Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna

Transkript

1 Datum: Utredning plasttallrikar Ljudprov Beställare: Mälarplast AB Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna Vår uppdragsansvarige: Magnus Söderlund

2 , sid. 1 (8) Sammanfattning Structor Akustik har av Mälarplast AB genom Peter Wall fått i uppdrag att utreda hur ljudnivån skiljer sig åt vid användningen av plasttallrikar jämfört med porslinstallrikar. Utredningen är utförd i Skogsängsskolan i Eskilstuna, dels i matsalen och dels i diskrummet. Syftet är att utreda om införandet av plasttallrikar kan bidra till en bättre ljudmiljö i matsalar och kök. Skillnaden i den alstrade ljudnivån har utretts med hjälp av tre olika mätuppställningar. Dels har ljudnivån uppmätts när en tallrik släpps mot ett underlag, dels när en sked släpps mot en tallrik och dels när tallrikar stackas från en full diskback. Resultatet visar att vid ett byte från porslins- till plasttallrikar sänks den uppmätta maximala ljudnivån med db. Den ekvivalenta ljudnivån som uppmätts under momentet stackning av en back tallrikar, sänks med 17 db. Resultatet visar även att genom att byta från porslin till plast sker sänkningen av ljudnivån främst i det högre frekvensområdet. Skillnaden är mest framträdande från 800 Hz och uppåt. Sänkningen av ljudnivån sker därmed i det frekvensområdet där vår hörsel tenderar att vara som känsligast.

3 , sid. 2 (8) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND MÄTUTFÖRANDE OBJEKT UPPSTÄLLNING MÄTNING DEL MÄTNING DEL MÄTNING DEL MÄTUTRUSTNING MÄTRESULTAT LJUDNIVÅ FREKVENSSPEKTRUM RESULTAT FRÅN TIDIGARE MÄTNING SLUTSATS... 8 BILAGA 1: Mätresultat från första mätningen 1 Bakgrund I Sveriges Radio har det uppmärksammats att det ofta förekommer höga ljudnivåer i skolmatsalarna 1. Därför utförs nu en ljudprovning för att utröna om ljudnivån kan sänkas genom att porslinstallrikarna byts mot plasttallrikar. Structor Akustik har av Mälarplast AB genom Peter Wall fått i uppdrag att utreda hur ljudnivån skiljer sig åt vid användningen av plasttallrikar jämfört med porslinstallrikar. Utredningen är utförd i Skogsängsskolan i Eskilstuna, dels i matsalen och dels i diskrummet. Vid ett tidigare mättillfälle har ljudnivån i matsalen och i diskrummet mätts kontinuerligt under två veckors tid. Sammanställningen ligger som bilaga i denna rapport. 1 P4 Värmland

4 , sid. 3 (8) 2 Mätutförande 2.1 Objekt Ljudnivån som alstras vid användandet av plasttallrikar har jämfört med ljudnivån från en skolas befintliga porslinstallrikar, egenskaperna presenteras i Tabell 1. Tabell 1. De två tallriktypernas egenskaper. Material Vikt [kg/st] Diameter [m] Kommentar Porslin 0,36 0,245 Plast 0,14 0,230 Malko F Uppställning Två mikrofoner har mätt ljudnivåer från olika aktiviteter som utförts med de två tallrikstyperna. Mätningen är utförd i Skogsängsskolan i Eskilstuna. Testet är indelat i tre olika moment. Ett antal repetitioner utförs för samtliga moment för att öka mätnoggrannheten. Mätningarna utförs under en störningsfri period utan påverkan från bakgrundnivåer i form av forcerad ventilation, elever eller personal. 2.3 Mätning del 1 I del 1 undersöks skillnaden i ljudnivå när en tallrik släpps ner på en matbänk från ca 2 cm höjd, se Figur 1. Figur 1. Mätuppställning för del 1 när en tallrik släpps i matbänken. Den gröna ringen markerar mätobjektet. Mätningen utförs i skolmatsalen. Under en cykel/mätning repeteras rörelsen 36 gånger under en 3 minuter lång period. Proceduren upprepas 2 ggr per tallrikstyp. Mätarna är placerade på 1,2 m avstånd från tallriken och 1,5 m över golvet.

5 , sid. 4 (8) 2.4 Mätning del 2 I del 2 undersöks skillnaden i ljudnivå när en sked släpps från ca 2 cm höjd ner på de två olika tallrikstyperna, se Figur 2. Figur 2. I del 2 undersöks de ljudnivåer som alstras när en sked slår i en tallrik. Mätningen utförs i skolmatsalen. Under en cykel/mätning repeteras rörelsen 36 gånger under en 3 minuter lång period. Proceduren upprepas 2 ggr per tallrikstyp. Mätarna är placerade på 1,2 m avstånd från tallriken och 1,5 m över golvet. 2.5 Mätning del 3 I del 3 undersöks skillnaden i ljudnivå under arbetsmomentet stackning av tallrikar från en diskback, se Figur 3. Varje diskback innehåller 18 tallrikar och under en mätfil har samtliga tallrikarna samlats ihop. Proceduren har upprepats 10 gånger per tallrikstyp. Figur 3. Mätuppställnings för del 3 då tallrikar från en back stackas. Den gröna ringen markerar tallrikarna och vart det stackas. Mätningen utförs i diskrummet. Mätarna är placerade 0,8 och 1,1 m från diskbacken och i öronhöjd.

6 , sid. 5 (8) 2.6 Mätutrustning Följande instrument användes vid mätningarna: Instrument Fabrikat Typ Serienummer Kalibreringsdatum Ljudmätare Norsonic Mikrofonförstärkare Norsonic Mikrofon Norsonic Ljudmätare Norsonic Mikrofonförstärkare Norsonic Mikrofon Norsonic Kalibrator Norsonic Instrumenten är kalibrerade med spårbarhet till nationella och internationella referenser. 3 Mätresultat Resultaten av ljudprovningen redovisas i nedanstående tabeller. I mätning 1 och 2 har ljudnivån från en cykel på 36 repeterande rörelser uppmätts samtidigt i två mikrofonpositioner. Mätcykeln har upprepats två gånger per tallrikstyp. För att få en uppfattning om vilken ljudnivå som alstras när en tallrik/sked slår i sitt underlag har ett medelvärde beräknats för den maximala ljudnivån som uppmätts varje gång tallriken/skeden slår i sitt underlag. Den högsta och den lägsta uppmätta ljudnivån har exkluderats från medelvärdet. Resultatet presenteras i Tabell 2 och Tabell 3. I mätning 3 har dels den maximala ljudnivån som uppkommer vid stackning utretts, samt den ekvivalenta ljudnivån under en arbetscykel då en full back töms på tallrikar (stackas). I Tabell 4 presenteras resultatet från 10 olika mätningar utförda för vardera tallriksmodellen. Därefter har ett medelvärde beräknats för den maximala och den ekvivalenta ljudnivån för de två olika tallrikstyperna. Dels presenteras den totala uppmätta ljudnivån, samt ljudnivån i ett frekvensspektrum. 3.1 Ljudnivå Mätning del 1 I Tabell 2 presenteras mätresultatet från när en tallrik släppts mot en bänk för matservering. I tabellen presenteras två mätningar per tallrikstyp som utförts i två olika mikrofonpositioner. Tabell 2. Resultatet från mätningarna när en tallrik släpps mot en bänk för matservering. Mätning 1, Mätning 1, Mätning 2, Mätning 2, Tallrik position 1 position 2 position 1 position 2 Medelvärde Porslin L max, medel [dba] 79,4 82,5 80,7 82,7 81,3 Mätning 3, position 1 Mätning 3, position 2 Mätning 4, position 1 Mätning 4, position 2 Plast L max, medel [dba] 69,1 70,0 71,5 71,7 70,6 Skillnad L Max [db]: 11

7 , sid. 6 (8) Mätning del 2 I Tabell 3 presenteras mätresultatet från när en sked släppts mot en tallrik. I tabellen presenteras två mätningar per tallrikstyp som utförts i två olika mikrofonpositioner. Tabell 3. Resultatet från mätningarna när en sked släpps mot en tallrik. Mätning 1, Mätning 1, Mätning 2, Tallrik position 1 position 2 position Mätning del 3 I Tabell 4 presenteras mätresultatet när en tallrikar stackas från en full back till ett tallriksställ. I tabellen presenteras dels den maximala ljudnivån från varje mätning samt den ekvivalenta ljudnivån under en stackningscykel. Tabell 4. Resultatet från mätningarna när en back tallrikar stackas. Mätning 2, position 2 Porslin L max, medel [dba] 81,2 81,1 83,1 83,0 82,1 Mätning 3, position 1 Mätning 3, position 2 Mätning 4, position 1 Mätning 4, position 2 Plast L max, medel [dba] 69,4 69,9 70,4 70,6 70,0 Skillnad L Max [db]: 12 Tallrik Porslin L max, [dba] L eq, [dba] Medelvärde Medelvärde 97,5 97,1 95,2 94,4 95,8 97,2 96,9 95, ,2 96,2 82, ,2 83,1 83,1 83,5 84,4 84,2 83,8 84,9 83,4 Plast L max, [dba] L eq, [dba] 78,9 78,6 78,2 75,1 75,1 79,4 77,6 75,9 77,9 76,8 77,3 68,3 67,6 67,4 65,7 65,2 67,4 65,7 65,7 65,7 64,3 66,3 3.2 Frekvensspektrum Vår hörsel tenderar att vara olika känslig för olika frekvenser. På så vis påverkar ljudets frekvens hur starkt vi uppfattar att ljudet är. Vi tenderar att vara känsligast mot ljud i frekvensområdet Hz. Allra känsligast är vi vid 3400 Hz 2. Här presenteras frekvensspektrumen avseende de uppmätta ljudnivåerna för de olika tallrikstyperna. Vartdera diagrammen visar ett medelvärde av resultatet från mätningarna. Diagram 1 visar ett medelvärde av maxtopparna som uppmäts i mätning 1, Diagram 2 visar ett medelvärde av maxtopparna som uppmäts i mätning 2, och Diagram 3 visar ett medelvärde över den ekvivalenta ljudnivå som uppmätts under arbetmomentet. 2 Umeå Universitet, Digitalt ljud, Ljudets fysik och psykoakustik, ljudfysik.ppt Skillnad L Max [db],: 19 Skillnad L Eq,[dB],: 17

8 , sid. 7 (8) Mätning del 1 Medelvärdet av den maximala ljudnivån i olika frekvenser presenteras i Diagram Del 1: Frekvensspektrum Ljudtrycksnivå [db] Porslin Plast , Frekvens [Hz] Diagram 1. Resultatet från mätningarna när en tallrik släpps mot en bänk för matservering Mätning del 2 Medelvärdet av den maximala ljudnivån i olika frekvenser presenteras i. 70 Del 2: Frekvensspektrum Ljudtrycksnivå [db] , Frekvens [Hz] Diagram 2. Resultatet från mätningarna när en sked släpps mot en tallrik. Porslin Plast

9 , sid. 8 (8) Mätning del 3 Medelvärde av den ekvivalentnivån i olika frekvenser presenteras i Diagram 3 80 Del 3: Frekvensspektrum Ljudtrycksnivå [db] Porslin Plast , Frekvens [Hz] Diagram 3. Resultatet från mätningarna när en back tallrikar stackas. 3.3 Resultat från tidigare mätning I resultatet från den två veckor långa loggningen av ljudnivåer i matsalen och i diskrummet, som utfördes vid ett tidigare tillfälle, kan vi inte utläsa några samband som knyter an till byte av tallrikar i uppmätta ljudparametrar. Nivåerna slår både uppåt och neråt Utfallet beror av att ljudnivån som uppkommer av tallriksslammer är underordnat ljud från andra bullerkällor. Detta betyder dock inte att bullret från tallrikar är att bedöma som oväsentligt. I Bilaga 1 återfinns den tidigare sammanställningen. 4 Slutsats Resultatet från samtliga moment visar att den uppmätta ljudnivån är lägre vid användningen av plasttallrikar jämfört med skolans befintliga porslinstallrikar. Resultatet visar även att skillnaden är som störst i det frekvensområde där en normalt hörande persons hörsel är som känsligast, dvs i högre frekvenser. Structor Akustik AB Upprättad av: Anna Novak Granskad av: Magnus Söderlund

10 Stockholm Vår beteckning: Bilaga 1 Bilaga 1: Mätresultat från första mätningen Ljudprov plasttallrikar, Skogsa ngsskolan Ljudmätningar har utförts i kök och matsal i Storängsskolan. Syftet är att utröna om det går att visa på lägre ljudnivåer från bruk av plasttallrikar jämfört med porslinstallrikar. Ljudnivåer har loggats i två punkter, i position för manuell diskhantering i diskrum samt i matsal, se figur 1 och 2. Mätperioden motsvara vardagar under två veckor, Porslinet har bytts var annan dag med start med plasttallrikar den 18e och avslut med porslin den 29e. Vi har under denna period loggat ljudnivån i 10 s intervall med sammanfattande data var 30 min. Vi har titta på en mängd parametrar bland annat statistikvärden, ekvivalent ljudnivå, maximal ljudnivå, L10% och L90%. L-värdena redovisar den nivå som överskrids 10% av mättiden respektive 90% av mättiden. Vi kan inte utläsa några samband som knyter an till byte av tallrikar mellan plast och porslin i uppmätta ljudparametrar. Nivåerna slår både uppåt och neråt. Se bifogade ljudnivåkurvor. Ljudnivåtopparna härrör från serveringen av frukost, lunch och mellanmål. L:\2015\ MS Ljudprov plasttallrikar, Mälarplast AB\Korrespondens\Bilaga1_ b1.docx Utfallet av ovan beror av att ljudnivån som uppkommer av tallriksslammer är underordnat ljud från andra bullerkällor. Detta betyder dock inte att bullret från tallrikar är att bedömma som oväsentligt. Vi föreslår att ett mer ordnat och repeterbart test mellan plast och porslin görs i en mindre bullrig miljö för att utifrån detta redovisa skillnader i ljudnivåer med fördel för plast. Figur 1. Mätposition i diskrum Figur 2. Mätposition i matsal På sidan 1-3 i denna bilaga redovisas ljudnivåkurvor för flera ljudparametrar under hela mätperioden. Structor Akustik AB Magnus Söderlund

11 Stockholm Vår beteckning: Resultat Sid. 1 L:\2015\ MS Ljudprov plasttallrikar, Mälarplast AB\Korrespondens\Bilaga1_ b1.docx

12 Stockholm Vår beteckning: Resultat Sid. 2 L:\2015\ MS Ljudprov plasttallrikar, Mälarplast AB\Korrespondens\Bilaga1_ b1.docx

13 L:\2015\ MS Ljudprov plasttallrikar, Mälarplast AB\Korrespondens\Bilaga1_ b1.docx Mälarplast AB Ljudprov plasttallrikar Resultat Sid. 3