Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi / FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ

Transkript

1 Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi / FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ

2 FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva insatser 2. Arbetsbelastning och stress inom förskolan om ohälsa och relation till arbete och miljö 3. Höga ljudnivåer från leksaker om ohälsa och åtgärder inom förskolan 4. Hörselstatus och upplevelse av buller i förskolan 5. Akustiktak i förskolan - före och efter effekter på ljudnivån 6. Pedagogik, arbetsmiljö och hälsa i förskolan.

3 Övergripande modell Buller på arbetsplatsen Egenskaper hos individen Arbetsorganisation Upplevelse av buller, Grad av ljudkänslighet, Hörselproblem Stress Sömn Slitenhet Utbrändhet Externa faktorer

4 Gränsvärden Gränsvärde 85 db(a) Mycket höga krav på koncentration och taluppfattning Höga krav på koncentration och taluppfattning Normala förhållanden för taluppfattbarhet Bullriga miljöer med stora maskiner 35 db(a) 40 db(a) 55 db(a) 70 db(a)

5 Genomsnittlig ljudnivå Ljudnivåer före införandet av åtgärder 85 Gränsvärde 80 Insatsvärde Medelvärde våra mätningar 65 Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10 Nr 11 Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Fredrik Sjödin

6 Genomsnittliga hörtrösklar Ej exponerade (referens material) Hz 500 Hz 1000 Hz 2000 Hz 3000 Hz 4000 Hz 6000 Hz Förskoleanställda 8000 Hz

7 Ljudtoppar Fredrik Sjödin

8 140 Ljud från leksaker Lego Galonkuddar Brio järnväg Kaplastavar Papprör Popup leksak dbaleq DBAMax Cpeak

9 EXEMPEL PÅ ENKEL ÅTGÄRD dbaleq DBAMax Cpeak Sittpallar utan tassar Sittpallar med tassar

10 Övergripande modell Buller på arbetsplatsen Egenskaper hos individen Arbetsorganisation Upplevelse av buller, Grad av ljudkänslighet, Hörselproblem Stress Sömn Slitenhet Utbrändhet Externa faktorer

11 ARBETA I BULLER FYSISK OHÄLSA PSYKISK OHÄLSA Hörselnedsättning Tinnitus Ljudöverkänslighet Ljudtrötthet Ljudförvrängning Ökad arbetsansträngning Trötthet i arbetet Försvårar arbetet Stress Slitenhet efter arbetet

12 Övergripande modell Buller på arbetsplatsen Egenskaper hos individen Arbetsorganisation Upplevelse av buller, Grad av ljudkänslighet, Hörselproblem Stress Sömn Slitenhet Utbrändhet Externa faktorer

13 Fredrik Sjödin

14 Lunchtid 1h efter Nyvaken Kl 21:00 uppvak kl % 46% Fredrik Sjödin Fredrik Sjödin

15 45% Procent av förskollärare/barnskötare med olika grad av utbrändhet 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Friska Låg utbrändhet Hög utbrändhet Patologiskt utbrända Pedagogik projekt Flera olika projekt

16 50% Prevlens i utbrändhet separerat för respektive pedagogisk inriktning 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ej inriktning Reggio Emilia Waldorf Montessori Friska Låg utbrändhet Hög utbrändhet Patologiskt utbrända

17 Skattad stress Arbetsbelastning Fri lek för barnen Administrati on och p- möten Mellanmål Lunch Förberedelse inför lunch och mellanmål Ringande telefoner Fri lek inomhus Konflikter mellan barnen Byte av kläder på barnen Personalkonf likter Hög stress 22,73 54,82 51,18 39,91 49,27 50,64 56,82 62,27 64,45 70,73 Låg Stress 16,46 21,69 25,23 25,46 27,77 27,92 32,69 38,00 45,85 50,67 Fredrik Sjödin

18 Observationsstudie Observerad Barn 60 min före lunch Låg stress Hög stress 36,1 37,7 Barn Observerad 24,5 29,0 Observerad Kollegor 5,5 4,9 Kollegor Observerad 7,1 11,2 Översyn 13,2 13,3 Problemsituationer 1,6 2,0 Fredrik Sjödin

19 STRESS I ARBETET Följande faktorer är utmärkande hos högstressande pedagoger i förskolan: Personer med småbarn hemma. De lägger mer tid än sina kollegor på att planera det pedagogiska arbetet. De förefaller vara personer som kollegor i större utsträckning förlitar sig på.

20 Övergripande modell Buller på arbetsplatsen Egenskaper hos individen Arbetsorganisation Upplevelse av buller, Grad av ljudkänslighet, Hörselproblem Stress Sömn Slitenhet Utbrändhet Externa faktorer

21

22 Ljudnivå db Skillnader ljudnivåer olika pedagogiska inriktningar - stationära mätningar Cpeak Ekvivalent dba Ej uttalad inriktning Reggio Emilia Waldorf Montessori

23 Sångstund Bygga Städning På- och avklädning Bygga Lego Annat Dukning inför mat Bortplockning efter mat Fri lek Sagoläsning Spela spel Pyssla och måla Mellanmål Lunch Utbildning Samling Genomsnittliga ljudnivåer vid olika aktiviteter Ljudnivå dba

24 Ljudnivå db 140 Ljudnivåer vid Lunch Medelvärde Max Min Cpeak Ekvivalent dba

25 LJUDNIVÅER VID LUNCH Högsta ljudnivåerna: Äter i större rum/matsalar. Barn från andra avdelningar äter även i dessa lokaler. Barnen tar själva mat ifrån buffé under uppsikt av pedagoger. Lägsta ljudnivåerna: Äter i flera olika rum på sin avdelning. Få barn i varje rum, med en pedagog vid varje bord. Kräver en viss grundbemanning. Antal barn som befinner sig i samma rum är centralt vid lunch.

26 LJUDNIVÅER VID LUNCH

27 140 Ljudnivåer vid på- och avklädning Medelvärde Max Min Cpeak Ekvivalent dba

28 LJUDNIVÅER VID PÅ- OCH AVKLÄDNING

29 LJUDNIVÅER VID PÅ- OCH AVKLÄDNING IN-UTGÅNG Högsta ljudnivåerna: Många barn samtidigt = mer stök och konflikter Vid utgång får barn som är påklädda vänta på alla andra. Pedagoger mycket aktiva och vill hjälpa barnen med att klä på sig. Lägsta ljudnivåerna: 1 pedagog i kapprummet, 1 ute på gården, 1 inne på avdelning. Slussar in två barn i taget till kapprummet. 1 barn som är bra på att klä på sig och 1 som behöver mer hjälp. Torkskåp om sådant finns i kapprummet är avstängt när man byter om. Kräver en viss grundbemanning.

30 Ljudnivåer i förhållande till antal barn Fredrik Sjödin

31 HUR KAN VI FÖRBÄTTRA FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ?

32 Organisatoriska åtgärder Akustiska åtgärder Objektiva mått Subjektiva mått Ljudnivå (Personburen) Ljudnivå (Stationär) Antal höga ljudtoppar Upplevd ljudnivå Upplevda ljudtoppar Störning av barnens röster Störning av ljud från barnens aktiviteter Allmän ljudstörning Ny ventilation Ljuddämpade bord Ljudabsorbenter Nya leksaker Minskad barngrupp Ny lekhall Barnpedagogik Personalpedagogik Vilrum för personal Vilrum för barn Ljusreglering Riskutbildning Ljudnivåvakter Kontrollförskolor = förbättring = försämring

33 Organisatoriska åtgärder Akustiska åtgärder Upplevd stress Ansträngning och belöning Utbrändhet Depression Trötthet i arbetet Stresskortisol Sömnkvalité Ny ventilation Ljuddämpade bord Ljudabsorbenter Nya leksaker Minskad barngrupp Ny lekhall Barnpedagogik Personalpedagogik Vilrum för personal Vilrum för barn Ljusreglering Riskutbildning Ljudnivåvakter Kontrollförskolor = förbättring = försämring

34 KOMBINERA ÅTGÄRDER Kombination åtgärder Kombination åtgärder

35 VAD ÄR VIKTIGT FÖR ATT SKAPA EN GOD ARBETSMILJÖ I FÖRSKOLAN?

36 100% MED ANLEDNING AV EVENTUELLA BULLERPROBLEM HAR JAG 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

37 TECKEN PÅ DÅLIG ARBETSMILJÖ Att ekonomin är det enda och viktigaste målet för organisationen är en tydlig indikation på en dålig arbetsmiljö. En chef som delegerar organisationens utmaningar: till exempel informerar anställda att verksamheten måste fortsätta med försämrade resurser utan någon egen lösning. Kortsiktiga och passiva lösningar på problem. Man löser saker när de uppstår istället för att bryta mönster och förhindra uppkomst av problem. Otydligt kollektivt ansvar. Allas ansvar blir snabbt ingens ansvar.

38 TECKEN PÅ BRA ARBETSMILJÖ Både kvalitetsmål och ekonomiska mål. Chefen inser att det finns mer aspekter för organisationen än att klara budget. Ledaren skapar en struktur för konkreta arbetsrelaterade problem. Att de anställda tydligt vet sitt ansvarstagande. Att man ser till att arbetsgruppen tar gemensamt ansvar för att definiera och utföra sina arbetsuppgifter.

39 HUR SER DET DÅ UT I FÖRSKOLAN? I våra studier har vi sett att ökad rolltydlighet i förskolan minskar stressen. De pedagoger som upplever att de har en tydlig rolltydlighet upplever även att beslutsutrymmet är större. Dessa förskolor lyckas även bättre med att sänka ljudnivåerna i arbetet. Förskolor där det finns höga krav utan att följa upp med resurser ökar risken för utmattningssyndrom hos pedagogerna. Dessa krav som pedagogerna inte klarar av att möta leder i sin tur till att de ligger och grubblar på kvällen vilket i sin tur leder till försämrad sömn och återhämtning.

40 En viktig faktor för att en förskola ska fungera och att pedagogerna ska trivas och må bra, är bland annat en närvarande chef. En närvarande chef får också bättre förståelse för verksamheten och verkar därmed lyckas bättre i planeringen av arbetet på förskolan. Vilket i sin tur minskar risken för ni pedagogerna inte drabbas av en arbete-familj konflikt. Bättre planerade kvällsmöten etc. Ett gott ledarskap visade sig även leda även till att pedagogerna i studien använde bättre coping-strategier för att hantera problem i verksamheten. Mer att man löser problem snabbt istället för att undvika problemen. Men det är en fin balansgång mellan att ha en tydlighet vad gäller rolltydlighet och kontroll som chef. o HUR SER DET DÅ UT I FÖRSKOLAN? Lätt hänt att det inkräktar på pedagogernas beslutsutrymme vilket kan påverka deras självförtroende som då minskar deras motivation bland annat.

41 Enkelloop-lärande. Vanligaste formen av lärande. Lösa problem i organisationen och förbättra det man har. Antaganden Varför gör vi det vi gör? Strategier och utförande Hur vi gör Resultat Vad vi får Dubbelloop - lärande. Mer än att bara fixa problem. Ifrågasätta våra antaganden, värderingar och tro på det vi gör. (Argyris & Schön, 1978)

42