Likabehandlingsplan. S:t Olovsskolan

Transkript

1 Likabehandlingsplan S:t Olovsskolan

2 Innehållsförteckning Vår vision... 3 Mål... 3 Ansvariga för S:t Olovsskolans Likabehandlingsplan... 4 Elevernas delaktighet... 4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 4 Personalens delaktighet... 4 Förankring av planen... 4 Utvärdering... 5 Resultat av utvärderingarna:... 5 Främjande arbete... 6 Insatser läsåret Ansvarig... 8 Kartläggande arbete... 9 S:t Olovsskolans kartläggande arbete läsåret Resultat och analys... 9 Förebyggande arbete Mål för S:t Olovsskolans förebyggande arbete läsåret Uppföljning Rutin vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp när barn kränks av andra barn...12 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp när barn kränks av medarbetare

3 Inledning Likabehandlingsplanen gäller för alla verksamheter på S:t Olovsskolan. Arbetet skolan ska bedriva mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras av lagstiftningen i skollagen (SFS 2010:800), i diskrimineringslagen (2008:567), i förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1 083) samt i läroplanen Lgr11. (För definition av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling, se bilaga 1.) Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan har samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Elever har också rätt att vistas i skolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling. Syftet med vår likabehandlingsplan är att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska vara väl förankrad hos skolledning och all personal. Planen gäller från till Trygghet Ansvar Vår vision Lärande Trygghet, ansvar och lärande är S:t Olovsskolans ledord som ska genomsyra all vår verksamhet. Vi har valt att sätta ordet trygghet först eftersom det enligt oss är förutsättningen för att eleverna ska kunna utveckla ansvar och lärande. Mål S:t Olovsskolan ska vara en skola där: det råder nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Detta gäller såväl relationen barn-barn, barn-vuxen, vuxen-barn som vuxen-vuxen alla visar varandra respekt alla känner trygghet och arbetar för att Likabehandlingsplanen efterföljs. 3

4 Ansvariga för S:t Olovsskolans Likabehandlingsplan På delegation av rektor har skolans Trygghetsteam uppdraget att leda arbetet med att utvärdera, analysera och utarbeta S:t Olovsskolans likabehandlingsplan. Så här görs elever, vårdnadshavare och personal delaktiga i arbetet: Elevernas delaktighet Elevernas medverkan sker genom kamratstödjarna samt vid klassråd och elevråd. Samtliga elever görs delaktiga genom den årliga trygghetsenkäten samt genom utvecklingssamtalen. Vid läsårets slut diskuteras årets likabehandlingsarbete på klassråden och eleverna kan komma med förslag till nya åtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöten och den finns tillgänglig för allmänheten via skolans hemsida: Vid utvecklingssamtalen diskuteras områden som berörs i Likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet Skolans Trygghetsteam är på delegation av rektor ansvariga för att upprätta en ny Likabehandlingsplan varje läsår. Teamet arbetar för att förankra Likabehandlingsplanen, bl. a. genom att stötta kamratstödjarna. Teamet består av förskollärare, lärare och specialpedagog, sammanlagt sju personer. I de fall mobbing förekommer på skolan ansvarar teamet för att utreda och åtgärda. Vid varje läsårs slut utvärderar arbetslagen resultatet av skolans likabehandlingsarbete, analyserar resultatet och kommer med förslag till nya åtgärder. Förankring av planen - Trygghetsteamet utarbetar ett förslag på Likabehandlingsplan i början av varje nytt läsår. - Förslaget presenteras för rektor och sedan för personalen. - Klasslärarna presenterar förslaget för eleverna på ett klassråd. Elevernas synpunkter sammanställs via elevrådet. - Planen presenteras för vårdnadshavarna på föräldramöten och på skolans hemsida. Synpunkter på planen lämnas till rektor via mejl. - Den sista arbetsdagen i september ska läsårets plan vara klar. - Likabehandlingsplanen presenteras av klasslärarna på klassråden och publiceras på skolans hemsida. 4

5 Utvärdering Likabehandlingsplanen för har utvärderats i slutet av läsåret på samtliga klassråd. Kamratstödjarna utvärderade genom särskilt blankett i maj. Personalen utvärderade planen vid en av utvärderingsdagarna i juni. Vissa av aktiviteterna har utvärderats strax efter att de ägt rum. Resultat av utvärderingarna: De insatser som finns beskrivna under rubriken Främjande arbete är genomförda och så även de åtgärder som finns beskrivna under rubriken Förebyggande arbete. Det här har fungerat bra: Antalet platser i matsalen har minskats och det har medfört en lugnare matsalssituation. De lekarna som ordnats på huvudbyggnadens skolgård av Trivselledare i årskurs två och tre har varit uppskattade. Skolans kamratstödjare har fått uppdrag att utföra i sina klasser och det har fungerat bra. Flera klasser har på klassråd kommit fram till att de ska arbeta med belöningssystem för att främja bra språkbruk. Det här behöver förbättras: Elevernas synpunkter på den fysiska miljön i omklädningsrummen till idrotten har påtalats för de som ansvarar för lokalerna. En del saker har åtgärdats men det kvarstår fortfarande saker att göra. Kamratstödjarna i åk 4 och 5 ordnade trivsellekar två raster i veckan på modulernas skolgård. Det fungerade bra under höstterminen då det fanns en pedagog som kunde stötta kamratstödjarna. Till vårterminen fick den ansvarige pedagogen ändrade arbetsuppgifter och hade inte samma möjlighet att stötta kamratstödjarna och då fungerade inte verksamheten så bra. Faddersystemet behöver ses över då organisationen för de lägre åldrarna på skolan har ändrats till årsarbetslag från avdelningsarbetslag. 5

6 Främjande arbete Det främjande arbetet på en skola syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Det omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning samt är en naturlig del i det dagliga arbetet. Målet med S:t Olovsskolans främjande arbete är att: det råder nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Detta gäller såväl relationen barn-barn, barn-vuxen, vuxen-barn som vuxen-vuxen alla visar varandra respekt alla känner trygghet och arbetar för att likabehandlingsplanen efterföljs. Insatser läsåret Augusti/september Skolans trivselregler gås igenom vid samtliga klassråd. Eleverna kan lämna synpunkter på reglerna till elevrådet. Reglerna skickas även hem så att vårdnadshavarna får kännedom om dem. Ansvariga: klasslärarna Åtgärden utvärderas av arbetslagen på utvärderingsdagarna i juni. Elever i år 3-5 anmäler genom en blankett sitt intresse för att vara kamratstödjare. Efter information från klassläraren om vad kamratstödjararbetet går ut på, väljer varje klass tillsammans med klassläraren en pojke och en flicka till kamratstödjare, totalt 20 kamratstödjare. Vårdnadshavarna ska godkänna att deras barn har uppdraget. Ansvariga: Trygghetsteamet och klasslärare i åk 3-5. Åtgärden utvärderas av kamratstödjarna i slutet av läsåret och av arbetslagen på utvärderingsdagarna i juni. En punkt vid utvecklingssamtalet är utveckling i övrigt, då värdegrundsfrågor, trygghet och trivsel diskuteras. Ansvariga: Ledningssgruppen tar fram underlag för diskussionerna. Åtgärden utvärderas av arbetslagen på utvärderingsdagarna i juni. Oktober Tema samarbete under vecka 43 då arbetslagen arbetar för att stärka sammanhållningen i elevgruppen. Ansvariga: Arbetslagen Åtgärden utvärderas av eleverna i slutet av veckan och av personalen på närmaste arbetslagsträff. November Skolans elever svarar på en trivselenkät. Ansvariga: Trygghetsteamet och klasslärarna. Enkätsvaren sammanställs av Trygghetsteamet och analyseras av klasslärare och Trygghetsteamet 6

7 Januari En punkt vid utvecklingssamtalet är utveckling i övrigt, då värdegrundsfrågor, trygghet och trivsel diskuteras. Ansvariga: Ledningssgruppen tar fram underlag för diskussionerna. Åtgärden utvärderas av arbetslagen på utvärderingsdagarna i juni. April Skolans elever svarar på en trivselenkät. Ansvariga: Trygghetsteamet och klasslärarna. Enkätsvaren sammanställs av Trygghetsteamet och analyseras av klasslärare och Trygghetsteamet Maj S:t Olovsskolans dag genomförs vid modulerna. En dag med olika samarbetsövningar på stationer då eleverna arbetar i grupper med blandade åldrar från förskoleklass till åk. 5. Ansvariga: Idrottsläraren har ett övergripande ansvar. Åtgärden utvärderas av eleverna på klassråd och av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Löpande under året En stående punkt på arbetslagens träffar ska vara det aktuella läget vad gäller trygghet och trivsel på avdelningen. Dokumentation sker i det protokoll som skrivs vid alla arbetslagsträffar. Protokollen ska mejlas till rektor. Ansvariga: Arbetslagsledarna Utvärderas av arbetslagen vid utvärderingsdagarna i juni. Trygghetsteamet träffar kamratstödjarna en gång i månaden. Vid dessa träffar berättar kamratstödjarna om läget i klassen, om de märkt att någon ofta är ensam eller blir utsatt för kränkningar eller trakasserier. Uppdrag som syftar till att hålla skolans trivselregler vid liv diskuteras och fastslås tillsammans med kamratstödjarna. Ansvariga: Trygghetsteamet Utvärderas av kamratstödjarna i slutet av läsåret. Hur uppdragen upplevts utvärderas på klassråd i slutet av läsåret. Trygghetsteamet träffas en gång i månaden för att följa upp och planera arbetet i gruppen. Skolans Elevhälsoteam får fortlöpande information om Trygghetsteamets insatser. Ansvariga: Trygghetsteamet Utvärderas av Trygghetsteamet och Elevhälsoteamet vid utvärderingsdagarna i juni. Klasslärarna följer upp kamratstödjarnas arbete med schemalagda samtal för att på så sätt stödja dem i deras roll. Ansvariga: Klasslärarna Utvärderas av kamratstödjarna i slutet av läsåret och av personalen på utvärderingsdagar i juni. På klassråden har kamratstödjarna en egen punkt då de kan presentera vad som har kommit upp när de träffat Trygghetsteamet. Ansvariga: Klasslärarna Utvärderas av kamratstödjarna i slutet av läsåret. 7

8 Klassråd, elevråd och fritidsråd arbetar aktivt för att säkra elevernas delaktighet i verksamheten. Ansvariga: Klasslärarna samt de pedagoger som leder elevråd och fritidsråd. Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret. Synpunkter tas med till elevråd och fritidsråd. Eleverna i förskoleklassen, åk 1, åk 2 och åk 3 arbetar enligt ett faddersystem på de olika avdelningarna. Ansvariga: Klasslärarna Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret och av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Rastvärdar ska finnas ute varje rast. En rastvärd uppehåller sig vid fotbollsplanen, en vid bandyplanen och övriga cirkulerar. Rastvärdar ska bära reflexväst med namn. Ansvariga: Alla rastvakter Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret och av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter ska diskuteras kontinuerligt med eleverna. Det arbetet ska genomsyra all undervisning. Ansvariga: Alla pedagoger Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Material som används i undervisningen granskas av lärarna så att det inte innehåller diskriminerande värderingar. Ansvariga: Alla pedagoger Utvärderas av eleverna på klassråd i slutet av läsåret och av personalen på utvärderingsdagarna i juni. Ansvarig Ytterst ansvarig för de främjande insatserna är rektor. 8

9 Kartläggande arbete Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. S:t Olovsskolans kartläggande arbete läsåret Vid utvecklingssamtal togs trygghet och trivsel upp som en särskild punkt. - Eleverna svarade på en trivselenkät i november ch i april Vid Trygghetsteamets träffar har samtal skett med kamratstödjarna om hur läget är i klassen. - Kommunenkät har gjorts av de elever som går på fritids. - Kommunenkät för mjuka indikatorer har gjorts av åk 3 och 5. - Utvärdering har gjorts av personalen i juni Resultat och analys Andelen elever som känner sig otrygga när de använder skolans toaletter har fortsatt att sjunka. Det är betydligt färre elever som har uppgett att de upplever att toaletterna är ofräscha sedan huvudbyggnaden renoverats. Det är i vissa klasser som flera elever kan känna sig otrygga och då handlar det om att de inte får vara ifred på toaletten för klasskamrater. Det är fler elever än tidigare som upplever sig otrygga i omklädningsrummen i Badhushallen. Flest kommentarer handlar om att lokalerna är slitna, illaluktande och dåligt städade. Många tycker att det borde finnas bås med draperier som man kan duscha i och skärmar framför dörrarna till omklädningsrummen så att de som gå förbi i korridoren utanför inte kan titta in när dörren öppnas. Språkbruket har förbättrats, men det behövs fortsatta insatser för att vi ska kunna vara helt nöjda. Det finns några som upplever att de inte har någon att vara med alla raster. Dessa elever behöver vi uppmärksamma. 9

10 Förebyggande arbete Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar de områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Mål för S:t Olovsskolans förebyggande arbete läsåret Alla elever ska känna sig trygga i samtliga miljöer på vår skola. Detta läsår kommer vi fokusera på att öka tryggheten vid toalettbesök, i våra omklädningsrum och under raster. Vi kommer också fortsätta vårt arbete med att förbättra elevernas språkbruk. Uppföljning Uppföljningsfrågor ska finnas i den årliga trivselenkäten som genomförs i november. Vid utvecklingssamtalen i januari ska trygghet och trivsel finnas med som en punkt. I maj genomförs en uppföljande trivselenkät för samtliga elever. Åtgärder I de klasser som har många elever som känner sig otrygga på skolans toaletter ska elever och lärare tillsammans komma fram till fungerande regler och rutiner för hur toaletterna ska användas. Ytterligare träffar med ansvariga för badhushallens omklädningsrum ska ordnas. Viktigt att de vuxna som har ansvar för lokalerna lyssnar till elevernas synpunkter och försöker komma fram till lösningar. Vissa saker som tagits upp vid tidigare möten har rättats till, men det finns fortfarande mycket att göra åt den fysiska miljön. Vi fortsätter att ha vuxna med i omklädningsrummen, men behöver arbeta mer aktivt för att ge eleverna redskap så att de kan duscha och byta om utan vuxenstöd. All personal på skolan ska gå en studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt. Involvera föräldrarna mer i arbetat att förbättra elevernas språkbruk. Skolans pedagoger uppmärksammar bra språkbruk. Belöningssystem där bra språkbruk lyfts fram ordnas i klasser och undervisningsgrupper. Fånga upp ensamma elever genom att rastvärdarna skriver i en rastlogg som arbetslagen ska titta i varje vecka. Utveckla utbudet av organiserade lekar genom konceptet Trivsellekar. 10

11 Rutin vid akuta situationer S:t Olovsskolan ska vara en skola där: det råder nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Detta gäller såväl relationen barn-barn, barn-vuxen, vuxen-barn som vuxen-vuxen alla visar varandra respekt alla känner trygghet och arbetar för att Likabehandlingsplanen efterföljs. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personal och vårdnadshavare uppmanas att vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det kan vara att en elev: - upplever sig bli kränkt - har svårigheter att hävda sig i kamratgruppen - verkar ledsen och olycklig, håglös/passiv - har svårigheter att koncentrera sig - underpresterar - saknar kamrater - har svårigheter att tala i grupp eller under lektion - skolkar - sover dåligt och har mardrömmar - ofta är sjuk / motvillig att gå till skolan - kommer hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan att kunna förklara varför - kommer hem med blåmärken eller sår utan att kunna förklara varför - sällan eller aldrig blir hembjuden till skolkamrater - väljer omvägar till och från skolan - mutar eller köper kompisar med pengar och saker. För att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling finns rastvärdar ute alla raster. Rastvärdarna bär reflexvästar med namn så att eleverna lätt ser vilka de är. Skolan undersöker med hjälp av trivselenkäter och samtal med kamratstödjarna om det finns elever som är utsatta för trakasserier och/eller kränkande behandling. Medarbetare som barn och vårdnadshavare kan vända sig till: Elever och vårdnadshavare som upptäcker eller får kännedom om kränkningar/trakasserier kan vända sig till den i personalen som man känner förtroende för. All personal på skolan har skyldighet att föra informationen vidare till skolans rektor. Elever och vårdnadshavare kan också vända sig direkt till rektor. 11

12 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp när barn kränks av andra barn 1. Den som upptäckt eller fått kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkningar/trakasserier samtalar med de inblandade för att få en bild av situationen; Vad har hänt? Var? När? Vilka är inblandade? Finns det fler som kan bidra med information? 2. Klassläraren/klasslärarna informeras och i samråd bestäms vem som ska ansvara för det fortsatta arbetet. 3. Samtal hålls med de som utsätter. Då informeras det om att diskriminering, kränkningar och trakasserier inte är tillåtet och vad som kommer att hända om det upprepas (se nedan). 4. Vårdnadshavare informeras. 5. Händelsen dokumenteras på särskilt blankett som lämnas till rektor. (Blanketten finns att hämta från N: och intranätet, välj Service och stöd i arbetet i den övre menyraden, välj sedan Blanketter i den vänstra menyraden och efter det Gemensamma blanketter Barn och Utbildning.) 6. Rektor avgör om den som lämnar in anmälan ska fortsätta att hantera ärendet eller om skolans Trygghetsteam ska kopplas in och meddelar den som lämnat anmälan beslutet. Rektor avgör också om kränkningen även ska rapporteras i LISA. 7. Efter c:a en vecka följs händelsen upp genom samtal med de berörda. Uppföljningen dokumenteras på blankett som finn att hämta från N: och lämnas till rektor. 8. Om kränkningar/trakasserier upprepas (mobbing) kontaktar rektor skolans Trygghetsteam. 9. Trygghetsteamets insatser ska göras så snart som möjligt, helst samma dag. Arbetet görs mycket koncentrerat, helst under en förmiddag. Om flera elever är inblandade ska de inte få möjlighet att samtala med varandra innan alla inblandade haft samtal med representanter från Trygghetsteamet. 10. Eleven hämtas utan förvarning från klassrummet, var för sig om de är flera, till samtal på neutral mark. Inget småprat med eleven skall förekomma. Vid samtalet deltar oftast två personer från Trygghetsteamet. En personal samtalar och den andre iakttar och antecknar. Vårdnadshavare meddelas efteråt. 11. Uppföljning av det första samtalet ska ske redan efter ett par dagar. Ytterligare uppföljning sker efter en eller högst ett par veckor. 12. Om ingen förändring sker kontaktas vårdnadshavarna. Om ändå inget händer så kontaktas Elevhälsoteamet som ansvarar för att utforma åtgärdsprogram. Om kränkningen ej går att lösa kopplas socialtjänsten eller polisen in. 13. Vårdnadshavarna meddelas när Trygghetsteamet avslutar ett ärende. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektor kallar till en elevkonferens och informerar huvudman. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. 12

13 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp när barn kränks av medarbetare Om en elev en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av personal på skolan: 1. Den som upptäckt eller fått kännedom om händelsen anmäler den till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 3. Rektor informerar huvudmannen. 4. Rektor ansvarar för att utredning sker: - Samtal förs med samtliga berörda parter. - Samtalen dokumenteras. - Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. - Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. - I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. - Rektor informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. - Åtgärderna dokumenteras. - Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. - Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. - Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. - Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för dokumentation Anmälan om kränkning och utredningar dokumenteras av den som hanterar ärendet. Rektor beslutar om ärendet ska utredas av skolans Trygghetsteam. Anmälningar dokumenteras enligt kommunens mall. (Finns att hämta från N: och intranätet, välj Service och stöd i arbetet i den övre menyraden, välj sedan Blanketter i den vänstra menyraden och efter det Gemensamma blanketter Barn och Utbildning.) Blanketterna lämnas till rektor, som sedan lämnar vidare till skolans specialpedagog för diarieföring. Huvudmannen, Barn och utbildningsnämnden, får genom diariet kontinuerligt rapport om anmälda kränkningar. Ansvarsförhållande Den av skolans personal som upptäcker eller får kännedom om att kränkningar/trakasserier förekommer ansvarar för att i samråd med klasslärare komma överens om vem som ska anmäla, utreda och dokumentera, om inte rektor beslutar annat. Rektor är ytterst ansvarig för att all personal har kännedom om rutinerna och följer dem. 13

14 Bilaga 1 Vad är trakasserier, diskriminering och kränkande behandling? Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan förekomma när som helst i alla miljöer, utövas av en eller flera personer, ske vid ett tillfälle eller vara systematiskt återkommande. Det är inte handlingen i sig som är avgörande om det är en kränkning, utan hur den som blir utsatt upplever situationen. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (t.ex. slag, knuffar, beröring av bröst och bakdel) verbala (t.ex. hot, kallad hora eller bög) psykosociala (t.ex. utfrysning, ryktesspridning) texter och bilder (t.ex. klotter, brev, lappar, , sms, mms) Trakasserier: Diskriminering: är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder (fysiska, psykiska eller intellektuella), sexuell läggning (homo-, bi- och heterosexualitet), könsöverskridande identitet eller uttryck (omfattar de flesta transpersoner *) och ålder. är negativ särbehandling av individer eller kategorier av individer, som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder (fysiska, psykiska eller intellektuella), sexuell läggning (homo-, bi- och heterosexualitet), könsöverskridande identitet eller uttryck (omfattar de flesta transpersoner *) och ålder. I begreppet är underförstått att åtskillnaden innebär något negativt, inte positivt, för den diskriminerade. Kränkande behandling: är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara mobbning men också enstaka händelser som att retas, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Mobbning: Sexuella trakasserier: Etniska kränkningar rasism och främlingsfientlighet: (*)transpersoner förutsätter någon form av upprepning. En kränkning vid ett enstaka tillfälle är inte mobbning. Mobbning är en obalans i maktstrukturen och kan utövas av en eller flera mot en eller flera. Mobbning kan både vara fysisk och psykosocial. är kränkningar som anspelar på kön och sexualitet, som t. ex. rör en persons homo, bi- eller transsexuella läggning. Kränkningarna kan vara verbala men också fysiskt våld. De vanligaste verbala trakasserierna är ord som hora och bög. kan ha många uttryck t.ex. fördomar, skällsord och rykten som drabbar personer med annan etnisk bakgrund än den kränkandes. är ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningen om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. 14