Enöglaskolans handlingsplan mot kränkande behandling

Enöglaskolans handlingsplan mot kränkande behandling Läsåret 2012-2013 Vår vision: Alla elever på Enöglaskolan känner trygghet, gemenskap och arbetsglädje. Möten med människor och olika kulturer är betydelsefulla och ger lust och inspiration till utveckling och lärande.. Denna plan finns tillgänglig på Enöglaskolans hemsida www.enkoping.se Enköping 2012-10-01 Inledning

Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av trakasserier och kränkningar. All personal är skyldig samt har ett stort ansvar i att upptäcka om trakasserier och kränkningar förekommer samt att handla och verka för en miljö som överensstämmer med läroplanens värdegrund. Handlingsplanen är reviderad av trygghetsteamet i samarbete med skolans ledning, personal, elevråd och föräldraråd. För skolans personal har upprättandet av handlingsplanen diskuterats på arbetsplatsträff. Skolans elever har lämnat synpunkter på vad handlingsplanen ska innehålla och vad de tycker är viktigt att ha med via elev- och klassråd. Förslag till handlingsplan har även presenterats och diskuterats med föräldraråd. Dokument som ligger till grund för handlingsplanen (bilaga 1): Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2008:567), Skollagen 6:e kapitlet Åtgärder mot kränkande behandling SFS (2010:800) Lgr -11, Normer och värden. Rektor Eva Wadell har ansvar för att denna plan efterlevs på skolan. Syfte Enöglaskolan ska, i enlighet med rådande lagstiftning förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och/ eller annan kränkande behandling på grund av ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Även annan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till diskrimineringsgrunderna skall förebyggas och förhindras. Definitioner Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg Religion eller annan trosuppfattning: innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Könsöverskridande identitet eller uttryck, intressen, klädsel, smink eller frisyr. Funktionshinder: kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Trakasserier: uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. 2

Mobbning: när en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid utsätter en eller flera individer för medvetna destruktiva handlingar och/eller uteslutning. Vad som mera kännetecknar mobbning är att det råder obalans i styrkeförhållandet fysiskt och psykiskt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Kön: menas med den biologiska könstillhörigheten. Ålder: Att inte särbehandlas på grund av ålder. Källa: Förebygga främja diskriminering likabehandling i skolan, En handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO, 2008. Skolans förebyggande åtgärder Vi arbetar för att alla får vara med, under förutsättning att man uppträder juste. Det finns gemensamma ordningsregler för skolan. Kontinuerligt arbete med skolans värdegrund, där vi analyserar kamratskap, stämning etc. på skolan, för att motverka alla former av diskriminering. Diskussioner sker med personal vid arbetsplatsträff, med skolans elevråd samt vid föräldraråd. Värdegrundstavlor ska finnas tydligt placerade i skolans klassrum och andra lokaler som elever vistas i. Innehållet i skolans värdegrund synliggörs kontinuerligt i klasserna genom samtal, analys av stämning/kamratskap. Vuxenstöd vid konflikter och upplevda kränkningar Faddersystem, de äldre klasserna är faddrar för sina yngre skolkamrater i samma spår, skolan är indelad i ett A-spår och ett B-spår. Faddrarna ska träffas minst 1 ggr/månad. Syftet med faddersystemet är att skapa en tryggare samvaro skolkamraterna emellan. Fungerande tillsyn av skolgården under rasten och rastvakten bär väst för att synas bra. Erbjudande om rastlek, som leds av vuxna, vid lunchrasten. Daglig uppföljning av elevers närvaro genom att en personal följer upp närvaron i klasserna och ringer hem till dem som inte har anmält frånvaro till skolan. Olycks- och tillbudsrapportering i INVIT, (Enköpings Kommuns Incidentrapporterings system via Internet). Rektor har varje termin arbetslagsmöte med en elevrepresentant per klass. Denna elev får på detta möte föra klassens talan kring olika frågor som klassen samtalat om på klassråden, bland annat trivsel och kamratskap. Aktivt trygghetsteam som träffas varje vecka. De arbetar förebyggande och åtgärdande när mobbning inträffat. Kontinuerlig utbildning av trygghetsteamets medlemmar. Varje termin ansvarar trygghetsteamet för en vänskapsvecka. En enkät om trivsel i skolan genomförs anonymt varje termin och användas vid elevens utvecklingssamtal för att få en fördjupad information. Underlaget presentas vid arbetsplatsträff samt för skolans klasser och föräldraråd. Teckningstävling arrangeras i syfte att diskutera handlingsplanen mot kränkande behandling, höstterminen -12. Vinnande bidrag används till framsidan av denna plan. Och de 3 bästa bidragen från varje klass blir inramade och uppsatta på skolans vägg vid matsalen. All personal på skolan är väl insatta i lagar och förordningar som finns kring kränkande behandling. 3

Alla klasslärare ska gå igenom handlingsplanen mot kränkande behandling med sina elever så att de känner till dess innehåll och förstår syftet med den. På föräldramöte informeras om skolans handlingsplan mot kränkande behandling. Rektor ansvarar för att ny personal introduceras i handlingsplanen mot kränkande behandling när de börjar på skolan, även mitt i en termin. Klassföreståndare ansvarar för att nya elever introduceras. Nulägesanalys Under läsåret 2011/2012 har skolans trygghetsteam fått in 11 ärenden att arbeta kring (jämför läsåret 2010/2011 då trygghetsteamet fick in 21 ärenden). De har också arbetat med förebyggande åtgärder i klasserna och bland personalen. Trygghetsteamet har presenterat sig i alla klasser och även då pratat med klasserna om ett ämne som klassföreståndaren upplevt att just den klassen haft behov av. Kartläggning I maj 2012 fick skolans elever svara på en trivselenkät framtagen av trygghetsteamet på skolan. 89 % av eleverna på skolan svarade på enkäten. I enkäten finns fyra olika svarsalternativ, varav två beskriver en positiv uppfattning (stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra). De två alternativen har vi lagt ihop i svaren nedan som redovisar Enöglaskolans resultat. 1. Jag trivs i klassrummet 96% 2. Jag trivs med mina klasskamrater 98 % 3. Jag trivs med kamrater i andra klasser 83% 4. Jag trivs på rasten 95% 5. Jag trivs i matsalen 94% 6. Jag trivs på idrottslektionen 94% 7. Jag trivs i omklädningsrummet på idrotten 87% 8. Jag får arbetsro på lektionerna 85 % 9. Jag ger andra arbetsro 94% 10. Jag trivs med personalen 97 % 11. Jag trivs på morgonfritids 94% 12. Jag trivs på min fritidsavdelning 91% 13. Ingen på skolan är dum mot mig 71% 14. Jag är inte dum mot någon 92% 15. Jag vet inte någon i klassen som andra är dumma mot 75% 16. Jag får vara med på rasten 79% 17. Jag vet inte någon som inte får vara med på rasterna 80% 18. Jag har någon vuxen i skolan att prata med 91% Vi gläds åt att det är 96% av eleverna som trivs i klassrummet. Likaså att 97% trivs med personalen och 98% trivs med sina klasskamrater. Områden vi behöver utveckla är: att det är arbetsro på lektionerna, att få vara med på rasterna och att eleverna har någon vuxen att prata med i skolan. Alla klasser har ringat in områden i skolan där de känner sig otrygga. Dessa diskussioner har gjorts utifrån en husmodell gjord av diskrimineringsombudsmannen. Vid dessa diskussioner har framkommit att flera elever känner sig otrygga på toaletterna, i matkön och i passagen ute på skolgården. 4

Skolans mål, SMART mål 100 % av skolans elever anger vid attitydmätning 2013 att de känner till skolans Likabehandlingsplan 100 % av skolans föräldrar anger vid attitydmätning 2013 att de känner till skolans Likabehandlingsplan. Trivselenkät: Vid trivselenkät november 2012 anger minst 90 % av eleverna att de upplever arbetsro på lektionerna. Vid trivselenkät november 2012 anger minst 90 % av eleverna att de får vara med på rasterna. Vid trivselenkät november 2012 anger 100 % av våra elever att de har någon vuxen i skolan att prata med. Husmodellen: VT 2013 anger eleverna att de upplever trivsel på toaletterna, metod Diskrimineringsombudsmannens diskussionsunderlag Husmodellen VT 2013 anger eleverna att de upplever trygghet i passagen på skolgården, metod Diskrimineringsombudsmannens diskussionsunderlag Husmodellen VT 2013 anger eleverna att de upplever trivsel i matkön, metod Diskrimineringsombudsmannens diskussionsunderlag Husmodellen Planerade åtgärder Vid utvecklingssamtal lyfts trivselfrågor utifrån inringade områden från trivselenkäten och husmodellen; toaletter, matkö, raster, arbetsro och någon vuxen att prata med i skolan. Ansvarig klassföreståndare. Varje klass hittar rutiner för hur det ska fungera kring toaletterna. Ansvarig klassföreståndare. I trivselenkäten HT 2012 tillkommer en ny fråga kring upplevd trivsel i matkö. Detta görs för att få en kartläggning på hur eleverna upplever matkösituationen, i och med ombyggnaden i matsalen och nya lunchtider för eleverna. Ansvarig trygghetsteamet. Rasterna diskuteras på en arbetsplatsträff i september. Fokus ligger på utvecklingsområdena passagen och att inte alla upplever att de får vara med på rasten. Trygghetsteamet utför en diskussionsmall som handlar om arbetsro. Mallen används som underlag för klassföreståndare att diskutera arbetsro i klasserna och informationen som framkommer överförs sedan till trygghetsteamet. Utifrån den information som framkommer kommer lärarna i varje klass att arbeta med det som just den klassen behöver förändra för att få en bra arbetsro. Även trygghetsteamet kommer utifrån den informationen, med elevhälsan som behjälplig, se vad som behöver förändras för att arbetsron ska bli bättre. Ansvarig klassföreståndare och trygghetsteamet. Punkten eleverna har någon vuxen i skolan att prata med kommer att tas upp och diskuteras på en arbetsplatsträff i oktober. I diskussion kommer även kurator informera om Maia. Maia är en samverkan mellan skolförvaltning, socialförvaltning, upplevelsenämnden och svenska kyrkan. Maia arbetar med frågar kring barn och ungdomar som växer upp i familjer med missbruksproblematik. Ansvarig trygghetsteamet. 5

Åtgärder när något inträffar Vid kränkande behandling såsom diskriminering, trakasserier och annan kränkning; Vid kännedom om någon form av diskriminering informeras klassföreståndare eller respektive arbetslag som ansvarar för att åtgärda problemet. Eleven får tillsägelse att omedelbart sluta. Vid behov tas kontakt med elevhälsopersonal, trygghetsteamet eller skolledning. Utredning ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkning. Utredning görs av klassföreståndaren eller annan personal i arbetslaget. Berörd personal informeras alltid av den som utrett konflikten. Vid misstanke om förekomst av mobbning lämnas ärendet till skolans trygghetsteam. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska skolledningen ansvara för utredning. Vårdnadshavare till elever som är inblandade informeras skyndsamt. Vid behov ska tolk finnas med vid samtalet. En bedömning görs av skolans ledning om händelsen ska anmälas till andra myndigheter. Åtgärder med anledning av kränkning skall riktas både till den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Handlingsplan upprättas. Om elev upplever sig kränkt av skolans personal ska det anmälas till rektor. Rutiner vid mobbning Anmäl omedelbart till trygghetsteamet vid misstanke av mobbning Det är alltid trygghetsteamet som, utifrån den kartläggning som görs, fastställer om mobbning förekommit eller inte och handlar utifrån det. Trygghetsteamet arbetar snabbt och diskret. I arbetet kartlägger man noga vad som skett samt följer ärendet till dess man har förvissat sig om att mobbningen har upphört. Vårdnadshavare till elever som är inblandade informeras skyndsamt av trygghetsteamet. I vissa fall kan trygghetsteamets bedömning vara att man vill träffa berörda föräldrar. Den mobbade ges det stöd hon/han behöver vilket även gäller för mobbaren. Åtgärderna ska dokumenteras på för ändamålet speciell blankett (se bilaga 2,3,4 ) som förvaras i separat pärm hos skolhälsovården. Åtgärderna följs upp och utvärderas av trygghetsteamet och elevhälsoteamet i slutet på vårterminen. Exempel på olika typer av mobbning/kränkning Tyst mobbning/kränkning Himla med ögonen, kasta menande blickar mellan varandra, vända ryggen till, inte svara på tilltal, tystnad Verbal mobbning/kränkning Viska, sprida rykten, prata illa om varandra, retas, trakassera, håna, härma, hota, anmärka på frisyr etc., hånskratta, skicka elaka SMS, mail, brev och lappar etc. Fysisk mobbning/kränkning Slag, sparkar, knuffar etc. När detta sker upprepade gånger riktade mot en och samma person eller personer är det mobbning. Enstaka händelser är alltså inte mobbning. 6

Exempel på signaler hemma om ditt barn är utsatt för mobbning Håller sig undan Ont i magen Vill stanna hemma Dålig aptit Överdrivet clownbeteende Grubblande, håglös, tystnad Vid misstanke om att mobbning förekommer Vid minsta misstanke att mobbning förekommer ska skolans Trygghetsteam kontaktas. Kontakten kan antingen göras via någon av skolans personal eller direkt till Trygghetsteamet. Enöglaskolans Trygghetsteam Frida Jonsheden, skolkurator Magnus Eriksson, fritidspedagog Gaby Karlström, klasslärare Urban Landegren fritidspedagog frida.jonsheden@enogla.enkoping.se magnus.eriksson@enogla.enkoping.se gun-britt.karlstrom@enogla.enkoping.s urban.landegren@enogla.enkoping.se Tfn till skolans exp. 0171-625990 Trygghetsteamet träffas varje torsdag förmiddag. Utvärdering Planen mot kränkande behandling utvärderas vid läsårets slut. Erfarenheter och slutsatser beskrivs och kommenteras i skolans kvalitetsredovisning Du kan alltid skriva eller ringa till Skolverkets barn och elevombud för likabehandling. Kontaktuppgifter: Barn- och elevombud 106 20 Stockholm Tel 08-527 332 00 E-post: beo@skolverket.se 7

Bilaga 1 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2008:567) Lagen om förbud mot all kränkande behandling syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. Skollagen (2010:800) Skollagen 6 kap. 10 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Läroplanen Lgr 11 Skolans värdegrund och uppdrag Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning 8

eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. (Lgr 11 kap 1) 9

Bilaga 2 ANMÄLAN OM MISSTÄNKT MOBBNING Datum: Ärende nummer: Elev, klass: Närvarande vuxna: Nuläget: Ärendet avslutat, datum: Klassföreståndare informerad, datum: 10

Bilaga 3 MOBBINGSAMTAL Datum: Ärende nummer: Samtal med: Närvarande vuxna: Utsatt elev, klass: Inblandade: Kortfattat händelsefölopp (se även ev. bilaga): Åtgärder: Klassföreståndare informerad, datum: 11

Bilaga 4 UPPFÖLJNINGSSAMTAL Datum: Ärende nummer: Elev, klass: Närvarande vuxna: Nuläget: Ärendet avslutat, datum: Klassföreståndare informerad, datum: 12