FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ. Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi

FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ Fredrik Sjödin Fil dr. Flkhälsa ch klinisk medicin Lektr, rganisatin ch ledarskap Institutinen för psyklgi

FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i försklan hälsa ch preventiva insatser 2. Arbetsbelastning ch stress inm försklan m hälsa ch relatin till arbete ch miljö 3. Höga ljudnivåer från leksaker m hälsa ch åtgärder inm försklan 4. Hörselstatus ch upplevelse av buller i försklan 5. Akustiktak i försklan - före ch efter effekter på ljudnivån 6. Pedaggik, arbetsmiljö ch hälsa i försklan.

Fyra försklr med lika pedaggiska inriktningar per stad (Götebrg Stckhlm Örnsköldsvik Östersund) Kmmunal förskla Reggi Emilia Mntessri Mätningar: Buller Psykscia l hälsa Övriga faktrer Waldrf

25 Antal barn per avdelning 20 15 10 5 0 ej inrikting Reggi Emilia Waldrf Mntessri

5 Antal pedagger per avdelning 4 3 2 1 0 ej inrikting Reggi Emilia Waldrf Mntessri

90% Utbildningsnivå 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ej inrikting Reggi Emilia Waldrf Mntessri Förskllärare Barnskötare Annan

Jb crafting Arbetsresurser Mtivatin Individresurser - - Prestatin Krav i arbetet Arbetsbelastning - Undergräva sig själv The jb demands resurces mdel. Bakker, A. B., & Demeruti, E. (2017). Jb demands resurces thery: Taking stck and lking frward. Jurnal f Occupatinal Health Psychlgy, 22(3), 273-285. http://dx.di.rg/10.1037/cp0000056

dba ekvivalent Ljudnivåer före införandet av åtgärder 90 85 Ljudnvivå över dag (dba) Gränsvärde 80 75 70 65 Insatsvärde Medelvärde våra mätningar 60 55 50 Ej inrikting Reggi Emilia Waldrf Mntessri Fredrik Sjödin

Ljudnivå db 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Skillnader ljudnivåer lika pedaggiska inriktningar - statinära mätningar Cpeak Ekvivalent dba Ej uttalad inriktning Reggi Emilia Waldrf Mntessri

50% Prevlens i utbrändhet separerat för respektive pedaggisk inriktning 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ej inriktning Reggi Emilia Waldrf Mntessri Friska Låg utbrändhet Hög utbrändhet Patlgiskt utbrända

INDIVIDRESURSER Försklr där persnalen upplever att man uppmuntras att ha kmpetensutveckling skattar lägre: Stressnivåer Mindre känslmässig utmattning Kmpetensutveckling är därför en viktig faktr i att förebygga ch minska denna typ av hälsa. Ökar även mtivatinen ch därmed Jb Crafting. Pedagger sm känner att dm har kmpetens ch autnmi i arbetet använder bättre strategier för att genmföra sitt dagliga arbete ch har mer mtivatin. Vilket ökar möjligheten till att utfrma arbetet på bästa sätt. (Jb Crafting).

ARBETSRESURSER - LEDARSKAP Ett bra ledarskap sm gör att persnalen upplever att dm har ett gtt stöd i sitt dagliga arbete har ett samband med: Bättre balans mellan ansträngning ch belöning. Minskad grad av utbrändhet Mindre grubblande på kvällarna hs persnalen ch därmed bättre sömn ch återhämtning. Mer energi i arbete. Bättre cpingstrategier. Ledarskapet är därmed centralt för att skapa en gd rganisatinsstruktur ch kultur.

ARBETSRESURSER - LEDARSKAP Vad är ett bra ledarskap i försklan? En chef sm man kan enkelt få kntakt med. En chef sm jbbar nära verksamheten ch förstår alla medarbetares situatin. Skapar möjligheter till kmpetensutveckling. Tydlig rganisatin vad gäller rutiner, administratin ch bemanning. Ordning ch reda i eknmin Väl utrustad förskla i syfte att kunna bedriva en bra verksamhet. Möjlighet till nödvändiga investeringar över tid. Ge möjligheter till kmpetensutveckling. Men.Balansen är viktig, ett för nära ch detaljstyrt ledarskap kan leda till minskat självförtrende hs pedaggerna ch däremd minskad mtivatin.

ARBETSRURSER - BEMANNING Prblem med bemanning är relaterad med: Ökad arbetslastning Högre grad av känslmässig utmattning Försämrad återhämtning. Högre grad av utbrändhet. Pedagger tar inte tag i saker utan undviker istället att lösa prblem. Punkterna van leder i ett längre perspektiv till negativa hälseffekter.

ARBETSRESURSER - LOKALER Fina ch välplanerade lkaler: Bättre balans mellan ansträngning ch belöning. Minskad grad av utbrändhet. Mindre grubblande på kvällarna hs persnalen ch därmed bättre sömn ch återhämtning. Mer energi i arbete. Bättre cpingstrategier Väl utrustade lkaler: Ökad mtivatin Minskad stress i arbetet

Jb crafting Arbetsresurser Mtivatinsprcesser Mtivatin Individresurser - - Prestatin Krav i arbetet Arbetsbelastning - Kan skapa hälsa Undergräva sig själv The jb demands resurces mdel. Bakker, A. B., & Demeruti, E. (2017). Jb demands resurces thery: Taking stck and lking frward. Jurnal f Occupatinal Health Psychlgy, 22(3), 273-285. http://dx.di.rg/10.1037/cp0000056

HUR KAN VI STÄRKA ORGANISATIONEN?

Individ Organisatin Nivå av interventin JD-R: INTERVENTIONS Interventinsmål Krav i arbete/resurser Individuella resurser Ändring av arbetssätt Utbildning/träning Arbetsresurser Individresurser Jbcrafting Fkusera på styrkr

FÖRÄNDRING AV ARBETSSÄTT Jbbar vi på rätt sätt? Ledaren behöver skapa en struktur för knkreta arbetsrelaterade prblem. Att man ser till att arbetsgruppen tar gemensamt ansvar för att definiera ch utföra sina arbetsuppgifter. Behövs ett klimat där medarbetare kan ställa frågr Vågar vara med ch bidra Ledaren ser till att det finns resurser för att arbete på ett nytt sätt m så krävs.

Sångstund Bygga Städning På- ch avklädning Bygga Leg Annat Dukning inför mat Brtplckning efter mat Fri lek Sagläsning Spela spel Pyssla ch måla Mellanmål Lunch Utbildning Samling Genmsnittliga ljudnivåer vid lika aktiviteter 62 64 66 68 70 72 Ljudnivå dba

Ljudnivå db 140 Ljudnivåer vid Lunch 130 120 13 decibel i skillnad 110 100 90 80 70 60 66 dba 73 dba 60 dba 50 40 30 20 10 0 Medelvärde Max Min Ekvivalent dba

LJUDNIVÅER VID LUNCH Högsta ljudnivåerna: Äter i större rum/matsalar. Barn från andra avdelningar äter även i dessa lkaler. Barnen tar själva mat ifrån buffé under uppsikt av pedagger. Lägsta ljudnivåerna: Äter i flera lika rum på sin avdelning. Få barn i varje rum, med en pedagg vid varje brd. Kräver en viss grundbemanning. Antal barn sm befinner sig i samma rum är centralt vid lunch.

LJUDNIVÅER VID LUNCH

Ljudnivåer vid på- ch avklädning 90 80 81 dba 69 dba 20 decibel i skillnad 70 60 60 dba 50 40 30 20 10 0 Medelvärde Max Min Ekvivalent dba

LJUDNIVÅER VID PÅ- OCH AVKLÄDNING

LJUDNIVÅER VID PÅ- OCH AVKLÄDNING IN-UTGÅNG Högsta ljudnivåerna: Många barn samtidigt = mer stök ch knflikter Vid utgång får barn sm är påklädda vänta på alla andra. Pedagger mycket aktiva ch vill hjälpa barnen med att klä på sig. Lägsta ljudnivåerna: 1 pedagg i kapprummet, 1 ute på gården, 1 inne på avdelning. Slussar in två barn i taget till kapprummet. 1 barn sm är bra på att klä på sig ch 1 sm behöver mer hjälp. Trkskåp m sådant finns i kapprummet är avstängt när man byter m. Kräver en viss grundbemanning.

UTBILDNING KOMPETENSUTVECKLING Kmpetensutveckling: Ökad mtivatin Minskar risk för stressrelaterad hälsa. Strategiarbete: Delegera ansvar låt medarbetare genmföra inmverksamhets-utbildning. Lära av varandra. Arbeta med att ta fram strategier för arbetsmiljöarbetet. Håll detta arbete levande. Leder till en ökad möjlighet för Jb Crafting möjligheten att få påverka hur man ska utföra sitt jbb.

JOB CRAFTING Ledarskapet: Närvarande chef sm förstår rganisatinen. Vågar ge persnalen utrymme att utfrma ch planera det dagliga arbetet. Tydliga rller ge medarbetarna inflytande över hur man ska göra det dagliga arbetet. Allas ansvar blir fta ingens ansvar. Autnmi: Pedagger behöver mandat att lösa situatiner. Lätt att få kntakt med chef, för att få stöd eller resursers att lösa prblem. Frihet att tillsammans med kllegr utfrma med hur man ska arbeta på avdelningen, utifrån gemensamt satta riktlinjer på försklan.

Enkellp-lärande. Vanligaste frmen av lärande. Lösa prblem i rganisatinen ch förbättra det man har. Antaganden Varför gör vi det vi gör? Strategier ch utförande Hur vi gör Resultat Vad vi får Dubbellp - lärande. Mer än att bara fixa prblem. Ifrågasätta våra antaganden, värderingar ch tr på det vi gör. (Argyris & Schön, 1978)

FOKUSERA PÅ STYRKOR Självreflektin Vad är jag bra på? Vad gillar jag mest att göra? När fungerar jag sm bäst? Synliggör detta för kllegr ch ledare.

SAMMANFATTNING Ledarskapet är av str vikt. Rlltydlighet är viktigt. Tillgänglighet ch stöd från rektr. Skapa gda rutiner med tydlig ansvarsfördelning. En närvarande chef leder ckså till att persnalen i högre usträckning löser prblem istället för undvika dem. Bemanning Ej fungerande bemanning kan ge hälseffekter i frm av stress, utmattning ch utbrändhet. Ej fungerande bemanning kan ckså leda till att persnalen undviker prblem istället för att lösa dem.

SAMMANFATTNING Lkaler Vikten av lkaler ska inte underskattas. En viktig faktr för att persnalen ska känna sig uppskattade, men det ger även mer energi i arbetet ch minskar risken för stressrelaterad hälsa. Välutrustade lkaler ökar mtivatinen hs pedaggerna ch leder även till att man enklare kan lösa prblem sm uppstår i den dagliga verksamheten. Viktiga faktrer för pedaggers välmående Kmpetensutveckling främjar mtivatin Ändamålsenliga lkaler sm är väl utrustade främjar mtivatin. Mtiverade pedagger mår bättre.