Sammanfattning formler och begrepp, första delen av två



Relevanta dokument
Prognoser

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte!

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Kompletterande kurslitteratur om serier

KURV- OCH YTAPPROXIMATION MED POLYNOM

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Statistik och epidemiologi T5

LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar.

Lösningsförslag till tentamen i 732G71 Statistik B,

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet Passagesannolikheter Passagetider...

Tentamen i Eleffektsystem 2C poäng

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

0 Testvariabel t, x s n. Lite historia om t-testett. testet. Ett stickprov: Hur räknar r. testet. ett stickprov

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) a) 17 b) a) 6 b) 0 12 a) 24 b) Tal

Kylvätska, tappa ur och fylla på

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker

Fyra typer av förstärkare

( ) ( ) Kap Kolligativa egenskaper + fasjämvikter för 2-komponentsystem 5B.2/5.5 Kolligativa egenskaper R T

Centrala gränsvärdessatsen

Tentamen i 2B1111 Termodynamik och Vågrörelselära för Mikroelektronik

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Sifos Telefonbuss 2003

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp,

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

P (A) = k A P (A ) = 1 P (A) P (A B) P (B) P (M i ) = 1 P (A) P (X = k) = p X (k) p X (k) = 1 P (A B) p X (k)

8-1 Formler och uttryck. Namn:.

2 Laboration 2. Positionsmätning

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 4

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6

Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

Åtgärder för skadefri nedströmspassage - Vad vi vet och inte vet. Olle Calles Karlstads universitet

Virkade raggsockor By: Pratamedrut

Multiplikationsprincipen

Arturo Art Systems Tel Website Stockholm - Sweden

Tentamen i matematisk statistik

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering DUGGA 2

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med

001 Tekniska byråns information. Värmefrån ventiler. Inom alla områden av såväl nyprojektering som ombyggnad och drift av redan byggda hus riktas inom

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Problemet löd: Är det möjligt att på en sfär färga varje punkt på ett sådant sätt att:

Modellering och prediktion av tidsserier gällande sjukförmåner inom socialförsäkringen

T Allmänheten om förslag till förändrad a-kassa (14-20/ )

Gaussiska primtal. Christer Kiselman. Institut Mittag-Leffler & Uppsala universitet

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

Mätdatum (nr 1 9) resp ((nr 10 12)

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

NUMERISK VÄRDERING AV AMERIKANSKA OPTIONER

Variansberäkningar KPI

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan den 27:e augusti.

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 1 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

En jämförande studie av GLM, Jungs metod och Tweedie-modell för premiesättning av multiplikativ tariff.

Utveckling av metod och prototyp för detektering av lastförskjutning

S T A T I S T I K B I L A G A T I L L D E L Å R S B O K S L U T

F15 ENKEL LINJÄR REGRESSION (NCT )

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

100 %, 50 %, 25 % och 75 %

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

Snabbspår och integra1on går det ihop med högre utbildning, kvalitet och pa1entsäkerhet? Pernilla Hultberg, Bibi Kennergren, Henrik Sjövall,

HIDE A HOSE. Sid.1. Installation Guide

Senaste revideringen av kapitlet gjordes , efter att ett fel upptäckts.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

Sensorer och elektronik. Analys av mätdata

Föreläsning 14: Försöksplanering

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, Likformig rörelse

Hallå där Malin Odenstedt Lindhe, projektledare!

Geometri och Trigonometri

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Diffraktion och interferens

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Märken När det första spåret; välkommenspåret, är avlagt får vargungen märket

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:

Transkript:

Ekoomsk sask, del kurs 6 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs ammafag formler och begre, försa dele av vå amle sckrov objek,,,...,, av oulaoes N. Om Varje objek har lka sor saolkhe a väljas Varje objek väljs oberoede av de/de adra, E Om N oädlg Om N ädlg V V N N Om,..., är oberoede,,...,, ~, är ormalfördelade, Ceral Lm Theorem cerala gräsvärdessase Om,..., är oberoede, Följer deska saolkhesfördelgar E och V är e sor aal 3, Z arox ~ N, amle Prooro sckrovsrooroe E π Om N oädlg Om N ädlg π V π π π N V N Om π π > 9 π kä, Med reservao för eveuella felakgheer

Ekoomsk sask, del kurs 6 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs arox π Z ~ N, π π amle Varace sckrovsvaras E V 4 Ch-quare srbuo ch--fördelg Om,,..., är ormalfördelade Följer deska saolkhesfördelgar E och V, χ ~ χ Esmaor esmaor E esmaor av e oulaosarameer är e slumvarabel som beror å formaoe frå sckrove och ger e aroxmao ll dea arameer. E godycklg arameer beeckas allmähe θ gr. hea och e godycklg esmaor θˆ. Ju lägre varas å esmaor deso bäre recso. Ex. för har ej bas se eda, ormal mes effekv se eda, för för π har ej bas, mes effekv Esmae esma E secfk värde å esmaor. Bas bas/väevärdesrkghe, VVR Bas ˆ θ E ˆ θ θ Relave Effcecy relav effekve har ej bas, ormal mes effekv och Med reservao för eveuella felakgheer

Ekoomsk sask, del kurs 6 3 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs V ˆ θ V ˆ θ Cofdece Ierval kofdeservall, KI Om P A θ B e secfka värdea för slumvarablera A och B aar värdea a och b resekve, Iervalle frå a ll b kallas för e % kofdeservall för θ. srbuo -fördelg Om ormalfördela sckrov ~ Kofdeservall för oulaosmedelvärde Om ormalfördela sckrov käd Z Z P Z Z Z P ± Z där P Z > Z Om ormalfördela sckrov okäd,, ±, då P >, Kofdeservall för oulaosrooroe sor sckrov Om > 4 π π, arox π Z ~ N, P Z Z Z P Z π Z ± Z där P Z > Z Med reservao för eveuella felakgheer

4 Ekoomsk sask, del kurs 6 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs Kofdeservall för oulaosvarase Om ormalfördela sckrov och χ ~ χ P χ där χ χ,,, P χ > χ, och P χ, χ P χ χ, Kofdeservall för dfferese mella vå oulaosrooroer sora sckrov Om > 4 > 4, arox π π Z ~ N, Z ± Z π π Z Kofdeservall för dfferese mella vå oulaosmedelvärde för ormalfördelade oulaoer Om fall Machade ar; okäd v okäd ~, ~,, ±, där, och Om fall käd käd, P >, Med reservao för eveuella felakgheer

Ekoomsk sask, del kurs 6 5 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs, ~ N Z Z Z Z ± där Om fall 3 okäd okäd, ~,,, ± där, och, > P Om fall 4 okäd okäd, ~ ν ν,,, ± ν ν ν där och ν Om fall 5 Fördelg okäd Med reservao för eveuella felakgheer

6 Ekoomsk sask, del kurs 6 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs > 3 > 3 v okäd v okäd, arox Z ~ N, Z där Z ± Z ckrovssorlek för oulaosmedelvärde Om ormalfördela sckrov Z B där B mosvarar halva ervallägde ckrovssorlek för oulaosrooroe.5 Z B där B mosvarar halva ervallägde Null yohess ollhyoes Ex θ θ fall ekel θ θ fall dubbelsdg sammasa θ θ fall 3 sammasa Alerave yohess alerav-/mohyoes Ex θ > θ Allmä om hyoeser Om acceera Om förkasa sa falsk Korrek beslu saolkhe Ty II-fel saolkhe β Ty I-fel saolkhe, kallas äve sgfkasvå Korrek beslu saolkhe β, kallas äve syrka Tes av oulaosmedelvärde hos ormalfördelade oulaoer Om fall > Med reservao för eveuella felakgheer

Ekoomsk sask, del kurs 6 7 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs käd, Z > Z Förkasa -värde P Z där P Z > Z Om fall käd, Förkasa Z Z -värde P Z där P Z Z Om fall 3 käd, Förkasa Z Z eller Z > Z -värde P > Z där P Z > Z Om fall 4 > okäd, Förkasa >, Med reservao för eveuella felakgheer

8 Ekoomsk sask, del kurs 6 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs -värde P där ~ och P >, Om fall 5 okäd, Förkasa, -värde P där ~ och P >, Om fall 6 okäd, Förkasa, eller >, -värde P > där ~ och P >, Om fall -6 Fördelg okäd 3, arox arox Z ~ N, eller Z ~ N, elghe med cerala gräsvärdessase Tes av oulaosrooroe sora sckrov Om fall π π π π Med reservao för eveuella felakgheer

Ekoomsk sask, del kurs 6 9 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs π > π π π > 9, π Förkasa π π > Z Om fall π π π π π π π π > 9, π Förkasa Z π π Om fall 3 π π π π π π > 9, π Förkasa π π > Z π eller Z π π Tes av oulaosvarase hos ormalfördelade oulaoer Om fall >, Förkasa där χ ~ χ > χ, Om fall, Förkasa där χ ~ χ χ, Om fall 3, Med reservao för eveuella felakgheer

Ekoomsk sask, del kurs 6 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs Förkasa > χ eller χ där χ ~ χ,, Tes av lkhee mella vå oulaosrooroer sora sckrov > 4 Om fall π π π π π > π, π π Förkasa där > Z Om fall π π π π π π, π π Förkasa där Z Om fall 3 π π π π, π π Förkasa där > Z eller π π Z Tes av lkhee mella vå oulaosmedelvärde Om fall Normalfördelade sckrov Machade ar; och okäda v v, Förkasa > om >, Med reservao för eveuella felakgheer

Ekoomsk sask, del kurs 6 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs där ~, och P >, Aalog resoemag för mo mo Om fall Normalfördelade sckrov och käda v, Förkasa där > om > Z Aalog resoemag för mo mo Om fall 3 Normalfördelade sckrov och okäda v v, Förkasa > om där ~, P >, >, och Aalog resoemag för mo mo Om fall 4 Normalfördelade sckrov och okäda Med reservao för eveuella felakgheer

Ekoomsk sask, del kurs 6 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs v v, Förkasa > om > ν, där ν, och P ν > ν, Aalog resoemag för mo mo Om fall 5 och okäda > 3 och > 3, Förkasa där om > Z Aalog resoemag för mo mo F-fördelge Om ormalfördelade sckrov F ~ F, där > Om äve, F ~ F, där > Tes av lkhee mella vå oulaosvaraser Om Normalfördelade sckrov >, Med reservao för eveuella felakgheer

Ekoomsk sask, del kurs 6 3 ael agwall;, vårerme 5 ockholm chool of Ecoomcs Förkasa där F F > F,,, ~ F, och F, > F,, P Aalog resoemag för mo. aolkhe för y-ii-fel Om ex > Förkasa > Z dvs. > Z c För a besämma saolkhee för y-ii-fele Besäm värdea om vlka sckrovsmedelvärde, dvs. ollhyoese, acceeras. Besäm hur sor del area är för fördelge med de saa värde å sckrovsmedelvärde som lgger ervalle. c * β P c * P Z där värde å β, och därmed syrka, kommer a vara olka för olka värde å * och * > Med reservao för eveuella felakgheer