Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal
|
|
- Lennart Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, , Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro
2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 40 poäng år vid Hälsovetenskapliga Institutionen Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Sensia Hälsa i Tranås. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro Överläkare, docent Carl-Göran Ohlson Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Tranås i februari 2008 Erika Larsson Företagssköterska Ågatan 9A Tranås Tel Fax erika.larsson@sensia.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal.
3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Inledning.2 Bakgrund.2 Syfte...4 Studiegrupper...4 Metod...4 Resultat...5 Diskussion...7 Referenser...9 Bilagor
4 Sammanfattning Larsson E. Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning i Örebro 40 poäng. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns hörselnedsättning bland förskolepersonal i Ydre kommun, samt undersöka om de påverkades psykiskt av buller i arbetsmiljön. Hörseltest med tonaudiometri utfördes på 48 kvinnor som arbetade inom förskola. I samband med hörseltestet fick kvinnorna fylla i ett frågeformulär. Frågorna handlade bland annat om upplevelsen av att höra, psykisk påverkan gällande koncentrationsproblem, trötthet och huvudvärk till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen. Bland 48 personerna i studiegruppen påvisades att 14 hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering. Men vid granskning av audiogrammen visade det sig att så många som 23 personer låg på gränsen till hörselnedsättning det vill säga en hörtröskel på db. Av de 24 personer som uppgav mindre bra hörsel hade 21 en förhöjd hörtröskel mot endast 14 av de 24 som uppgav bra hörsel. Sambandet var således starkt mellan upplevd hörselnedsättning och förhöjd hörtröskel. Endast 4 personer svarade att de hade regelbundet öronsus. Av de 48 personerna som arbetade inom förskolan i Ydre kommun hade 46 av dem någon gång haft känningar av psykiska besvär som koncentrationsproblem, trötthet eller huvudvärk till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen. Känningar av trötthet och huvudvärk var mest förekommande bland personalen. 1
5 Inledning Avsikten med studien var att studera förekomsten av hörselpåverkan och psykisk påverkan av höga ljudnivåer bland förskolepersonal i Ydre kommun. Då buller i förskola började uppmärksammas alltmer i samband med att Arbetsmiljöverket gjorde tillsynsinsatser, kom det förfrågningar om bullermätningar kunde göras och hörselkontroller bland personalen. Flera förskolor började se över sina lokaler och genomförde bullerdämpande åtgärder. Ett flertal bland personalen uttryckte att den höga ljudnivån var besvärande och flera upplevde psykologiska och fysiologiska effekter av bullret. Företagshälsovården kontaktades för att vara delaktig i skyddsronder, bullermätningar och för att göra hörselkontroller bland all förskolepersonal. Bakgrund Buller förknippar man med fabriker, trafik m.m. men har nu alltmer kommit att uppmärksammas inom andra områden såsom t ex förskolor, skolor och kontor. Från undersökningar som är gjorda på svenska förskolor har man kommit fram till att ljudnivåerna i vissa fall är så höga att de kan orsaka bullerskador. Höga ljudnivåer på förskolor är idag ett problem både för barn och vuxna, och bullret beror i stor utsträckning på de aktiviteter som bedrivs där. Försämrad hörsel på grund av exponering för buller leder ofta till personliga problem för den som drabbas - förmågan att uppfatta ljud är onekligen en viktig del av livet (1). Förskolor inom kommunen är en verksamhet som många gånger drabbats av besparingar vilket inneburit att man infört större barngrupper och minskat antalet anställda och en av följderna av detta är besvärande bullermiljöer. Personalens möjligheter att påverka och styra verksamheten minskar med större barngrupper, vilket leder till högre bullernivåer. Konsekvensen av större barngrupper och den minskade personalstyrkan är en mental belastning som en följd av att man inte alltid hinner med på ett tillfredställande sätt, vilket riskerar att höja stressnivån bland de anställda inom förskoleverksamheten (2). Vad är buller? Buller brukar definieras som icke önskvärt ljud. Allt ljud som man helst skulle vilja slippa är alltså buller. Det betyder att det inte är någon speciell egenskap hos ljudet utan åhörarens bedömning av det, som avgör om ljudet ska betraktas som buller eller ej. Vad som ska uppfattas som buller skiftar därför också mellan personer och situationer. Men det finns naturligtvis många ljud som nästan alla människor skulle vilja slippa i nästan alla situationer. När vi talar om buller tänker vi vanligen på sådana ljud. Vad är psykologiska effekter? Redan på nivåer långt under dem som kan ge hörselskador kan buller skapa svåra problem. De psykologiska effekterna som man i första hand tänker på är de subjektiva reaktionerna på bullret, d v s upplevelsen av bullret. Det kan t ex innebära att vi tycker att bullret låter obehagligt och att det stör oss (3). Bullerexponering kan också ha effekter som t ex trötthet, huvudvärk och irritation. Det kan också påverka vårt beteende i form av koncentrationssvårigheter. Att bullret stör och stressar oss kan slutligen leda till fysiologiska reaktioner av olika slag, t ex ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner (4). 2
6 I Arbetsmiljöverkets författningssamling för buller (AFS 2 005:16) anges dels exponeringsvärden för buller med avseende på hörselskaderisken, dels rekommenderade ljudnivåer för att undvika bullerstörning (5). För arbetslivet gäller idag en högsta tillåten exponeringsnivå på 85dB(A)Leq under en 8-timmars arbetsdag. Exponeringsvärdet är satt för att minska risken för hörselskador. I författningssamlingen poängteras att vissa personer har en högre känslighet än andra för att drabbas av en hörselskada. Misstankar finns även att hörselskaderisken ökar då bullerexponeringen kombineras med andra ogynnsamma arbetsmiljöfaktorer, bland annat stress och dålig psykosocial arbetsmiljö (2). Socialstyrelsen skriver att arbetet skall planeras och bedrivas så att bullerexponeringen för dem som sysselsätts i verksamheten reduceras till lägsta praktiska möjlig nivå med hänsyn till teknisk utrustning och möjligheterna att begränsa bullret (6). Att de höga ljudnivåerna härrör från röster relaterat till barnens aktiviteter framgår också med all tydlighet. Barnröster uppvisar oftast höga ljudnivåer runt frekvensen 2000 Hz. Risken att drabbas av bullerskada bestäms dels av bullerexponeringen, d v s ljudstyrkan, varaktigheten, bullrets frekvenser, hur ofta och dels av den individuella känsligheten. Flera tidigare undersökningar har visat att vissa individer är mycket känsliga och drabbas av skada redan efter måttlig exponering. Ringningar och susningar, så kallat tinnitus, är ett symtom på att man har en bullerskada och kan upplevas väl så besvärande som själva hörselnedsättningen. Bullerskadan kan vara temporär eller permanent och i båda fallen yttrar det sig som hörselnedsättning. Temporär hörselnedsättning kan uppkomma vid en ljudnivå av 75 db(a) efter flera timmars exponering, men symtomen klingar av och försvinner vid bullervila. Upprepade tillfälliga hörselnedsättningar kan leda till skador som medför bestående, permanent hörselnedsättning. Med dagens kunskap kan man dessvärre inte avgöra vem som är känslig och vem som är motståndskraftig (7). Utöver risken för hörselskada innebär bullerexponeringen också risker för störning i andra avseenden. Talkommunikationen blir svårare eller omöjlig och möjligheten att höra andra ljud försämras. För att taluppfattbarhet i skolor skall uppfattas som god kan ibland krävas att bullernivån är lägre än 30dB. Om bakgrundbullret har en sådan nivå att röststyrkan ofta behöver höjas för att talet ska kunna uppfattas tillräckligt bra finns det risk för röstproblem. Buller kan på flera sätt bidra till en mental belastning i en arbetssituation och därmed göra arbetet mer tröttande och eller ge upphov till stressymtom av olika slag. Det kan i sin tur leda till att man presterar sämre, försämrad koncentration, irritation, trötthet och huvudvärk (6). Från förskolepersonalen rapporterades i tidigare studier att den höga ljudnivån i arbetsmiljön ledde till besvär i form av störningsupplevelser, trötthet, svårigheter att uppfatta tal i omgivningen, huvudvärk och stress. I en studie gjordes ljudnivåmätningar med dosimeter i förskolor och det uppmättes bullernivåer mellan db(a). Det förekom också individuella exponeringsvärden på db(a), det vill säga över gränsvärdet (8). Det rapporterades att besvären följer med till fritiden. Detta talar för att den arbetsmiljörelaterade exponeringseffekten är påtaglig. Mätningar av efterklangstid har gjorts vid förskolorna i Ydre kommun. Med efterklangstid menas tiden från det ljudkällan stängs av tills ljudnivån sjunkit med 60dB, och den påverkar ljudklimatet i arbetsmiljön. Enligt svensk standard : 2007 rekommenderas en efterklangstid på högst 0,4-0,5 sek vid frekvenserna Hz (9). Resultatet har påvisat för höga efterklangstider på ett flertal av lokalerna och åtgärder har vidtagits, som t ex takabsorbenter. Lokalerna är också försedda med soundear, en indikator 3
7 som lyser rött när ljudnivån är för hög, d v s över 85 db(a). Personalen har blivit utsatt för höga ljudnivåer i sin arbetsmiljö och frågan är om de fått fysisk eller psykisk påverkan av den. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns hörselnedsättning bland förskolepersonalen i Ydre kommun, samt undersöka om de påverkades psykiskt av buller i sin arbetsmiljö. Studiegruppen Den undersökta gruppen var personal inom förskolan/daghem i Ydre kommun. Arbetsgivaren erbjöd sina anställda denna kontroll. Det var frivilligt att kontrollera hörseln med audiometri och besvara enkäten. 48 personer, alla kvinnor, valde att kontrollera hörseln och besvara enkäten. Och det bildade därmed undersökningsgruppen, där 10 var i åldrarna år, 19 i åldrarna år och 19 var i åldrarna år. 11 personer avstod medverkan på grund av sjukskrivning, tjänstledighet eller mammaledighet. Två personer hade en tjänstgöringsgrad på 50 procent, 13 personer procent och 33 personer procent. Fem personer hade råkat ut för yttre påverkan av hörseln, som t ex öroninflammationer, hörselgångseksem eller trasig trumhinna på grund av yttre våld eller skottskada. Två personer var aktiva som musiker, respektive som jägare vilket påverkade hörseln. Metod Hos all personal inspekterades hörselgångarna och eventuella vaxproppar avlägsnades före hörseltestet. Företagssköterskan gav instruktioner om testet före kontrollen och resultatet redovisades sedan till varje enskild person. Hörseldiagram togs på samtliga personal med audiometer av märket Oscilla SM930 screening audiometer, den utför en automatisk hörtröskelmätning. Den var inställd på att registrera frekvenserna 250, 500, 1000, 1500, 2000, 3000, 4000, 6000 och 8000 Hz och om personen som lägst hörde en ton på 0 db och max nivå på 80dB. Hörselmätningen började med höger öra och övergick sedan i vänster öra. Svaret accepterades när personen svarat på samma nivå två gånger. Hörselkontrollen gjordes med personen sittande i en ljudisolerad hörselbur, försedd med hörtelefonerna och patientsignalen. Utrustningen kalibreras en gång per år, senast utförd Audiogrammet bedömdes enligt Klockhoffs skadetal som är ett sätt att värdera hörselskadan med hjälp av ett ensiffrigt tal från 1-5. Varje siffra motsvaras av ett fält i audiogrammet (bilaga 1) Klassificering baseras på audiogramskurvans förlopp i dessa fem fält: Klass 1.Normal hörsel. Klass 2.Lätt diskantnedsättning. Klass 3.Måttlig diskantnedsättning. Klass 4.Svår diskantnedsättning och förutsätter att diskanthörtrösklar finns även i fält 2-3 och att någon frekvens är nere i 4. Klass 5.Andra typer av nedsatta kurvor framförallt inom området Hz. 4
8 I samband med hörseltestet fick deltagarna fylla i ett frågeformulär (bilaga 2). Frågorna handlade om ålder, tjänstgöringsgrad, förekomst av tidigare påverkan på hörseln eller påverkan på fritiden. En fråga gällde öronsus och en hur de upplever sig höra. Svarsalternativen var bra, varierar och mindre bra. Slutligen frågades om ljudnivån på arbetsplatsen var störande och svarsalternativ var ja och nej. Frågan om psykisk påverkan gällde koncentrationsproblem, trötthet och huvudvärk till följd av en hög ljudnivå på arbetsplatsen samt om ljudnivån var så hög att det var svårigheter att höra vad andra säger. Svarsalternativen var alltid, ofta, sällan och aldrig. Resultat Bland 48 personer i studiegruppen påvisades att 14 personer hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering. Av dessa 14 personer med hörselnedsättning hade tre personer råkat ut för något som påverkat hörseln. Av de andra 11 personerna med hörselnedsättning var tre i åldrarna år och åtta personer i åldrarna år. Sex personer arbetade procent, fyra personer procent och en person hade tjänstgöringsgrad på <50 procent. I undersökningsgruppen hade således 34 personer ingen hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering. Vid granskning av audiogrammen visade det sig att så många som 23 låg på gränsen till hörselnedsättning, det vill säga, för att höra en ton behövde de en ljudstyrka på db. Normal hörsel registrerades hos 11 personer. Diagram. Sammanfattning av resultatet från hörseltesterna. Resultat av hörseltesterna Antal Normal hörsel Gränsvärde Hörselnedsättning Av de 11 normalhörande hade sju personer en tjänstgöringsgrad på procent och av de 37 med gränsvärde för hörtrösklar eller hörselnedsättning hade 26 denna tjänstgöringsgrad, en skillnad som inte var statistiskt signifikant. Av de 23 personer med gränsvärde för hörtrösklar hade nitton personer denna tjänstgöringsgrad, en skillnad mot de normalhörande som var statistiskt signifikant (Fisher s p=0,04). 5
9 Tabell 1. God hörsel och hörselnedsättning/påverkad hörsel gränsvärde i förhållande till tjänstgöringsgrad. <50% 51-75% % Totalt God hörsel db Gränsvärde hörtrösklar db Hörselnedsättning >30 db Totalt I tabell 2 visas skillnaden mellan hur personalen i studiegruppen upplevde sig höra och resultatet av testerna. På frågan om hur personerna upplever sig höra svarade 24 personer bra, 19 personer att det varierar och 5 personer mindre bra. Bland de 24 som upplevde sig höra bra fann man 12 personer med hörtröskel db och 2 personer med hörselnedsättning det vill säga hörtrösklar sämre än 30 db. Av de 5 personer som hade en självupplevd hörsel som var mindre bra hade 3 personer hörtrösklar 20-30dB och 2 personer hörtrösklar sämre än 30dB på något öra. Av de 24 personer som uppgav varierande eller mindre bra hörsel hade 21 en förhöjd hörtröskel mot endast 14 av de 24 som uppgav bra hörsel, en skillnad som var statistiskt signifikant (Fisher s p=0,02). Sambandet var således starkt mellan upplevd hörselnedsättning och förhöjd hörtröskel. Tabell 2. Upplevd hörsel i förhållande till hörseltesternas resultat bland förskolepersonalen. Bra Varierar Mindre bra Totalt God hörsel db Gränsvärde hörtrösklar db Hörselnedsättning > 30 db Totalt På frågan om förskolepersonalen regelbundet hade öronsus svarade 4 personer att de upplevde det regelbundet. 3 personer av dem hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering och upplevde sig höra varierande. 1 person hade normal hörsel och upplevde sig höra bra. 34 personer svarade ja på frågan om de upplevde ljudnivån på arbetsplatsen som störande. 6
10 Av de 48 personerna som arbetade inom förskolan hade 46 av dem någon gång haft känningar av något av följande besvär som koncentrationsproblem, trötthet eller huvudvärk till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen. I tabell 3 visas frekvensen av besvär till följd av hög ljudnivån på arbetsplatsen. På frågan om de haft känningar av koncentrationsbesvär till följd av hög ljudnivån svarade 6 personer ofta, 24 personer svarade sällan och 16 personer aldrig. Om de haft känningar av trötthet svarade 1 person alltid, 17 personer svarade ofta, 26 personer sällan och 2 svarade aldrig. 15 personer svarade ofta på frågan om de haft känningar av huvudvärk, 22 svarade sällan och 9 personer svarade aldrig. Känningar av trötthet och huvudvärk var således oftare relaterade till ljudnivån än koncentrationsproblemen. Tabell 3. Upplevelsen av besvär för vart och ett av de tre symtomen till följd av den höga ljudnivån. Alltid Ofta Sällan Aldrig Totalt Koncentrationsproblem Trötthet Huvudvärk På frågan om ljudnivån var så hög att det är svårigheter att höra vad andra säger svarade 13 personer ofta, 27 svarade sällan och 8 svarade aldrig. Av de 13 personer som upplevde ljudnivån så hög att det var svårigheter att höra vad andra sade hade 10 personer hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering. Diskussion Elva personer hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering och ingen av dessa hade tidigare varit utsatt för något som kunde ha försämrat hörseln. Ytterligare 23 personer hade tecken på begynnande hörselnedsättning (gränsvärde för hörtrösklar). Öronsus förekom regelbundet bland 4 personer i undersökningsgruppen, varav tre hade nedsatt hörsel. Fullt normal hörsel registrerades endast hos 11 personer. Drygt två tredjedelar uppgav att ljudnivån var störande. Denna studie var en mycket liten undersökning och därför kan inga säkra slutsatser dras huruvida förskolepersonalen utvecklar hörselnedsättning och psykisk påverkan till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen. Andra orsaker till hörselnedsättning kunde påvisas hos tre personer. De övriga med hörselnedsättning var huvudsakligen äldre och arbetade i stor utsträckning heltid. Ingen information fanns dock om hur många år personerna arbetat på förskola och därför gick det inte att utreda hur mycket det sammanlagda antalet år i förskola, som är starkt korrelerat till åldern, kan ha bidragit till hörselnedsättningarna. Det hade också 7
11 varit av värde att kunna jämföra med en kontrollgrupp för att se om förskolepersonalen är mer utsatt för risken för hörselnedsättning och psykisk påverkan än andra arbetsgrupper. Vidare påvisades ett starkt samband mellan upplevd hörselnedsättning och förhöjd hörtröskel. Nästan alla uppgav att de någon gång haft koncentrationsproblem, trötthet eller huvudvärk, varav ungefär en tredjedel uppgav att dessa besvär försämras av höga ljudnivåer. Personalen påverkades således psykiskt av buller i sin arbetsmiljö. Det är den subjektiva upplevelsen av psykisk påverkan av den höga ljudnivån på arbetsplatsen man fått svar på i denna undersökning och ingen hänsyn har kunnat tas till andra faktorer i arbetsmiljön som kan påverka personalens psykiska ohälsa. Personalen utsätts även för andra belastningar i sitt arbete, i vissa fall kanske av bristfällig organisation och ledarskap. Orsaken till att så många känner trötthet och huvudvärk är troligen en kombination av olika faktorer, men en hög ljudnivå kan vara en del av förklaringen. Buller kan således på flera sätt bidra till den mentala belastningen och göra arbetet mer tröttande, sannolikt på grund av att starkt ljud är en signal om fara som omedvetet sätter kroppen i beredskap. Studier också har visat att trötthetseffekterna blir särkilt starka då bullret har varierat på ett okontrollerbart och oförutsägbart sätt (8). I en annan studie lades fokus på den subjektiva upplevelsen av buller i arbetsmiljön. Det betonades att upplevelsen av buller är komplex och den psykosociala miljön har betydelse för upplevelsen. Personalen upplevde inte ljudnivån störande om allt fungerade på avdelningen, men hade de inte kontroll över situationen upplevdes ljudet som irriterande (10). Det som är viktigt är att personal inom förskolan vet hur man ska påverka bullermiljön. Det vore av värde att fortsätta med bullermätningar och noggrann kartläggning om var och när det förekommer höga ljudnivåer på de olika arbetsplatserna och se över lokalernas lämplighet för förskoleverksamhet. Det vore även intressant att studera vad som händer med de registrerade hörselnedsättningarna efter några år. Det kanske bör satsas på organisatoriska förändringar, t ex mindre barngrupper, några barn i taget i de situationer då de ofta blir högljudda som vid påklädning och information till barnen om höga ljud. Man kan satsa på inredningsdetaljer som mjuka mattor, möbeltassar och dämpande mattor till borden. Det är också viktigt att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön i organisationen. Ett åtgärdsprogram vore därför av godo och mycket kan göras om det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett tydligare sätt integreras i förskolans verksamhet (11). 8
12 Referenser 1. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndighet för skolutveckling & Socialstyrelsen. Bullret bort- en liten bok om god ljudmiljö i förskolan. Stockholm Söderberg L, Landström U, Kjellberg A. Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelsen och hälsa bland personal. Arbetslivsrapport: Nr 2001:11. Arbetslivsinstitutet Marklin G-M, Holmberg K. Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser. Arbetslivsrapport: Nr 1999:7. Arbetslivsinstitutet Kjellberg A. Inte bara hörselskador, psykologiska effekter av buller i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa: Nr 1990:36. Arbetslivsinstitutet. 5. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:16. Buller. Arbetsmiljöverket Socialstyrelsen författningssamling SOSFS 2005:7. Socialstyrelsen allmänna råd om höga ljudnivåer. 7. Hakk-Gruppen. Med örat i centrum, förebyggande hörselvård. Arbetarskyddsstyrelsen Landström U, Nordström B, Stenudd A, Åström L. Effekter av barngruppernas storlek på buller och upplevelser bland personal inom förskolan. Arbetslivsrapport: Nr 2003:6. Arbetslivsinstitutet Svensk Standard : Byggakustik- Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell. SIS Förlag AB. Swedish Standards Institut. 10. Stubb A. Presschool Teacher s Subjective Experience of the Sound in their Working Environment. Umeå Universitet: Department of Psychology Arbetsmiljöverkets författningssamling 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket
13 10
14 Bilaga 2 Enkät att besvara i samband med hörselundersökning Kön Kvinna Man Ålder Tjänstgöringstid 50% eller mindre 51-75% % Hur upplever du dig höra? Bra Varierar Mindre bra Har du råkat ut för något som påverkat din hörsel? T ex smällare som detonerat, öronsjukdomar, hjärnskada ja nej Om ja, vad?. Finns det något på din fritid som påverkar din hörsel? T ex musik, jakt, skytte ja nej Om ja, vad?.. Har du regelbundet öronsus? ja nej Upplever du ljudnivån på din arbetsplats som störande? ja nej Har du haft känningar av följande besvär till följd av hög ljudnivå på din arbetsplats? Koncentrationsproblem? alltid ofta sällan aldrig Trötthet? alltid ofta sällan aldrig Huvudvärk? alltid ofta sällan aldrig Är ljudnivån så hög att du har svårigheter att höra vad andra säger? alltid ofta sällan aldrig 11
Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar?
Riskerar förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättningar? Negativa effekter av höga ljudnivåer Författare: Anne Carlsson Handledare: Ulf Flodin vid Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping Projektarbete,
Läs mer20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merHörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder
Hörselpåverkan hos förskolepersonal och deras egna åsikter kring förebyggande åtgärder Författare: Stina Persson Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland AB, Bollnäs Handledare: Robert Wålinder Projektarbete
Läs merBort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för
Läs merHÖRSELUNDERSÖKNINGAR PÅ ANSTÄLLDA VID EN PROVFLYGPLATS
HÖRSELUNDERSÖKNINGAR PÅ ANSTÄLLDA VID EN PROVFLYGPLATS ÖKAR RISKEN FÖR HÖRSELNEDSÄTTNING OM DU ARBETAR VID EN PROVFLYGPLATS? Författare: Catrine Norgren AB Previa, Linköping Handledare: Bengt Ståhlbom
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merUtvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland
Utvärdering/uppföljning av hörseltester gjorda inom Folktandvården Västmanland Författare: Margit Werner Landstingshälsan Västmanland Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Arbets- och miljömedicinska kliniken,
Läs merDAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)
DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter
Läs merInformation till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många
Läs merBort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?
Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens
Läs merBort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto
Läs merCHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN
CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN VÄGLEDNING TILL CHECKLISTAN I de situationer där pedagogen eller barnet önskar en tystare ljudmiljö eller en ljudmiljö som inte stör pågående verksamhet behövs en åtgärd.
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor
Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan mot störande buller i Tyresö förskolor och skolor 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen 2006-01-13 Handlingsplan störande buller i Tyresö förskolor och
Läs merBullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)
ABCDE Avdelningen för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-03-10 Dnr 168-06-403 SDN 2006-03-23 Handläggare: Bengt Hammarlund Tfn: 08 508 06 168 Bromma stadsdelsnämnd
Läs merLjudvolym under arbete som spinninginstruktör.
Ljudvolym under arbete som spinninginstruktör. Påverkas hörseln av musiken? Författare: Karin Christofferson Feelgood, Norrköping Handledare: Bengt Ståhlbom Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning
Läs merRapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping
Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga er från musik Mätningar i Jönköping Miljökontoret kommun Per-Åke Sandberg och Erik Engwall November 2005 Projektet Socialstyrelsen har under våren,
Läs merAnvändning av hörselskydd vid arbete i buller
Användning av hörselskydd vid arbete i buller Kartläggning av hörselskyddens användningsgrad på en träindustri Författare: Maria Byskén Handledare: Pål Graff, YMC, Linköping Projektarbete, 5 p, Företagssköterskeutbildning
Läs merHörselrelaterade symtom bland kvinnor
Hörselrelaterade symtom bland kvinnor Förekomst och risk i relation till buller och stress i arbetet Sofie Fredriksson SAHLGRENSKA AKADEMIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Handledare och medförfattare Huvudhandledare
Läs merVarför ljud och hörsel?
Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför
Läs merBuller och hörselskydd
Buller och hörselskydd Ibland hör man någon säga, visst bullrar det men man vänjer sig. Det är fel. Man vänjer sig inte. Man blir hörselskadad. Du ska inte behöva utsättas för buller som skadar dig. De
Läs merHöga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson
Höga ljud Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syftet med mätningar av höga ljud...3 Riktvärden för höga ljudnivåer...4 Hörselskador...4 Metod...5 Resultat...6
Läs merLÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA
DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna
Läs merHörselprojekt. Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering 2013-09-26.2014-02-14. Pia Uhlin leg. audionom
Sida: 1 av 13 Hörselprojekt Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering 2013-09-26.2014-02-14 Pia Uhlin leg. audionom Arbetsförmedlingen Rehabilitering till arbete Syn/Döv/Hörsel Väst Telefon: 010-487 62 04
Läs merFOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun
FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Policy för minskat buller i Gullspångs kommun med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 Gullspångs kommun September 2005 Reviderad februari 2006 Reviderad januari
Läs merLJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN SOFIE FREDRIKSSON Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicin och Folkhälsa www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health HUVUDHANDLEDARE
Läs merHAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?
AUDIONOMDAGARNA 2017 HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER? Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin SAHLGRENSKA AKADEMIN www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health
Läs merTillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör
Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör 1 2008-11-27 Exempel på faktorer som kan påverka aktivitetsbullret Trafikbuller Ventilationsbuller Buller från apparater Buller
Läs mer2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.
Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen
Läs merBuller på förskola Kartläggning och riskbedömning enligt AFS 2005:16
Buller på förskola Kartläggning och riskbedömning enligt AFS 2005:16 Anders Dagfält Leg läk, spec allm med Företagsläkare Previa AB Helsingborg tel: 042-289500 anders.dagfalt@previa.se Handledare; Istvan
Läs merBarnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen
Utlåtande 2004:24 RVIII (Dnr 301-743/2003) Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande
Läs merVarför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?
Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Multi-modal interaktion Input via flera sinnen Mobil interaktion Personer med synnedsättning Det sammanhang i vilket tekniken används
Läs merBuller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län
Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro
Läs merHur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015
Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för
Läs merSEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN & EPIDEMILOGI
SEMINARIERAPPORT MILJÖMEDICIN&EPIDEMILOGI BULLER Av:Basgrupp1 Läkarlinjentermin4,HT2008 MikaelEdström,KristinaRosén,EbbaJonsäter,My Aronsson,JohanWiman INLEDNING Våruppgiftvarattsammanställaenrapportomvadbullerärochpåvilketsättvi
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merKränkande särbehandling
SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att
Läs merHur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående?
Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående? - Med fokus på pedagogiska arbetsmiljöer Fredrik Umeå Universitet Sjödin Institutionen för för
Läs mer2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser
2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merMiljöhälsorapport 2017 Buller
Miljöhälsorapport 2017 Buller Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska
Läs merF2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Läs merF2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Läs merFredrik Sjödin Institutionen för psykologi / FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ
Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi fredrik.sjodin@umu.se 090 786 94 09 / 070 205 4018 FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva insatser 2. Arbetsbelastning
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Läs merLjudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelse och hälsa bland personal
Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på upplevelse och hälsa bland personal Lena Söderberg, Ulf Landström och Anders Kjellberg arbetslivsrapport nr 01:11 issn 10-8211 http://www.niwl.se/ Programmet
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merLilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Läs merBättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Läs merPROPPGUIDEN. Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer. Här följer våra tips
PROPPGUIDEN Hur väljer man rätt propp? En propp passar inte alla öron och situationer Här följer våra tips 1 INNEHÅLL: 2 Skydda dina öron... 3 Öronproppar för alla situationer... 3 Alla öron är olika...
Läs merHÖRSEL. Förekomst av hörselnedsättning. Stöd och samverkan
HÖRSEL Förekomst av hörselnedsättning Permanent hörselnedsättning på mer än 40 db beräknas finnas hos cirka 1,6 promille av nyfödda barn. Det finns goda vetenskapliga underlag för att prevalensen av hörselnedsättning
Läs merGod ljudmiljö inom förskolan
God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring
Läs merAFS 2005:16 Buller
AFS 2005:16 Buller 1 Nya bullerföreskrifter fr.o.m. 2005-07-01 AFS 2005:16 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BULLER AFS 2005:16 - gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet.
Läs merFormgjutna hörselskydd för alla
Formgjutna hörselskydd för alla 2 ÅRS GARANTI PRODUKT, PASSFORM & FUNKTION Personliga hörselskydd för en skönare vardag och fritid Idag utsätts varannan person dagligen för buller på arbetet. Störande,
Läs merSKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merÅtgärdsprogram för bullerskadeprevention
Åtgärdsprogram för bullerskadeprevention -leder det till ökad användning av hörselskydd? Författare: Åsa Johansson Handledare: Inger Arvidsson ergonom vid Universitetssjukhuset i Lund,YMK Projektarbete,
Läs merBullerstörning på Eklandagatan i Göteborg
Bullerstörning på Eklandagatan i Göteborg Göteborg den 7 januari 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53 erik.larsson@ymk.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax
Läs merElevers upplevelse av buller i skolan
2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
Läs merHörselskydd till operatörer i ett textilföretag
Hörselskydd till operatörer i ett textilföretag Hur har de valts ut och på vilka grunder? Författare: Ingela Andersson Handledare: Mats Eklöf vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg Projektarbete, 5 p,
Läs merUnderlag till handlingsplan för hörselprevention hos produktionsarbetare
Underlag till handlingsplan för hörselprevention hos produktionsarbetare Författare: Marie Sydborn Handledare: Jan-Eric Karlsson vid Arbets- och miljömedicin i Lund Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning
Läs merArbetsmiljöarbete. Lättläst version
Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merBild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Läs merLjudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997
Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Rapport 4/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Sammanfattning Miljöförvaltningen utförde ljudnivåmätningar under två konsertkvällar
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merFÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ. Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi
FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merVAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER
VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER Hans Pettersson, Forskare Yrkes- och miljömedicin Inst. För folkhälsa och klinisk medicin EXPONERING AFA Vibrationsskador är idag den vanligaste
Läs merF2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF. Samhällsbuller i Sverige. Socialstyrelsens miljörapport 2009
F Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Läs merHur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Läs merStöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär
Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om
Läs merWHITEPAPER BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA WHITEPAPER GIGANT BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA
WHITEPAPER BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA WHITEPAPER GIGANT BULLER SÅ MINSKAS HÖRSELSKADORNA Trots att det finns en stor kunskap om bullerskador har buller länge varit ett arbetsmiljöproblem inom industrin.
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merStress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Läs merVARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?
Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR
Läs merEnkätfrågor skolor och förskolor
Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag
Läs merUnderlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.
Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Författare: Margita Hägglund Örnsköldsviks företagshälsovård Handledare: Tohr Nilsson
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas
Läs merNormal och nedsatt hörsel
Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merPersonliga hörselskydd för en skönare arbetsmiljö
Personliga hörselskydd för en skönare arbetsmiljö Var rädd om din hörsel och orka lite mer Dagligen utsätts många för ljudnivåer som på sikt kan ge upphov till hörselskador. Impulsljud och buller som långsamt
Läs merHälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården
Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården Författare: Maria Hedman-Back Faluhälsan AB, Falun Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete
Läs merRagnar Rylander, professor emeritus
1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111
Läs merArbets- och miljömedicin Uppsala
Rapport nr 2/2009 Arbets- och miljömedicin Uppsala Buller och ohälsa bland personal i skola och förskola Carl Hogstedt Greta Smedje Robert Wålinder Buller och ohälsa bland personal i skola och förskola
Läs merMagnus Nyberg Blixt Lärare, författare.
Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare www.blixtgordon.se skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling... en levande social gemenskap som ger trygghet och
Läs merAvdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof.
Avdelningen för Teknisk Audiologi Department of Technical Audiology Stig Arlinger, prof. Linköping 2003-03-28 Statistisk beskrivning av hörtrösklar som funktion av ålder för män resp. kvinnor som ej exponerats
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merArbetsmiljöundersökning vid en mekanisk verkstad-
. Arbetsmiljöundersökning vid en mekanisk verkstad- enkät, audiometri och spirometri Författare: Gunilla Lindholm Sandvikens Företagshälsovård AB Handledare: Greta Smedje och Kristina Gunnarsson Projektarbete
Läs merBuller i arbetslivet
Buller i arbetslivet Kunskapsläget Buller i arbetslivet - kunskapsläget 2013-05-06 1 Buller i arbetsmiljön inget nytt problem Buller i arbetslivet - kunskapsläget 2013-05-06 2 1 Buller i många verksamheter
Läs merGuide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Läs merBuller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi
Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merUndersökning om ljudmiljön på jobbet:
2011-01-31 Undersökning om ljudmiljön på jobbet: Uppsala universitet. En arbetsplatsundersökning genomförd av Novus Opinion på uppdrag av Hörselskadades Riksförbund, HRF. Denna rapport är en del av ljudmiljökampanjen
Läs merUpplevda hörselproblem och stress bland personal vid förskolor i Växjö kommun
FoU Kronoberg FoU-rapport 2016:1 Upplevda hörselproblem och stress bland personal vid förskolor i Växjö kommun Äntligen är det någon som lyssnar och förstår vad vi menar CarinaSchmidt Sara Holmberg FoU
Läs mer