Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem
Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten, hem och samhälle. Som förebilder för barn och ungdomar ska vi sträva efter att skapa social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs först och främst i hemmet, men förskolan/fritidshemmet ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Samarbetet måste därför ske med hemmet och vid behov med andra myndigheter. Varje barn har rätt att få utvecklas, känna glädje och få uppleva den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter i enlighet med artikel 6 i barnkonventionen (barns rätt till liv och utveckling). I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Förskolor och skolor fick då en skärpt skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkningar av barn och elever. Detta finns även att läsa under artikel 2 i barnkonventionen (alla barns lika rätt). Diskriminering kallas det om barnet utsätts för kränkning kopplat till dess kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller trosuppfattning. Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker barnets värdighet, men som saknar koppling till diskrimineringsgrunderna. Varje verksamhet har en likabehandlingsplan för att förhindra att kränkningar sker. Planens innehåll ska utgå från barngruppen och revideras varje år. I år kommer alla förskolor i kommunen att arbeta med FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi på Borgviks förskola och fritidshem ska arbeta för att barnen ska 1
få viss kännedom om sina rättigheter. Personalen ska bli insatt i barnkonventionen och integrera den i den dagliga verksamheten. Vi kommer i övrigt att fortsätta att arbeta för att motverka kränkningar och diskriminering. En viktig utgångspunkt är, att den som uppger sig ha blivit kränkt alltid måste tas på allvar. För att se vad som behöver åtgärdas i vår verksamhet har vi gjort och kommer kontinuerligt att göra en kartläggning av verksamheten. Vi observerar och går sedan igenom vår miljö rum för rum och även utomhus för att se vilka platser och situationer som behöver åtgärdas. 2
Verksamhetsbeskrivning Vår verksamhet består av en förskoleverksamhet med 7 barn i åldrarna 1-4 år samt en fritidsverksamhet med 20 skolbarn i åldrarna 6-12 år. På förskolan arbetar två förskollärare och på fritidshemmet arbetar en fritidspedagog. 1. Vision för Borgviks förskola och fritidshem Borgviks förskola och fritidshem ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och ingen blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. På förskolan har vi ett pågående arbete enligt läroplanens normer och värden samt Konventionen om barnets rättigheter. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö 98, reviderad 2010) 2. Mål för läsåret 2013/2014 Personalen ska få bättre kännedom om barnkonventionen och arbeta för att den är integrerad i verksamheten med fokus på de fyra grundprinciperna: Alla barns lika rätt (2), Barnets bästa (3), Rätt till liv och utveckling (6), Alla barns rätt att komma till tals (12). Vi ska arbeta för att barnen känner till barnkonventionen och får veta vilka rättigheter de har. Alla ska känna glädje och trygghet på vår förskola/fritidshem. Föräldrarna ska känna sig trygga i att lämna sina barn på förskolan/fritids. Vi ska arbeta långsiktigt och aktivt för att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling. 3
Vid fall av diskriminering eller annan kränkande behandling ska vi ta tag i problemet och åtgärda det snarast. Barns inflytande Vi på Borgviks förskola och fritidshem strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Vi ska göra en kartläggning av miljön för att upptäcka var det kan förekomma konflikter och kränkningar. 4
3. Åtgärder under läsåret Vi vuxna ska vara positiva förebilder för barnen och lägga grunden samt stärka deras identitet, självkänsla och självförtroende. Vårt förhållningssätt mot barnen präglas av våra gemensamma riktlinjer. Diskriminering eller annan kränkande behandling uppmärksammas direkt. Personalen informerar varandra om vad som hänt och hur man agerat. Berörda föräldrar informeras om incidenter uppkommer. En dialog förs med föräldrarna om arbetet mot kränkande behandling. Verksamheten ska präglas av omsorg om individen och syfta till att utveckla barnens förmåga till empati och omtanke. Personalen uppmuntrar positivt beteende. Verksamheten ska också visa öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattning och levnadssätt. Varje barn ska få sina behov respekterade och tillgodosedda och få uppleva sitt eget värde. Pedagogerna är närvarande i barnens lek både utomhus och inomhus. Barnen får sätta sig på sina platser direkt när vi ska äta för att undvika konflikter i kösituationer. Dagar då det uppstått flera konflikter kan barnen få gå en i taget för att hämta sig mat för att slippa trängas vid buffén. En pedagog följer med barnen ut direkt när de är klädda för att slippa konflikter. Barnen får säga hej och hejdå till de barn och föräldrar som kommer/går hem, men inte uppehållas i hallen hela hämtnings-/lämningsstunden för att familjen ska få klä på sig och komma hem i lugn och ro utan konflikter och frågor. 5
4. Vårt förebyggande arbete Arbetet med Normer och värden och grundprinciperna i barnkonventionen i vår verksamhetsplan (Barnkonventionen i en låda, Unicef). Drama och värderingsövningar T.ex. heta stolen och fyra hörn. Sagor rim ramsor. Dagliga samtal och diskussioner. Barnobservationer och intervjuer. Konflikthantering och problemlösning. Ser vi en kränkande handling går vi in och avbryter direkt. Gruppstärkande aktiviteter och lekar. Vad händer i leken? Vem blir vald? Får alla vara med och leka? I övrigt se avsnittet normer och värden i vår lokala arbetsplan. 5. Uppföljning Hur går vi vidare? Uppmärksamma och samtala med barnen om saker som skett. Använda oss av hur-frågor ; Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre kände sig? Dokumentera vilka insatser som gjorts. Föräldrasamtal. Extra stöd begärs vid behov. 6. Metod och ansvar Bilaga 1; kartläggning av verksamheten. All personal har ansvar för att målet för läsåret uppnås. 6
Tillsammans blir vi starkare. Om förskolan/fritids tillsammans med hemmet tar avstånd från kränkande behandling har detta positiv inverkan på barnen. Prata gärna med ditt barn om mobbning. Är något barn utsatt? Är någon ensam? Ta kontakt med personalen om behov finns. Vi måste alla hjälpas åt att skapa en miljö där alla trivs och har det bra. 7
Bilaga 1 Kartläggning Likabehandlingsplan 2013 Dans och drama rum Här kan det ibland utspela sig lekar där det finns en tydlig åldershierarki. T ex dansskola där de äldsta barnen är lärare och visar hur de yngre ska göra. De yngre kan få tillsägelser då de inte gör som de äldre sagt. Ibland har det även förekommit priser och bedömningar, men där har vi pedagoger sagt stopp. Matsal Då vi ska ta oss mat blir det ofta konflikter i kön fram till tallrikarna och maten. Det är även tävling om vem som kommer först fram då vi går från bordet för att hämta mat. En lösning på detta kan vara att pedagogerna låter ett barn i taget hämta sig mat. Ateljé Här kan barnen lägga mycket fokus på att man ska prestera något bra. Här finns ofta många närvarande vuxna. Konflikter kan uppstå bland annat när det gäller sittplatser. Vi kommer att fortsätta med närvarande vuxna i ateljén. Findus rummet Rummet har vi som ett lugnt rum. Där vi kan läsa böcker och några barn sover där på vilan. Vi har speglar på väggarna som förvränger ansiktet samt lite utforskande material som flaskor fyllda med olika innehåll. Ibland vill barnen ha dörren stängd för att få vara ifred. Vi har en krok på dörren för att den ska kunna stå öppen, för att personalen ska ha uppsikt så att inga kränkningar sker. Byggrummet Är för tillfället under förändring. Rummet har använts för bygg och konstruktion med t ex lego och kaplastavar. De konflikter som sker här inne handlar mycket om att någon rasar andra barns byggen eller bygger på någons lego t.ex. Därför försöker vi att närvara så mycket som möjligt i barnens lek för att kunna förklara och stötta barnen i de sociala situationerna. Ute Lekstugan är en plats där det kan bli många konflikter. Vi försöker att ha dörren till lekstugan öppen för att en vuxen ska kunna stoppa kränkningar och stötta barnen i samspelet.