KVALITETSRAPPORT Risbroskolan 7-9 Läsåret 2013/2014 Rektor Helene Blomgren 1
2014-08-08 KVALITETSRAPPORT Resultat och analys Risbroskolan åk 7-9 Inledning Kvalitetsredovisningen har tagits fram av rektor i samarbete med personalen inom åk 7-9. Den bygger på data från samtal, dokumentation, statistik, enkäter och utvärderingar Under läsåret 2013/2014 fortsatte profilering av åk 7-9 där blivande åk 7 fick välja mellan tre profilinriktningar: Science, ArtMedia och Idrott/Hälsa/Ledarskap. I åk 8-9 fanns samtliga tre inriktningar, vilket innebar att det var andra läsåret som samtliga elever gick i en profilklass. Det var även fjärde läsåret som skolan arbetar med en till en, dvs en dator eller ipad till varje elev och pedagog. Antalet elever i åk 7-9 har varit totalt: 398 elever varav 112st har ett annat modersmål än svenska. Risbroskolan 7-9 har en bra skolmiljö, med fina lokaler och lite skadegörelse och klotter. Skolan är välstädad och ren. Ett stort uppehållsrum finns, med cafeteria, pingisbord, biljardbord och sittgrupper. Det finns även en liten scen för framträdanden som teater eller musik. Utomhusmiljön är fin med stor gräsmatta och en väl tilltagen skolgård. Det finns möjligheter att spela basket, volleyboll, innebandy, pingis och åka skateboard. 1. Demografiska uppgifter/nyckeltal a) Antalet elever, samt antal flickor och pojkar. Antalet elever i åk 7-9 har varit totalt 398 elever varav 106st har ett annat modersmål än svenska, det är 27% av skolans elever. Könsfördelningen är 54% pojkar och 46% flickor av samtliga elever på skolan. I åk 9 är könsfördelningen mer markant, där är nästan 60% pojkar och 40% flickor. 2
Antalet elever Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Pojkar 75 56 83 214st (54%) Flickor 60 68 56 184st (46%) Totalt 135 124 139 398st (100%) Annat modersmål 32 34 40 106st (27%) b) Antal elever per modersmål och årskurs. Annat modersmål än svenska, 27% av eleverna i åk 7-9. I tabellen nedan ser vi att flertalet av våra elever med ett annat modersmål än svenska talar somaliska eller arabiska, de utgår 15%. Modersmål Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Svenska 103 87 98 288 Somaliska 10 11 12 33 Arabiska 7 10 8 25 Vietnamesiska 2 3 3 8 Dari 1 1 4 6 Finska 1 2 3 6 Kinyarwanda 1 1 2 4 Kurdiska 2 2 4 Polska 1 1 2 4 Spanska 2 2 4 Albanska 1 1 1 3 Kinesiska 1 1 2 Persiska 2 2 Ryska 1 1 2 Engelska 1 1 Portugisiska 1 1 Serbokroatiska 1 1 Totalt: 398st 3
c) Antal nyanlända elever i åk 9, max 1 år samt max 4år: I denna statistik redovisas antalet nyanlända elever; de elever som har varit i Sverige max 1 år och kom till skolan under detta läsår. Detta är egentligen ingen rättvis bild, eftersom Skolverket anser att en elev som kommer till Sverige och börjar på högstadiet bör beaktas som nyanländ upp till 4 år. Antalet elever som har gått i klass 7-9 G, 7-9H eller 7-9 J, skolans olika förberedelseklasser : Klass Antal 7-9G 14st 7-9H 9st 7-9J 10st Totalt 33st Endast åk 9G,9H,9J 14st (10%) Åk 9 elever som bott i Sverige max 4år 27st (19%) Andelen elever i åk 9 som varit i Sverige i max 1 år är 14 st elever, 10%. De går i klass 9G, 9H eller 9J. Andelen elever i åk 9 som har varit i Sverige i max 4 år är 27st, dvs 19%. d) Lärartäthet Lärartätheten i Fagersta inom åk 7-9 är beräknad till 8,2 lärare/100 elever. Antal lärare/100 elever. År Lärartäthet Vt 2012 8,17 Ht 2012 8,2 Vt 2013 8,0 Ht 2013 8,14 Vt 2014 8,25 4
e) Övrig personal Bland gruppen övrig personal finns följande tjänster: o Skolledarstöd: 50% +20%. Fördelat på två personer. o Kurator: 100 % o Studie- och yrkesvägledare: 50% (+50% projekt) o Skolsköterska: 75 % o Elevassistenter: 450 % (5 tjänster) o Skolbibliotekarie: 50 % o Skolbiblioteksassistent: 25% o Fritidsledare: 100 % o IT-pedagog: 80 % o Rektorsassistent: 100 % o Vaktmästare 300 % (delas med andra skolor) 2. Resultat betyg åk 7-9 Analys av resultaten a) Resultat betyg åk 9 samtliga elever: Andelen elever som når målen i sv/ma/eng/sva och i samtliga ämnen, i procent, senaste tre åren: Åk 9 Antal elever Svenska Matematik Engelska Sva Samtliga ämnen Behörighet till gymn. Vt 2012 110 95% 89% 94% 52% Vt 2013 121 97% 92% 91% 64% 68% 80% Vt 2014 139 90% 83% 80% 50% 67% 70% 5
b) Andelen elever som når målen och därmed minst betyget E, vt 2014: Samt elever som når de högre betygen B och A. Åk 9 Svenska Matematik Engelska Sva Antal elever 111 133 132 26-5% 2% 4% F 5% 15% 16% 50% Betyg E - A 90% 83% 80% 50% Betyg B-A 25% 12% 28% 0% (Förklaring: Betyg B-A= når minst betyget B. Betyg A-E= når minst betyget E dvs. godkänt, F= når ej målen för godkänt, (streck)- =betyg ej satt pga inget underlag att bedöma) Eleverna i åk 9 har som årskurs höjt sina resultat, fler elever når högre betyg i åk 9 än när de gick i åk8. Fler elever har även lyckats nå godkänt (betyg E) under åk 9, främst i svenska och matematik. När eleverna gick i åk 8 säg resultatet ut som följande: sv 87%, ma 81%, eng 80%, sva 33%. Men siffrorna ger inte en rättvis bild, eftersom det inte är exakt samma elevgrupp som går på skolan i åk 9 som i åk 8. Under åk 9 så läste tex. 25 fler elever matematik än i åk8. Därför presenteras mer resultat i rapporten nedan, med en djupare analys för åk 9. c) Resultat åk 9, elever som är födda eller bott i Sverige 4år eller längre: Andelen elever som når minst betyget E i sv/ma/eng/sva: Åk 9 Antal elever Svenska Matematik Engelska Sva Behörighet gymnasiet Vt, alla elever. 2014 139 90% 83% 80 % 50% 70 % Vt, mer än 4år. 2014 112 90 % 85 % 87 % 100 % 85 % Vt, mer än 4 år, samt elever med högfrånvaro bort räknade. 112-12= 100 100 % 95 % 96 % 100 % 95 % I tabellen ovan, i mitten raden, går det att utläsa att resultaten ökar om man studerar de elever som har bott i Sverige i minst 4 år eller är födda i Sverige. Antalet elever som uppfyller det kriteriet är 112st. Man ser dock att de nyanlända eleverna klarar 6
matematiken bra, eftersom resultatet inte blev en sådan markant skillnad. Resultatet ökade bara 2% enheter. När det gäller engelskan så blev resultatet hela 7% enheter bättre. Intressant är att studera de 112 eleverna, varför når inte fler minst betyget E? Gör man en djupare analys, så hade 12 elever i åk 9 en mycket storfrånvaro. Samtliga hade mellan 80-100% frånvaro under vårterminen. Orsaken är flera, men socialtjänsten var inkopplad på samtliga och ibland även Bup ( barn- och ungdomspsykiatrin). Nära samarbete skedde mellan skola, hem och Soc. Om man räknar bort dessa 12 elever, och studera dem som lärarna hade större möjlighet att arbeta med under 3år (åk 7-9), så blir elevantalet 100 elever. Dessa 100 elever nådde mycket fina betygsresultat. Det kan ni se i tabellen ovan i nedersta raden d) Fördelning av betyg per ämne åk 9, antal: 7
e) Resultat av Nationella prov i åk 9 Fördelning av provbetyg per ämnesprov, antal: Engelska Matematik No So Svenska Sva Provbetyg A 11 2 3 7 5 Provbetyg B 27 7 6 14 17 Provbetyg C 32 14 10 23 25 Provbetyg D 18 29 41 28 29 1 Provbetyg E 15 36 29 22 20 3 Provbetyg F 5 21 11 13 5 2 Minst betyg E i % Antal som deltagit 96% 82 % 89% 88% 95% 67% 107st 107st 100st 107st 101st 6st f) Analys av betyg och nationella prov åk 9: Samtliga ämneslärare har analyserat resultaten för åk 9 utifrån bestämda frågeställningar. Utifrån deras svar har rektor sammanställt svaren nedan för ämnena svenska, matematik och engelska. Analyser finns dock för alla ämnen. Elevgrupp: Av åk 9 elever (139st) är 40% flickor och 60% pojkar, det är en markant könssnedfördelning i årskullen. Enligt forskning så presterar flickor generellt bättre än pojkar, och det kan vi även se på våra resultat på Risbroskolan. Flickorna (192,2p) har ett högre meritvärde än pojkarna (161,9p). Detta påverkar naturligtvis åk 9 betygsresultat, då 60% är pojkar och 40% är flickor. Detta är ett utvecklingsområde för Fagerstas grundskolor att motivera och utmana pojkarna att visa sina förmågor bättre och nå högre betygsresultat. Elever med utländsk bakgrund max 4år: 27% i åk 9. (27st elever). Har ingen siffra från föregående år. Elever med utländsk bakgrund max ett år: 11% i åk 9. (14st elever) Det är en ökning med 7% från föregående år. Då hade vi 4 elever i åk 9. Elever med annat modersmål: 30% i åk 9 (41 st elever) har ett annat modersmål än svenska. Av dessa har endast 14st bott i Sverige längre än 4 år. Förra läsåret var det 27% (33st elever). Frånvaro 30% och över: 12st elever i åk 9 har 80-100% frånvaro pga sjukdom/depression eller skolvägran. De har ej klarat av att gå i skolan fullt ut, utan några har haft anpassat schema utifrån deras förutsättningar medan andra är helt 8
sjukskrivna. Tre flickor hade stor skoltrötthet och skolkade under vårterminen. Kontakt med Bup och soc finns för samtliga. Stora arbetsinsatser har skett, men lite resultat har synts på elevernas kunskapsutveckling. Föregående läsår hade vi tre elever med 100% frånvaro. Det är en markant ökning under det här läsåret. Allt fler elever har varit i behov av särskilt stöd; både i klassrummet, på Team 21, praktik och hemundervisning. Många nätverksmöten har skett mellan skola, hem, soc och bup. I vissa fall har elever blivit sjukskrivna av läkare pga depression. Team 21 (särskild undervisningsgrupp): Fyra pojkar i åk 9 har gått på Team 21, och läst främst svenska, matematik och engelska. En av pojkarna har gått på Team 21 sedan åk 7, de andra tre har börjat under åk 8 eller åk 9. En av eleverna hade undervisning över Skype, samt hemundervisning. Samtliga elever hade anpassat schema och hade ej fullskolgång. Förutsättningarna att nå betyg i samtliga tre ämnen (sv/eng/ma) har varit svårt. (Föregående läsår hade vi två elever på Team 21 i åk 9.) Inlärningssvårigheter: I åk 9 har ca 30% av eleverna någon stödinsats (ca 40 elever), av dessa har 10st autism och 8st ADHD. Ämnesanalys: I svenska ser vi att eleverna har lyckats bättre med den muntliga delen på nationella provet, än med läsförståelsen och uppsatsskrivandet. Detta speglar även måluppfyllelsen för betygen. Eleverna har dock under läsåret arbetat mer medvetet med läsförståelsen än tidigare år, de har läst litteratur samt arbetat med textförståelsen i klassen. Detta har gett resultat i elevernas kunskapsutveckling, och fler elever har nått högre betyg än E. Eleverna har även arbetat med "kreativa skrivandet" vilket har gett resultat vid uppsatsskrivandet vid nationella provet. Svensklärarna ser att resultaten från nationella proven skiljer sig mellan pojkar och flickor. Pojkarna når i princip max till betyget C, medan flickorna i princip når minst betyget C. De elever som har fått F eller -, handlar till stor del om att de haft stor frånvaro och svårigheter att motivera sig till studier. Några elever är nyinflyttade med en problematisk skolbakgrund. I engelska har eleverna lyckats bra med hör-och läsdelen på nationella provet, medan de hade svårare med den muntliga delen. Flera elever var nybörjare på engelska (läst endast 1-3år), vilket gjorde att de hade svårt med samtliga delar. Engelsklärarna har arbetat intensivt med muntliga presentationer och diskussioner med eleverna under året, samt visat eleverna hur de kan förbättra sina skriftliga och muntliga verk. Lärarna kunde se på nationella provet att 9
eleverna hade tagit till sig de råd de hade fått. Nytt läromedel i engelska köptes in till detta läsår, vilket lärarna är mycket nöjda med. Upplägget i böckerna är bättre och elever som stävar efter ett högre betyg uppmuntras bättra med detta läromedel. I matematik har eleverna utvecklat en god kommunikationsförmåga, och även utvecklat resonemangsförmågan som syns tydligt på den muntliga delen på nationella provet. Sannolikhetsbegreppen i flera steg hade flera elever svårt med, samt att de var svaga vid enhetsbyten. Det som har varit givande för en högre måluppfyllelse hos eleverna har varit att se och möta varje elev där de befinner sig, och sedan stärka dem i sitt självförtroende i matematik. En varierad undervisning i både form och innehåll har hjälpt eleverna att visa sina förmågor. g) Resultat betyg åk 8 i sv/ma/eng/sva: I tabellen nedan ser vi åk 8 resultat, och om vi jämför när de slutade åk 7 så har eleverna förbättrat sina resultat främst i matematik. I åk 7 var måluppfyllelsen följande: sv 95%, ma 77%, eng 92% och sva 88%. Att engelskan har ett lägre resultat i åk 8 beror bla. på att fyra nyanlända elever i 8g har börjat på skolan och har inte tidigare läst engelska. Prognosen ser mycket bra ut för dessa elever att nå fina resultat till slutbetyget i åk9. Åk 8 Svenska Matematik Engelska Sva Antal elever 104 120 120 20 Betyg E-A 96% 85% 89% 65% Betyg A-E= når minst betyget E dvs. godkänt. h) Resultat betyg åk 7 i sv/ma/eng/sva: Åk 7 har nått ett mycket fint resultat, och utmaningen ligger nu i att förvalta dessa resultat och utmana eleverna att nå ännu högre betygsresultat. Förutom duktiga pedagoger, kan skriftliga omdömen från tidig ålder åk 1 och betyg från åk 6 hjälpt till att åk 7 lyckades med så fina resultat? Att de var medvetna om kriterier från tidig ålder? Under flera år har Risbro tagit emot elever från 6 där 30% inte nått målen i matematik, men det gällde inte denna årskull. Så en förändring har skett. Åk 7 Svenska Matematik Engelska Sva Antal elever 114 125 126 15 Betyg E-A 93% 87% 86% 60% Betyg A-E= når minst betyget E dvs. godkänt. 10
3. Stödinsatser under läsåret- elever i behov av särskilt stöd Varje månad sammanställer stödteamsledaren i varje profillag vilket stöd som ges till varje elev som är i behov av särskilt stöd. Denna sammanställning följs upp på Stödteamsmöten för att se om stödinsatserna ger förväntat resultat. Rektor får en rapport tre gånger per termin. På skolan har ca 30% av eleverna någon stödinsats, det kan vara extra stöd från den enskilde läraren, elevassistent, klassassistent, undervisning i liten grupp, anpassat material, Team 21 (särskild undervisningsgrupp), praktik, ART-träning, m.m. 4. Elevhälsan a) Likabehandlingsplan resultat och analys Resultat: Risbroskolan är idag en mycket fin och lugn skola, där de flesta eleverna trivs enligt den årliga enkäten. Trivseln bidrar till att eleverna också har ett bra förhållningssätt till varandra och till personalen. Vi har väldigt få fall av kränkningar eller mobbning på skolan, under detta läsår hade vi två anmälda mobbningsärende och tre anmälda kränkningsärenden. Ärendena har utretts och klarades upp och kränkningarna slutade. Elever och mentorer upplever att de flesta retningar/tjafs som sker mellan elever, reder man ut i ett tidigt stadium tillsammans med t.ex. sin mentor. Mentorstiden fungerar mycket tillfredsställande när det gäller att eleverna har möjlighet att lyfta vad de vill med sin mentor. De socialarapporterna som görs under läsåret visar också på att eleverna trivs, behandlar varandra väl och visar varandra respekt. Men tyvärr så är statistiken inte fullständig, då vissa rapporter saknas från någon klass en viss månad. När det gäller Kill- och tjejgrupperna, så kan lärarna se ett positivt resultat av arbetet eleverna har gjort i sina samtalsdiskussioner. Attityderna har förändrats, men eleverna behöver uppmuntras och påminnas om vad de har lärt sig. Analys: Måluppfyllelsen är väldigt god och har varit det i flera år, men vi nöjer oss inte med det. Vi vill fortsätta utveckla arbetet med värdegrundsfrågor på mentorstid och i arbetslaget. Men framför allt så ställer vi oss frågan om antalet anmälda kränkningar verkligen stämmer? Finns det ett mörkertal och varför i så fall? Vi har arbetat med dessa frågor under läsåret både med elever, personal och elevrådet, men kommer tillbaka till att mentorerna gör ett mycket bra jobb med 11
sina elever och reder ut flera tjafs och missförstånd redan i ett tidigt stadium. Det hinner oftast inte utvecklas till kränkning eller mobbning. Att trivseln på skolan har ökat hos eleverna tror vi beror på flera orsaker, bla att eleverna har fått valt profilklasser, att de har en egen dator och att de möts av professionell och duktig personal. Sedan fritidslokalerna renoverades så är flera elever i fritidslokaler på rasterna, och där finns alltid vuxna som kan se till att det är ett lugnt och fint klimat där. Sedan har elevantalet sjunkit på skolan, och detta har bidragit till att det är mindre trängsel och tjafs för eleverna i korridorerna och vid elevskåpen. Eleverna har helt enkelt fått större utrymme. b) trivsel- och trygghetsenkät Den årliga enkäten som görs i åk 8 visar att 78% av eleverna (110st svarade) känner sig trygga på skolan, en siffra som tyvärr har sjunkit från föregående år. 77% av eleverna trivs med sina lärare. Dessa siffror är dock bra resultat med tanke på att eleverna går i åk 8 och är mer kritiska till skolan och samhället än vad yngre elever är. 66% anser att lärarna har bra lektions genomgångar och att lärarna hjälper dem om de behöver det, denna siffra har sjunkit lite från förra året. Vi är inte nöjda med det resultatet. Det vi behöver arbeta vidare med förutom undervisningen är arbetsron i klassrummet, som endast 48% av eleverna anser att den fungerar mycket bra eller ganska bra. c) elevernas inflytande och delaktighet 51% av eleverna anser att de får vara med och påverka på vilket sätt de ska arbeta på lektionerna, ex. grupparbete, enskilt arbete eller annat. 59% av eleverna anser att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Inflytande och delaktighet är inga lätta begrepp att analysera, eftersom vissa ungdomarna tror ibland att det är samma sak som att ha fått sin vilja igenom. Så det vi behöver göra på skolan är att förtydliga vad dessa begrepp betyder och i vilka sammanhang man ofta använder dem i. Vi behöver naturligtvis lyfta dessa resultat i arbetslagen för att höra om personalen anser att elevernas inflytande och delaktighet har minskat under året. Har arbetsuppgifterna varit av sådan karaktär så att elevernas inflytande har minskat, och varför isåfall? d) vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet Utifrån den årliga föräldraenkäten som görs med åk 8 föräldrar, så svarade endast 46 föräldrar av 124 elevers föräldrar, svarsfrekvens 37%. Enkäten skickades hem per post, med svarskuvert i. Resultaten presenteras i en sammanfattning nedan. Det är ett problem att endast 37% av föräldrar har svarat på enkäten. En svarsprocent på 70% behövs för trovärdigheten. Men vi kommer titta på resultatet ändå, genom att studera antalet åsikter. Varje åsikt är viktig för oss, både beröm och kritik, för att kunna utveckla skolan vidare. 12
Önskvärt vore att samtliga svar låg på genomsnittet 1,0 dvs att föräldrarna tyckte att påståendena stämde "helt och hållet". Vi får dock nöja oss med att flertalet av de svarande föräldrarna instämmer helt eller ganska bra, dvs. genomsnitt 2,0. När siffran blir över 2,0 så innebär det att en eller flera föräldrar har svarat negativt på påståendet. Det vi är extra nöjda med i föräldrarnas svarsenkät är att de flesta föräldrarna anser att sitt barn är tryggt i skolan, genomsnittssvar 1,9. Vi arbetar mycket med trivseln och tryggheten på skolan, vilket är en viktig faktor för att eleverna skall kunna prestera bra måluppfyllelse. Tittar man i tabellen så är vi inte nöjda med att flera föräldrar upplever att vi inte förhindrar kränkning på ett tillfredsställande sätt. Genomsnittet är 2,7 och det innebär att 15 föräldrar har svarat att det instämmer ganska dåligt eller inte alls. Tabellen visar även att alla föräldrarna inte är nöjda med elevernas skolmiljö, genomsnittet är 2,5. Föräldrarna har haft möjlighet att skriva egna kommentarer och då förtydligas endel av kritiken mot skolmiljön, tex. så finns det åsikter om användandet av datorer/mobiler, orolig klassrumsmiljö, för dåligt med låneutrustning på idrotten (skidor/skridskor), dåligt betygsystem, kortare skolplikt m.m. Det framkommer även kommentarer om att informationen är bristfällig på Infomentor, mer info om aktiviteter, prov och läxor önskas. Antalet föräldrainloggningar på Infomentor kan ses i tabellen nedan. Den är vi mycket glad över att så många vårdnadshavare har börjat 13
använt Infomentor som ett kommunikationsmedel mellan hem och skola. Över 20.000 inloggningar har skett under läsåret på Risbro (exkl. Olsboskolan). 14
5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse från föregående redovisning Förklaring: Grönt: förbättring, rött: försämring, gult: oförändrat läge. Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Måluppfyllelse Utveckla profilklasserna vidare. Vi behöver öka samarbetet i arbetslaget kring elevensval, samt förbättra kopplingen till övriga ämnen. Profilerna har utvecklats med nya spännande inslag, men mest under elevensval. Här vill vi nå längre i samarbetet över ämnesgränserna för att vara nöjda. Gult Learning Study kommer ske i ämnena svenska och So. Två handledare kommer hålla i detta på onsdagskonferenstid. Matematiklyftet, fortbildning för matematiklärare på skolan. Sv- och So-lärarna arbetade med detta under hela läsåret, och de har genomgått två LS-studier. Matematiklärarna har arbetat med detta under hela läsåret. Grönt Grönt Öka kompetensen hos personal och elever vad gäller IT-hjälpmedel. Fortbildning har getts på kompetensutvecklingsdagarna, samt en gång i månaden genom Teachmeet. Grönt Lära oss mer om hur dator och ipad kan vara en tillgång i undervisningen. Vi fortsätter med TeachMeet och kommer introducera Digital-fika. Digital-fika är ett resultat av ett samarbete mellan Risbroskolan och andra skolor som ingår i SKL-nätverk för en till en. Digital-fika är en möjlighet till fortbildning inom IT som kommer ske på distans, en måndag i månaden kl. 15.00. Arbetalagen har haft möjlighet på konferenstid att delta på Digitalfika under läsåret. Varje lag har deltagit på minst tre stycken. Grönt Vi satsar vidare på den senaste tekniken. Till hösten är klassrummen utrustade med appel Tv, vilket öppnar upp för nya undervisningsmöjligheter. Appel-Tv installerat och klart, men vissa tekniska svårigheter har förekommit. Utbyggnad av nätverk har skett och förbättrat internet uppkopplingen. Grönt 15
Lära oss mer om verktygen som finns i dataplattformen Infomentor. Syftet är att förbättra och förtydliga kommunikationen med elever och föräldrar, samt att få ut bättre analysmaterial. Lägga om undervisningen för nyanlända elever, för att nå en bättre måluppfyllse. Syftet är att ge dem ökade chanser att söka ett nationelltprogram till gymnasiet. Ämneslärare kommer att undervisa eleverna i 7-9G under minst en termin. Fokus kommer ligga på språkutveckling i respektive ämne. En extra analysmodul har köpts in till Infomentor, vilket underlättat utvärderingsarbetet. Kommunikationen genom Infomentor har ökat, se tabell under rubriken 7d. Grönt Grönt Team 21 (särskild undervisningsgrupp) flyttar sin verksamhet till Risbroskolans område. Syftet är att underlätta samarbetet och återslussningen till klass bättre. Grönt För att öka kvalitén i verksamheten, så är det viktigt med framförhållning och planering. Tid avsätts för detta. Grönt 6. Planerade åtgärder för ökad måluppfyllelse Planerade åtgärder, läsåret 2014/2015 Kollegial handledning: Konferenstid kommer avsättas till ämneslärarna för att kunna lära av varandra och att utveckla sin undervisning än mer. Vi kommer införa organiserad Kollegial handledning på skolan. Projektanställa en samordnare: För att hjälpa till och förbättra planeringen för elever i behov av särskilt stöd. Stort fokus på elever med stor frånvaro. Utveckla profilklasserna vidare. Vi behöver öka samarbetet i arbetslaget kring elevensval, samt förbättra kopplingen till övriga ämnen. Svenska: För att öka pojkarnas intresse för litteratur och läsning, så kommer lärarna arbeta med "från bok till film". För att öka pojkarnas intresse för böcker och ork att läsa en hela boken, så kommer de använda sig av film för att förstå budskapet. Fokus kommer ligga på att öka alla elevers läsförmåga. 16
Engelska: mer anpassat material för både låg- och högpresterande elever kommer köpas in. Mer själv- och kamratbedömning kommer ske i klassrummet. Erbjuda nyanlända elever att läsa 1h extra engelska per vecka på "läxhjälptiden". Matematik: mer tid och kraft kommer läggas på att lärarna tillsammans ska planera, utvärdera och analysera deras lektioner och lektionsplaneringar, allt för att nå en bättre undervisning. Detta går i likhet med Mattelyftet. Åtgärder utifrån likabehandling, trivsel/trygghet, elev- och föräldraenkäten: Vi skall fortsätta med mentorstid och sociala rapporter. Mentorstiden skall vigas mer åt uppföljning av varje elevs måluppfyllelse och betyg. Alla ämneslärare kommer att ha en planering för hur de kan stärka elevernas inflytande och delaktighet i en större utsträckning än idag. Stort fokus ligger under nästa läsår på att skapa bra arbetsro i klassrummet. En Risbromodell kommer utarbetas. Arbetet kring kränkningar kommer vi att tydliggöras mer för elev och föräldrar, så att de kan känna en trygghet i hur vi arbetar med detta. När det gäller skolmiljön så har vi en god kvalité, men vi kan tydliggöra reglerna kring datorer/ipad för elev och föräldrar. Vi skall även se över möjligheterna för eleverna att kunna låna ännu mer vinterutrustning, så att idrotten kan fortsätta utföra vissa vinteraktiviteter. 7. Skolutveckling 17
a) Fokusområden inför läsåret 2014/2015 Våran vision är att: Vi ska bli bäst på att undervisa! För att lyckas med det så måste fokus ligga på att ge personalen de förutsättningar de behöver för att kunna genomföra en bra undervisning, samt att eleverna för det stöd och stimulans som de behöver för att känna att de har lyckats i skolan. Fokus under nästa läsår 2014-2015 kommer handla mycket om det pedagogiska ledarskapet, och vi kommer utveckla det genom tex. Kollegial handledning (KH). Pedagogerna kommer genom olika handledningsmodeller lära sig av varandra, och det är våra förste lärare som kommer handleda grupperna. Vi kommer även arbeta mer med ledarskapet i klassrummet, och skapa bättre förutsättningar för arbetsro i klassrummet. Sist men inte minst så kommer vi följa upp elevernas resultat och ta oss mer tid och prata med eleverna om det. Detta kommer ske på mentorstid. Vi vill få järnkoll tillsammans med eleverna! 18