/Plan mot kränkande behandling För: Ransta skola Datum: 2011-12-07
2 (32)
3 (32) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION... 9 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR... 10 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER... 12 KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING... 14 ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN... 18 MÅL... 19 ÅTGÄRDER... 20 FRÄMJANDE ARBETE... 24 RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING... 25 KOMMUNIKATION... 28 PLAN FÖR UPPFÖLJNING... 29
5 (32) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna.
6 (32) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara Fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av att den tillhör någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även förekomma genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, kriteriet eller förfaringssättet som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.
7 (32) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter.
8 (32) Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.
9 (32) LEDNINGSDEKLARATION Ransta skola/fritidshem skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan och i skolbarnsomsorgen har ett gemensamt ansvar för att motverka kränkande behandling. Alla barn ska vara välkomna till vår skola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel som får oss att växa som individer. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande behandling. Stor vikt läggs vid värdegrundsarbetet som utgör grunden för arbetet i skola och skolbarnsomsorg. VISION Att alla, elever och personal är trygga och behandlas med respekt för sin egenart. Att vår verksamhet är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
10 (32) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Åtgärder efter kartläggning Nulägesanalys: Elever anger att de är rädda för en kamrat. Mål: Ingen skall vara rädd för kamrater. Åtgärd: Samtal med eleverna för att ge stöd. Arbete i klasserna för att få ett bättre kamratskap. Utvärdering: Likabehandlingsgruppen har samtalat med varje enskild elev som uppgett att den är rädd för någon kamrat. I vissa fall har eleven förklarat att det varit vid ett speciellt tillfälle, i andra fall är inte eleven rädd längre, och i de fall där eleven uttryckt att den är rädd har gruppen pratat med den andre eleven samt haft uppföljande samtal med båda. Under läsåret pågår löpande likabehandlingsarbete i klasserna dels när något akut händer, men också i styrda diskussioner. Nulägesanalys: Elever uttrycker rädsla för vuxna i skolan och på fritidshemmet. Mål: Ingen skall vara rädd för vuxna. Åtgärd: Samtal med dessa elever för att ge stöd. Arbete med personalgruppen för att öka medvetenheten om förhållningssätt. Utvärdering: Likabehandlingsgruppen har haft samtal och uppföljning med aktuella elever och personal. På utvecklingssamtalen har man följt upp det. Eleverna upplever inte otrygghet längre. Vi har också under året återkommande diskuterat vårt förhållningssätt till eleverna på personalmöten och i gruppdiskussioner. Nulägesanalys: Elever är otrygga på toaletterna. Mål: Ingen skall uppleva otrygghet på toaletten. Åtgärd: Nya lås skall monteras. Utvärdering: Rektor har i samverkan med lokalförvaltarna begärt att få toaletterna ombyggda, nya dörrar eller åtminstone låsen utbytta. Inget av detta har ännu blivit åtgärdat. Rektor fortsätter att begära upprustning av toaletterna. Nulägesanalys: Eleverna upplever otrygghet i matsal och omklädningsrum. Mål: Eleverna skall vara trygga i matsal och omklädningsrum. Åtgärd: Arbeta tillsammans med klasserna, elev och miljöråd samt kamratstödjarna för att öka trygghet och trivsel.
11 (32) Utvärdering: I klasserna och de olika råden har man diskuterat lösningar för att få bättre trivsel i matsalen. Åk 3-6 sitter nu åldersblandat vid varje bord, vilket gett mycket positivt resultat. Vad gäller omklädningsrummen handlar det om flera orsaker till otrygghet och otrivsel: hög ljudnivå, lukt i duscharna, trängsel och oro när nästa klass kommer. Från och med detta läsår är en personal schemalagd så att den finns i eller i direkt anslutning till rummen när eleverna duschar och byter om. Nulägesanalys: Eleverna upplever att det finns elever som är utanför. Några flickgrupper har problem med utanförskap. Mål: Ingen elev skall bli utestängd från kamratgrupperna. Åtgärd: Likabehandlingsgruppen, klasslärarna samt representanter från skolteamet skall under våren arbeta med detta. Utvärdering: Fall 1 Likabehandlingsgruppen har haft enskilda samtal med varje berörd elev. Därefter kallade rektor samtliga berörda vårdnadshavare och enskilda samtal genomfördes. Vid uppföljning med föräldrarna ansåg föräldrarna att förhållandet i gruppen blivit mycket bättre. Fall 2 Rektor kallade till ett extra föräldramöte i den berörda klassen. Skolteamet kallades in och användes som bollplank. Likabehandlingsgruppen har också haft många enskilda samtal i klassen.
12 (32) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Utvärderingen, av de åtgärder som genomförts efter förra årets kartläggning, har genomförts i klasserna. Samverkan med eleverna sker i klassråden, miljörådet och elevrådet samt i utvecklingssamtalen förutom spontana träffar med rektor som elever själva tar initiativ till. De har fått diskutera och komma med egna förslag på lösningar på de som problem som uppstår eller som kommer fram vid kartläggningen.
13 (32)
14 (32) KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING Enkäten som har genomförts under hösten 2011 syftar till att kartlägga och utvärdera alla diskrimineringsgrunder. Enkätundersökningen som var frågeställningar om skol- och fritidshemsvistelsen, genomfördes av klassläraren i respektive klass. Enkäten har inte varit anonym, detta för att ge en möjlighet att följa upp de frågor där vi fått svar som väcker oro. Vi har det här läsåret utökat kartläggningen med att eleverna på en karta får ange platser där de känner sig otrygga utomhus. De resultat som vi fått fram av enkäten har sedan sammanställts och redovisats i personalgruppen, elevrådet och kommer att tas upp på föräldrasamrådet under våren 2012. Kompetensutveckling personalen har läst boken Jag mobbar inte av Lisbeth Pipping och sedan har frågor lyfts i diskussionsform. Likabehandlingsgruppen deltar i både intern och extern kompetensutveckling exempelvis föreläsning om fördomar. Vi har upptäckt brister i informationen vad gäller likabehandlingsplanen vid nyanställning/rekrytering, vilket måste åtgärdas genom upprätta rutiner runt detta. Kön Vi är medvetna om att eftersom det finns traditionella könsmönster och genusstrukturer i vårt samhälle så det finns även på skolan. Vi har som mål att se eleverna som individer och att inte bemöta dem utifrån deras kön. Tyvärr förekommer könsdiskriminerande ord i elevernas språkbruk. Vi har alla ett ansvar att påtala för alla som vistas i skolan om de på något sätt uppför sig eller uttrycker sig på ett opassande sätt. Vi arbetar för att vid vissa tillfällen dela in eleverna i pojk och flickgrupper. Etnisk tillhörighet Vi är medvetna om att främlingsfientlighet tyvärr är en del av vårt samhälle. Vårt mål är att arbeta aktivt för att motverka detta. Vi är medvetna om att läromedel kan vara diskriminerande och sprida stereotypa bilder. Upptäcker vi detta byter vi ut läromedlen. Vi ser det som en resurs att skolan har elever eller personal med olika tillhörighet. I kartläggningen som har gjorts har det inte framkommit att det har förekommit några trakasserier när det gäller etnisk tillhörighet.
15 (32) Religion och annan trosuppfattning Vi är medvetna om att olika länder och olika kulturer har många skilda sätt att se på tro och religion. Vi är också medvetna om att vissa val av aktiviteter, lokaler (t.ex. om kyrklokal används med deras företrädare) kan exkludera elever. Vi respekterar att religion och trosriktning är något privat och frågar inte efter någon elevs ståndpunkt. Skolan och skolbarnsomsorgen ska ge kunskap och förståelse om Sveriges historia vad gäller tro/kristenhet som bas för att sedan lära om andras historia och trosuppfattningar. I kartläggningen som har gjorts har det inte framkommit att det har förekommit några trakasserier när det gäller religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Alla elever är välkomna till skolan. På skolan/fritids finns elever med olika funktionshinder. När vi får en elev med funktionshinder eller om en elev blir funktionshindrad har vi som mål att snarast informera berörd personal om situationen. Efter samråd med vårdnadshavare informeras även berörda elever. Det finns kunskap om och förståelse för våra olikheter. Detta är en pågående process som vi ständigt arbetar med. Sexuell läggning Vi är medvetna om att heteronormen är den norm som gäller och förväntas i samhället i stort och därmed i skolan/fritidshemmet. Därför arbetar vi för att ha ett neutralt språkbruk. Vi strävar efter att uttrycka oss neutralt t.ex. att till en elev säga dina föräldrar istället för att säga din mamma och pappa. Vi strävar efter att förmedlar samhällets värdegrund till eleverna och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Kränkande behandling Vi är medvetna om att det på alla skolor/fritidshem finns mer eller mindre problem eller tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det förekommer kränkande utryck bland eleverna. När sådant sker tar vi det på största allvar och ingriper genast. Personalen samtalar direkt med de inblandade och startar vid behov en utredning. Den ansvarige för utredningen förklarar varför händelsen upplevts som kränkande av den som blivit utsatt. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi är medvetna om att människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck kan utsättas för trakasserier och diskriminering. När någon utsätts för detta skall det tas på största allvar och vi ingriper genast.
16 (32) Ålder Ingen får diskrimineras på grund av ålder. Åldersnormen kan se olika ut men generellt så drabbas yngre och äldre av denna diskriminering. Denna nya diskrimineringsgrund skall uppmärksammas och alla skall bli medvetna om den.
17 (32)
18 (32) ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN I frågor rörande elevernas trygghet i relation med andra elever och vuxna känner vi att de samtal och diskussioner som förts i olika grupper och sammanhang har gett resultat. Alla elever som besvarat enkäten har uttryckt att de själva känner sig trygga i skolan och på fritidshemmet i allmänhet. Ingen har fyllt i att de känner sig otrygga i klassrummet, i matsalen, på idrotten eller på slöjden, vilket är en stor förbättring. Genom svaren på frågan om man tror att alla elever har det bra i skolan och på fritidshemmet har vi förstått att eleverna är uppmärksamma på varandra och bryr sig om hur de andra har det. I kartläggningen och även vid andra frågetillfällen är det intressant att se hur vi ofta i uppföljningen får svar som vi inte hade förväntat oss. T.ex. att man känner obehag över att besöka toaletten kan handla om att det är ofräsch lukt och att det är lyhört, till skillnad från att vi antog att det berodde på att toaletterna är obevakade. Likaså att omklädningsrummen kan kännas olustiga därför att de ligger i källaren. Några elever är tveksamma på vad de egentligen känner, märker man i enkätsvaren. Genom de svaren får vi en bild av vilka elever som känner sig osäkra i flera sammanhang, vilket är viktigt för oss att känna till. Likabehandlingsgruppen träffar också de eleverna för att kolla upp hur de har det. Eleverna är nöjda och trygga med sin vistelse i skolbarnsomsorgen. Vi har diskuterat ifall enkäten ges för tidigt på läsåret, men kommit fram till att genom att den ges redan i september visar kartläggningen i vilka klasser det är mest oro. Det visar sig att eleverna i förskoleklassen och åk 1 är osäkrare än i övriga klasser i början. I dessa klasser har man jobbat medvetet på att få ett bra klimat från början genom samarbetsövningar, lekar, samtal osv. Efter uppföljningen verkar det vara mycket bra sammanhållning i klasserna. Vi märker en förändring i personalgruppen mot en mer tillåtande och öppen diskussion om hur vi själva förhåller oss till varandra och eleverna där det märks att man jobbar mycket med analys av hur man själv tänker och uttrycker sig.
19 (32) MÅL Det övergripande målet är att i Ransta skola/fritidshem ska alla elever och all personal trivas. Alla ska känna sig trygga och ha arbetsro. Ingen ska bli utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller mobbing. All personal ska arbeta aktivt med förebyggandet av kränkande behandling och vidta direkta åtgärder enligt våra handlingsplaner om kränkning sker. Planen ska vara ett levande dokument som används i det dagliga förebyggande arbetet men också som redskap när åtgärder måste sättas in då akuta situationer uppstår. Alla som arbetar skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet, där känsla för den egna och andras kulturer utvecklas och respekteras. en ska förankras bland elever, personal och vårdnadshavare. Alla ska ges möjlighet att uttrycka sin åsikt.
20 (32) ÅTGÄRDER Nulägesanalys: Elever anger att de är rädda för en kamrat. Mål: Ingen elev ska vara rädd för någon kamrat. Åtgärd: Där elev uttryckt rädsla för annan elev har klassföreståndaren pratat med eleven i fråga. Vid återkommande uppföljningar har eleven uppgett att det inte har upprepats. För att motverka att elever ska känna sig otrygga med någon annan elev kommer vi att utöka tillfällena då eleverna arbetar tillsammans med sina faddrar. Fortsatt arbete i klasserna för att förbättra kamratskapet och enskilda samtal för att ge elever stöd. Ansvarig: Likabehandlingsgrupp samt klasslärare. Nulägesanalys: Elever uttrycker rädsla för vuxna i skolan och på fritidshemmet. Mål: Ingen elev ska vara rädd för någon vuxen. Åtgärd: Efter enskilt samtal med eleverna vet vi att i ett fall handlade det om att eleven inte är rädd för den vuxne, men inte tycker om sättet hos personen. I ett annat fall uppger inte eleven någon speciell person utan säger att den bara talar med dem som hon känner tillräckligt bra. Vi kommer att fortsätta vara vaksamma och bevaka oss själva och varandra i observationer och diskussioner angående förhållningssättet på personalmöten och i mindre grupper. Rektor samtalar med berörd personal. Ansvarig: Rektor och Likabehandlingsgrupp Nulägesanalys: Elever är rädda för att be om hjälp när något har hänt. Mål: Ingen elev ska vara rädd för att säga till. Åtgärd: Likabehandlingsgruppen samtalar med eleven samt följer upp. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen Nulägesanalys: Elever uttrycker oro för att någon annan elev far illa. Mål: Ingen elev ska känna sig otrygg i skolan/på fritidhemmet. Åtgärd: Likabehandlingsgruppen hör sig för med enskilda elever för att få en klarare bild och uppmärksammar de nämnda eleverna. Ofta leder det till att Likabehandlingsgruppen inleder samtal med den enskilda eleven. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen
21 (32) Nulägesanalys: Elever tycker att någon elev bestämmer mer än andra i gruppen. Mål: Alla elever ska känna sig lika uppmärksammade i gruppen. Åtgärd: Klassläraren och övrig personal i gruppen/klassen är uppmärksam på samspelet i gruppen. T ex filmer och exempel från nätet, dramaövningar kan lyfta och medvetandegöra problemet. Ansvarig: Klassläraren och övrig personal Nulägesanalys: Elever säger att det inte känns bra på rasterna. Mål: Alla elever ska ha det bra på rasterna. Åtgärd: I uppföljningen med eleverna uppger dessa elever nu att de känner att de är med i gemenskapen och att de har kamrater. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen och klassläraren Nulägesanalys: Elever uttrycker att de inte tycker om att gå i skolan. Mål: Alla elever ska uppleva att skolan är meningsfull. Åtgärd: Klassläraren samtalar med de enskilda eleverna om vad orsaken till detta kan vara. Tas upp på utvecklingssamtalet. Eventuellt kopplas Likabehandlingsgruppen in för vidare samtal och uppföljning. Ansvarig: Klassläraren Platser inomhus där elever inte känner sig trygga Nulägesanalys: Elever är otrygga på toaletterna. Mål: Ingen ska uppleva otrygghet på toaletterna. Åtgärd: Rektor begär i skyddsrond och lokalsyn att få toaletterna ombyggda. Ansvarig: Rektor Nulägesanalys: Elev uppger att den känner sig otrygg i korridoren. Mål: Ingen ska uppleva otrygghet i korridoren. Åtgärd: Likabehandlingsgruppen samtalar med eleven och klassläraren. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen Nulägesanalys: Elever känner sig otrygga i omklädningsrummet. Mål: Ingen ska uppleva otrygghet i omklädningsrummet.
22 (32) Åtgärd: I samtal med eleverna har det framkommit att oron beror på hög ljudnivå, lukt i duscharna, trängsel och oro när nästa klass kommer. En personal är schemalagd så att den finns i eller i direkt anslutning till rummen när eleverna duschar och byter om. Samtal mellan de klasser som möts för att få till samförstånd. Sanering av duschutrymmena. Ansvarig: Undervisande id-lärare, klasslärare och övrig personal i klassen, samt rektor. Nulägesanalys: Elever är otrygga i pingisrummet. Mål: Ingen ska uppleva otrygghet i pingisrummet. Åtgärd: Rastvaktande personal besöker pingisrummet varje rast. Ansvarig: Rastvaktande personal Vi har det här läsåret utökat enkäten med en karta med namn på platser utomhus. Platser utomhus där elever inte känner sig trygga: På väg till och från skolan och fritids, klätterställningen, basketplanen, fotbollsplanen, scatebanan, utanför köket, vid sophuset, skolberget, skogspartier, bollrutorna, innergården, skolskjutshållplatsen och bilhållplatsen. Nulägesanalys: Vi ser att det finns platser på skolområdet där elever inte känner sig trygga. Mål: Ingen ska uppleva otrygghet utomhus. Åtgärd: När vi nu definierat platserna kan vi diskutera med eleverna i de aktuella grupperna om hur vi kan undvika otrygghet där. När det gäller hållplatserna samverkar vi med föräldrasamrådet. Ansvarig: Rektor ansvarar för samverkan med föräldrasamrådet, klassläraren i samråd med fritidshemspersonal ansvarar för gruppdiskussionerna. Övriga Åtgärder: All personal har ett ansvar för att påtala för alla som vistas i skolan och skolbarnsomsorgen om de på något sätt uppför sig eller uttrycker sig på ett opassande sätt. Ansvarig: Personal på skolan och fritidshem. Böcker och material som är diskriminerande eller sprider stereotypa bilder byts ut. Ansvarig: Personal på skolan och fritidshem.
23 (32) När ett barn med funktionshinder placeras eller om ett barn blir funktionshindrad informeras berörd. Efter samråd med vårdnadshavaren informeras även övrig personal och barn. Ansvarig: Rektor. Vi arbetar för att ha ett neutralt språkbruk. Vi strävar efter att uttrycka oss neutralt t.ex. att säga dina föräldrar istället för att säga din mamma och pappa. Ansvarig: Personal på skolan och fritidshem. Personalen på skolan strävar efter att förmedla samhällets värdegrund till barnen och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Ansvarig: Rektor samt personal på skolan och fritidshem.
24 (32) FRÄMJANDE ARBETE Främjande arbete syftar till att lyfta fram sådana faktorer som förstärker respekten för allas lika värde, vilket i sin tur bidrar till trygghet och mångfald i verksamheten. Det hänger ihop med skolans uppdrag och riktas mot alla och berör samtliga diskrimineringsgrunder. Det främjande arbetet är en del av vårt vardagliga arbete och handlar om vårt förhållningssätt i bemötande, konflikthantering, traditioner och innehållet i arbetet. Vi strävar efter: ett demokratiskt klimat i skolan. att stärka varje elevs självbild. att utveckla samhörighetskänsla och samspel bland eleverna. att träna eleverna att lösa konflikter och utveckla sin förmåga att kompromissa. att bemöta alla på ett respektfullt sätt. att medvetandegöra oss om att de normer som finns i vårt samhälle och som uttrycks i ord och handlingar, har betydelse för vilka på skolan som känner tillhörighet i verksamheten vår verksamhet ska spegla mångfald, så att eleverna blir likvärdigt uppmuntrade och utmanade i sin utveckling oavsett kön och bakgrund.
25 (32) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Rutiner för akuta situationer Förebyggande åtgärder Vi - informerar och diskuterar en/planen mot kränkande behandling kontinuerligt i klasserna - aktualiserar planen vid föräldramöten - tydliggör vem man vänder sig till när något har hänt - strävar efter att undvika situationer där eleverna blir bortvalda, vilket kan innebära att vuxna väljer lag, bestämmer placeringar i klassrummet, delar in i grupper etc. - gör likabehandlingsgruppen känd. - i klasserna arbetar vi kontinuerligt med värdegrundsfrågor och använder oss av olika material ex. Gruppen som grogrund, Hur tänker du, Barns och ungas rättigheter (Barnombudsmannen) webbsidan: Värdegrunden. - skolans personal ingriper direkt om elever bråkar, kränker, retas etc. - under raster cirkulerar vuxna på skolans område, inne och ute - när en/plan mot kränkande behandling revideras genomförs en enkätundersökning för att få elevers och vårdnadshavarnas synpunkter. Om det inträffar trakasserier, kränkande behandling eller mobbning Steg 1 är att ingripa avbryta - förhindra Tänk på att skilja på beteende och person och att inte gå in på personangrepp. Samtal med den drabbade Enskilda samtal genomförs av två vuxna utan förvarning med den/de som utfört handlingen. Förslag på hur man kan uttrycka sig vid samtalet: Vi vet vad du håller på med, att du har, vi har haft ögonen på dig, vet du varför vi har kallat på dig? Informera om lagen gällande trakasserier, kränkande behandling och mobbning och att vi kommer att se till att handlingen upphör. Fråga eleven vad han/hon ska göra, låt eleven ge konkreta förslag. Gör en överenskommelse med eleven om att berätta om samtalet och händelsen hemma. Kontakta hemmet. Vid behov, bestäm tid för uppföljning. Uppföljning sker via samtal med de inblandade Dokumentation sker skriftligt till vårdnadshavare och rektor Om handlingen fortsätter görs en vidare kartläggning.
26 (32) Ansvarig: Rektor Elevvårdsmöte för att redovisa resultatet av kartläggning och besluta om vidare steg. Ansvarig: Rektor Elevhälsomöte. Ansvarig: Rektor Åtgärdsprogram skrivs. Ansvarig: Klasslärare och specialpedagog. Uppföljningsmöte. Ansvarig: Klasslärare och specialpedagog. Åtgärder vid upptäckt av trakasserier och kränkande behandling Vid händelse av att Elev kränker, hotar eller brukar våld mot elev Om personal blir vittne till kränkningar där elev kränker elev ingriper man direkt, bryter situationen och värnar om den utsatte. Det innebär bland annat att den utsatte skall tas omhand och inte släppas iväg utan att man har försäkrat sig om dennes tillstånd. Vid behov lotsar man vidare till klassföreståndare. Information om händelsen lämnas alltid till klassföreståndare. Klassföreståndare eller annan vuxen samtalar med den som utsatt annan elev och informerar vårdnadshavare. Kortfattad information skickas av klassföreståndare till likabehandlingsgruppen och rektor för dokumentation. Upprepad kränkning kan tolkas som mobbning. Likabehandlingsgruppen följer då de åtgärder som beskrivits i denna plan och polisanmälan kan övervägas. Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare sker inom en vecka. Ansvar för att det genomförs har den som har haft samtalet. Om kränkningen fortsätter, kallas elev och vårdnadshavare till elevhälsomöte där åtgärdsprogram upprättas. Vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev Om elev upplever sig kränkt av skolans/fritidshemspersonal vänder han/hon sig till klassföreståndare, rektor eller likabehandlingsgrupp. Ärendet lämnas till rektor, vilken ser till att utredning påbörjas. Vårdnadshavare informeras. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. Åtgärder vidtas. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan. Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor. Vid behov kontaktas skolteamet. Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare sker inom en vecka. Ansvar för att det genomförs har Likabehandlingsgruppen.
27 (32) Elev kränker, hotar eller brukar våld mot skolans/fritidshemspersonal Ärendet lämnas till rektor, vilken ser till att en utredning påbörjas. Vårdnadshavare informeras. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. Åtgärder vidtas. Vid allvarliga fall kallas vårdnadshavare så snabbt som möjligt till skolan. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan. Ärendet dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor. Vid behov kontaktas skolteamet eller Företagshälsovården. Uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare sker inom en vecka. Ansvaret ligger hos rektor. Ansvarsfördelning Rektor ansvarar för att upprätta ett handlingsprogram för att motverka kränkningar såsom diskriminering och mobbning, att det efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. all personal, elever och vårdnadshavare får kännedom om handlingsprogrammet. personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Rektor kan förbjuda tal, affischering, broschyrer, märken etc. som kan uppfattas som kränkande eller förknippas med odemokratiska värderingar inom skolan. Rektor kan också förbjuda aktiviteter som stör den allmänna ordningen inom skolan. Alla som arbetar i skolan/skolbarnsomsorg ansvarar för att aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt vara observant om elever drar sig undan eller uteblir från skolan och att agera att dokumentera Vårdnadshavarna ansvarar för att stå bakom skolans/skolbarnsomsorgens värdegrund och därmed också att arbeta för att en/planen mot kränkande behandling efterlevs av det egna barnet/barnen. Lgr 11 kap. 2.4 fastställer att skolan och vårdnadshavarna har gemensamt ansvar för elevernas skolgång och att de tillsammans skall skapa de bästa förutsättningarna för barnens och ungdomars utveckling och lärande.
28 (32) KOMMUNIKATION Lärarna informerar och diskuterar en/planen mot kränkande behandling kontinuerligt i klasserna, i början av varje termin. Det tydliggörs vem man vänder sig till när något hänt. Eleverna får kännedom om vilka som sitter i likabehandlingsgruppen. På föräldramöten aktualiseras planen för vårdnadshavarna. De blir informerade om likabehandlingsgruppens arbete. Personalen informeras kontinuerligt om planen, på enhetskonferenser och personalmöten. De blir även delaktiga i den gemensamma uppföljningen/utvärderingen som årligen görs av planen. Som underlag för uppföljningen/utvärderingen, genomförs en kartläggning av nuläget, genom enkäter till elever och vårdnadshavare.
29 (32) PLAN FÖR UPPFÖLJNING Åtgärderna kommer att följas upp kontinuerligt på arbetsenhetskonferenser, personalmöten, klassråd, elev- och miljöråd, likabehandlingsgruppens träffar, utvecklingssamtalen och föräldrasamråd under vårterminen 2012. Uppföljning och utvärdering kommer att redovisas i kvalitetsredovisningen för 2011/2012. Rektor är ansvarig.
31 (32)
LIKABEHANDLINGSPLAN ANTAGEN X 2011-12-07 DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X 2011-12-07 DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: 0224-550 00 E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, 733 25 SALA