Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

Transkript

1 Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen säger tyvärr inget om vilka effekter bullret har på oss människor. Var finns bullret? 1

2 Barns bullerexponering Barn utsätts idag för en mängd olika bullerkällor. Allt ifrån trafikbuller i hemmet till musik i hörlurar, men även i sin skolmiljö. Nyligen uppmärksammade Sveriges Radio ljudsituationen i skolans matsalar. Barns bullerexponering För att läsa mer om barns bullerexponering kan ni ta del av en miljöhälsorapport som nyligen publicerades i samarbete mellan Länsstyrelserna: Västerbotten Västernorrland Norrbotten Jämtland /SiteCollectionDocuments/Sv/Publikatio ner/2014/bro_08450_milj%c3%b6h%c3 %a4lsorapport_low.pdf Arbeta i buller 2

3 Arbeta i buller FYSISK OHÄLSA Hörselnedsättning Tinnitus Ljudöverkänslighet Ljudtrötthet Ljudförvrängning PSYKISK OHÄLSA Ökad arbetsansträngning Trötthet Försvårar arbetet Stress Slitenhet Grad av bullerpåverkan Ljudnivån Frekvens Toner i buller Hur ljudet varierar Maskerings effekter Informationsinnehåll Förutsägbarhet Kontroll Inställning Möjligheter att sänka bullret Individuella skillnader Decibelskalan 3

4 Gränsvärden Gränsvärde 85 db(a) Mycket höga krav på koncentration och taluppfattning Höga krav på koncentration Normala förhållanden för Bullriga miljöer med och taluppfattning taluppfattbarhet stora maskiner 35 db(a) 40 db(a) 55 db(a) 70 db(a) Anmälningar av hörselrelaterad ohälsa Antalet anmälningar vad gäller bullerrelaterad ohälsa ifrån klassiskt bullriga miljöer ex. industri minskar. Antalet anmälningar vad gäller bullerrelaterad ohälsa ifrån ex. pedagogiska miljöer ökar. Bakgrund till forskningsprojekten Utreda bullerexponeringen, stress och hörselrelaterad ohälsa samt sambanden mellan dessa inom förskolan. Samt utvärdera olika åtgärders effekt på bullerexponering, stress och ohälsa. Två projekt ligger till grund för min avhandling. 4

5 Bakgrund till forskningsprojekten 17 förskolor inom Umeå kommun. Två avdelningar vid varje förskola. Umeå Kommun (skolkontoret, fastighetskontoret, miljökontoret). Företagshälsovården Feelgood samt Lärarförbundet. Ett flertal olika aktörer vad gäller åtgärdsinsatserna. Studiedesign 1:a mätning Åtgärder Sista mätning Ljudmätningar Ljudmätningar Frågeformulär Frågeformulär Kortisolprover Kortisolprover Sömndagbok Sömndagbok Hörselkontroller Hörselkontroller Preventiva insatser 5

6 Testade åtgärder Akustiska åtgärder Ny ventilation Ljuddämpade bord Ljudabsorbenter på väggar Nya leksaker Ny lekhall Minskad barngrupp Organisatoriska åtgärder Barnpedagogik Personalpedagogik Vilrum för personal Sinnes/vilrum för barn Ljusreglering Risk/buller utbildning Ljudnivåvakter 3st kontrollförskolor Resultat av ljudnivåmätningar före åtgärder Ljudnivåer före införandet av åtgärder Genomsnittlig ljudnivå Gränsvärde Insatsvärde Medelvärde våra mätningar Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10 Nr 11 Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17 6

7 Ljudnivåer före införandet av åtgärder Ljudnivåer före införandet av åtgärder Gränsvärde 115 db(a)max Approximativa intervaller för bullerexponering i olika branscher Militär Restaurang/nöjesbransch Kontorsarbete Skola och Undervisning Musiker Handel Förskolor db(a) Vård och omsorg Mekanisk industri Offentlig förvaltning Transporter Gruvindustri Tekniskt arbete Byggnadsarbeten Lager/förrådsarbete Mark och anläggning Bevakning/räddningstjänst/polis Verkstäder/metallarbete 7

8 Arbetstid vid olika ljudnivåer genomsnittlig ljudnivå db h 32h 16h 8h 4h 2h 1h 3o min 15 min 7,5 min Resultat av hörselundersökningar Prevalens av hörtrösklar sämre än 25 db för respektive öra Procent med hörtrösklar sämre än 25 db 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 250 Hz 500 Hz 1000 Hz 2000 Hz 3000 Hz 4000 Hz Hz Hz Vänster öra Höger öra 8

9 Genomsnittlig hörselnedsättning för olika frekvenser Genomsnittliga hörtrösklar Hz 500 Hz 1000 Hz 2000 Hz 3000 Hz 4000 Hz Hz Hz Ej exponerade (referens material) Förskoleanställda Andel med tinnitus 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja, i båda öronen Ja, vänster öra Ja, höger öra Annat Total andel med tinnitus Ljudtoppar i bullret 9

10 Ljudtoppar 120 Antal ljudtoppar över 85 dba per timme Kl 6-7 Kl 7-8 Kl 8-9 Kl 9-10 Kl 10 Kl Kl Kl Kl Kl Kl 16 Kl Skillnader i ljudmiljön före och efter åtgärder (Via ljudnivåmätningar) 10

11 Genomsnittlig ljudnivå Förändring av ljudnivå före och efter åtgärder (personburna mätningar) Före åtgärd Efter åtgärd 60 Akustiska åtgärder Organisatoriska åtgärder Kontroll förskolor Förändring av ljudnivå före och efter åtgärder (stationära mätningar) Genomsnittlig ljudnivå Före åtgärd Efter åtgärd 60 Akustiska åtgärder Organisatoriska åtgärder Kontroll förskolor Antal ljudtoppar över 85 dba per timme Efter åtgärd Före åtgärd Kl 6-7 Kl 7-8Kl 8-9 Kl 9 - Kl 10 - Kl 11 - Kl 12 - Kl 13 - Kl 14- Kl 15 - Kl 16 - Kl

12 Objektiva mått Subjektiva mått Störning av ljud Ljudnivå Ljudnivå (Personburen) (Stationär) Antal höga ljudtoppar Upplevd ljudnivå Upplevda ljudtoppar Störning av från barnens barnens röster aktiviteter Allmän ljudstörning Ny ventilation Ljuddämpade bord Ljudabsorbenter Nya leksaker Minskad barngrupp Ny lekhall Barnpedagogik Personalpedagogik Vilorum för personal Vilorum för barn Ljusreglering Risk/bullerutbildning Ljudnivåvakter Referens förskolor Antal barn i relation till ljudmiljön Antal ljudtoppar över 85 dba per timme / antal barn per timme Antal toppar Antal barn 0 Kl 6-7 Kl 7-8Kl 8-9 Kl 9 - Kl 10 - Kl 11 - Kl 12 - Kl 13 - Kl 14- Kl 15 - Kl 16 - Kl

13 Ljudnviåer i förhållande till antal barn Antal pojkar och flickor i förhållande till ljudnivåer Skillnader i hälsa före och efter olika preventiva åtgärder 13

14 Skillnader i hälsa före och efter införandet av åtgärder Utbrändhet och trötthet i arbetet var det hälsomått som hade lägst förbättringsgrad och tyvärr också i de flesta fall en försämring. Förskolor med åtgärd - utbrändhet 50% 45% 40% Före åtgärd Efter åtgärd 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Friska Låg utbrändhet Hög utbrändhet Patologiskt utbränd Skillnader i hälsa före och efter införandet av åtgärder Uppleved Belastning och Stress kortisol Utbrändhet Depression Utmattning Sömn stress belöning Ny ventilation Ljuddämpade bord Ljudabsorbenter Nya leksaker Minskad barngrupp Ny lekhall Barnpedagogik Personalpedagogik Vilorum för personal Vilorum för barn Ljusreglering Risk/bullerutbildning Ljudnivåvakter Referens förskolor 14

15 Malmberg & Överbäck, Yrkesmedicinska kliniken i Lund, Stresskortisol Före akustiska åtgärder Kotisol nmol/l Vid uppvak 1h efter uppvak Efter akustiska åtder Kl 11 kl 21 15

16 Lunchtid 1h efter Nyvaken Kl 21:00 kl uppvak Hur väl har de olika åtgärderna fungerat? (Personalens bedömning) Ny lekhall Minskad barngrupp Nya leksaker Ljudabsorbenter Ljuddämpade bord Ny ventilation AKUSTISKA ÅTGÄRDER Hur effektiv har åtgärden varit i syfte att förbättra ljudmiljön? Risk/buller utbildning Vilorrum för barn Ljudnivåvakter Ljusinstallation Vilorum för personal Personalpedagogik Barnpedagogik ORGANISATORISKA ÅTGÄRDER Ingen 1,0 1,5 Liten 2,0 2,5 Stor 3,0 3,5 Mycket 4,0 stor förbättring förbättring förbättring förbättring 16

17 Total övergripande bedömning av den testade åtgärden I vilken utsträckning har du med anledning av eventuella bullerproblem på arbetet? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sammanfattning buller Personalen har hörtröskelförsämringar i större utsträckning än människor som inte är bullerexponerade i sitt arbete. Hörtröskelförsämringen förklaras inte av de uppmätta genomsnittliga ljudnivåerna, utan troligtvis finns det annat i ljudmiljön som ger upphov till nedsättningen. Akustiska åtgärder visar sig ha bättre effekt på upplevd ljudmiljö och till viss del även hälsa jämfört med organisatoriska åtgärder. En minskning av barngruppens storlek har positiva effekter på såväl den fysiska exponering som upplevd ljudmiljö. Den positiva effekten förklaras av färre bullerkällor, men även förändrade relationer mellan barnen. Personalen uppvisar högre stress i arbetet och en högre grad av utbrändhet än normalt för andra yrkesgrupper. Den upplevda stressen och utbrändheten kan till viss del härledas till ljudmiljön, men andra arbetsmiljöfaktorer påverkar sannolikt även ohälsan. En stresstudie har nyligen genomförts i syfte att belysa andra arbetsmiljöfaktorer som ytterligare förklarar graden av upplevd stress och utbrändhet. 17

18 Arbetsbelastning och stress Vår definition av stress Med stress menar vi den mentala och kroppsliga reaktion som man upplever när man utsätts för krav som man har svårt att hantera på grund av begränsade resurser. (ex saknar kunskap, dåligt stöd ifrån kollegor eller andra resurser). Eller att man oroas över att ställas inför en sådan situation. Känslan av att inte hinna med det planerade arbetet, frustration, oro och svårt att somna med mera kan också vara en indikation på stress. Fysiska symptom kan vara spända muskler, förhöjt blodtryck och hög puls. Det din känsla och upplevelse som avgör om du är stressad eller inte. Stress i arbetet Att arbeta under stress är sällan skadligt. Arbetar man däremot ofta under stress utan goda möjligheter till återhämtning ökar detta risken för stressrelaterad ohälsa. Det vi kan se i våra studier hittills är att personal som är stressad eller har en hög grad av utbrändhet har sämre återhämtning och att dessa dessutom lider mer av den dåliga ljudmiljön. Vid förbättringar av ljudmiljön har vi minskat stress och trötthet efter arbetsdagen slut. Men andra faktorer påverkar till stor del också den upplevda stressen i arbetet. 18

19 Stress i arbetet Det vi kan se i våra studier hittills är att personal som är stressad eller har en hög grad av utbrändhet har sämre återhämtning och att dessa dessutom lider mer av den dåliga ljudmiljön. Men andra faktorer, utöver buller, bidrar till den upplevda stressen i arbetet. Arbetsbelastning Procent Med min nuvarande arbetsbelastning kan jag utföra det arbete jag förutsätts att göra... Nej Ja, men jag upplever det inte stressande Ja, och det är i viss mån stressande Ja, och det är i hög grad stressande Ja, och det är i mycket hög grad stressande Låg stress Hög stress Arbetsbelastning Procent Våra administrativa arbetsuppgifter har ökat de senaste åren... Låg stress Hög stress Nej Ja, men jag Ja, och det är i Ja, och det är i Ja, och det är i upplever det inte viss mån hög grad mycket hög grad stressande stressande stressande stressande 19

20 Arbetsbelastning Procent Varje barn får den uppmärksamhet och tid det behöver av mig... Ja Nej, men jag upplever det inte stressande Nej, och det är i viss mån stressande Nej, och det är i hög grad stressande Nej, och det är i mycket hög grad stressande Låg stress Hög stress konflikter bland personal förberedelser inför matsituationer administration personalmöten planering röster på och avklädning ytterkläder ljud barnens aktiviteter ringande telefoner röster i omgivningen ljud från torkar diskmaskiner ventilationsljud fri lek barnen inomhus mellanmål med barnen WC lunch med barnen inomhusaktiveter där personalen medverkar fri lek barnen utomhus utomhusaktiviteter där personalen medverkar Stressorer Organisering av arbetet Ljudrelaterade faktorer Arbetssituationer barn speciella behov ej diagnos barn konkurerrar uppmärksamhet otåliga barn Barngruppen konflikter mellan barn barn speciella behov diagnos Ej stressande Ganska stressande Otroligt stressande 100 Arbetsbelastning Skattad stress Förberedelse Administrati Konflikter Byte av Fri lek för inför lunch Ringande Fri lek Personalkonf on och p- Mellanmål Lunch mellan kläder på barnen och telefoner inomhus likter möten barnen barnen mellanmål Hög stress 22,73 54,82 51,18 39,91 49,27 50,64 56,82 62,27 64,45 70,73 Låg Stress 16,46 21,69 25,23 25,46 27,77 27,92 32,69 38,00 45,85 50,67 20

21 Observationsstudie Observerad Barn 60 min före lunch Låg stress Hög stress 36,1 37,7 Barn Observerad 24,5 29,0 Observerad Kollegor 5,5 4,9 Kollegor Observerad 7,1 11,2 Översyn 13,2 13,3 Problemsituationer 1,6 2,0 Stress i arbetet Följande faktorer är utmärkande hos högstressande pedagoger i förskolan: Personer med småbarn hemma. De lägger mer tid än sina kollegor på att planera det pedagogiska arbetet. De förefaller vara personer som kollegor i större utsträckning förlitar sig på. Övergripande modell Buller på arbetsplatsen Egenskaper hos individen Stress Upplevelse av buller, Grad av ljudkänslighet, Hörsel problem ERI Sömn och sömnighet Slitenhet Utbrändhet Arbetsorganisation Externa faktorer 21

22 Pågående forskning Pågående forskning Ett projekt, finansierat av AFA Försäkring, pågår just nu i Umeå. Projektet utredér hur leksaker/pedagogiska material påverkar ljudmiljön i förskolan. 15 förskolor deltar i studien. Dåliga produkter har ersättas med nya ur bullerhänseende bättre produkter. Målet är att dels att påvisa effekten av produkter med dåliga akustiska egenskaper, men även underlätta för förskolor, distributörer och tillverkare att tillhandahålla produkter med goda ljudegenskaper. Pågående forskning Kök och matleksaker.. Bultbrädor, bilar, barnvagnar, Lego och duplo. Träklossar stora som små, kaplastavar Sedan börjar det komma mer spännande saker Parkeringsgarage, djur i plast. Utklädnadskläder... Spel. Pyssel. 22

23 Preliminära resultat Orsak till störande ljud hos leksak (alla typer av leksaker) pga hur barnen använder leksaken ljud som uppstår vid fram- och bortplockning materialet leksaken är byggd av ljud_pga_ljudkaraktär leksaken är designad att skapa ljud leksaken används för ofta av att leksaken upplevs som onödig 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Preliminära resultat 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Upplevd störning av produkter sorterat utifrån huvudsyfte. Social Motorik Kunskaper Roa Preliminära resultat Peaknivåer dba och dbc Plocka fram Lekaktivitet Plocka bort LApeak [db] LCpeak [db] Gränsvärde 115 db(a)max 23

24 Preliminära resultat Gränsvärde 115 db(a)max 123 db(a)max - Leksakskuddar slå i golvet 120 db(a)max -Träborg som läggs tillbaka i en plast back. 117 db(a)max när den rivs. 118 db(a)max kugghjul i plast som läggs tillbaka i plastback 117 db(a)max Kaplastavar torn 65cm som rasar.... Schackpjäser i trälåda 104 db(a)max. Preliminära resultat Frekvensfördelning 100, , , , , , , , , ,0000 0,0000 ta fram aktivtet lägga tillbaka Preliminära resultat Före Efter 5 veckor Efter 11 veckor 24

25 Preliminära resultat Hur väl har de nya leksakerna motsvarat det syfte ni hade med de tidigare leksakerna? Skala veckor efter 11 veckor efter Preliminära resultat