Dags för en god ljudmiljö i förskolan!

Transkript

1 God ljudmiljö i förskola! 1 Förskolan utgör en av Sveriges största arbetsplatser. Nära en halv miljon anställda och barn vistas på förskola och många utsätts dagligen för höga ljudnivåer. Det är tidigare känt att förskolepersonal som utsätts för höga bullernivåer känner sig stressade, trötta samt får problem med rösten (Nielsen och Persson Waye 2010) Bullrets effekt på barnen i förskolemiljön är inte lika noggrant studerad. Undersökningar bland barn i lite högre åldrar, mellanstadieålder, visar att så många som vart fjärde barn upplevde obehag av buller flera gånger i veckan (Wastensson et al 2006). Barn har speciellt svårt att höra vad som sägs i bullriga miljöer och detta kan påverka språkinlärningen. Särskilt utsatta är barn som har annat modersmål än svenska och barn med hörselnedsättning (Landström et al 1999). Det är också dokumenterat att buller kan försämra uppmärksamhet och inlärning (Stansfelt et al 2005)samt innebära en risk för röstbesvär. Den här artikeln sammanfattar ett 3 årigt forskningsprojekt där vi studerat hur åtgärder av den fysiska miljön som syftade till att förbättra ljudmiljön i förskolan påverkade förskolebarns och personals hälsa och välbefinnande. Samtidigt har vi mätt rumsakustiska parametrar och ljudnivåer före och efter åtgärder. Projektet har genomförts som ett tvärvetenskapligt projekt med medverkan av arkitekt (Marie Hult), akustiker (Pontus Larsson), signalbehandlare och utvecklare av metodik för röstmätning (Fredric Lindström), beteendevetare (Lotta Dellve), specialpedagog (Lena Samuelsson), samt Miljömedicinare och projektledare. Projektet har skett i nära samverkan med förvaltare och rektorer från Mölndals stad. Studien har gett helt ny kunskap om hur yngre barn i förskoleåldern själva uppfattar och reagerar på sin ljudmiljö. Studien har även gett kunskap om hur olika ljuddämpande material kan förbättra ljudmiljön och hälsa men pekar även på områden där mer information behövs. Bakgrund Mölndals stad har i flera år arbetat med att förbättra ljudmiljön i särskilt utsatta rum i förskolor och skolor. Inför detta projekt sökte man samarbete med White arkitekter och Arbets och miljömedicin vid Göteborgs universitet för att få hjälp med en vetenskaplig utvärdering av projektet. Bullret har inte bara en orsak utan är ett mångfacetterat problem. Exempelvis påverkas barnens och personalens röststyrka av vilka aktiviteter som pågår, av vilken pedagogik som används, av individernas psykosociala situation och stämningen i gruppen. Givetvis inverkar barngruppens storlek och de akustiska egenskaperna i rummet och dess inredning. Även rummets form, färgsättning och belysning kan påverka oss. Åtgärder De flesta förskoleavdelningarna som medverkade i studien hade plast eller linoleummattor från 70 talet på golvet, någon enklare form av akustikplattor i taket och äldre lysrör utan dimmermöjlighet. Ofta fanns träpanel en bit upp på väggarna och sedan målad glasfiberväv eller tapet, möbeltassar saknades och bordsskivor och matvagnar hade hårda skivor.

2 Inför studien bestämdes ett antal materialkrav avseende: ljudegenskaper, kostnad, hälsa och miljöpåverkan, rengörbarhet, möjlighet till återvinning, brandsäkerhet samt estetik. Med dessa krav som vägledning valdes material och produkter för att förbättra ljudmiljön. Alla innertak fick högkvalitativa takabsorbenter och absorbenter monterades även på väggar i lekhallar. Golven byttes till plastmatta med stegljudsdämpande skumbaksida som drogs upp ca en meter på väggen. Stolar fick ljuddämpande tassar och man fick nya belysningsarmaturer i tak, ibland med dimmer. Ventilation sågs över och före studien fick alla matbord nya och akustiskt mjuka ytor. 2 Figur 1. lekhall efter interventionen Metod Sju förskoleavdelningar undersöktes och jämfördes med tre kontrollavdelningar. Enkäter där personal och föräldrar fick svara på frågor om den upplevda miljön delades ut och barnen intervjuades på plats i förskolan. Ljudnivåer och röstpåverkan mättes med personburna dosimetrar (SPARK 705+) och stationärt instrument (B&K 2261). Mikrofonen från den stationära mätaren hängdes ca 50 cm från tak i en central plats i matrum, lekhall samt byggrum, totalt gjordes mätningar under en veckas tid vid varje tillfälle. Ljudmiljön på förskolorna uppvisar en stor variation av ljudnivåer. Denna variation är i stort sett slumpmässig och kan inte enkelt korrigeras för då den samvarierar med: antalet barn som är i rummet för tillfället, antalet barn i de andra närliggande rummen, vilka aktiviteter som äger rum och vilken typ av barn som är närvarande, om det är tysta eller högljudda barn. För att hantera denna typ av mätdata utgick vi från standarder som behandlar mätningar av oregelbundna ljudkällor som trafik eller olika arbetsmiljörelaterade ljudkällor t ex NT ACOU 115

3 Dags för en god ljudmiljö i förskolan! Kerstin Persson Waye (Measurement of occupational noise exposure of workers Part II: Engineering method). Vi valde en mätperiod under dagen där det var störst sannolikhet att det aktuella rummet skulle innehålla aktivitet från barn och personal. För byggrum och lekhall kl och för matrum kl samt Inom dessa tidsperioder gjordes logaritmisk summering av ljudnivåerna minut för minut tills den kumulativa summan avvek mindre än 0,5dB från den föregående summan. Inom denna tidsperiod skulle således teoretiskt ett stabilt värde uppnås. För att simulera en slumpmässig start/stopp av mätningarna beräknas 15 sådana tidsperioder med en minuts förskjutning. Tiden som fordrades för att erhålla ett stabilt värde estimerades utifrån medelvärdet av de 15 tidsperioderna plus 95% konfidensintervall av data baserat på students t fördelning. I vårt fall blev de så erhållna tidsperioderna 17 minuter för lekhall, 18 minuter för byggrum och 22 minuter matrum. Varje sådan tidsperiod ger ett mätvärde som används för att beskriva ljudmiljön i det rummet under en period. I analysen valde vi härutöver de mätvärden vars nivåer överskred 50 percentilen av mätvärdena. Detta gjordes för att endast välja tidsperioder med aktivitet i rummet. Mätningarna gjordes vid två tillfällen för de åtgärdade förskolorna, före och efter åtgärder och på liknande sätt för kontrollförskolorna. Personalen ombads dessutom besvara ett formulär vid ytterligare ett tillfälle, 9 månader efter åtgärden. För att få ett större jämförelsematerial valdes slumpmässigt personal bland Mölndals förskolor som referensgrupp vilka besvarade samma formulär vid två tillfällen. Figur 2. Ljudtrycksvariationer en normal dag på förskolan Resultat Ljudmiljön i förskolan medförde att nästan 60 procent av personalen hade svårt att uppfatta samtal 25 procent av arbetstiden eller mera och 75 procent måste ta i med rösten för att höras, varje vecka eller oftare. Personalen trivdes ganska bra med sitt jobb och upplevde en frihet i sitt arbete men en mycket stor andel är ofta trötta och en tredjedel mår dåligt av stress. Dessa förhållanden förändrades inte av åtgärderna. 3

4 Före interventionen stördes nära 70 procent av personalen av buller. Denna andel sänktes till 50 procent 3 månader efter interventionen och till 34 procent 9 månader efter interventionen. Dessa sänkningar var statistiskt säkerställda. Motsvarande förändring kunde inte ses hos referensgruppen Personal vid åtgärdade förskolor Referensgrupp Störda av buller ( %) Före åtgärd 3 mån efter åtgärd 9 mån efter åtgärd Figur 3. Andelen störda, bland personal vid åtgärdade skolor (röd stapel) samt bland referensgruppen (svart stapel). Före åtgärd, 3 mån efter åtgärd, samt för åtgärdade skolor även 9 månader efter åtgärd. Pil markerar tid för åtgärder. Ljud från gap och skrik, slammer vid måltider, samtal, prat samt skrap från stolar och bord var det som störde flest personer. Andelen störda av olika ljudkällor är högt före åtgärd men avtar efter åtgärd. 100 Diagramrubrik Andel störda (%) Före åtgärd 3 mån efter åtgärd 9 mån efter åtgärd 0 Gap och skrik Slammer vid måltider Samtal, prat Skrap från bord/stolar Figur 4. Andelen störda av olika ljudkällor bland personal i åtgärdade förskolor, före åtgärd, 3 månader och 9 månader efter åtgärd.

5 Personalen menade att alla barn påverkas av buller och att de som har extra behov av avskildhet eller som själva är väldigt aktiva i leken kan lätt bli uppjagade av för mycket ljud. De större barnen höjer rösten för att överrösta varandra, vilket resulterar i att barnen skriker till varandra trots att de sitter nära och andra barn dras med i högljuddheten och blir likadana själva. Personalen tycker att ljudmiljön blivit bättre efter åtgärderna men anser att det finns mer att göra och enbart 20 procent var nöjda med ljudmiljön som den är efter åtgärderna Samband mellan hälsa och arbetsmiljö Ljudtrötthet rapporterades i mycket hög utsträckning varje vecka eller oftare före åtgärd. Flera symtom minskar efter åtgärderna. Jämfört med referensgruppen rapporterade personalen vid de åtgärdade förskolorna signifikant mindre ofta förekommande besvär av huvudvärk, ljudtrötthet och spänd efter åtgärderna. Andelen som rapporterade en förbättring var i storleksordningen 50 57% jämfört med 18 23% inom referensgruppen. Tabell 1. Besvär som skilde sig signifikant åt mellan personal i åtgärdade förskolor och referensgrupp. Procent som rapporterade bättre efter åtgärd jämfört med före samt antal inom parentes 5 % Bättre Personal i åtgärdade FSK Referensgrupp Huvudvärk 50% (7) 17% (22) Ljudtrötthet 57% (8) 23% (30) Spänd 57% (8) 18% (23) Hur påverkades barnen? Med intervjuer kunde vi analysera hur barnen beskrev, reagerade på och kände sig efter att ha hört olika ljud i förskolemiljön. Så många som 61 procent av barnen hörde arga, skrikande ljud ofta/jätteofta, och ingen skillnad sågs efter åtgärderna. Däremot minskade andelen barn som ofta/jätteofta hörde skärande och rivande ljud från 36 procent före till 20 procent efter interventionen. Barnen kände sig även något mindre ledsna/rädda när de hörde skärande rivande ljud efter jämfört med före åtgärderna. Det var tydligt att många barn upplevde en fysisk känsla i kroppen när de hörde starka, höga ljud; arga, skrikande ljud; och skärande, rivande ljud. Barnen fick också berätta vad de gjorde när det blev för högljutt. De går undan, håller för öronen eller säger till fröken. Barnens hälsa ansågs av flertalet föräldrar som god eller mycket god. Föräldrarna tyckte att ljudnivån på förskolan påverkar barnets beteende, gör att barnen blir högljudda och trötta. En tredjedel av föräldrarna upplevde att deras barn pratade med hög röst ofta eller alltid såväl före som efter åtgärderna och motsvarande angavs även av kontrollförskolans föräldrar. Många föräldrar ber ofta sina barn att sänka ljudnivån hemma. Inga skillnader kunde här ses mellan kontrollförskola och

6 åtgärdade förskolor. När barnen rapporterade symptom fanns en något lägre förekomst av oftare förekommande besvär av magont efter jämfört med före åtgärderna. Barnen upplevde också en tendens till att fröken ropar och skriker mera sällan efter åtgärderna. När vi med stämbandsaccelerometer mätte röstanvändning kunde vi se att både barnens och personalens grundtonsfrekvens ökade över dagen. Man kan säga att rösten blir gällare från morgonen till kvällen. Barn använder rösten mer i bullrig miljö, medan förskollärare pratar mindre i bullrig miljö. Hur förändrades ljudmiljön? Tak och väggabsorbenter leder till att ljudet reflekteras mindre. Akustiskt dämpade bordskivor ger ett mjukare ljud när tallrikar och glas sätts på borden och stoltassar ger mindre skrapljud. Mätningar av efterklangstid, och taluppfattbarhet visade överlag på något bättre värden. Det visade sig dock svårt att med tillgängliga rumsakustiska mått synliggöra inverkan av åtgärderna på ett sätt som motsvarade den förbättring som personalen rapporterade och här finns ett behov att ta fram nya metoder som bättre avspeglar hur människan uppfattar ljudmiljön. Mätningar med personburna mätare på barn och personal visade att de exponeras för höga ljudnivåer. Barnen utsätts för de högsta nivåerna. Vid vistelse inomhus var barnens genomsnittliga ljudnivå 85dBA, vilket tangerar arbetsmiljöverkets gränsvärden för undvikande av hörselskadligt buller vid 8 timmars daglig vistelse. Personalen exponeras för ca 8 db lägre genomsnittliga ljudnivåer. Arbetsmiljöverket har även gränsvärden för plötsliga ljud om 115 dba max och dessa gränsvärden överskrids för barnen, medan personalen exponerades för 5dB under gränsvärdet för maximala ljudnivåer. Dessa nivåer var i princip oförändrade efter åtgärderna. När vi mäter personlig exponeringen kommer även ljudbidrag från den egna rösten med, detta bidrar en del till att barnens exponering är högre. Barnens exponering förstärks även av att de leker nära varandra med andra barn som ropar och stojar nära örat. Mätningar av ljudnivåer i rummen med stationära mätningar visade att åtgärderna hade signifikant effekt i byggrum och matrum om än liten (tabell 2). Ljudnivåerna under aktivitet i rummet minskade med 1 3 db, störst var minskningen i byggrummet. 6

7 Tabell 2. Aritmetiskt medelvärde för den A vägda ekvivalenta ljudtrycksnivån som överskreds 50 % av tiden eller mindre 7 LpAeq db LpAFmax db Tillfälle I Tillfälle II Differens (95%KI) Tillfälle I Tillfälle II Differens (95%KI) Interventions- grupp Matrum ,2 (0,6-1,8) ,3 (-0,5-1,1) Lekhall ,75 (-0,8-7,6) ,57(0,7-8,4) Byggrum ,9 (1,3-4,5) ,03 (0,8-3,3) Matrum ,04 (-2,1-2,2) ,00 (-0,8-2,8) Kontrollgrupp Lekhall ,30 (-2,7-3,4) ,11 (-2,7-2,5) Byggrum Slutsatser En god rumsakustisk och möbler som ger ifrån sig så lite ljud som möjligt vid användning leder till en tydlig förbättring av upplevd ljudmiljö och minskad förekomst av huvudvärk, ljudtrötthet och spänd bland personalen. Barnen upplevde mindre obehag av skrapljud samt fick mindre ofta ont i magen. Den reella förändringen av ljudnivån är dock liten och bullernivån fortfarande alltför hög för att ljudmiljön skall vara acceptabel för barns och personals hälsa. För att nå längre, behöver vi fundera på hur en god rumsakustik tillsammans med förändringar i organisation, verksamhet samt förhållningssätt kan samverka för att åstadkomma en god ljudmiljö för barn och personal. Den stora skillnaden mellan upplevd och uppmätt förändring av ljudmiljön visar på att vi behöver mätmetoder som bättre avspeglar människans upplevelse. En erfarenhet från projektet är att ljudprestanda ofta är otillräckligt redovisade för olika bygg och inredningsprodukter och utrustningar. Olika typer av teststandarder används för samma typ av produkter, vilket gör det svårt för beställare att ta fram vilka prestanda som är relevanta och jämförbara för en viss produktgrupp. Det saknas också ofta ett helhetstänkande kring utrustning i förskolor och dess interaktion med ytskikten. Det finns ett behov att ta fram både standardiserade laboratoriemätmetoder och fältmätningsmetoder med vilka man skulle kunna samtesta ljudnivåer som uppstår när olika ytmaterial (byggnadens ytskikt, ytskikt på möbler, leksaker, porslin, bestick mm) möter varandra, t.ex. stolar mot golv, bordsytor och matvagnar mot bestick, tallrikar och glas samt leksaker mot golv och väggars nederkant. Tack

8 all personal, barn och föräldrar som hjälpt oss att forska samt FAS ; FORMAS; VGR, VR och Stiftelsen för arkitekturforskning som finansierat studierna samt till Cristian Simmons för ideutveckling vid analys av ljudnivåerna. 8 Referenser Landström U., Arlinger S., Hygge S., Johansson Ö., Kjellberg A., Persson Waye K. (1999). Störande buller: Arbete och hälsa, Arbetslivsinstitutet; Report No.: 1999:27. Nielsen K., Persson Waye K. (2010). En kartläggning av ljudmiljön och personalhälsa i Stenungsunds förskoleklasser och årskurserna 1 3. Göteborg; 2010, 5 mars Report No.: 132. Stansfeld, S., Berglund, B., Clark, C., Lopez Barrio, I., Fischer, P., Ohrstrom, E., et al. 2005: Aircraft and road traffic noise and children's cognition and health: a cross national study. The Lancet, 365(9475), Wastensson G., Andersson E., Barregård L. Barns Miljö & Hälsa i Västra Götaland. Göteborg; Rapporter i projektet finns för nedladdning i pdf format från