1. KVALITETSREDOVISNING Läsåret 2010-2011 2. KUBIKSKOLAN i Helsingborg Grundskola skolår 6-9 Rektor Lars Dalesjö 3. Organisation och förutsättningar Nyckeltal med uppgifter från de senaste fyra läsåren finns redovisade i bilaga. Kubikskolan är en liten högstadieskola med matematisk/naturvetenskaplig profil. Vi är en friskola och är inne på vårt elfte verksamhetsår. Nytt för läsåret 10-11 är att vi även har en klass läsår 6. Vi har sammanlagt sju klasser med 20-22 elever per klass. Skolan har en stabil ekonomisk situation som bl a beror på att vi har en god sökbild och fulla klasser. Det lilla skolformatet ger oss en god överblick och en samlad bild av skolverksamhetens samtliga områden; kunskapsinhämtning, elevvård, pedagogiskt utvecklingsarbete, faktorer som påverkar hälsa och arbetsro, trygghet och trivsel. Vi har goda möjligheter att upptäcka och åtgärda brister hos individen. Skolan sätter snabbt in extra resurser åt elever som har svårt att nå målen. Kvaliteten på läromedel är hög, litteratur köps in regelbundet och vi fyller hela tiden på med nya titlar enstaka exemplar eller klassuppsättningar. Kubikskolan är en datortät skola. Eleverna får god datorvana vilket märks i den dagliga verksamheten. Eftersom skolan har en matematisk/naturvetenskaplig inriktning används skolans val bl a till algebrakurser och datakunskap. Periodvis nivågrupperas matematikundervisningen. Även engelskan förstärks, dock i mindre omfattning, genom att eleverna i nian kan välja att läsa antingen basengelska eller gymnasieengelska under en period. Vi har ingen speciell pedagogik eller metodik utan tror på en mångfald i pedagogiken. Vi har stor tilltro till att läraren är en viktig person i klassrummet i sin roll som inspiratör, coach, förebild, samtalspartner. Eleverna arbetar i regel i ett gruppsystem som förändras var tredje vecka ett sätt att stärka elevens förmåga att samarbeta med alla i klassen. Vi har välutbildad personal med hög ämneskompetens. Sjukfrånvaron är låg. Eftersom vi är en liten enhet med 19 pedagoger, varav en del arbetar deltid eller har tjänst på andra skolor, utgör vi bara ett enda arbetslag och träffas varannan vecka. Personalkonferensernas diskussioner och beslut protokollförs detaljerat, skickas via mail samma dag och det innebär att samtlig personal ständigt håller sig ajour med vad som händer i skolverksamheten. En viktig grundpelare i Kubikskolans filosofi är att även skolledningen undervisar och därmed har god insikt i svårigheter och problem som möter personal och elever. Nytt för läsåret 10/11 är att skolledningen har bestått av tre personer, i stället för som tidigare av två. Ansvarsfördelningen har varit enligt följande: Rektor har det övergripande ansvaret för verksamhet, ekonomi, pedagogik, elevvård och personal.
Biträdande rektor 1 har ansvar för skolans ekonomi, schemaläggning, läsårsplanering, fortbildning och elevintagning. Biträdande rektor 2 har särskilt ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet, utvärderingar samt sammanställer kvalitetsredovisningen. Under året har vi hyrt träslöjdssal av Ringstorpsskolan, idrottssal av Fredriksdalsskolan men vi har också haft en del idrott i olika idrottslokaler i Helsingborg. Vi har två egna laborationssalar och en hemkunskapssal. Vi har en utmärkt utemiljö där eleverna gärna vistas runt pingisbordet, på fotbolls-, basketoch landhockeyplanerna eller bara umgås med varandra på vår skolgård. Eleverna på Kubikskolan kommer från många olika miljöer och vi har en etnisk och socioekonomisk bredd i klasserna. 28 % har annat modersmål än svenska. Samtliga elever talar svenska utan problem eftersom de flesta är födda i landet. Pojkarna utgjorde under lå 10/11 65 % av elevunderlaget. Eftersom det enbart är anmälningsdatum och syskonförtur som avgör vem som tas in på skolan kan vi inte påverka könsfördelningen. Många elever har cykelavstånd till skolan men vi har också elever från orter utanför Helsingborg. 4. Systematiskt kvalitetsarbete Samtlig personal inklusive skolledning, alla elever och föräldrar bidrar med underlag till kvalitetsredovisningen. Personalkonferensen varannan vecka innehåller punkter där Kubikskolans kvalitet är i fokus på olika sätt; samtal, diskussioner, förslag på åtgärder, enkäter etc. Fasta punkter på dagordningen är frågor som behandlar elevärenden, arbetsmiljö, kunskapsutveckling och likabehandling. Personalen utvärderar läsårets lokala mål i slutet av vårterminen och föreslår nya inför kommande läsår. Föräldrarna har synpunkter på skolans verksamhet vid fyra tillfällen per läsår i samband med utvecklingssamtalen och föräldramötena. De här utvärderingarna fokuserar på skolans prioriterade läsårsmål och på mål i likabehandlingsplanen. De genomförs mestadels som anonyma enkäter men också i samtalsform och ibland i små grupper där man tillsammans formulerar sina svar. Oftast får föräldrarna feedback i form av sammanställningar som skickas hem. Under lå 10/11 har eleverna i åttan och deras föräldrar deltagit i den attitydundersökning som kommunen har genomfört. Klassföreståndarna lyfter regelbundet fram skolans mål och i samtal eller loggboksform ger eleverna sina synpunkter. Enstaka upplevelser; utflykter, idrottsdagar, temadagar utvärderas regelbundet och ofta med fokus på stämningar eller relationer inom den lilla grupp som utgjort en tillfällig arbetsenhet. Klassråd, elevråd, kamratstödjare bidrar också med kunskaper som ger indikation på skolans kvalitet. Anonyma enkäter med samma frågeställningar som föräldrarna fått är återkommande rutin för eleverna. Undervisande lärare har i sitt uppdrag att regelbundet utvärdera sitt arbete med eleverna. Det handlar om klassrumsklimatet, relationer, undervisningens kvalitet, inlärningsaspekter, elevinflytande. Många använder loggboken som
kommunikationsmedel med eleverna. Det ger en god möjlighet att ge personlig respons tillbaka till varje individ. Ibland vill man åstadkomma en mer anonym situation och då besvarar eleverna frågeställningar utan att ange sina namn. Även här är det intressant för eleverna att få feedback där läraren har sammanställt vad klassen tycker. Skolledningen genomför klassrumsobservationer, då samspelet mellan lärare elev och elev-elev studeras. Fokus vid dessa tillfällen läggs oftast på lärande och miljö. Är elever och personal engagerade i arbetet? Har vi på skolan en lugn och trygg inlärningsmiljö? Behandlar vi varandra väl? Resultaten av utvärderingar vi gör redovisas på personalkonferenserna. I de fall vi upptäcker svagheter och brister i vår verksamhet diskuterar vi tillsammans lämpliga åtgärder. Det kan handla om omedelbara konkreta insatser, stödundervisning, samtal i klassråden, ökad vuxennärvaro under raster, idéer om ökat elevinflytande etc. Mer långsiktiga åtgärder kan vara att t ex arbeta fram metoder för att eleven ska förstå mål och hitta strategier för effektiv inlärning, fortbildning för personalen på olika områden, idéer om nya mål inför kommande läsår. 5. Åtgärder för utveckling enligt föregående läsårs kvalitetsredovisning I förra läsårets kvalitetsrapport konstaterade vi att vi behövde hjälpa eleverna att se och förstå de mål skolan har, hur man arbetar och utvecklas på vägen till sina mål. Vi beslöt att arbeta med tydliga pedagogiska planeringar, utveckla vårt arbete med matriser. Vi fortbildade oss på områden som berör betygsssättning genom att bli tydligare med begreppen formativ och summativ bedömning. Vi ville ge både elever och föräldrar en tydligare information om elevens utvecklingsnivå. Vi poängterade portfolions betydelse för att följa kunskapsutvecklingen. Vi beslöt införa intranät som kommunikationsmedel till hemmen. Att bibehålla en trygg och positiv skolmiljö och att fokusera på effektiv inlärning blev också viktiga inslag inför 10/11. Prioriterade mål inför läsår 10/11: ELEVDEMOKRATI Vi fördjupar vår kunskap om skolans kursplaner, betygskriterier och lokala pedagogiska planeringar Vi ökar vår delaktighet i undervisningen; innehåll, planering, redovisningsformer, utvärdering och självutvärdering av de mål vi satt upp LÄRANDE Vi har ett klassrumsklimat där vi lär oss och uppmuntrar varandra Vi arbetar effektivt under lektionerna, tidsplanerar och sköter vår läxläsning Vi kommer i tid och är väl förberedda till lektionerna Vi tränar på att använda olika studietekniska strategier
MILJÖ Vi skapar en trygg och positiv skolmiljö Vi har en vänlig attityd mot varandra och använder ett trevligt språk Vi hjälps åt att hålla rent och snyggt både ute och inne Vi följer skolans regler och policy 6. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Kubikskolans måluppfyllelse är hög på många områden. Vi jämför oss hela tiden med tidigare resultat, med andra skolors resultat, med egna nya mål vi sätter upp. Vi försöker sätta prioriterade mål som är möjliga att utvärdera. Det är lätt att göra statistik på enkla frågor men vi har oftast, i våra enkäter, möjlighet att ge öppna svar och där får vi ovärderlig information om enskilda situationer. Vi vet att sjuorna upplevde en bra skolstart. Föräldrarna konstaterade att det är positivt, spännande, utflykten för hela skolan till Hallands Väderö mycket uppskattad, glad för lärarna, bra uppstart, ordning och reda, alla månar om varandra, trivdes från första dagen, bra sammanhållning, lugnt. Åttornas föräldrar fick i samband med föräldramötet på hösten besvara enkätfrågor som handlade om trygghet, ev otrygga situationer, trivsel, språkbruk, korrekt behandlade av personalen. Vi använde en femgradig skala där ett var lägst och fem högst. 30 svar kom in. Trygghet 4 8 5 22 Trivsel 4 8 5 22 Korrekt behandlade 4 10 5 20 Några föräldrar skrev att eleverna ibland känt otrygghet i samband med vägen till idrotten och att man upplever att elevernas språkbruk gentemot varandra generellt är bra med vissa undantag. Föräldrarna uttrycker till 99 % att man är nöjd med skolan. I samband med höstens utvecklingssamtal fick föräldrarna ge sin uppfattning om de verktyg ( portfolio, lärarbedömningar, matriser) vi har för att informera dem om elevens studieprestationer är tillräckliga. 123 svar Ja svarar 96 föräldrar Nej svarar 18 föräldrar På frågan om den totala informationen de får om eleverna är bra utformad svarar de på en fyrgradig skala: 1 2 3 4 5 47 69 Eleverna (140 svar) har fått utvärdera i en fyrgradig skala följande frågeställningar: a) Jag har en god uppfattning om skolans kursplaner, lokala pedagogiska planeringar 1 2 3 4 2 28 84 26
b) Jag har god insikt i vilka kriterier, mål som gäller och var jag själv befinner mig nu 1 2 3 4 21 79 37 c) Jag känner att jag får vara med och planera undervisningen 1 2 3 4 13 20 48 66 d) Jag får vara med och utvärdera undervisningen 1 2 3 4 5 20 46 70 I löpande text har eleverna förtydligat sina svar och vi kan utläsa att de med hjälp av matriser får bedömningar i många ämnen framför allt i NO, en, sv, SO, ma. Man kan också se en tydlig progression; niorna har högre siffror, känner sig alltså mer involverade och informerade än t ex sexorna. Samtliga föräldrar fick i samband med föräldramötena på vårterminen svara på om de upplever att de har det inflytande de vill ha över verksamheten. 89 svar kom in. Ja 76 svar Ja/Nej 4 Nej 10 Föräldrarna fick också i vanlig ordning skriva fritt. Vi saxar ur svaren de mest frekventa: -Mer info -Info via intranät -Tycker ni är bra på det här, klarar det mkt bra -Veckobrev?! -Bättre, datorskriven info inför utvecklingssamtalet -Oro inför framtiden (Fredriksdal) Fortsätt ni att med entusiasm leda skolan och kommunicera med eleverna och föräldrarna så är det bra nog! Föräldrar och åttor har deltagit i den attitydundersökning som kommunen gjort på samtliga skolor. 27 föräldrar av 41 och 37 elever av 41 deltog på Kubikskolan. Skalan är femgradig. Så här ser Kubikskolans resultat ut jämfört med det totala resultatet i kommunen: Totalt (fristående och Kubikkommunala skolor) skolan Föräldrar Trygghet, trivsel 4,20 4,48 Engagemang, 4,28 4,35 bemötande Delaktighet, 3,88 4,06 inflytande Lärande 3,92 4,38 Hälsa, miljö 3,53 3,66 Allmänt 3,79 4,35 Svarsfrekvens 37 % 66 %
Elever Trygghet, trivsel 4,31 4,82 Engagemang, 4,18 4,46 bemötande Delaktighet, 3,90 4,15 inflytande Lärande 3,90 4,16 Hälsa, miljö 3,26 3,49 Allmänt 3,79 4,64 Svarsfrekvens 72 % 90 % En liknande heltäckande undersökning som den kommunens gjorde vi med samtliga elever. Total 140 svar. Där ser vi våra starka sidor ( trivsel, trygghet, förtroende för våra lärare, inflytande, utvecklingssamtal, formulerar egna mål, känner till skolans mål, får den hjälp jag behöver, kunniga lärare som ger mig utmaningar, varierat arbetssätt, når bra resultat, lärarna mäter mina kunskaper bra, kan rekommendera kompisar att börja på skolan, nöjd med min skola) Våra svaga sidor, där eleverna svarat med 1 eller 2 på en femgradig skala är skolmaten (57 elever), stress (20 elever), min IUP styr mitt arbete (10 elever), Några treor finner vi också på områdena planera mitt arbete, skolarbetet gör mig nyfiken och ger mig lust att lära, arbetsro, lärarna utgår från vad jag som elev kan, sportaktiviteter på rasterna Det är inspirerande att läsa de positiva kommentarer som föräldrar och elever ger i de öppna svaren. Få har negativa synpunkter. Vi har ett internt praosystem där eleverna får hjälpa till med att vara klassrumsoch matsalsansvariga två veckor i taget. De flesta gör sitt jobb utan knot. En del behöver påminnas om uppgiften! Personalens upplevelse av de punkter som handlar om att komma väl förberedd till lektioner, läxläsning, lektionseffektivitet är att vi har en mycket stor grupp ambitiösa, målmedvetna och samarbetsvilliga elever som sätter sina mål högt och kämpar för att nå dem. När vi får kontakt med f d elever kan vi konstatera att de är mycket nöjda med sin tid på Kubikskolan och den kunskap de bär med sig. Vi känner till under vilka lektioner det är studiero och var vi måste förbättra situationen. Vi vet att vi måste arbeta med elevernas språkbruk även om majoriteten av våra elever har ett vårdat språk och en omtänksam attityd. 7. Normer och värden Kubikskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har följande övergripande vision: På Kubikskolan ska varje elev uppleva trygghet, ömsesidig respekt och studiero. Ingen form av kränkande behandling ska förekomma. Vi har under några läsår brutit ner målen i tre delar:
Vi behandlar varandra så som vi själva vill bli behandlade Vi hjälps alla åt att skapa och bibehålla en trevlig miljö Vi känner oss trygga i skolan Under läsåret 10/11 var följande formuleringar i fokus: Ingen ska utsättas för verbala tillmälen Ingen ska behöva utsättas för social utfrysning Vid samtal med eleverna lå 10/11 framgår att det finns vissa miljöer på skolan där man ibland kan känna sig otrygg; vägen till idrotten på grannskolan, korridorer, vid elevskåpen, raster. De flesta elever känner sig mycket trygga och har flera lärare de kan anförtro sig åt. Eleverna konstaterar att de punkter i Likabehandlingsplanen som handlar om kön och sexuell läggning är områden vi behöver arbeta med. Då handlar det mest om språk och attityder mellan eleverna. Vissa elever använder t ex könsord som tillmälen både allmänt och riktat. 68 elever ur sjuan och åttan besvarade följande frågeställningar under vårterminen: Hur ska en bra skola vara? Har vi några kungar och drottningar på skolan? Förekommer det trakasserier via mobilerna eller nätet? Blir någon utfryst? Vilka trista ord/verbala tillmälen flyger i luften? Hur trygg är du på en skala från 1 till 5? Eleverna fick formulera sig fritt kring vad som gör en skola bra. Mest tyngd lägger eleverna på bra, roliga, erfarna och utbildade lärare, ingen mobbing, trygghet och bra sammanhållning i klasserna. Eleverna konstaterar att vi inte har några kungar och drottningar men det finns några elever som är stöddiga. Inte heller har vi trakasserier via mobilerna eller nätet även om någon elev skriver att det finns de som är modigare bakom skärmen När eleverna ska beskriva om det finns någon som blir utfryst är det tydliga nej utom i några fall där man skriver att det nog finns någon i en annan klass. När eleverna ska ange vilka trista ord/verbala tillmälen som flyger i luften finns det ett förbluffande stort antal varianter på könsord, svordomar och några nedsättande uttryck om tjejer. Eleverna är rörande överens om att det mesta är på skoj och inte förekommer under lektionerna men här finns det en hel del att arbeta med nästa läsår. Slutligen fick eleverna ange på en femgradig skala hur det stod till med tryggheten. Så här fördelade sig svaren: 1 2 3 4 5 1 5 21 41 Hur ska vi förändra situationen och nå målen? Biträdande rektor har en lektion i varje klass både hösttermin och vårtermin då eleverna får samtala, diskutera och göra en skriftlig reflektion.
Klassföreståndartiden används till samtal om likabehandling enligt en plan som alla klasser följer. Vaktande lärare vinnlägger sig om att skapa god kontakt genom närvaro och samtal. Vi äter alla tillsammans i gemensam matsal. Kontakt tas på rektorsnivå med grannskolan. Vi har under en period under läsåret intensifierat vakthållningen i våra korridorer och när eleverna passerat vår grannskola på väg till idrotten. Vi har i samband med friskvårdsdagarna i vecka 40 använt ett material om ungdomars självkänsla och självförtroende. Vi har på Kubikskolan ett ständigt pågående förebyggande arbete vilket framgår av Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling. 8. Utveckling och lärande/kunskaper När vi upptäcker att en elev kan ha svårt att nå målen för godkänt i svenska, engelska eller matematik varnas eleven och en åtgärdsplan upprättas. I åtgärdsprogrammet anges detaljerat vad skolan ska göra och vad eleven och hemmet kan bidra med. Vi sätter in stödåtgärder i form av fler lektioner för de elever som ligger i riskzonen. När det gäller andra ämnen än sv/eng/ma där eleven inte når målen måste även där undervisande lärare skriva ner en plan för hur eleven kan nå måluppfyllelsen. Undervisande lärare kan många gånger inom klassens ram ge eleven annat material eller hjälpa eleven planera mera framgångsrikt. Mentor, elev och föräldrar diskuterar problemen, skriver mål och tidsplan under utvecklingssamtalet och följer upp elevens utveckling vid nästa samtal. Under läsåret som gått har vi inte haft elever i behov av särskilt stöd till den grad att inte Kubikskolan har mött deras behov. Vi upplever inte att elever med annat modersmål än svenska når sämre resultat. Vi har inga nyanlända elever utan alla behärskar svenska bra. Vi har under läsåret konstaterat att någon elev bör läsa enligt kursplan svenska två. 43 av våra elever är berättigade till modersmålsundervining men bara 30 har begärt undervisning i sitt modersmål. Kubikskolan har fler pojkar än flickor i klasserna. Under innevarande läsår utgör pojkarna 65 %. Eftersom vi tar in elever utifrån anmälningsdatum och syskonförtur kan vi inte påverka procentsatserna. Vi upplever en god balans mellan pojkars och flickors engagemang i klassrumssituationen. Arbetet med hälsa och livsstil pågår hela tiden och de naturorienterande ämnena, idrott och hemkunskap tar ett stort ansvar här. I oktober hade vi två friskvårdsdagar med ett varierat program med nyttig frukost, uteaktivitet, sport och föreläsningar. Hälsodagarna är ett återkommande inslag i Kubikskolan. Vi har en vardagstillvaro med mycket utelek/sport. Eleverna tillbringar många längre raster utomhus. Runt pingisborden är trängseln stor. Fotbollsplanen utnyttjas regelbundet precis som basketplanen och landhockeyplanen. Under större delen av året kunde eleverna köpa frukt till självkostnadspris. Åttor och nior lagar sin egen mat en gång i veckan under hemkunskapslektionerna vilket höjer kvaliteten på både mat och måltidsgemenskap. I våra ordningsregler står det att vi är en rökfri skola vilket vi också lever upp till. Vi har läsk- och godisförbud på skolan.
9. Ansvar och inflytande för elever Vi är en liten skola med ständigt öppen dörr in till personalrummet och eleverna har tillgång till personalen under hela skoldagen vilket underlättar kommunikation och dialog. Ett av de prioriterade målen under läsåret handlar om elevinflytande och är formulerat så här: Vi ökar vår delaktighet i undervisningen; innehåll, planering, redovisningsformer, utvärdering och självutvärdering av de mål vi satt upp Kubikskolans olika elevgrupper såsom miljöråd, kamratstödjare, elevråd deltar i ett kontinuerligt arbete och påverkar skolan med förslag, idéer och ansvarstagande. Klassråden som är schemalagda en gång i veckan spelar en stor roll i arbetet med elevdemokrati. Klassföreståndaren lyfter målen och lyssnar in elevernas synpunkter. Här kan eleverna komma med synpunkter, kritik, ge förslag på förbättringar. Undervisande lärare har i uppdrag att flera gånger per läsår via loggbok eller på annat sätt ge eleverna en chans att påverka undervisningen med sina idéer. En ständig dialog mellan lärare och elever pågår när det gäller planering, arbetsbörda, lektionsinnehåll, provtillfällen. Eleverna tränas i utvärdering av både egna insatser, kursinnehåll och lektionsupplägg. Här följer några exempel på frågor som eleverna besvarat under innevarande läsår: -Hur ska vi arbeta med nästa kapitel? -Vad vill du ändra på? -Åsikter om provet? -Vad har du lärt dig? -Beskriv stämningen i klassrummet. -Plus och minus med undervisningen. -Jag har lärt mig mycket/lite därför att Årets nior fick sammanfatta sina upplevelser av möjligheterna att påverka, utvärdera och planera sitt arbete. De upplever att de påverkar sin skolvardag, att de ofta får utvärdera men att det ibland inte blir någon förändring. De upplever en press på att prestera men de säger att pressen lägger de ofta på sig själva. De vill när det kommer till kritan inte sänka ribban 10. Samverkan med hemmet Under läsåret som gått har föräldrarådet träffats några gånger. Rådet är en informell grupp som snabbt kan kallas in vid behov. Varje klass har sina föräldrarepresentanter i rådet. Skolledningen bokar in ett par träffar i läsårsplaneringen. Föräldrarådet önskade inför läsåret att vi införde åhörarveckor då man kan komma oanmäld och vara med om olika lektioner. Vi hade en vecka på hösten och en på våren. Vi kan konstatera att traditionen måste fortsätta och bli mera etablerad i föräldrarnas medvetande. Vår målsättning att träffa alla föräldrar minst fyra gånger per år når vi inte. Även om våra föräldramöten är välbesökta så kommer inte alla. Protokoll som skickas ut hjälper dock till att hålla samtliga föräldrar informerade. Däremot händer det nästan aldrig att vi inte har full uppslutning till utvecklingssamtalen. I elevernas
IUP finns en kolumn där föräldrar kan ge synpunkter, ställa frågor till undervisande lärare en möjlighet som en del föräldrar tar vara på. 11. Samverkan (övergångar, samhällsliv, näringsliv, internationellt) Vi tar emot elever från en mängd skolor och har alltid upplevt att vi fått den information vi behöver av avlämnande skola. Vi skickar våra elever vidare till en mängd olika gymnasieskolor och tar alltid del av de studiebesök som erbjuds via kommunen. Några av våra elever väljer förstås fristående gymnasieskolor och även här fungerar kontakten bra. Få av våra elever byter gymnasieskola när de väl börjat och det tar vi som tecken på att de är välinformerade och hamnar rätt. Eleverna har på Kubikskolan prao vid två olika tillfällen; en vecka i åttan och en i nian. Eleverna får själva med föräldrars hjälp ordna sina praoplatser och hittills har det systemet fungerat. Vi har som skola inte speciella kontakter med näringslivet och har inte heller ägnat tid åt att odla internationella kontakter. 12. Bedömning och betyg Flertalet elever når goda studieresultat vilket avspeglar sig i de nationella proven och slutbetygen läsår nio. Nationella prov Slutbetyg i ämnet G VG MVG G VG MVG Matematik 9 23 10 8 23 11 Engelska 3 26 15 6 23 15 Svenska 7 22 14 8 22 14 Kemi 11 21 8 10 22 10 Två elever lyckades inte nå målen för godkänt i matematik varken i det nationella provet eller i slutbetyg. Båda eleverna deltog i sommarskolans undervisning och fick därmed godkänt i matematik. En elev lyckades inte nå godkänt i det nationella provet i kemi och två elever nådde inte målen för godkänt i kemi i slutbetyget. För övrigt har vi enstaka elever som inte lyckades nå godkänt i främmande språk och en elev som misslyckades med sex ämnen men som klarade gymnasiebehörighet i kärnämnena. Många elever når mycket goda studieresultat. Vi tror att bidragande orsaker till goda resultat är att klasserna är små, att personalen är synnerligen engagerad, att föräldrarna är mycket intresserade av skolan och kunskapsinhämtningen. Vi strävar efter att skapa lugn, ro och trygghet i inlärningsmiljön. En känsla av att det är positivt att utvecklas och lära sig finns i klasserna och eleverna drar varandra med sig i sin strävan att nå högt ställda mål. Erfarenheten från läsårets studieresultat lär oss också att det är av största vikt att tidigt se brister, att skapa åtgärdsprogram i samtliga ämnen och att ha tät kontakt mellan mentor och hemmet när brister har upptäckts. 13. Åtgärder för utveckling Vi utvecklar och förändrar våra prioriterade mål.
Vårt viktigaste uppdrag är att ge eleverna goda kunskaper i samtliga ämnen. Vi har under vårterminen vidareutbildat oss som personal i hur man tydliggör allmänt och i detalj mål för eleverna, hur man arbetar och utvecklas på vägen till sina mål. Vi arbetar med tydliga pedagogiska planeringar. Vi har arbetat med att informera eleverna genom alltmer utvecklade matriser. Vi fortbildar oss på områden som berör betygssättning i form av formativ och summativ bedömning. Vi får en alltmer tydlig information till elever och föräldrar. Vi poängterar portfolions betydelse för att följa kunskapsutvecklingen. Vi ger eleverna instrument för att delta mer aktivt i planering, utvärdering och självutvärdering. Vi har under läsåret startat vårt intranät där elever och föräldrar får fortlöpande information kring arbetet i skolan och vi har också investerat i interaktiva tavlor i flera klassrum. Eftersom den nya läroplanen ska gälla fr o m läsåret 11/12 för läsår 6 8 har vi under en del studiedagar forbildat oss på kursinnehåll och nytt betygssystem. Denna fortbildning fortsätter under kommande läsår. Under läsåret 11/12 kommer följande mål att prioriteras: ELEVDEMOKRATI LÄRANDE Vi ökar vår delaktighet i undervisningen; innehåll, planering, redovisningsformer, utvärdering och självutvärdering av de mål vi satt upp Vi arbetar effektivt under lektionerna, tidsplanerar och sköter vår läxläsning Vi kommer väl förberedda till lektionerna MILJÖ Vi skapar en trygg och positiv miljö Vi har en vänlig attityd mot varandra och använder ett trevligt språk Vi hjälps åt att hålla rent och snyggt både ute och inne 14. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Lars Dalesjö, rektor Kubikskolan
Bilaga till grundskolans kvalitetsredovisning Skolans namn: Kubikskolan Nyckeltal 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 Antal elever skolår 7-9 st 125 125 128 130 Andel pojkar skolår 7-9 % 51 55 60 66 Andel elever med annat % 20 27 26 30 modersmål än svenska skolår 7-9 Antal St 9,4 9,1 9,1 8,6 pedagogtjänster/100 elever skolår 7-9 Antal anmälningar och utredningar som behandlats enligt likabehandlingsplanen St 0/0 0/0 0/0 0/0 Nyckeltal 2010/2011 Antal elever skolår 6 st 22 Andel pojkar skolår 6 % 60 Andel elever med annat modersmål än svenska skolår 6 % 18 Resultatmått 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 Antal elever skolår 9 St 41 40 42 44 Andel elever som nått % 90,2 95 95,2 95 målen i matematik nationella prov skolår 9 Andel elever som nått % 100 100 97,6 100 målen i svenska nationella prov skolår 9 Andel elever som nått % 100 100 100 100 målen i engelska nationella prov skolår 9 Andel elever som nått % 90,2 95 93 95 målen i nationella prov skolår 9 (totalt) Andel elever med % 95,1 97,5 97,6 100* behörighet till nationellt program gymnasieskolan Andel elever med % 80,5 92,5 85,7 86 fullständiga betyg från skolår 9 Skolans genomsnittliga Antal 240 259 233 247 meritvärde från skolår 9 poäng *De två elever som inte fick godkänt i matematik gick sommarskolan och fick godkänt där.