Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Relevanta dokument
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplanen

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

TRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Ullervads skola och fritidshems plan mot kränkande behandling

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Linnégymnasiet samrådsutgåva

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Likabehandlingsplan Ullervads skola och fritidshem

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Munkfors kommun Skolplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN. för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling på.

Hunnebostrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Upprättad av elever och lärare

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Korvettens förskola

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

SSP Svenska skolan i Paris

PARADISSKOLANS FRITIDSHEM

LIKABEHANDLINGSPLAN HAHRSKA GYMNASIET

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Verksamhetsplan 2013/14

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN för läsåret

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Bakgrund och förutsättningar

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Systematiskt kvalitetsarbete

Teamet för Likabehandling 2014/15

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brännans förskoleområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Erikslundskolan Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Transkript:

REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06

Innehållsförteckning 1. Introduktion Sid. 2 1.1. Syfte Sid. 3 1.2.Frågeställning Sid. 3 2. Tolkningsram Sid. 4 3. Metod Sid. 5 4. Resultat Sid. 6 4.1 Skollagen Sid. 6 4.2 Lgr11 Sid. 6 4.3 Skolans ansvar. Sid. 7 4.4 Hur ser ungas aktiviteter ut på nätet? Sid. 8 4.5 Våmhus skolas dokument. Sid. 8 5. Diskussion Sid. 9 6. Bilaga 1 Sid. 13 7. Litteraturförteckning Sid. 14 1

1. Introduktion Jag arbetar som Rektor och Förskolechef i Mora kommun. Jag har ansvar för två F-6 skolor, två fritidshem och två förskolor. Jag läser den avslutande kursen Rektor som resultat och verksamhetsansvarig på Rektorsprogrammet. I denna del i utbildningen ska jag planera och genomföra ett arbete som ska leda till att mitt ledarskap utvecklas. För många ungdomar är kränkningar på nätet en del i vardagen. Många kränkningar når inte oss i skolan och inte media. Vintern 2013 kunde vi se och läsa mycket om ett fall som gällde Instagram. När det når media väcker det stor uppmärksamhet och det diskuteras mycket. Jag har uppmärksammat att på mina verksamheter har vi inte ett tydligt förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Vi har det inte beskrivet i skolans dokument, som är delar av vårt systematiska kvalitetsarbete. Då jag ser ett behov utifrån mitt uppdrag som rektor att utveckla skolans arbete mot kränkningar på nätet, har jag valt ämnet Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. För att begränsa mig i arbetet har jag valt att göra en studie där jag använder mig av Lgr11, Skollagen, vald litteratur från Rektorsprogrammet, Våmhus skolas Likabehandlingsplan och Lokal Arbetsplan, Mora kommuns Kvalitetshjul (bilaga 1) och information från internet. Informationen från Internet är bland annat från Skolverkets hemsida. Jag har även med en studie om barns och ungas datorvanor, för att få en bild av detta. I skolan möter vi elever som kommunicerar med andra på olika forum på nätet och användandet av datorer och internet ska vara en del av skolarbetet. Vi möter elever som upplever att de blir kränkta på nätet och som ser andra kränkta på nätet. Det kan vara på till 2

exempel sociala medier, online spel och andra forum där de kommunicerar med varandra. Vi möter tidningsrubriker och kan läsa om konsekvenserna när barn och ungdomar blir kränkta av andra barn och ungdom och av vuxna. I och med att detta sker och man har uppmärksammat ett behov att vi i skolan måste arbeta mer förebyggande med detta. Så kan jag se att utbudet av kurser och konferenser i ämnet har blivit fler och att det skrivs och pratas mer om det förebyggande arbetet. En del i det förebyggande arbetet mot kränkningar är bemötande och kommunikation. Då jag idag ser på orden kommunikation och bemötande, tänker jag på de elever som jag undervisade under några år. Jag undervisade elever som var i åldern 13-18 år. Vi pratade ständigt om språkets betydelse och hur vi bemöter varandra. Vi diskuterade ordets olika betydelse för olika människor och konsekvenserna när man inte har samma innebörd för samma ord. Vi diskuterade fördelarna när vi lär oss språkets betydelse i olika sammanhang. Vilket språk använder jag i vilket sammanhang. När vi i möten med varandra tänker på hur vi bemöter varandra och språket, då kan vi undvika att en person blir kränkt. Vi ska använda språket så att missförstånd inte behöver uppstå, så att vi kan få förståelse för varandra som person och för att få en förståelse för varandras livssituation. I skolan är ett av målen att eleven ska kunna samspela i möten med andra människor och de ska ha fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället (Lgr11 2.2). I Lgr 11 står det att rektor ansvara för skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalité och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (Lgr11 2.2). I Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling ska vi målinriktat arbetat för att förebygga och förhindra kränkande behandling (Skollagen 6 kap. 6 och 7 ). 1.1 Syfte Syftet med detta PM är utifrån det behov jag sett i mitt arbete att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet. Jag ska utforma en handlingsplan som beskriver hur vi kan utveckla 3

skolans arbete i detta ämne. Detta arbete ska utgå från skolans ansvar enligt Skollagen och Lgr11. 1.2 Frågeställningar Jag har utifrån en tankeprocess kring det förebyggande arbetet mot kränkningar och då i första hand kränkningar på nätet kommit fram till följande frågeställningar. Vilket är skolans ansvar i detta arbete? Hur kan vi förbättra skolans arbete? Hur ser ungas aktiviteter ut på nätet? 2. Tolkningsram Skollagen (2010:800) och Lgr11 är grunden i arbetet för att klargöra vad som är vårt uppdrag. Som Rektor/Förskolechef ska man leda arbetet så att utbildningen utvecklas och man har ansvar för det som framgår av Skollagen och andra författningar (Skollagen 2 kap. 10 ). Skolan ska enligt Skollagen 6 kap. 6 bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever och enligt Skollagen 6 kap.7 ska det genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 8 ska skolan varje år utarbeta en plan mot kränkande behandling. I Lgr11 kap. 1 där skolans arbete värdegrund och uppdrag står det att eleverna ska möta respekt för sin person och att elevens personliga trygghet grundläggs i hemmen och att vi har också ett viktigt roll i det arbetet. Lgr 11 kap. 2 anges de övergripande målen för normer och värden. Ett av skolan mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och kan förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka kränkningar av individ eller grupp. Läraren ska samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som är en grund för arbetet och samarbetet. 4

Rektor har ansvar för skolans arbetsmiljö och en del i det är tillgången till datorer för att kunna söka och utveckla sina kunskaper (Lgr11 2.8). Jag har även använt mig av Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och relevant litteratur från rektorsprogrammet och annat material för att förebygga kränkande behandling. Vi ska ha ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete (Skollagen 4 kap. 4 ). I det arbetet synliggörs, analyseras, utvärderas och utvecklas verksamhetens arbete utifrån Skollagen och Lgr11. Förutom Skollagen och Lgr11 har jag använt mig av vald litteratur från Rektorsprogrammet. Bolman L G & Deal, T E:s bok Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Bolman L G & Deal, T E beskriver i sin bok fyra perspektiv i ledarskapet. Det är det strukturella perspektivet, HR-perspektivet, politiska perspektivet och det symboliska perspektivet. I det strukturella perspektivet ingår arbetet med organisation, mål, regler, anpassa struktur efter uppgift och omgivning. I HR-perspektivet ingår arbetet med människa och anpassning, anpassa organisationens behov efter individernas behov. I det politiska perspektivet ingår att upprätta maktbas, tävlingsarena, makt och kamp. I det symboliska perspektivet ingår tro, ritualer, historier och kultur ceremonier. I Sonja Sheridans bok Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet beskrivs hur man kan arbeta med kvalitetsarbetet så att målen i styrdokument översätts till att bli läroplansmål i vardagen. Som Sheridan och Pramling (ibid) skriver så behövs ett kontinuerligt kvalitetsarbete för att skapa en god lärmiljö, garantera och upprätthålla likvärdigheten i skolan. Det är i vårt kvalitetsarbete som vi synliggör vad vi behöver arbeta mer med. I kvalitetsarbetet upptäcker vi nya områden som vi måste utveckla. I Barbro Oxstrands licentiatuppsats Från media literacy till mediekunnighet kan vi läsa om lärare behov av mediakunnighet. Det för att använda sig av digitala medier i undervisningen. Hon tar även upp att rektor har en viktig roll i detta arbete. 5

Jag har även använt mig material från Internet, bland annat Skolverkets hemsida, forskning.se och Statens mediaråd. 3. Metod Jag ska göra en dokumentstudie utifrån Skollagen (2010:800) och Lgr11. Jag ska analysera Våmhus skolas dokument i arbetet mot att förebygga kränkningar utifrån frågeställningarna. Skolans dokument är Likabehandlingsplanen och Lokala Arbetsplanen. Dessa dokument utgår från vårt uppdrag som är tydliggjort i Skollagen (2010:800) och Lgr11. Skollagen bygger på grundlagen och skolans förordningar bygger på lagar, skolans föreskrifter bygger på förordningar och Skolverkets Allmänna råd bygger på föreskrifter. Jag har även studerat hur vi i skolan ska arbeta med It enligt Lgr11 och jag har använt mig av Skolverkets Kolla källan och Statens medieråd information för att få en bild av hur ungas aktiviteter på nätet. Detta ska leda till att jag ska utforma en handlingsplan. Den ska utgå från skolans ansvar och Våmhus skolas förbättringsområden. 4. Resultat 4.1 Skollagen I vårt arbete i skolan utgår vårt arbete bland annat från Skollagen. Skollagen har sitt ursprung i Grundlagarna. Skolans förordningar bygger på lagarna, föreskrifter bygger på förordningar och Allmänna råd bygger på föreskrifter. I skolan är Skollagen och Skolverkets Allmänna råd ett två arbetsverktyg som har samma ursprung, nämligen Grundlagarna. Enligt Skollagen 6 kap. 6 och 8 ska skolan bedriva ett målinriktat arbete mot kränkande behandling och skolan ska varje år upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkand behandling. Vi ska enligt Skollagen 4 kap. arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. I Mora kommun arbetar vi utifrån ett årshjul och där är Likabehandlingsplanen en del. I den beskriver vi hur vi ska arbeta främjande och hur vi ska arbeta förebyggande mot kränkande behandling. Vi ska kartlägga om eleverna känner sig otrygga och var på skolan eleverna upplevera att de är otrygga. I vårt dagliga arbete ska vi ständigt vara uppmärksamma på kränkningar. I planen ska 6

vi beskriva aktiva åtgärder, vår målinriktade arbete, hur vi ska förebygga och förhindra kränkande behandling. Vi ska även beskriva vilka åtgärder vi har. Planen utvärderas innan sommarlovet och den omarbetas i början av nästa läsår. Vi ska beskriva hur vi ska arbeta under läsåret och vi ska redogöra året efter hur det arbetet har utfallit. 4.2 Lgr11 Vi ska lära eleverna att Samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia (Lgr11 2.2). Eleverna ska få kunskap om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället (Lgr11 2.2). Skolan ska förbereda eleverna för vidare studier och för att kunna fungera som medborgare i samhället. (Lgr11 kap. 1). Eleverna ska utveckla sitt kritiska tänkande och granska fakta och förhållanden samt inse konsekvenserna av olika alternativ. I Lgr11 och i kommentarsmaterial till Lgr11 kan vi läsa om hur vi ska arbeta med språket och att språket påverkar våra vägval i livet. När vi ska skapa en egen identitet har språket en betydelsefull roll. Det språkliga perspektivet har betydelse. I styrdokumenten synliggörs språket och språkets aspekter. Språket har en central roll i skolans arbete med att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Goda språkkunskaper underlättar elevernas lärande, utveckling och deltagande i olika situationer och sammanhang genom livet. Det är viktigt att eleverna kan kommunicera på olika sätt, hur samtal kan föras, vilka ord, begrepp och uttryck man ska använda. Elevernas språkutveckling ska stärkas och vi ska ha en levande dialog med inriktning på förståelse. I Lgr11 står det att eleverna från åk 1-6 på olika sätt ska använda dator i sitt arbete för att nå kunskapskraven. Exempel i kursplanen för svenska står det beskrivet att eleverna i åk 1-3 ska skriva på dator och för åk 4-6 står det mer beskrivet vad eleven förväntas använda datorn i ämnet svenska. Det är rektors ansvar att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till datorer, så de kan söka och utveckla kunskap. 4.3 Skolans ansvar. 7

Skolan ska arbeta med åtgärder mot kränkningar (Skollagen 6kap.). I det arbetet är Likabehandlingsplanen en del. Skolan ska arbeta med sin värdegrund och sitt uppdrag. (Lgr11 kap. 1). Rektors har ansvar så att eleverna har tillgång till datorer för att söka och utvecklar sina kunskaper (Lgr11 2.8). I Barbro Oxstrands licentiatuppsats Från media literacy till mediekunnighet kan man läsa att lärare behöver god mediekunnighet för att kunna integrera digitala medier i undervisning och hjälpa elever att utveckla en kritisk mediaförståelse. Jag som rektor har då ett ansvar att arbeta inom det strukturella perspektivet, då det gäller det organisatoriska arbetet. Det är arbete med skolans mål med arbetet och vilken struktur organisationen ska ha efter uppgift och omgivning. Det i sin tur leder till arbetet inom HRperspektivet då jag arbetar med pedagogernas styrkor och utvecklingsområden. Det är arbete med att tydliggöra vilka behov organisationen har av fortbildning inom området. Det är också ett arbete, förutom att använda extern fortbildning. Vi kan då förutom extern kompetensutveckling även i arbetslagen delge varandra sina kunskaper inom området. 4.4 Hur ser ungas aktiviteter ut på nätet? Då vi inte har någon egen kartläggen har jag valt att titta på Skolverkets Kolla Källan och Statens medieråds information i ämnet. På Statens medieråds hemsida kan man läsa att barn i åldern 5-9 år spelar spel, ritar och målar och ser filmklipp. Barn i åldern 9-12 år spelar onlinspel, ser filmklipp och umgås på sociala sajter. Att umgås på sociala sajter är en aktivitet som ökat mycket. Mellan 2006 och 2010 ökade andelen ungdomar i åldern 12-16 år som umgås på sociala medier med 400%. (http://mediebarn.se/). Med denna information om barn och ungdomars aktiviteter på nätet, det vi möter under skoldagen och det som media rapporterar om, så måste vi arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet. Kolla källan har intervjuat elever som går på gymnasiet. Eleverna tror att många inte tänker på att det som sker på internet är verklighet, utan att de upplever att det är en annan värld. När man inte ser personen och man upplever att man är mer anonym på nätet, så är det lättare att vara elak mot den. För avsändaren är det lättare att vara elak, för mottagaren är det en kränkning som om personen är framför en. 8

Man måste ha strategier när man är på nätet och tänka på att allt kan bli offentligt. Andra kan få tillgång till det man skriver. Till exempel på Facebook när sekretessen är inställd på att endast vänner ska se det man skriver eller kort man lägger ut, så ser mina vänners vänner det när de kommenterar eller gillar det jag lagt ut. 4.5 Våmhus skolas dokument I det Systematiska kvalitetsarbetet (Skollagen (2010:800) 4 kap. 4 ) arbetar vi utifrån ett Kvalitetshjul (Bilaga 1) och utformandet av vår Likabehandlingsplan är en del av det arbetet. (Skollagen 2010:800). Planen analyseras och utvärderas på våra kompetensutvecklingsdagar innan sommarlovet och den omarbetas i början av läsåret. Våmhus skolas Likabehandlingsplan (Läsåret 2012-2013) har vi vår vision, Alla ska känna sig trygg på Våmhus skola, ingen skall utsättas för kränkande behandling, våld eller hot. Vårt mål är att all personal på skolan/fritidshem arbetar för att tidigt upptäcka och åtgärda diskriminering, mobbing och kränkande behandling. Vi tydliggör vårt uppdrag i detta utifrån Skollgen och Lgr11. Vi definiera begrepp, till exempel begreppen kränkande behandling. När det gäller kränkningar ger vi exempel på vad det kan vara. Exempel på kränkningar är fysiska som knuffar eller sparkar, psykiska som grimaser, uteslutning eller tystnad, verbala kränkningar och skriftliga meddelande i sociala medier. I dokumentet beskriver vi hur vi ska arbeta främjande och förebyggande, men vi beskriver inte hur vi ska arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet. Vi har inte beskrivit att i det förbyggande arbetet ingår även arbetet mot kränkningar på nätet. I Våmhus skola Lokala Arbetsplan under rubriken Normer och värden har vi inte fokuserat på hur vi bemöter varandra på nätet. Vi har jämställdhet, vi-känsla och att vi ska värna om varandra som mål i planen. Vägarna för att nå målen är bland annat att uppmärksamma alla elever och fadderverksamhet förskoleklass till årskurs 6. Vi har som mål att Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Med tanke på hur 9

många av våra elever som kan vara på nätet, så är det en vardaglig handling. Vi beskriver att vi ska arbeta med språket betydelse och hur vi ska arbeta med det. Vi skriver att vi utgår från Likabehandlingsplanen i arbetet med normer och värden, men vi beskriver inte i Lokala Arbetsplanen hur vi ska arbeta med användandet av internet och vi beskriver inte i Likabehandlingsplanen hur vi ska arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet. 5. Diskussion När jag växte upp fick jag lära mig att bemöta andra på ett sätt där jag inte kränker någon. Då hade vi inte tillgång till internet. Idag ska vi lära våra barn detsamma och vi ska lära dem att ett möte på nätet är ett möte med en person, även om vi inte ser personen utan dataskärmen där vi skriver orden. Vi har möten med andra människor på båda ställen och vi ska bemöta varandra på ett bra sätt och lära oss att kritiskt granska innehållet på nätet. Som vi kan läsa i Skollagen och Lgr11 ska skola och hem samarbeta och en del av det samarbetet är att förebygga kränkande handlingar. Vi ska tillsammans ge eleven verktyg till hur vi bemöter varandra på ett bra sett i vardagen och det inkluderar hur vi bemöter varandra på nätet. Pedagogerna behöver en god kunnighet i digitala medier för att kunna integrera det i undervisningen. Rektor har ett ansvar att det finns tillgång till datorer på skolan, i och med det så ser jag att det finns ett behov av en IT-strategi på skolan, som ska bygga på kommunens ITstrategi. Våmhus skola har ingen IT-strategi och Mora kommun har ingen IT-strategi, men ett arbete har påbörjats för att upprätta en sådan. Då måste jag som rektor arbeta med det strukturella perspektivet, då det gäller det organisatoriska arbetet, såsom att hur vi på skolan ska utarbeta en plan för fortbildning, utifrån pedagogernas behov. Det i sin tur leder till arbetet inom HR-perspektivet då jag arbetar med pedagogernas styrkor. (Bolman & Deal, 2003). Det för att pedagogerna i arbetslagen ska samarbeta utifrån sina styrkor inom området. I arbetet att förebygga kränkningar är arbetet med det språkliga och kommunikativa kompetensen viktig. Det gäller vad man talar om och vad man inte ska tala om, hur man använder språket i tal och skrift. Det viktigt att den man har kommunikation med förstår mina 10

tankar. Det kan det lätt bli missförstånd då man inte ser hur personen reagerar. Ett sätt att minimera risken att det blir missförstånd är att använda smileysar. Som jag ser det så är det ett bra verktyg i kommunikationen på nätet. Skolan har ett tydligt uppdrag i Lgr11 gällande arbeta med språket och språkutvecklingen. Vi ska i vårt systematiska kvalitetsarbete analyser och utvärdera skolans arbete och resultaten. I Likabehandlingsplanen ska vi beskriva hur vi ska arbeta förebyggande. I den Lokala Arbetsplanen beskriver vi under rubriken Normer och Värden, vad vi ska fokusera på under året och hur vi ska arbeta med det. I vårt kvalitetsarbete som utgår från Kvalitetshjulet, har jag en frågeställning vart i vårt arbete ska vi beskriva hur vi ska arbetet mot kränkningar på nätet. I de pedagogiska planeringarna beskriver vi i samverkan med eleverna hur vi ska arbeta i respektive ämnen utifrån Lgr11 kap. 1 och 2 och kursplanerna. Idag arbetar vi med hur vi ska arbeta förebyggande mot kränkningar, men vi beskriver inte ett förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet. Vi måste utveckla skolans dokument, hur skolan ska arbeta och tydliggöra pedagogernas behov av fortbildning i detta arbete. Vi måste utveckla utifrån elevens ålder arbetet med möten på nätet. Det ska vara tydligt att arbetet med språket och bemötande även gäller möten på nätet. Utifrån att barn i ålder 9-12 år spelar onlinespel där man kan kommunicera och umgås på sociala medier och den ökade andelen ungdomar i åldern 12-16 år som umgås på sociala medier, så måste vi i vår trivselenkät utarbeta frågeställningar, så vi kan ringa in om det förekommer kränkningar på nätet bland eleverna. Kvalitetsarbetet ska ge oss möjligheter att ge eleverna verktyg att utveckla sina kunskaper (Sheridan & Pramling 2009). Ett av dessa verktyg är att hur man kan förebygga kränkningar på nätet. Kvalitetsarbetet är det arbete vi gör varje skoldag och arbetsdag. Det är när vi ser elevens lärande som vi kan analyser och utvärder vår verksamhet, så att vi kan synliggöra utvecklingsområden. På Våmhus skola ska vi utforma vårt arbete genom att vi arbetar långsiktigt och uthålligt mot kränkande behandling. För det som kännetecknar skolor med lite mobbning och kränkningar är inte vilken metod man använder utan att man arbetar långsiktigt och uthålligt. 11

Det långsiktiga och uthålliga arbetet är: Det förebyggande arbetet för att främja likabehandlingen och arbetet med de demokratiska värderingarna. Att arbeta med hur man uppmärksammar kränkningar som kan förekomma. Det åtgärdande arbetet med tydliga och kända rutiner som man arbetar efter när kränkningar uppstår. För att ständigt förbättra arbetet måste man kontinuerligt kartlägga trivseln på skolan, där kränkningar är den del i enkäter/intervjuer. När man gör insatser ska de analyseras. Skolledarens engagemang och arbetet med att utveckla verksamheten är centralt i detta arbete. Skolans arbetsmiljö och arbetet mot kränkningar ska personale och elever återkommande samtala om (www.forskning.se). Statens medieråd vill att fler skolor ska arbeta aktivt jobba med mediekunnighet. Det är mot bakgrund att idag är barn allt yngre när de börjar använda internet (www.statensmedierad.se). Statens medieråd har ett utbildningspaket som heter Nosa på nätet de första stegen mot ett vaket nätanvändande. Materialet vänder sig till förskoleklass och lågstadiet. Vi ska på skolan analysera olika det utbildningspaketet och annat material för att finna det som vi tycker är bra att arbeta med på vår skola. Det här är bilden som visar grunden till hur Våmhus skola arbete med att förebygga kränkningar, där ingår arbetet att förebygga kränkningar på nätet. (Bilden har sitt ursprung i DO:s Hjulet för likabehandligsarbetet.) 12

Bilaga 1 13

14

Litteraturförteckning Bolman, L G & Deal, T E (2003) Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Studentlitteratur Lgr11 Sheridan, Sonja (red) (2009), Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber AB. Skollagen (SFS 2010:800) Våmhus skolas Likabehandlingsplan läsåret 2012-2013. Våmhus skolas Lokala Arbetsplan läsåret 2012-2013. www.natvandrarna.se Hämtad september 2013. www.forskning.se Hämtad september 2013. www.mediebarn.se Hämtad september 2013. www.statensmedierad.se Hämtad september 2013. http://www.skolverket.se Hämtad september 2013. http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan Hämtad september 2013. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32107/3/gupea_2077_32107_3.pdf Hämtad september 2013. http://www.do.se/documents/handledningar-utbildning/hjulet.pdf. Hämtad september 2013. 15