Kvalitetsredovisning Eddaskolan 2009
Inledning Nationella styrdokument Verksamheten i grundskola, grundsärskola och fritidshem regleras av olika styrdokument som FNs barnkonvention, skollagen, förordningar, läroplaner samt kursplaner. I verksamheternas kvalitetsredovisning, som utgår från de nationella läroplanerna och kursplanerna, redovisas områden som finns dokumenterade i verksamhetens lokala arbetsplan (LAP) och uppdrag från kommunens verksamhetsplan (VHP). Sigtuna kommuns skolplan Skolplanen prioriterar fyra utvecklingsområden Grundläggande värderingar, inflytande och delaktighet, lärande och hälsa. Med utgångspunkt i dessa skall varje skola, särskola och fritidshem sätta lokala mål för sitt arbete. Likabehandlingsplan Den 1 april 2006 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. De som skyddas av den nya lagens bestämmelser är barn och elever dvs. de som omfattas av den utbildning och annan verksamhet som regleras i skollagen. Härigenom omfattas förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola, särskola samt kommunens vuxenutbildning av lagen. Likaså omfattas fristående förskolor och skolor. Varje förskola och skola ska upprätta en likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling, att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Förutsättningar Eddaskolan ligger i södra Valsta i Märsta, Sigtuna kommun. Upptagningsområdet är mycket varierat. Vi har elever från både flerfamiljshus och villor. Skolan ligger i anslutning till skogar och strövområden, vilket erbjuder stora möjligheter till uteaktiviteter. Vi är en mångkulturell skola med elever och personal från olika hörn av världen. Vi möter ett stort antal familjer som har en utsatt vardagssituation i form av t.ex. arbetslöshet och sjukskrivningar. Behovet av stöd till många barn och deras familjer är mycket stort. Vi ser också en stor rörlighet i in -och utflyttningar. Många familjer får en tillfällig bostad i området och flyttar sedan till en annan del av vår kommun eller till en annan kommun. Vi ser tecken på segregering i vår kommundel. Verksamheten på Eddaskolan omfattar förskoleklass till och med år 6, en samundervisningsgrupp för år 1-6 och en integrerad fritidsverksamhet för de yngre barnen. På skolan går det 220 elever. De flesta eleverna kommer från Edda förskola, som tillhör samma verksamhetsområde, och från skolans närområde. I samundervisningsgruppen går det 18 elever, som är indelade i två åldersblandade undervisningsgrupper. Dessa elever kommer från olika kommundelar. Ungefär en tredjedel är mottagna i särskolan.
Ansvarig för årets kvalitetsredovisning är Johan Johanson, rektor Eddaskolan, januari, 2010 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Underlag för kvalitetsredovisningen avseende elevernas kunskaper har vi genom de nationella proven i skolår 3 och 5 och kommunens underlag för bedömning i skolår 3 och 6. Avseende trygghet och trivsel använder vi oss bland annat av elevenkäten, genomförd vt.-09. Underlag för redovisning av mål har tagits fram i dialog med ledningsgrupp, skolans arbetslag och enskilda pedagoger. Ekonomi/ Resurser Lokaler Eddaskolan byggdes 1975 och våra lokaler är i hög utsträckning mycket slitna. Trots en del renoveringsarbeten de senaste åren finns det stora brister avseende ventilation, fuktskador och trängsel, främst vid våra entréer. Under 2009 har taket bytts ut och byggts om, för att förbereda ett nytt ventilationssystem och för att undvika framtida fukt- och mögelskador. Vi ser fram emot en bättre arbetsmiljö! Samundervisningsgruppen vistas för sjunde året i provisoriska paviljonger, då deras tidigare lokaler fick rivas p.g.a. mögelangrepp. Teknik/ Läromedel Antalet datorer har ökat kraftigt de senaste åren. Vi ser förändringar i våra arbetssätt, kanske främst gentemot elever i behov av särskilt stöd, där användningen av datorer hela tiden ökar. I dagsläget bedömer vi tillgången som relativt god. Avseende projektorer ( kanoner ), dvd-spelare, tv-apparater, digitalkameror av olika slag, scanners, etc. har vi under 2009 gjort stora investeringar och i dagsläget är det endast ett antal fasta projektorer till våra undervisningslokaler som önskas. Resurserna till läromedel är begränsade och där finns det stora behov att fylla, i allt från uppdatering när det gäller so- och no-läromedel till läromedel för elever i behov av särskilt stöd. Utrustningen i våra slöjdsalar är ok. Personal Ca 30 personer ingår i personalgruppen. Det är förskollärare, lågstadielärare, mellanstadielärare, specialpedagoger, 1-7-lärare, 4-9-lärare, svenska som andra språk-lärare, slöjdlärare, idrottslärare, musiklärare, elevassistenter, fritidspedagoger, barnskötare, vaktmästare och administratör. Något grundläggande rekryteringsbehov har vi inte, då vår personal både har adekvat behörighet och djup kompetens. Är det några områden som ändå ska lyftas fram behöver vi förstärka vår kompetens avseende svenska som andraspråk.
Här pågår just nu intressant kompetensutveckling, då två lärare fortbildar sig inom ramen för Lärarlyftet i ämnen rörande läs- och skrivutveckling och svenska som andraspråk. Elevvård Elevvårdsteamet består, förutom av rektor, av specialpedagog (100%), skolsköterska (50%), kurator (25%) och skolpsykolog (12%). Kompetensutveckling Under 2009 har det bedrivits ett intensivt arbete för utveckling av kompetens i alla våra verksamheter. Vad kompetensutveckling är och hur sådan uppstår behöver definieras och tolkas. På Eddaskolan sker det genom studiecirklar, personal som deltar i olika former av externa kurser, grupphandledning, strukturerade och väl förberedda möten, etc. Den viktigaste beståndsdelen för en skola som ska utveckla sin kompetens är att det i grund och botten råder en organisationskultur där det hela tiden pågår ett fördjupande samtal kring vårt uppdrag och det vi möter i vårt dagliga arbete, ett samtal som utvecklar och ökar vår förståelse och förmåga till att göra vår skola ännu bättre. Den delen arbetar vi hela tiden med att utveckla. Under 2009 har fokus för vår kompetensutveckling varit: - Textanalys och skönlitteraturens roll i språkutvecklingen (studiecirkel under läsåret 09/10), - PIM (data- och internetbaserat lärande. Alla berörda lärare ska nå nivå 2 senast juni -10) - svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt, - matematik, - handledning, - vägledande samtal. Budgethållning Vi har under 2009 överskridit vår budget. Resultatet visar på -144 000 kr. Uppföljning av likabehandlingsplanen Under läsåret 2008/09 bildades en likabehandlingsgrupp bestående av tre pedagoger och rektor. Uppdraget var att revidera likabehandlingsplanen och agera vid förekomst av kränkande behandling. Sedan läsårsstarten 2009/10 har gruppen haft en fast mötestid, 90 minuter, varje vecka. Under den tiden så fångas aktuella händelser upp, dokumenteras, och dessutom genomför gruppen, det i likabehandlingsplanen formulerade arbetssättet, intervjuer med alla elever i skolår 3-6 om trygghet och trivsel på skolan. Under året har det uppstått ett antal händelser där elever upplevt sig och blivit kränkta samt olika former av konflikter som har hanterats av likabehandlingsgruppen och ansvariga lärare. Vi har idag inte en skolmiljö som på alla punkter lever upp till omdömet trygg och harmonisk. Däremot har vi en mycket god struktur för att hantera olika situationer och händelser som kommer till vår kännedom.
Vi ser att skolans förebyggande arbete för trygghet och arbetsro behöver förstärkas, men att vår organisation och handlingsberedskap att hantera olika situationer av kränkande behandling är mycket god. Under våren -09 genomfördes en elevenkät på skolan. Här följer resultatet från några av frågeställningarna: Är du trygg på skolan? Ja 75% Ibland 19% Nej 6% Är du trygg på fritids? Ja 76% Ibland 21% Nej 3% Känner du dig trygg med de vuxna på skolan? Alltid 70% Ibland 29% Nästan aldrig 1% Åtgärder enligt 2008 års kvalitetsredovisning samt mål och resultat för dessa åtgärder under 2009 I 2008 års kvalitetsredovisning lyftes det fram fyra punkter under rubriken Åtgärder för förbättring: 1. Bättre förutsättningar för lärande i alla ämnen, med särskilt fokus på svenska, matematik och sva, genom organisation och schemaplanering för att skapa så små undervisningsgrupper som möjligt. Resultat: Vi har idag ett finmaskigt schemapussel där barnen är uppdelade i grupper (halva gruppen går på bild och skapande, bibliotek, musik, uteverksamhet, etc.). Fördelen är att vi får ner gruppstorlekarna och därigenom får bättre förutsättningar för lärande. Nackdelen är att det är ett skört system som faller när någon lärare är borta. Slutsatsen är att vi kommer att fortsätta med den organisationen men försöka bygga mer robusta system, som inte faller om en eller två i arbetslaget är borta. 2. Utvecklingsarbete kring ämnena svenska, matematik och engelska. Arbetslagen har uppdraget att tillsammans, utifrån gällande styrdokument, på djupet diskutera genom ämnena för att i slutändan utforma en gemensam undervisning i dessa ämnen. Ett ledord är att vår undervisning ska vara förståelseskapande (boksamtal, laborationer i matematik, genomgångar, bort från oreflekterad, traditionell undervisning med mycket tyst, individuellt arbete, etc.). Resultat: Arbetslagen är mitt inne i detta arbete. Vi har idag åtta diskussionstillfällen á 90 minuter per termin avsatta för detta. Vi ser idag en hel del av förståelseskapande undervisning på Eddaskolan detta utvecklingsarbete har pågått under flera år men vi kan inte påstå att det som helhet genomsyrar vår undervisning. Att vi nu har fått till de här ämnesmötena ser vi som ett mycket bra redskap för att ta ytterligare steg i den utvecklingen. 3. Arbetsron och tryggheten på skolan ska öka, skolkulturen ska stärkas. Vår reviderade likabehandlingsplan ska börja genomsyra vårt arbete på skolan. Resultat: Under juni och augusti ägnade all personal på skolan två hela dagar till arbete med likabehandlingsplanen. Det resulterade bland annat i att arbetslagen fick uppdraget att se över och förstärka det förebyggande arbetet i alla elevgrupper. I det arbetet ser vi en hel del förändringar. Bland mycket annat
träffar vår kurator våra elever i skolår 4 vid tre tillfällen, där hon tillsammans med ansvarig mentor arbetar med gruppen i olika former. Det tänker vi blir ett årligt återkommande arbete. Se vidare under rubriken Uppföljning av likabehandlingsplanen. 4. Vår undervisning i svenska som andraspråk ska förbättras Resultat: Medvetenheten om vikten av förstärkt kompetens i svenska som andraspråk och vad det innebär att lära på ett andraspråk har höjts markant bland skolans lärare. Hela diskussionen på skolan är idag på en mycket mer kvalificerad nivå än tidigare. Vår kompetens höjs, bland annat läser lärare just nu sva på Lärarlyftet. Vi har idag schemalagd undervisning med behörig lärare för berörda elever i skolår 4-6. Arbetet i verksamheten Här redovisas mål hämtade från lokala arbetsplanen och den kommunala skolplanen. Grundläggande värderingar Mål: Eddskolan ska vara miljöcertifierad enligt Grön Flagg senast 31 december 2009. Åtgärder: Skolans elevråd fick uppdraget november 2007. Vi har satt upp ett antal mål, utifrån temat kretslopp, som vi sedan har börjat arbeta efter. Ansökan har skickats till Håll Sverige Rent. Resultat: Vi är idag ej certifierade. Analys: Här finns det många bitar Håll Sverige Rent tappade bort vår ansökan, de uppsatta målen är väldigt ambitiösa, vi har inte lagt ner tillräckligt med tid och kraft för att ro det i land. Åtgärder: Vi slutför vårt arbete. Mål: Att bli certifierade innan årets slut. Mål: Att all personal ska ha en ökad medvetenhet om vad det innebär att leva och arbeta i ett mångkulturellt samhälle. Åtgärder: Vi har genomfört en studiecirkel, utifrån läsning av Ingela Olsson bok om det mångkulturella samhället.. Resultat: Studiecirkeln är genomförd. Analys: Svårt att utläsa något konkret resultat av en sådan studiecirkel, utan handlar mer om ett ständigt pågående lärande en organisationskultur som präglas av samtal och nyfikenhet, om vilja till fördjupning och förståelse. Se vidare under rubrikerna Uppföljning av likabehandlingsplanen och Åtgärder enligt 2008 års kvalitetsredovisning samt mål och resultat för dessa åtgärder under 2009. Inflytande och delaktighet Mål: Att föräldrarnas inflytande och delaktighet ökar. Att dialogen mellan hem och skola förstärks.
Åtgärder: Vi har utvecklat våra föräldramöten. De ska genomsyras av inflytande, delaktighet och samtal. Vi organiserar dem så att det ges stort utrymme för gruppsamtal kring angelägna frågor. Resultat: Klart bättre föräldramöten mer nöjda föräldrar! Analys: Att det har varit ett mycket lyckat grepp som vi ska fortsätta att utveckla. Vi behöver dra lärdomar kring hur delaktighet och inflytande uppstår, att förstå och ta till oss att det är mycket upp till oss hur vi inbjuder till och möjliggör inflytande och delaktighet. Åtgärder: Att fortsätta med detta och utveckla det vidare. Lärande Mål: Vi ska kunna utläsa en trend av förbättrade resultat i de nationella proven för år 5 under perioden 2007-2009. Åtgärder: Massor handlingsplaner i svenska, matematik, engelska, kompetensutveckling, ämnesdiskussioner, etc. Resultat: Ej uppnått. Resultatutvecklingen de tre senaste åren har stått stilla. Om vi däremot tittar på de tre åren före dem (så långt tillbaka som vi har resultat att tillgå) så har vi gjort ett rejält lyft men sedan har det stått still. Analys: Att det är svårt att ta nästa steg. Att vårt utvecklingsarbete kring arbetslagens val av innehåll och arbetsformer behöver ges mer tid. I slutändan handlar det om att kvaliteten på undervisningen måste förbättras det är bara så som elevernas lärande kan förstärkas och kunskaper fördjupas. Åtgärder: Vi fortsätter med full kraft att ta oss an uppgiften!. Bland annat ska vi arbeta fram gemensamma kontrollstationer i skolår 2 och 4, för att ge oss ytterligare redskap att följa elevernas utveckling. Viktigt att påpeka dock att det inte är nya prov vi vill införa, utan mer systematisk uppföljning som ska vägleda vårt fortsatta arbete med eleverna. Hälsa Vi har under en följd av år haft stort fokus runt denna fråga. Vi har under 2009 ej haft några nya mål för att utveckla det arbetet, utan fortsatt på den nivå vi uppnått. Se tidigare kvalitetsredovisningar. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Se bilaga. Bedömning och analys av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Resultatsammanställningen är omfattande och lite svåröverblickbar, delvis svårt att se några självklara mönster i. I fjolårets kvalitetsredovisning och analysen där lyfte vi fram svårigheten med att få fram tillförlitliga resultat, dvs. olika lärare bedömer olika. Det problemet kvarstår delvis. Vi har inför den här terminens nationella prov skapat en grupp som kommer att se över valda delar av rättningarna av nationella proven och se om de gör samma bedömningar som ansvariga lärare. Den gruppen kommer att ligga fast över åren, just med avsikt att få överensstämmelse i bedömningarna. Även vår tanke med systematiska, gemensamma kontrollstationer i svenska, matematik och engelska i skolår 2 och 4
har delvis det syftet att våra bedömningar ska spegla hela skolan och ej den enskilde läraren. Vi vill ändå lyfta fram några viktiga förändringar. I ämnena svenska och matematik ser vi förbättrade resultat i skolår 3 och 5 (vi ställer oss frågande till att våra nuvarande 6:or har sämre kunskaper än tidigare år. Se resonemang ovan.). I vissa avseenden är det till och med kraftfulla förbättringar! Ett annat tydligt mönster är att eleverna som läser efter kursplanen svenska klarar skolan mycket bra, medan många elever som läser efter kursplanen svenska som andraspråk har stora svårigheter att nå tillräckliga kunskaper. Vi behöver fortsätta arbetet med att förbättra vår undervisning att ha fokus på innehåll och arbetsformer. Där är de tidigare nämnda ämnesdiskussionerna vårt huvudsakliga verktyg för det. Målet är att när man går in i ett undervisningsrum ska man se att här är det en skola som har arbetat igenom vilket innehåll man ska ha och vilka arbetsformer som ger bästa möjliga lärande, en skola som bottnar djupt i frågor om kunskap och lärande. När man går in i nästa rum bredvid så känner man igen sig från det förra på den här skolan finns det en gemensam, genomtänkt röd tråd. Resultaten visar också tydligt att vår satsning på kompetensutveckling och förbättring av undervisningen avseende svenska som andraspråk är viktig och behöver fortsätta det är även fortsättningsvis vårt enskilt viktigaste kompetensutvecklingsområde. Åtgärder för förbättring 1. För att skapa bättre förutsättningar för lärande kommer vi till nästa läsår att parallellägga tre lektioner á 60 minuter varje vecka inom arbetslagen. Det ligger i linje med arbetslagens ämnesdiskussioner och ger möjlighet till mer flexibla lösningar för att nå alla elever. Ska bli spännande att följa! 2. Arbetslagen har fortsatt uppdraget att fortsätta svara på frågorna: Vad är kärnan i läsning, skrivning och matematik? Hur bedriver man, utifrån de svaren, den bästa, möjliga undervisningen? Hur kan vi förverkliga det? Alla berörda lärare deltar i diskussionerna och har inflytande över vad svaren blir. Undervisningen formas sedan av det gemensamma arbetet. 3. Arbetsron och tryggheten på skolan ska öka, skolkulturen ska stärkas. Arbetslagen har uppdraget att förstärka och utveckla det förebyggande arbetet för att skapa en än mer trygg skolmiljö. 4. Vårt arbete med och vår undervisning i svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt ska förbättras. Det berör frågor som kompetens, grupperingar, schemaläggning, etc.
Inför 2009 kommer skolan att satsa på följande områden Teoribildning och fördjupning i Vygotskijs tankar om lärande och kunskap Förstärkt trygghet och skolkultur Arbetslagsutveckling Svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt
FÖRSKOLEKLASSEN Förutsättningar Antal barn: 34 Personal: Två barnskötare (varav en med mycket fortbildning och kompetens kring bland annat språkutveckling), en tidigarelärare och en fritidspedagog. Lokaler: Förskoleklassen arbetar främst i två av skolans undervisningsrum i A- huset. De använder också lokaler i B-huset i samband med indelning i mindre grupper. Mål Att stärka varje barns förmåga till lek och samspel (självständighet, koncentration, samarbete och samspel) Att stärka varje barns förmåga till ansvar Att stärka varje barns språkliga utveckling Att stärka varje barns förmågor och grundläggande kunskaper angående att läsa, skriva och räkna Analys, bedömning och åtgärder Det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskoleklassen har förändrats och utvecklats mycket sett i ett femårsperspektiv. Idag är inriktningen att ge en stabil grund att stå på avseende läsa, skriva och räkna mycket mer framträdande. Det ska inte tolkas som att det har blivit traditionell skola av verksamheten, tvärtom är förskoleklassens arbete många gånger föredömligt och visar stor lyhördhet gentemot barnens olika mognadsnivåer och behov. Vi har idag en verksamhet som är tydligt strukturerad, med arbete i olika gruppkonstellationer och olika innehåll, och där vi arbetar mycket medvetet utifrån våra mål. Vi har idag en förskoleklassverksamhet som självklart kan utvecklas och förfinas det jobbar vi på hela tiden! men som vi i stort sett är mycket stolta över. Vi ska fortsätta att jobba efter och utveckla det koncept vi har idag!
FRITIDSHEMMET Förutsättningar Antal barn: 100 barn (fördelat på tre avdelningar: 45, 45 och 10) Personal: Fem barnskötare, två fritidspedagoger och en tidigarelärare Lokaler: Förskoleklassens lokaler i A-huset, lokaler i B-huset och samundervisningens fritids håller till i paviljongerna. Mål Att stärka varje barns förmåga till lek och samspel (självständighet, koncentration, samarbete och samspel) Att stärka varje barns förmåga till ansvar Stärka barnens relation till och vana med skog och natur Stärka barnens rörelse Analys, bedömning och åtgärder I förra årets kvalitetsredovisning stod det bland annat att vi inför 2009 skulle fortsätta utveckla våra grundläggande strukturer. Det handlar om att vi emellanåt haft hög personalomsättning och att det har skapat viss oreda i frågor om grundbemanning, vikarier, schemafrågor, etc. Det är centrala frågor för att få fritidsverksamheten att fungera. Där har vi idag en större stabilitet, men vi ser emellanåt att det är skört och att det vid frånvaro av personal kan uppstå stress i arbetet. Vi jobbar vidare med dessa grundpelare och går åt rätt håll. Vi har idag en verksamhet som - går till skogen varje vecka, - använder sig av skolans idrottssal för lek, idrott och rörelse, - pysslar och syr, - erbjuder fri lek, - är ute mycket, - bygger och skapar, - etc. Eddaskolans fritids har idag en godkänt fungerande verksamhet, med barn som trivs och fungerar, allt som oftast. Vi behöver utveckla ett större djup kring vad vi vill med vårt fritidshem. Frågor om innehåll (vad ska vi göra och varför), ansvar (vem gör vad) och utveckling (vart är vi på väg) behöver arbetas igenom och fördjupas.