Likabehandlingsplan. för. S:t Olovsskolan

Transkript

1 Likabehandlingsplan för S:t Olovsskolan 2013/2014

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår vision... 3 Mål... 3 Ansvariga för S:t Olovsskolans likabehandlingsplan... 4 Elevernas delaktighet... 4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 4 Personalens delaktighet... 4 Förankring av planen... 4 Utvärdering... 5 Resultat av utvärderingarna... 5 Främjande arbete... 7 Insatser läsåret Ansvariga... 9 Kartläggande arbete S:t Olovsskolan kartläggande arbete läsåret Resultat och analys Förebyggande arbete Mål för S:t Olovsskolans förebyggande arbete läsåret Uppföljning Åtgärder Rutin vid akuta situationer

3 Inledning Likabehandlingsplanen gäller för alla verksamheter på S:t Olovsskolan. Arbetet skolan ska bedriva mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras av lagstiftningen i skollagen (SFS 2010:800), i diskrimineringslagen (2008:567), i förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1 083) samt i läroplanen Lgr11. (För definition av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling, se bilaga 1.) Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan har samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Elever har också rätt att vistas i skolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling. Syftet med vår likabehandlingsplan är att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska vara väl förankrad hos skolledning och all personal. Planen gäller från Trygghet Ansvar Vår vision Lärande Trygghet, ansvar och lärande är S:t Olovsskolans ledord som ska genomsyra all vår verksamhet. Vi har valt att sätta ordet trygghet först eftersom det enligt oss är förutsättningen för att eleverna ska kunna utveckla ansvar och lärande. Mål S:t Olovsskolan ska vara en skola där: det råder nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Detta gäller såväl relationen barn-barn, barn-vuxen, vuxen-barn som vuxen-vuxen alla visar varandra respekt alla känner trygghet och arbetar för att Likabehandlingsplanen efterföljs. 3

4 Ansvariga för S:t Olovsskolans Likabehandlingsplan På delegation av rektor har skolans Trygghetsteam uppdraget att leda arbetet med att utvärdera, analysera och utarbeta S:t Olovsskolans likabehandlingsplan. Så här görs elever, vårdnadshavare och personal delaktiga i arbetet: Elevernas delaktighet Elevernas medverkan sker genom kamratstödjarna samt vid klassråd och elevråd. Samtliga elever görs delaktiga genom den årliga trygghetsenkäten samt genom utvecklingssamtalen. Vid läsårets slut diskuteras årets likabehandlingsarbete på klassråden och eleverna kan komma med förslag till nya åtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöten och den finns tillgänglig för allmänheten via skolans hemsida: Vid utvecklingssamtalen diskuteras områden som berörs i Likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet Skolans Trygghetsteam är på delegation av rektor ansvariga för att upprätta en ny Likabehandlingsplan varje läsår. Teamet arbetar för att förankra Likabehandlingsplanen, bl. a. genom att stötta kamratstödjarna. Teamet består av förskollärare, fritidspedagog, lärare och specialpedagog, sammanlagt sju personer. I de fall mobbing förekommer på skolan ansvarar teamet för att utreda och åtgärda. Vid varje läsårs slut utvärderar arbetslagen resultatet av skolans likabehandlingsarbete, analyserar resultatet och kommer med förslag till nya åtgärder. Förankring av planen - Trygghetsteamet utarbetar ett förslag på Likabehandlingsplan i början av varje nytt läsår. - Förslaget presenteras för rektor och sedan för personalen. - Klasslärarna presenterar förslaget för eleverna på ett klassråd. Elevernas synpunkter sammanställs via elevrådet. - Planen presenteras för vårdnadshavarna på föräldramöten och på skolans hemsida. Synpunkter på planen lämnas till rektor via mejl. - Den sista arbetsdagen i september ska läsårets plan vara klar. - Likabehandlingsplanen presenteras av klasslärarna på klassråden, publiceras på skolans hemsida och skickas hem i en kortversion på papper. 4

5 Utvärdering Likabehandlingsplanen för har utvärderats i slutet av läsåret på samtliga klassråd. Kamratstödjarna utvärderade genom särskilt blankett i maj. Personalen utvärderade planen vid en av utvärderingsdagarna i juni. Vissa av aktiviteterna har utvärderats strax efter att de ägt rum. Resultat av utvärderingarna Det här har fungerat bra: - Skolans trivselregler toga upp i samtliga klasser i början av läsåret och skickades hem så att vårdnadshavarna fick kännedom om dem. Det gav en bra förankring av reglerna i början av terminen. - Kamratstödjarvalet fungerade bra. Positivt att klasslärarna var mer delaktiga vid valet. - Kamratstödjarträffarna har fungerat bra. Värdefull information har kommit fram om läget i klassen. - Kamratstödjarutbildningen i början av höstterminen och avslutet som hölls i slutet av läsåret var uppskattade av kamratstödjarna. - Genom att specialpedagogen finns med i Trygghetsteamet får skolans Elevhälsoteam fortlöpande information om Trygghetsteamets insatser, vilket ger Elevhälsoteamet ett tillskott i den övergripande synen på situationen på skolan. - Fungerar bra när klasslärarna delar in de elever som vill spela fotboll i ett blått och ett rött lag. Som elev vet man direkt vilket lag man ska vara med i och kan hoppa in i matchen direkt när ens egen rast börjar. - Att en rastvakt uppehåller sig vid fotbollsplanen och övriga cirkulerar på gården har gjort skolgården lugnare. - Flera elever, framförallt de yngre, har uttryckt att de uppskattar att rastvakterna bär reflexväst. - Temaveckan i oktober, då arbetslagen arbetade med samarbete på olika sätt, var uppskattad av eleverna. Det vi behöver förbättra vid våra temaarbeten är att få planeringstid tillsammans med fritidspedagogerna så att de får en bättre förutsättningar att vara delaktiga i arbetet. - S:t Olovsskolans dag i maj med samarbetsövningar vid olika stationer ute på skolgården. - Kamratstödjarnas kartläggning av otrygga miljöer på skolan ledde till direkta åtgärder. Elevrådet bjöd in ansvarig person från kultur och fritidsnämnden till ett elevrådsmöte. Eleverna berättade att de upplevde att omklädningsrummen till idrottshallen var smutsiga och slitna. Mötet resulterade i att avlopp rengjordes, klotter togs bort, en skärmvägg sattes upp så att det inte går att se in i omklädningsrummen från idrottshallen och klockor sattes upp i 5

6 omklädningsrummen. Skolans rektor påtalade toaletternas status för ansvarig för städningen vilket resulterade i att städschemat sågs över. Varje klass diskuterade också allas ansvar för att lämna toaletten i ett bra skick efter toabesök. Ett problem är att många elever delar på få toaletter. Antalet toaletter kommer att öka i och med att skolan ska renoveras. Då ska skolan även handikappanpassas. Det här behöver förbättras: - Reglerna skulle behöva påminnas om mer kontinuerligt under läsåret eftersom de lätt glöms efter ett tag. - Alla klasslärare ska ha schemalagda samtal med klassens kamratstödjare. - Alla klasser ska ha en stående punkt på klassrådet där kamratstödjarna får komma till tals. - Språkbruket har blivit bättre på skolan och även på fotbollsplanen, men vi är ännu inte framme vid målet; inga fula ord ska höras. - Det uppstår fortfarande en del konflikter på fotbollsplanen, så där skulle behövas ytterligare förstärkning. Skulle vara bra att återuppta de fotbollsmöten som vi tidigare hade. - Många elever i åk 3-5 är ute på rast samtidigt på förmiddagen. Det blir trångt vid de populära lekredskapen som snurran och gungorna samt på fotbollsplanen. Vore bra att dela upp rasterna så att inte så många har rast samtidigt. - En del punkter i förra årets likabehandlingsplan upplevdes som svåra att utvärdera. I nästa års plan behöver det bli tydligare vad som ska utvärderas, av vem och när. - Vid en halvdagskonferens i september diskuterade skolans personal hur man konkret kan arbeta för att öka tryggheten bland skolans elever. Det som togs fram som framgångsfaktorer var positiv förstärkning och tydlighet. Under läsåret ska arbetslagen utifrån olika faktorer som togs fram som viktiga vad gäller de två områdena få identifiera utvecklingsområden för det egna arbetslaget. 6

7 Främjande arbete Det främjande arbetet på en skola syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Det omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning samt är en naturlig del i det dagliga arbetet. Målet med S:t Olovsskolans främjande arbete är att: det råder nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Detta gäller såväl relationen barn-barn, barn-vuxen, vuxen-barn som vuxen-vuxen alla visar varandra respekt alla känner trygghet och arbetar för att likabehandlingsplanen efterföljs. Insatser läsåret Augusti/september Skolans trivselregler gås igenom vid samtliga klassråd. Eleverna kan lämna synpunkter på reglerna till elevrådet. Reglerna skickas även hem så att vårdnadshavarna får kännedom om dem. Ansvariga: värdegrundsgruppen och klasslärare. Åtgärden utvärderas av arbetslagen, på utvärderingsdagarna i juni. Elever i år 4-5 anmäler genom en blankett sitt intresse för att vara kamratstödjare. Efter information från klassläraren om vad kamratstödjararbetet går ut på, väljer varje klass tillsammans med klassläraren en pojke och en flicka till kamratstödjare, totalt 18 kamratstödjare. Vårdnadshavarna ska godkänna att deras barn har uppdraget. Ansvariga: Trygghetsteamet och klasslärare i åk 4-5. Åtgärden utvärderas av kamratstödjarna i slutet av läsåret och av arbetslagen, på utvärderingsdagarna i juni. Årets kamratstödjare får en utbildningsdag då redskap ges för hur man som kamratstödjare kan agera om man upptäcker eller får kännedom om diskriminering, kränkningar eller trakasserier. Ansvariga: Trygghetsteamet Åtgärden utvärderas av kamratstödjarna på efterkommande kamratstödjarträff och av Trygghetsteamet på närmaste träff. En punkt vid utvecklingssamtalet är utveckling i övrigt, då värdegrundsfrågor, trygghet och trivsel diskuteras. Ansvariga: Värdegrundsgruppen tar fram underlag för diskussionerna. Åtgärden utvärderas av arbetslagen på utvärderingsdagarna i juni. Oktober Tema samarbete under vecka 43, arbetslagen arbetar för att stärka sammanhållningen i elevgruppen. Ansvariga: Arbetslagen Åtgärden utvärderas av eleverna i slutet av veckan och av personalen på närmaste arbetslagsträff. 7

8 Barnkonventionen uppmärksammas på FN dagen genom en gemensam samling då det finns utrymme för olika estetiska uttryck. Ansvariga: Musiklärarna och arbetslagen Åtgärden utvärderas av eleverna samma dag och av personalen på närmaste arbetslagsträff. November Skolans elever svarar på en trivselenkät, där även årets förbyggande insatser följs upp. Ansvariga: Trygghetsteamet och klasslärarna. Åtgärden utvärderas av Trygghetsteamet och personalen på utvärderingsdagarna i juni. Januari En punkt vid utvecklingssamtalet är utveckling i övrigt, då värdegrundsfrågor, trygghet och trivsel diskuteras. Ansvariga: Värdegrundsgruppen tar fram underlag för diskussionerna. Åtgärden utvärderas av arbetslagen på utvärderingsdagarna i juni. Maj S:t Olovsskolans dag genomförs på skolgården. En dag med olika samarbetsövningar på stationer. Eleverna arbetar i grupper med blandade åldrar från förskoleklass till åk. 5. Ansvariga: Idrottsläraren har ett övergripande ansvar. Åtgärden utvärderas av eleverna på klassråd och av personalen på utvärderingsdagarna i juni. De elever i åk. 2 som är intresserade av att bli kamratstödjare nästa läsår anmäler sitt intresse till klassläraren, som intervjuar eleverna. Varje klass väljer tillsammans med klassläraren en pojke och en flicka som kommer att vara kamratstödjare i åk 3. Vårdnadshavarna ska sedan godkänna att deras barn har uppdraget. Ansvariga: Trygghetsteamet och klasslärarna i åk 2. Åtgärden utvärderas av arbetslagen på utvärderingsdagarna i juni. Löpande under året En stående punkt på arbetslagens träffar ska vara det aktuella läget vad gäller trygghet och trivsel på avdelningen. Dokumentation sker i det protokoll som skrivs vid alla arbetslagsträffar. Protokollen ska mejlas till rektor. Ansvariga: Arbetslagsledarna Utvärderas av arbetslagen vid utvärderingsdagarna i juni. Trygghetsteamet träffar kamratstödjarna en gång i månaden. Vid dessa träffar berättar kamratstödjarna om läget i klassen, om de märkt att någon ofta är ensam eller blir utsatt för kränkningar eller trakasserier. Uppdrag som syftar till att hålla skolans trivselregler vid liv diskuteras och fastslås tillsammans med kamratstödjarna. Ansvariga: Trygghetsteamet Utvärderas av kamratstödjarna i slutet av läsåret. Hur uppdragen upplevts utvärderas på klassråd i slutet av läsåret. Trygghetsteamet träffas varannan vecka för att följa upp och planera arbetet i gruppen. Skolans Elevhälsoteam får fortlöpande information om Trygghetsteamets insatser. Ansvariga: Trygghetsteamet Utvärderas av Trygghetsteamet och Elevhälsoteamet vid utvärderingsdagarna i juni. 8

9 Klasslärarna följer upp kamratstödjarnas arbete med schemalagda samtal för att på så sätt stödja dem i deras roll. Ansvariga: Klasslärarna Utvärderas av kamratstödjarna i slutet av läsåret och av personalen på utvärderingsdagar i juni. På klassråden har kamratstödjarna en egen punkt då de kan presentera vad som har kommit upp när de träffat Trygghetsteamet. Ansvariga: Klasslärarna Utvärderas av kamratstödjarna i slutet av läsåret. Klassråd och elevråd arbetar aktivt för att säkra elevernas delaktighet i verksamheten. Under kommer även ett fritidsråd att inrättas. Ansvariga: Klasslärarna samt de pedagoger som leder elevråd och fritidsråd. Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret. Synpunkter tas med till elevråd och fritidsråd. Eleverna i förskoleklassen, åk 1 och 2 arbetar enligt ett faddersystem på de olika avdelningarna. Ansvariga: Klasslärarna Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret och av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Rastvakter ska finnas ute varje rast. En rastvakt uppehåller sig vid fotbollsplanen, övriga cirkulerar på gården, även bakom annexet. Rastvakter ska bära reflexväst. Ansvariga: Alla rastvakter Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret och av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter ska diskuteras kontinuerligt med eleverna. Det arbetet ska genomsyra all undervisning. Ansvariga: Alla pedagoger Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Material som används i undervisningen granskas av lärarna så att det inte innehåller diskriminerande värderingar. Ansvariga: Alla pedagoger Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret och av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Utvecklingssamtalen ska användas för att förstärka värdegrundsarbetet. Ansvariga: Alla pedagoger Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret och av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Ansvariga Ytterst ansvarig för de främjande insatserna är rektor. 9

10 Kartläggande arbete Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. S:t Olovsskolans kartläggande arbete läsåret Vid utvecklingssamtal togs trygghet och trivsel upp som en särskild punkt. - Eleverna svarade på en trivselenkät i februari Vid Trygghetsteamets träffar har samtal skett med kamratstödjarna om hur läget är i klassen. - Kamratstödjarna har fotograferat platser på skolan som upplevs som otrygga. - Kommunenkät har gjorts av de elever som går på fritids. - Kommunenkät för mjuka indikatorer har gjorts av åk 3 och 5. - Utvärdering har gjorts av personalen i juni Diskussioner på skolans föräldraråd. Resultat och analys Enkätsvar och kamratstödjarsamtal visar att de flesta eleverna för det mesta känner sig trygga och trivs på S:t Olovsskolan. De platser som av kamratstödjarna har identifierats som otrygga är idrottshallens omklädningsrum, skolans toaletter och kapprum, fotbollsplanen och baksidan av annexet. Omklädningsrummen och toaletterna upplevdes dessutom som smutsiga och slitna. Vid personalens utvärdering identifierades fotbollsplanen som en plats där det ofta uppstår konflikter. När åk 3-5 har rast på förmiddagen är många elever ute samtidigt vilket gör att lekredskapen inte räcker till, något som gör att konflikter uppstår. Både elever och personal anser att det finns de som inte följer skolans trivselregler. Vid diskussion på föräldrarådet kom det fram önskemål om att på föräldramöten få diskutera dator- och internetanvändning, eftersom det är ett forum där kränkningar lätt kan spridas. Trivselenkäten skulle behöva genomföras tidigare på skolåret så att brister upptäcks och åtgärdas tidigare. 10

11 Förebyggande arbete Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar de områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Mål för S:t Olovsskolans förebyggande arbete läsåret Alla elever ska känna sig trygga och alla följer skolans trivselregler. Uppföljning Uppföljningsfrågor ska finnas i den årliga trivselenkäten som genomförs i november. Vid utvecklingssamtalen i januari ska trygghet och trivsel finnas med som en punkt. I maj genomförs en uppföljande trivselenkät för samtliga elever. Åtgärder - Skolans kamratstödare utformar tillsammans med Trygghetsteamet uppdrag som ska utföras i klasserna med syfte att hålla trivselreglerna vid liv. - För att alla ska känna sig trygga i omklädningsrummen ska det finnas vuxna med i de klasser som behöver det. - Återkommande diskussioner på klassråd om allas ansvar för att spola efter sig, lägga papper i papperskorgar och respektera när toaletten är upptagen. - Toaletterna ska städas två gånger om dagen. - För att öka tryggheten i kapprummen ska lärarna finnas med före och efter lektioner. - För att få ett bättre klimat på fotbollsplanen kommer elevrådet ha en särskild punkt då fotbollsregler och förbättringsförslag diskuteras. En rastvakt ska alltid finnas vid fotbollplanen. Klasslärarna delar in eleverna som spelar fotboll i rött och blått lag. - De rastvakter som går runt på skolgården ska också gå till baksidan av annexet. - Vid schemaläggningen ska förmiddagsrasten för åk 3-5 spridas, så att inte alla elever har rast samtidigt. - På föräldramöten ska föräldrarna få möjlighet att diskutera dator- och internetanvändning. - Arbetslagen ska utifrån förslag som arbetades fram vid en konferens, komma fram till utvecklingsområden för hur personalen arbetar med positiv förstärkning och tydlighet, med syfte att stärka elevernas känsla av trygghet i skolan. 11

12 Rutin vid akuta situationer S:t Olovsskolan ska vara en skola där: det råder nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Detta gäller såväl relationen barn-barn, barn-vuxen, vuxen-barn som vuxen-vuxen alla visar varandra respekt alla känner trygghet och arbetar för att Likabehandlingsplanen efterföljs. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personal och vårdnadshavare uppmanas att vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det kan vara att en elev: - upplever sig bli kränkt - har svårigheter att hävda sig i kamratgruppen - verkar ledsen och olycklig, håglös/passiv - har svårigheter att koncentrera sig - underpresterar - saknar kamrater - har svårigheter att tala i grupp eller under lektion - skolkar - sover dåligt och har mardrömmar - ofta är sjuk / motvillig att gå till skolan - kommer hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan att kunna förklara varför - kommer hem med blåmärken eller sår utan att kunna förklara varför - sällan eller aldrig blir hembjuden till skolkamrater - väljer omvägar till och från skolan - mutar eller köper kompisar med pengar och saker. För att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling finns rasvakter finns ute på alla raster. Rastvakterna bär reflexvästar så att eleverna lätt ser vilka de är. Skolan undersöker med hjälp av trivselenkäter och samtal med kamratstödjarna om det finns elever som är utsatta för trakasserier och/eller kränkande behandling. Medarbetare som barn och vårdnadshavare kan vända sig till: Elever och vårdnadshavare som upptäcker eller får kännedom om kränkningar/trakasserier kan vända sig till den i personalen som man känner förtroende för. All personal på skolan har skyldighet att föra informationen vidare till skolans rektor. Elever och vårdnadshavare kan också vända sig direkt till rektor. För eleverna finns speciella brevlådor utanför skolsköterskans mottagning i huvudbyggnaden och utanför annexets personalrum, där man kan lägga en lapp med information. 12

13 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp när barn kränks av andra barn 1. Den som upptäckt eller fått kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkningar/trakasserier samtalar med de inblandade för att få en bild av situationen; Vad har hänt? Var? När? Vilka är inblandade? Finns det fler som kan bidra med information? 2. Klassläraren/klasslärarna informeras och i samråd bestäms vem som ska ansvara för det fortsatta arbetet. 3. Samtal hålls med de som utsätter där det informeras om att diskriminering, kränkningar och trakasserier inte är tillåtet och vad som kommer att hända om det upprepas (se nedan). 4. Vårdnadshavare informeras. 5. Händelsen dokumenteras på särskilt blankett som finns på kommunens hemsida. Blanketten lämnas till rektor. 6. Efter c:a en vecka följs händelsen upp genom samtal med de berörda. 7. Uppföljningen dokumenteras på särskild blankett som finns på kommunens hemsida. Blanketten lämnas till rektor. 8. Om kränkningar/trakasserier upprepas (mobbing) kontaktar rektor skolans Trygghetsteam. 9. Trygghetsteamets insatser ska göras så snart som möjligt, helst samma dag. Arbetet görs mycket koncentrerat, helst under en förmiddag. Om flera elever är inblandade ska de inte få möjlighet att samtala med varandra innan alla inblandade haft samtal med representant från Trygghetsteamet. 10. Eleven hämtas utan förvarning från klassrummet, var för sig om de är flera, till samtal på neutral mark. Inget småprat med eleven skall förekomma. Vid samtalet deltar oftast två personer från Trygghetsteamet. En personal samtalar och den andre iakttar och antecknar. Vårdnadshavare meddelas efteråt. 11. Uppföljning av det första samtalet ska ske redan efter ett par dagar. Ytterligare uppföljning sker efter en eller högst ett par veckor. 12. Om ingen förändring sker kontaktas vårdnadshavarna. Om ändå inget händer så kontaktas Elevhälsoteamet som ansvarar för att utforma åtgärdsprogram. Om kränkningen ej går att lösa kopplas socialtjänsten eller polisen in. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektor kallar till en elevkonferens och informerar huvudman. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. 13

14 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp när barn kränks av medarbetare Om en elev en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av personal på skolan: 1. Den som upptäckt eller fått kännedom om händelsen anmäler den till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 3. Rektor informerar huvudmannen. 4. Rektor ansvarar för att utredning sker: - Samtal förs med samtliga berörda parter. - Samtalen dokumenteras. - Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. - Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. - I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. - Rektor informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. - Åtgärderna dokumenteras. - Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. - Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. - Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. - Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för dokumentation Anmälan om kränkning och utredningar dokumenteras av den som hanterar ärendet. Rektor beslutar om ärendet ska utredas av skolans Trygghetsteam. Anmälningar och utredningar dokumenteras enligt kommunens mall. (Finns att hämta på Insidan, välj i den vänstra menyraden: förvaltningar, barn och utbildning, blanketter - rutiner, gemensamma blanketter.) Blanketterna lämnas till rektor, som sedan lämnar vidare till skolans specialpedagog för diarieföring. Huvudmannen, Barn och utbildningsnämnden, får rapport om anmälda kränkningar kontinuerligt. Ansvarsförhållande Den av skolans personal som upptäcker eller får kännedom om att kränkningar/trakasserier förekommer ansvarar för att i samråd med klasslärare komma överens om vem som ska anmäla, utreda och dokumentera, om inte rektor beslutar annat. Rektor är ytterst ansvarig för att all personal har kännedom om rutinerna och följer dem. 14

15 Bilaga 1 Vad är trakasserier, diskriminering och kränkande behandling? Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan förekomma när som helst i alla miljöer, utövas av en eller flera personer, ske vid ett tillfälle eller vara systematiskt återkommande Det är inte handlingen i sig som är avgörande om det är en kränkning, utan hur den som blir utsatt upplever situationen. Situationen bestämmer vem som kränker, hur, när, var och varför, samt hur den som utsatts reagerar. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (t ex slag, knuffar, beröring av bröst och bakdel) verbala (t ex hot, kallad hora eller bög) psykosociala (t ex utfrysning, ryktesspridning) texter och bilder (t ex klotter, brev, lappar, , sms, mms) Trakasserier: Diskriminering: är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder(fysiska, psykiska eller intellektuella), sexuell läggning(homo-, bi- och heterosexualitet), könsöverskridande identitet eller uttryck(omfattar de flesta transpersoner *) och ålder. (*)transpersoner är ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningen om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. är negativ särbehandling av individer eller kategorier av individer, som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder(fysiska, psykiska eller intellektuella), sexuell läggning(homo-, bi- och heterosexualitet), könsöverskridande identitet eller uttryck(omfattar de flesta transpersoner *) och ålder. I begreppet är underförstått att åtskillnaden innebär något negativt, inte positivt, för den diskriminerade. Kränkande behandling: är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara mobbning men också enstaka händelser som att retas, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Mobbning: förutsätter någon form av upprepning. En kränkning vid ett enstaka tillfälle är inte mobbning. Mobbning är en obalans i maktstrukturen och kan utövas av en eller flera mot en eller flera. Mobbning kan både vara fysisk och psykosocial. Sexuella trakasserier: är kränkningar som anspelar på kön och sexualitet. Etniska kränkningar rasism och främlingsfientlighet: Som t ex rör en persons homo, bi- eller transsexuella läggning. Kränkningarna kan vara verbala men också fysiskt våld. De vanligaste verbala trakasserierna är ord som hora och bög. kan ha många uttryck t.ex. fördomar, skällsord och rykten som drabbar personer med annan etnisk bakgrund än den kränkandes. 15