barn kan upplevas bråkiga. Vi har elever som inte kan de sociala koderna vilket kan göra att andra barn inte känner sig trygga. Vi samarbetar med berörda elever/familjer och försöker hitta lämpliga åtgärder där dessa elever utvecklar sin sociala förmåga. Vi anser att vi är tillräckligt antal vuxna runt barnen på lektioner och raster men vi har inte ännu hittat de åtgärder som ska till för att det sociala samspelet ska fungera fullt ut. Vi får handledning av skolpsykologen i hantering av beteendeproblematik och fortsätter det arbetet. minst 90 % av barn och elever upplever sig ha tillräckligt inflytande över verksamheterna Enhetens resultat: 90%, en ökning med 6%-enheter. Fortsatt arbete och åtgärder: Vara tydliga mot eleverna när det är situationer där de kan påverka. minst 95 % av barn och elever upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver Enhetens resultat: 91%, en minskning med 9%-enheter Fortsatt arbete och åtgärder: Viktigt att vara lyhörda gentemot föräldrarna för att få reda på vad det är som vi har missat i form av stöd. 100% av eleverna upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar Enhetens resultat: 91%, en ökning med 6%-enheter Det är tydligt att våra insatser med att göra likabehandlingsplanen känd för elever och föräldrar, att vi har ökat samarbetet mellan klasserna och att fler rastvakter och rastaktiviteter har gett resultat. En del föräldrar upplever att vi ställer olika krav på olika barn. Det stämmer, olika barn har olika förutsättningar även i det sociala samspelet, men vi tillåter ALDRIG en kränkande handling. Det innebär att vi kan inte garantera att kränkningar inte sker, men där emot att vi reagerar på dem och aldrig accepterar dem. Fortsatt arbete och åtgärder: Vi fortsätter att jobba med värdegrundsfrågor, allas lika värde, hur man är mot varandra, vad som är ok och inte ok att säga och göra mot varandra. Vi har Sida 6 av 12
vissa elever som inte riktigt kan styra sina impulser. Vi arbetar medvetet med att lära dem det, ge dem verktyg för att de ska förstå hur man är en bra kompis, lära dem det sociala spelet som är så viktigt för att kunna fungera i skolan. minst 90 % av eleverna upplever att skolan lämnar tydlig information om deras kunskapsutveckling Enhetens resultat: 91%, en minskning med 9%-enheter Fortsatt arbete och åtgärder: Öka vår information via Infomentor och uppmana föräldrarna att ta del av informationen. Utvecklingssamtalen är annars den tidpunkt då föräldrarna får information angående kunskapsutvecklingen. Skolan präglas av arbetsro Enhetens resultat: 67%, en minskning med 22%-enheter Förra året ökade vi med 22%-enheter men i år gick vi tillbaka igen. Vi känner till problematiken kring detta och arbetar mycket medvetet med att alla ska kunna känna arbetsro. Vi tar upp diskussionen med föräldrar och barn på utvecklingssamtalen. De barn som har speciella behov tar vi fram lämpliga åtgärder för som kontinuerligt utvärderas. Vi försöker även göra det så bra som möjligt för de elever som känner sig störda tex genom att byta plats, gruppindelningar osv. Vi samtalar med barnen om vad som är arbetsro, för att skapa förståelse för varandras olika behov, men även för att ge en insikt i sitt eget behov av arbetsro. Fortsatt arbete och åtgärder: Lärarna ska vara tydliga ledare som ansvarar för att det är arbetsro under lektionerna. Vi arbetar utifrån tydligt ledarskap där negativt beteende ignoreras och positivt beteende belönas (Webster-Stratton, 2009). För de elever som stör arbetsron ska åtgärder vidtas. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Enhetens resultat: 95%, samma som föregående år och över kommunsnittet. Vi har engagerade lärare som tar vara på barnens frågor och nyfikenhet. Genom att ställa öppna frågor och ge utmanande uppgifter, både i skolan och på fritids, stimuleras också nyfikenheten. 4. Åtgärder efter brukarundersökningen Analys av rektor och personal Vi har svårt att få acceptans i klasserna där det går elever med utmanande beteende. Både vad det gäller andra elever och deras föräldrar. Detta påverkar elevernas trivsel, känsla av trygghet och möjlighet till arbetsro. Hur ska vi få alla att acceptera att alla måste få utvecklas utifrån sina förutsättningar utan att det är orättvist? Hur får vi eleverna att förstå osynliga handikapp? Hur får vi eleverna att fokusera på sig och sitt eget lärande samtidigt som vi försöker bygga en gruppgemenskap? Tack vare lärarförtätningen har vi möjlighet att gå undan med enskilda elever för att prata med dem just om trivsel, arbetsro och deras upplevelse av orättvisa. Vi kommer även låta Sida 7 av 12
eleverna avsluta dagen genom att tänka igenom Vad har jag lärt mig idag? Vad har varit bra idag? Dvs. fokusera på det positiva som har hänt under dagen i skolan 5. Verksamheternas kvalitet I skolan har vi alla möjligheter att låta varje elev utvecklas utifrån sina förutsättningar eftersom vi har få elever i varje klass och eftersom vi är två personal så gott som på varje lektion. Personalen arbetar aktivt utifrån våra styrdokument och håller sig uppdaterade vad det gäller forskning och annan beprövad erfarenhet. Alla elever undervisas av behörig personal i alla ämnen. Vi har ett mycket gott samarbete förskoleklass, skola och fritids. Flytten av åk1-2 från Röda skolan till Gula skolan har blivit ett jättelyft för gemenskapen på skolan både bland elever och personal. Under vårterminen när 5-åringarna gick i fritids lokaler på grund av platsbrist, byggdes det upp ett bra samarbete och gemenskap mellan förskola och fritids. Idag samarbetar även förskolan och fritids med stängningar. Fritids har haft en besvärlig höst med byte av lokaler på grund av ombyggnad av Vita skolan. De nya lokalerna är inte ändamålsenliga och inte heller tillräckligt stora. Vi försöker utnyttja även skolans lokaler men tyvärr medför det ett ökat personalbehov som vi inte har. Vi har lärare som arbetar även på fritids och all fritidspersonal arbetar i skolan under dagtid. Vi ser de olika behörigheterna som en stark tillgång både i skolan och med det fortsatta lärandet på fritids. Vårt mål är att alla elever ska utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar. Dessutom lägger vi stor vikt vid att stärka deras självkänsla. Vi arbetar för att alla elever som lämnar Fliseryds skola ska gå ut med ett gott självförtroende och med fortsatt nyfikenhet och lust att lära. 6. Anmälda kränkningar Vt-14 22st elev-elev Ht-14 8 st elev-elev Alla ärenden är utredda och har följts upp. Det är viktigt att notera att detta är kränkningar som personalen har rapporterat till rektor. Med stor sannolikhet har det förekommit kränkningar som personalen inte har fått vetskap om. Dessutom är det svårt att dra gränsen om vad som ska rapporteras. Sida 8 av 12
När vi försökte göra en bild av vilka kränker och vilka blir kränkta under vårterminen så upptäckte vi att de elever som faktiskt nästan dagligen kränker både elever och personal finns inte med i statistiken eftersom vi arbetar med dem på ett annat sätt. Personalen har kontinuerlig kontakt med föräldrarna, rektor hålls kontinuerligt uppdaterad om vad som sker, vilka kontakter och åtgärder som vidtas. Till grund för detta arbetssätt ligger rekommendationer från bla specialpedagog, skolpsykolog och forskning. Det innebär att vi ignorerar dåligt beteende som fula ord och gester. Vi försöker systematiskt förstärka önskvärda beteenden i stället för att förebrå när eleven gör fel. Vi försöker även lära eleverna att göra på samma sätt, ignorera, ta det inte personligt, vänd ryggen till och gör något annat. Däremot agerar vi direkt vid fysisk kontakt. Vår viktigaste uppgift är att ligga steget före dvs kunna förutse möjliga konflikter och ha en plan för hur vi ska hantera dem. Samarbetet och en öppen dialog mellan personal, elever och föräldrar kring elever som upplever sig kränkta och elever som kränker är otroligt viktigt för att vi ska få till en skola där ALLA trivs och känner sig trygga. Vi kan se en markant förbättring i beteende hos vissa elever under vårterminen vilket visar sig i antalet anmälningar som har minska. Att antalet anmälningar har minskat ännu mer under hösten har nog flera orsaker. Vi har märkt en markant skillnad sedan alla elever från Förskoleklassen till åk 6 har rast på samma skolgård. Detta har varit givande för alla. Eleverna blandas upp på ett gynnsamt sätt. Den lärarförtätning som vi fick på höstterminen spelar också in. Den möjliggör för personalen att hantera konflikter från rasten med de inblandade på ett för inblandade elever utvecklande sätt, utan att resten av elevgruppen behöver bli lidande. Personalen på fritids har ansvaret för rasterna vilket vi märker har en gynnsam effekt eftersom samma regler och förhållningssätt gäller. Vi har även uppskattade rastaktiviteter på lunchrasterna. 7. Genomförd fortbildning Matematiklyftet, alla som undervisar i matematik Jämställdhetsarbetet, all personal SKL matematiksatsning PISA 2015, en personal aktivt med i gruppen Aktualitetskonferens 2014, Specialpedagogiken i elevhälsan, en personal Flickor med ADHD, en personal Specialpedagogiskt forum, läs-, skriv- och matematikutveckling, två personal En bild säger mer än 1000 ord, en personal Samtal i skolan en möjlighet till utveckling, två personal Utmärkt undervisning ihop med Linnéuniversitetet, all personal Sida 9 av 12
Fritidspedagogernas rikskonferens, tre personal Vi hade en stor gemensam satsning, matematiklyftet, under vårterminen som verkligen har fått genomslagskraft i klassrummen och vi räknar med att det kommer att synas på elevernas resultat framöver. Det var främst det kollegiala samarbetet runt ett givet material som byggde på forskning och beprövad erfarenhet som upplevdes givande av personalen. Den andra stora satsningen ihop med Linnéuniversitetet har varit mycket givande för personalen i Fliseryd. De har haft diskussioner i arbetslaget utifrån boken Utmärkt undervisning ihop med handledaren Jörgen Fors som fungerade mycket bra i den rollen. Personalen stärktes i sin profession när de gjorde ett arbete som gick ut på att beforska sin egen verksamhet. Ett arbetssätt som vi kommer ha stor nytta av i framtiden och som vi räknar med ska ge resultat vad det gäller elevernas kunskapsutveckling. Vi ser fram emot Läslyftet som blir nästa stora gemensamma satsning. 8. Barnkulturaktiviteter Arrangemang vt 14 Förskoleklassen - Författarbesök, biblioteket i Mönsterås Åk 1 har fått arrangemanget: Har ej varit på något arrangemang Åk 2 har fått arrangemanget/arrangemangen: Kultis rymden Åk 3 har fått arrangemanget/arrangemangen: Stenåldersdag Åk 4 har fått arrangemanget/arrangemangen: Teater om det vore krig i Norden Åk 5 har fått arrangemanget/arrangemangen: Teater om det vore krig i Norden och Kultis musikskapande Åk 6 har fått arrangemanget/arrangemangen: Teater om det vore krig i Norden och Kultis musikskapande Arrangemang ht 14 Förskoleklassen Tomteorkestern, Teater En häxas dagbok och Musikskolans konsert Åk 1 har fått arrangemangen: Badteater inställd (flyttad till vt-15), Tomteorkestern och Musikskolans konsert Åk 2 har fått arrangemangen: Badteater inställd (flyttad till vt-15), Tomteorkestern och musikskolans konsert Sida 10 av 12
Åk 3 har fått arrangemangen: Kultis enheter, Konstmuseet i Kalmar, Teater En häxas dagbok och Musikskolans konsert Åk 4 har fått arrangemangen: Konstmuseet i Kalmar, Xperiment i Oskarshamn, Döderhultsmuseet i Oskarshamn, Teater Apstjärnan och Musikskolans konsert Åk 5 har fått arrangemangen: Konstmuseet i Kalmar, Teater Apstjärnan och Musikskolans konsert Åk 6 har fått arrangemanget/arrangemangen: Konstmuseet i Kalmar, Teater Apstjärna och Musikskolans konsert 9. Kommunfullmäktiges mål Attraktionskraft Mönsterås Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Vi strävar efter att vara en skola och ett fritidshem som ger varje elev möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar både socialt och kunskapsmässigt. Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenslet Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30 procentför mandatperioden. Vi har flera föräldrar som är egna företagare och kommer till skolan och berättar om sin verksamhet. Där det har passat har även klasserna gjort studiebesök, tex Compo, en bondgård med mjölkrobot och en hästgård. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka igenom att erbjuda attraktiva miljöer samt när det gäller kommunal service och medborgarinjlytande Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd-Kund-Index. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden Skolan har 3,15% i sjukfrånvaro 2014. Så gott som hela personalstyrkan har nyttjat kommunens ersättning för friskvård. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Se ekonomiska resultat punkt 1. Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till ål' 2030. Den kommunala energianvändningen skall minska med 10 procent från 2009 till 2014 och med ytterligare 15 procent till 2020. Vi släcker efter oss och har inte för varmt i lokalerna. Sida 11 av 12
Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Under mandatperioden skall respektive chef uppdatera samtliga sina närmaste medarbetare på Mönsterås kommuns jämställdhetsprogram. Vi har haft en föreläsning av genuspedagogen i kommunen och utifrån det tagit fram angelägna utvecklingsområden. Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 2015 Detta mål berörs i skolans idrott- och hälsoundervisning. Kvalitetsredovisningen är skriven av: Rektor Anna Skedebäck Sida 12 av 12