År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kolarängskolan - grundskola Kvalitetsredovisning Grundskola F-5 Uppgifter om enheten Uppgift Kommentar Verksamhetens namn och inriktning Kolrängskolan grundskola F-5 Namn på rektor/förskolechef Carina Hkaing User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 1
Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad?, guld Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår 2013 / 2014 Utfall läsår 2014 / 2015 Svarsfrekvens elever åk 3 100.0% Svarsfrekvens elever åk 5 96.0% Svarsfrekvens föräldrar åk 3 76.0% Svarsfrekvens föräldrar åk 5 69.0% Elever och personal: Utfall Antal elever 363 Antal elever per lärare den 15 oktober 13.9 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 90.6% Fritidshem - Elever per årsarbetare 15.3 Fritidshem - Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 24.0% Kommentar Vår målsättning är naturligtvis att ha behöriga lärare. Idag har vi 3 lärare som ej har full behörighet. Kolarängskolan har idag 19 åldershomogena klasser från förskoleklass till åk 5 samt 4 grundsärskoleklasser med inriktning träningskola. Grundskolan har mellan 19-25 elever per klass. Förutom de 363 eleverna i åk 1-5 som nämns ovan har vi 3 förskoleklasser med totalt 69 elever. Grundsärskolan som utgör en otroligt viktig del av Kolarängskolan har 28 elever. Skolans totala elevantal, 470 elever, medför att vi måste nyttja skolans yta maximalt. Det innebär bl.a. att 2 klasser delar på ett grupprum som samtidigt ska fungera som arbetsrum för lärarna. Grundsärskolans verksamhet upptar en förhållandevis stor del av totalytan då eleverna i dessa klasser har behov och hjälpmedel som kräver utrymme. Vi har ca. 1,25 lärare per klass (i ett arbetslag på 3 klasser arbetar ca. 3,75 lärare). Om en lärare i arbetslaget är sjuk så träder alltid den "fjärde läraren" in. På så sätt behövs det sällan några vikarier. Arbetslagen fördelar resursen utifrån klassernas behov. Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: I stort sett alla barn, (ca.99%) i åldrarna förskoleklass till årskurs 3 går på fritidshemmet. De yngre eleverna, F-2, har sina fritids på Vintergatan resp. Tellus. Det är en bra åldersblandning. Vi har medvetet valt stora barngrupper för att kunna ha fler personal som kan erbjuda ett större urval av aktiviteter. Detta är också mindre sårbart vid sjukdom. Personalen ansvarar för olika aktiviteter som gör att barnen sprider sig i de olika rummen och ute. På Galaxen går elever från åk 3 (fritidshem) och elever från åk 4-5 (fritidsklubb). Så vitt vi förstått så har vi, jämfört med andra fritidsklubbar i kommunen, ovanligt många barn inskrivna på fritidsklubben. Vi tror att det beror på att vi har en kombinationen av åk 3 elever och åk 4-5 elever. Klubb-barnen erbjuds därmed en verksamhet som håller samma höga kvalitet som för fritidsverksamheten för årskurs 3. Vi kommer att fortsätta sträva efter att höja andelen fritidspedagoger men det är en mycket svårrekryterad grupp. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 2
GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplanen utarbetas i slutet av vårterminen av Ledningsgrupp och Verksamhetsgrupp. Den är baserad på personalens utvärderingar av arbetslagsplanerna, utvärdering av verksamheten under läsåret,analys av kunskapsresultaten, utvärdering av tidigare verksamhetsplan, kvalitetsredovisningen, kvalitetsundersökningen och ev. annan input. Planen presenteras för samtlig personal i augusti och delar av planen ligger till grund för de nya arbetslagsplanerna. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är utformad enligt mallen i Plan för skola. Likabehandlingsgruppen ser till att insatserna i planen följs upp och utvärderas. Planen baseras på uppgifter från elevrådet (en representant från Likabehandlingsgruppen deltar alltid på elevrådets möten),rapporter från klassernas kartläggningar via Huset och genom kvalitetsundersökningen. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Beloppen används oftast till resursförstärkning i grupp samt resurs till enskild elev men även i viss mån även till hjälpmedel. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 3
Elevsäkerhet Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Genomförs i samband med skydds-allergirond. Senast genomförd 1 oktober 2015 User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 4
Skolplikt Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Utfall läsår 2013 / 2014 Utfall läsår 2014 / 2015 Genomsnittlig ogiltig frånvaro per elev åk 1-5 (timmar) 1 1 Hur bedrivs arbetet mot ogiltig frånvaro? Vi informerar på höstens föräldramöte om vikten av närvaro i skolan. Tack vare skolwebben har vi möjlighet till kontinuerlig kontroll av frånvaron. Dialog med klasslärare förs när vi ser att en elev har hög frånvaro. Klasslärare bokar också EHG när de är fundersamma kring en elevs närvaro. Hög frånvaro lyfts i elevhälsogruppen och vid behov kallas föräldrar till elevhälsokonferens. Om frånvaron trots insatser ej minskar så tar vi kontakt med socialtjänsten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 5
Fritidshem: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Se grundskola. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Se grundskola. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 6
Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? Elevsäkerhet Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Den ingår i ordinarie Allergi- och skyddsrond som genomfördes 1 oktober 2015. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 7
Kunskaper Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Andel som når målen, åk 3 Andel (%) elever i åk 3 som når målen i de ämnen som kunskapskrav finns i åk 3 92.0% 96.0% Kunskaper - Kvalitetsindikatorer Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer helt Stämmer till stor del Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer helt Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer till stor del Analys av måluppfyllelse - Grundskola Vi har duktiga, engagerade och kompetenta lärare som anpassar arbetssätt och metod efter gruppens och elevens behov. Vi tycker att vi är bra på vårt kompensatoriska uppdrag men planerar ändå för att nästa år ägna reflektionstid åt inkluderande arbetssätt. Skolledningen strävar efter att lyfta pedagogernas kompetenser, skapa forum för att dela med sig av tankar och idéer till kollegor, tid för reflektion etc. Helt enkelt - ta tillvara och uppmuntra den starka drivkraft som finns i personalgruppen. 3 elever (3 flickor), nådde ej målen i de ämnen där kunskapskrav finns i åk 3. Resultatet är bättre än föregående år. Vi har också fler elever som når kunskapskraven i matematik. Matematiklyftet har gett ökade kunskaper inom de kritiska områdena i matematiken och detta är förmodligen en bidragande orsak till att fler elever når kunskapskraven i matematik. I åk 3 valde man dessutom att fördelade om resurserna så att man fick en spetsgrupp i matematik, en basgrupp med få elever och större grupp som arbetade med "bredden". Detta medförde att en stor möjlighet till individualisering. Matematiklärarna i åk 4 och 5 byggde upp material bestående av problemlösningslådor som ett led i arbetet med problemlösning. Vi tror att matematiklyftet, en läsande klass, sambedömningen med tillhörande diskussioner och vår språksatsning (se nedan) på elever i åk 1 har gett god effekt på kunskapsresultaten. Vi har också gott resultat på de kommungemensamma screeningarna. Språksatsningen innebär att den "fjärde läraren" i åk 1:s arbetslag till stor del har fokus på elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. Läraren ifråga har extra kompetens för språkförståelse och språkutveckling. Man arbetar i små grupper och de elever som har behov av åter träna enligt Bornholms-modellen gör det, de som behöver träna den fonologiska medvetenheten gör det osv. Under våren hade vi reflektionsgrupper kring kunskapskraven i So och No vilket också medförde att vi fått en större samsyn inför planering och bedömning i so och no-ämnena. Skolan har 2,5 specialpedagoger varav en som på halvtid enbart ägnar sig åt matematik. Idrottslärarana har utarbetat en handlingsplan för att fånga upp och träna med elever som vi bedömer har svårt att nå kunskapskraven i idrott åk 6 med anledning av simkraven. Detta gav mycket gott resultat. Vi ser att bedömningarna av elevernas möjlighet att nå kunskapskraven är högre i åk 1 för att sedan dala. Ju längre ifrån kunskapskraven ju svårare blir det att göra bedömningen. Vi ser en tydlig trend de 2 senaste åren till ökad måluppfyllelse i svenska och matematik. Vi tror att matematiklyftet, en läsande klass, språksatsningen i åk 1, kontinuerlig uppföljning och analys av måluppfyllelsen är några skäl till detta. Vi måste bli bättre på att undersöka och analysera data. Vi planerar därför för att Verksamhetsgruppen nästa läsår ska ha arbetsdagar med fokus på resultatanalys i syfte att skapa en kultur där vi självkritiskt granskar våra resultat för att få insikt om vilka förbättringar vi behöver göra. Då vi nyligen ändrat från åldersblandat till åldershomogent i de yngre åldrarna har vi svårt att följa trenden för måluppfyllelsen. Detta blir bättre fr.o.m. ht 14 även om vi bryter upp/blandar klasser efter åk 3 med anledning av att Iljansbodas elever kommer till Kolarängskolan. På enheten finns 5 förstelärare vars uppdrag i viss mån kommer att förändras från år till år. Vi betraktar detta läsår som ett prövoår där vi fått möjlighet att tillsammans diskutera och fundera över hur vi ska använda deras kompetenser. Samtliga lärare förutom PREST-ämneslärarana har under året deltagit i studiecirkeln "En läsande klass" (lässtrategier). Studiecirklarna har letts av våra User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 8
förstelärare. Vi tänker att detta är en bra start inför vårt deltagande i Läslyftet. PREST-ämneslärarna har istället arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Årets 1:or har använt sig av ipads för att skriva sig till läsning. Fokus har varit på lusten och motivationen till att vilja läsa och skriva utan att hindras av finmotoriken. Finmotoriken har man tränat på annat sätt. Projektet fortsätter i åk 2 och de blivande 1:orna har beslutat att använda sig av samma modell. Ipads till samtliga elever i åk 1 och åk 2 kommer därför att köpas in. Även detta läsår genomfördes samrättning av ämnesproven i åk 3. Samtliga lärare åk 1-3 på Kolarängskolan och Iljansbodaskolan fördelade proven emellan sig och rättade dem. Därefter skedde sambedömning som ett led för en mer rättsäker bedömning. Gemensamma rutiner för screeningar/avstämningar borgar också för en mer rättsäker bedömning. För att följa upp hur väl Kolarängskolans elever klarar sin fortsatta skolgång tar vi del av betygen för åk 6 på Källtorpskolan. Det är vår uppfattning att våra elever klarar sig bra i de allra flesta ämnena. Elevens IUP upprättas i september, arbete utifrån IUP:n pågår sedan hela höstterminen. I januari hålls ett nytt utvecklingssamtal, IUP:n utvärderas och nya mål sätts. I slutet på maj skrivs omdömena som ligger till grund för den IUP som upprättas i början av höstterminen. Anpassningar inom ramen för IUP görs kontinuerligt. I flera klasser har man haft elevledda samtal. Samtalen förbereds på lektionstid. Vi är stolta och imponerade över elevernas förmåga att berätta om sina styrkor och svagheter. De har en fantastisk självinsikt. Samtalen är en viktig del i vår strävan att hjälpa eleverna att få syn på sitt eget lärande. Varje klass har klass-målkonferens 1 gång/termin. Inför konferensen ska ett dokument som bland annat innehåller bedömning av hur eleverna når kunskapskraven i varje enskilt ämne samt om någon elev får anpassningar inom IUP:n eller har åtgärdsprogram. Klassernas resultat sammanställs i varje termin för fortsatt analys och i syfte att förbättra vår verksamhet. Vi har en väl fungerande elevhälsogrupp. Personalen har varje vecka möjlighet att konsultera elevhälsogruppen. Lathunden för elever som behöver anpassningar eller särskilt stöd har reviderats, inte minst med anledning av de nya riktlinjerna för arbete med åtgärdsprogram. Elevhälsogruppen arbetar hela tiden för att utforma en bra dokumentation som ska hjälpa oss att hitta trender och därmed öka vår möjlighet att arbeta förebyggande. Uppdragsbeskrivning för elevassistenterna har testats och kommer att användas även nästa läsår. Den har hjälpt till att förtydliga uppdraget vilket också medfört att man lättare kan utvärdera uppdraget samt avgöra om ett uppdraget är slutfört eller bör fortsättas. I syfte att stärka vår analysförmåga och att förstå vikten av hur målen skrivs för att vara uppföljningsbara har verksamhetsgruppen utarbetat ett "gott exempel" på ett mål som finns med i årets arbetslagsplan. Vi gjorde ett exempel för förskolan och ett exempel för grundskolan. Vi hoppas och vet i denna stund att det goda exemplet har varit till god nytta under vår utvärderingsdag i maj samt vid upprättande av de nya arbetslagsplanerna. Vi har också beslutat att skolledningen i höst kommer att ge feedback på arbetslagsplanerna till resp. arbetslag. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Måluppfyllelsen i åk 3 har ökat även detta år. Fritidshemmets personal bidrar under skoltid till att stödja hela gruppen i respektive klass vilket ger lärarna större möjlighet att fokusera på undervisningen vilket i sin tur leder till högre måluppfyllelse. Ett stort fokus läggs också på enskilda elever som behöver stöd. Stödet riktas inte nödvändigtvis mot de elever som inte når målen utan riktas ofta mot de med "social problematik". Under fritidstiden utvecklas barnen genom aktiviter med mål kopplade till LGR11. Fritidspersonalen är ute på 90 % av rasterna vilket dels leder till att lärarna kan förbereda samt vara i tid för att starta lektionen direkt efter rasten men framförallt leder rastsatsningen med organiserad verksamhet samt hög personaltäthet till betydligt färre konflikter mellan elever som då kan fokusera på efterföljande lektion. Alla barn i årskurs F-2 har uteverksamhet från 07:30 och fram till skolstart vilket också leder till piggare och mer fokuserade elever vid skolstart. Fritidshemmen har egna arbetslagsplaner utifrån samma mall som lärarna där de sätter upp egna samt tilldelade mål som kontinuerligt revideras och utvärderas. Stort fokus har senaste åren lagts på arbetsro både på fritids- och skoltid. Arbetsron och lekron har i hög grad bidragit till ökad måluppfyllese. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 9
Höga förväntningar Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Andelen som ges ledning och stimulans Andelen som ges ledning och stimulans Andelen som ges ledning och stimulans Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar åk 3 - Om det går lätt för mig i skolan får jag hjälp att lära mig ännu mer Andel (%) positiva svar åk 5 - Om det går lätt för mig i skolan får jag hjälp att lära mig ännu mer Andelen (%) föräldrar åk 3 - Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande Andelen (%) föräldrar åk 5- Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande 88.9% 81.2% 82.2% 83.9% 92.7% 98.1% 86.2% 97.0% Höga förväntningar- Kvalitetsindikatorer Höga förväntningar: Till lärare: De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås får ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Stämmer till viss del Analys av måluppfyllelse - Grundskola Vi har höga förväntningar på eleverna men är medvetna om att vi måste bli bättre på att utmana de elever som kommit längre i sin kunskapsutveckling. Vi vet att de kan mer än vi tror om vi bara ger dem rätt förutsättningar. Undervisningen är ofta upplagd så att eleverna kan utmana sig själva, man använder sig av öppna frågor och uppgifterna är på olika nivåer. Vi har en stor utmaning i att hitta nyckeln till en del elevers motivation. Vi tror att vi kan nå längre genom att tydliggöra kravnivåerna för eleverna genom att visa tydliga exempel. Detta kommer att bli ett mål i den nya arbetslagsplanen - att synliggöra kvalitetskriterierna för eleverna. Varje lärare har minst en extra lektion per vecka där eleverna får möjlighet till extra stöd, läxhjälp och utmaningar. För att underlätta för de elever som endast behöver läxhjälp kommer vi till hösten att se över möjligheten för fritids att anordna läxhjälp. Under läsåret har en grupp elever erbjudits spetsmatte. Vi har också utarbetat ett organisation för bas, bredd och spets som kommer att starta ht-15. Satsningen innebär att samtliga lärare i åk 1 och våra specialpedagoger frigörs en eftermiddag varje vecka för att tillsammans med åk 4 lärarna undervisa alla elever i åk 4. Eleverna fördelas på grupper utifrån behov av bas, bredd och spets. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Vi har alltid höga förväntningar på barnen och ställer krav utifrån ålder och mognad. Trots stora barngrupper arbetar fritidspersonalen för att i möjligaste mån hela tiden se barnens specifika utvecklingsbehov. Lite extra fokus läggs dock på de barns som har störst behov vilket kan leda till att alla kanske inte alltid får den utmaning de skulle kunna få. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 10
Normer och Värden Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Andel som anser att de blir väl bemötta av vuxna Andel som anser att de blir väl bemötta av vuxna Andel som ges samma förutsättningar Andel som ges samma förutsättningar Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andelen som anser sig bli väl bemött av andra elever Andelen som anser sig bli väl bemött av andra elever Andelen som känner sig trygga Andelen som känner sig trygga Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar åk 3 - g blir bra bemött av vuxna i skolan Andel (%) positiva svar åk 5 - g blir bra bemött av vuxna i skolan Andel (%) positiva svar åk 3 - g tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar Andel (%) positiva svar åk 5 - g tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - Mitt barn känner sig trygg i skolan Andel (%) positiva svar föräldrar åk 5 - Mitt barn känner sig trygg i skolan Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt Andel (%) positiva svar föräldrar åk 5 - Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt Andel (%) positiva svar åk 3 - g blir bra bemött av andra elever i skolan Andel (%) positiva svar åk 5 - g blir bra bemött av andra elever i skolan Andel (%) positiva svar - g känner mig trygg på fritidshemmet Andel (%) positiva svar åk 3 - g känner mig trygg i skolan Andel (%) positiva svar åk 5 - g känner mig trygg i skolan 100.0% 97.1% 90.0% 94.3% 90.7% 84.6% 67.8% 77.1% 85.4% 96.0% 92.7% 94.4% 90.8% 87.9% 87.8% 98.1% 86.2% 95.5% 96.3% 92.8% 93.3% 90.8% 94.4% 98.4% 96.3% 94.2% 93.3% 94.3% Normer och Värden - Kvalitetsindikatorer Likabehandling: I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd & förankrad hos personal, barn/elever & vårdnadshavare Stämmer helt Stämmer helt Stämmer helt Stämmer helt Analys av måluppfyllelse - Grundskola Även detta läsår har vi fokuserat på arbetsro och elevernas språkbruk. I matsalen hade samtliga elever haft 5 tysta minuter vilket gett matro för såväl elever som vuxna. Språkbruket och arbetsron har haft fasta rum i "Huset" (vårt kartläggningsverktyg). Med hjälp av Huset samtalar vi med eleverna och kartlägger på så sätt läget på skolan. I år har kartläggningen kompletterats med sociogram. Eleverna anser fortfarande att de använder att bra språk under lektionstid men att det fungerar sämre på raster och under fritidstid. Språket och arbetsron har också följts upp på varje elevråd. Vår kurator har gått utbildning i ART, Aggressive replacement training, och har med gott resultat använt metoden i ett par klasser. Det handlar om att ersätta ett negativt beteende med ett positivt beteende. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 11
Frågorna gällande tryggheten på fritidshemmet har ökat vilket är mycket glädjande. Vi arbetar kontinuerligt med att barnen ska känna sig trygga på fritidshemmet. Arbetet med bättre arbetsro har lett till ett lugnare klimat och bättre atmosfär. Detta gör troligen att barnen i ännu högre grad känner sig trygga. De positiva svaren gällande normer och värden har återigen ökat. Vi har fortsatt vårt arbete gällande tryggheten på fritidshem (åk3)som går på samma avdelning som fritidsklubbsbarnen (åk 4-5)genom att prioriterat och separerat denna grupp vid vissa tillfällen. Det har sannolikt lett till en ökad trygghetskänsla för de barnen. Fritidshem/klubb arbetar mycket med arbetsro och språkbruk. Det har skapat ett bättre socialt klimat mellan våra elever. Andelen konflikter på rasterna har minskat avsevärt jämfört med senaste åren. Vi erbjuder även organiserade rastaktiviteter på både förmiddagsrast och lunchrast. Fritidspersonalen är ute 90% av rasterna då vi vet att deras kompetens och en hög personaltäthet gynnar arbetet med normer och värden. Arbetet och förankringen av likabehandlingsarbetet är prioriterat både på skoltid och fritidstid. Den goda stämning som präglar Kolarängskolan är ett led i det kontinuerliga arbetet med normer och värden. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 12
Elevernas ansvar Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Andelen som har inflytande Andelen som kan rekommendera sin skola Andelen som kan rekommendera sin skola Andelen som kan rekommendera sitt fritidshem Andel (%) positiva svar - g får vara med och påverka vad vi gör på fritidshemmet Andel (%) positiva svar åk 3 - g kan rekommendera min skola till en kompis Andel (%) positiva svar åk 5 - g kan rekommendera min skola till en kompis Andel (%) positiva svar - g kan rekommendera mitt fritidshem till en kompis 79.6% 89.8% 92.6% 89.9% 74.4% 81.6% 83.3% 93.8% Analys av måluppfyllelse - Grundskola Vi har under läsåret 14-15 utarbetat en definition för inflytande och delaktighet. Tanken har varit att om vi kan definiera vad det innebär att ha inflytande, som elev eller som förälder, och sedan kan implementera definitionen så ökar sannolikheten för att skola, hem och elever pratar om samma sak. Vår definition har lyfts på vårens föräldraforum. Den kommer att lyftas på höstens föräldramöten och finns även att läsa i ett informationshäfte som skolan lagt ut på skolwebben. Vi är hittills eniga om att elevers och föräldrars viktigaste väg till delaktighet och inflytande handlar om att få den information som behövs för att kunna stödja sitt barns skolgång. Delaktighet vid upprättande av IUP är en del av detta. För att öka delaktigheten och inflytandet hos eleverna har vi börjat med elevledda samtal. Vi tycker att grunden för delaktighet och inflytande är att klimatet i klassrummet är tillåtande så att eleverna vågar framföra sina önskemål/åsikter. Det klimatet finns på Kolarängskolan. Vi har ett elevråd där flertalet elever kommer förbedda, de har haft klassråd och gått igenom de punkter som ska tas upp på elevrådet. Eleverna är med och diskuterar och vi imponeras ofta av deras kloka inlägg. Elevrådet är också med och planerar en del av skolans aktiviteter såsom melodifestival, hur använda förstörelsepengarna osv. Rektor deltar på elevrådsmötena. Vi ser åter samma tendens som tidigare, ju yngre man är desto mer gillar man sin skola även om det är några % färre som i åk 3 kan rekommendera sin skola. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Barnen på våra fritidsavdelningar har stor möjlighet att välja olika aktiviteter och deras inflytande och ansvar ökar succesivt under åren på Kolarängskolan. Vi ställer höga krav på att eleverna ska ta ett stort ansvar för sitt fritidshem och för allt material. Skadegörelse på skola och fritids är mycket sällsynt. Många elever väljer att gå kvar på fritidsklubben vilket är en tydlig signal på att vi har en mycket god fritidsverksamhet där barnen upplever att de har inflytande. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 13
Skola och Hem Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Andelen nöjda med sitt fritidshem Andelen som kan rekommendera sin skola Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) svar föräldrar - g är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - g kan rekommendera mitt barns skola Andel (%) positiva svar föräldrar åk 5 - g kan rekommendera mitt barns skola 75.6% 80.0% 90.2% 98.1% 80.0% 95.5% Analys av måluppfyllelse - Grundskola Resultatet visar på en markant förbättring och vi kan bara konstatera att föräldrar överlag är nöjda med vår skola. Vi ser dock att det är oerhört avgörande hur situationen är i de årskurser där föräldrar är utvalda för att svara. Skolledningen får väldigt få samtal från föräldrar som har synpunkter eller på något sätt är missnöjda. Personalen är mycket professionell och fångar upp ev. missnöje och löser det snabbt. I de fall där vi behövt träffas så går föräldrarna oftast nöjda härifrån. Snabb återkoppling och lyhördhet inför föräldrars oro är en ledstjärna för oss alla på skolan. Vi fortsätter att få signaler om att föräldrar saknar informationen om verksamheten oftast är det kopplat till svårigheter med skolwebben. Vi har därför känt oss tvungna att använda oss av fler kommunikationskanaler än skolwebben. Vi har åter infört Föräldraforum men ej lyckats få hög föräldranärvaro. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Andelen barn som är nöjda med sin fritidsverksamhet har ökat men resultatet är fortfarande lågt och måste förbättras. Åk 3 är placerade tillsammans med fritidsklubben och det är en stor verksamhet med många elever. Diskussioner har förts om att separera 3-4-5:or på fritidstid men vi har valt att fortsätta med detta upplägg då vi fortfarande ser fler fördelar än nackdelar. Vår bild är att barn och föräldrar överlag är nöjda med vår verksamhet. Vi anser att fritidspersonalen gör ett bra arbete med att profilera sin verksamhet och de står för en stor del av kontakten med föräldrarna. Dock är det många föräldrar som inte hämtar och lämnar sina barn och således inte ser verksamheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 14
Meningsfull fritid Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Andelen som kan rekommendera sitt fritidshem Andel (%) positiva svar - g kan rekommendera mitt fritidshem till en kompis 83.3% 93.8% Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis har ökat markant detta år. Det är mycket glädjande och vi har ett mycket gott rykte i närområdet såväl bland elever som föräldrar. Det är vår uppfattning att vi har en stimulerande och utmanande verksamhet för våra barn. Nästan 100% av våra yngre elever går på fritids och en stor andel av dem fortsätter att går på vår fritidsklubb. Våra aktiviteter på fritidshem/klubb är planerade utifrån LGR 11 och för att uppfylla Allmänna råden för fritidshem samt överlag erbjuda aktiviteter som barnen upplever som roliga och stimulerande. Stora avdelningar med många barn strider visserligen delvis mot de allmänna råden men vi har ändå valt denna organisation. Fler personer ökar möjligheterna till att erbjuda fler aktiviteter. Detta uppfattas också som positivt när vi pratar med barn och föräldrar. Vi anser fortfarande att fritidsklubbens ersättning är för liten i förhållande till det antal barn som fortätter att vara inskrivna på klubben. En viss del av fritidshemspengen från F-3 fördelas i nuläget till klubbverksamheten då vi anser att vi måste se till helheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-13 13:36 15