Buller i 12 skolmatsalar
|
|
- Birgit Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Buller i 12 skolmatsalar Rapport från Arbets- och miljömedicin 2005:2 Anders Lundin, Lena Backman, Eva Lenell
2 Rapport från Arbets- och miljömedicin 2005:2 Buller i 12 skolmatsalar Anders Lundin, yrkeshygieniker, Lena Backman, beteendevetare, Eva Lenell, mättekniker Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting Arbets- och miljömedicin Norrbacka Stockholm tel fax amm@sll.se Rapporten finns på webbplatsen ISSN:
3 Förord Centrum för tillämpad näringslära, Stockholms läns landsting genomförde under ett projekt Kvalitetsmärkning av skolluncher - en utvärdering av ett webbaserat verktyg. Projektet finansierades via Folkhälsoanslaget, Stockholms läns landsting. I projektet jämförde man upplevelserna av skollunchen, kartlagda via enkäter, med andra mer objektiva data. Bakgrundsbullret när elever och personal äter i skolmatsalen utgör en del av den totala bedömningen av skollunchens kvalitet. I enkäterna till skolorna ingick därför en fråga som behandlade upplevelsen av buller i skolmatsalarna. För att validera denna bullerfråga har Arbets- och miljömedicin under vintern/våren 2004 genomfört mätningar av ljudnivån i de 12 matsalar som ingick i projektet. Den här rapporten är en sammanställning av resultaten av dessa bullermätningar. Projektet har genomförts i nära samarbete med nutritionist Andrea Friedl vid Centrum för tillämpad näringslära. För närvarande pågår inom Arbets- och miljömedicin ett projekt, finansierat av Folkhälsoanslaget, där vi närmare studerar orsakerna till bullret i skolmatsalarna och hur det påverkar eleverna och deras närvaro vid skolluncherna. Projektet beräknas vara avrapporterat i slutet av Vi hoppas att det projektet bl.a. ska öka förutsättningarna att komma tillrätta med skolmatsalsbullret. En bullrig och stressande måltidssituation kan hos många elever förväntas medföra att eleverna inte får den matro som krävs för att de ska vilja äta av skolmaten. Yrkesoch miljömedicin i Örebro genomförde 1999 en kartläggning av Stockholmselevernas matsituation med hjälp av enkäter till 00 elever. Man fann ett samband mellan hur eleverna upplevde matsalsmiljön/matsalsbullret och om eleverna åt av skollunchen. Man såg också att de som avstod från skollunch i högre utsträckning var trötta, hade huvudvärk och magbesvär. Buller i skolmatsalar är alltså ett forskningsområde som berör både elevernas kostvanor och den tekniska miljö de vistas i och är därigenom ett lämpligt område för samarbete mellan Avdelningen för Folkhälsoarbete och Avdelningen för Arbets- och miljömedicin. Denna rapport visar att det är allmänt bullrigt i skolmatsalarna men att det samtidigt bör finnas förutsättningar att göra något åt bullret. Den vänder sig till alla som berörs av buller i skolmatsalar: skolpersonal, skolhälsovården, kommunernas fastighetsförvaltningar, kommunernas hälsoskyddskontor, företagshälsovården, föräldrar och elever. Stockholm maj 2005 Carola Lidén Lena Kanström Avdelningschef Arbets- och miljömedicin Centrum för folkhälsa Avdelningschef Avdelningen för folkhälsoarbete Centrum för folkhälsa
4 Innehåll FÖRORD... 3 INNEHÅLL... 4 SAMMANFATTNING... 5 ALLMÄNT OM BULLER OCH BULLEREFFEKTER... 6 Ljud och ljudmätning... 6 Hälso- och störningseffekter av buller... 6 Akustik... 7 Addition av bullerkällor flera personer i samma matsal... 7 SYFTE... 8 METOD... 8 Mätutrustning och montering... 8 Mätproceduren... 8 RESULTAT... 9 Skillnader mellan dosimetrarna på höger och vänster sida... 9 Skillnader mellan bullernivåerna för de båda mätdagarna Skillnader mellan de olika matsalarnas bullernivåer DISKUSSION Allmänt höga ljudnivåer Reella skillnader mellan matsalarna Mätningar i Skara och Lidköpings kommuner Buller och matlust Orsaker till skillnaderna REFERENSER BILAGA Mätresultat per skola och dag... 14
5 Sammanfattning Ljudnivåerna under den mest bullrande halvtimmen har mätts i 12 skolmatsalar i Stockholms län. Värdena varierade mellan 67 och med ett medelvärde på 74. Bullret bedöms i samtliga matsalar vara så högt att det försvårar samtal och är tröttande för elever och personal. Bullret motverkar att man uppnår den lugna matsituation som är önskvärd för att eleverna ska återhämta sig från en i övrigt stressande skolmiljö. Även om ingen av matsalarna kan sägas ge förutsättningar för en idealisk lugn skollunch är det dock stora skillnader i buller mellan olika matsalar. De sämsta matsalarna upplevs som mer än dubbelt så bullrande jämfört med de tystaste. Varje matsal mättes vid två tillfällen men skillnaderna i ljudnivåer mellan de två mätdagarna för resp. matsal var små, i genomsnitt endast 1. Detta i kombination med de stora skillnaderna mellan olika matsalar tyder på att skillnaderna är reella och inte beror på slumpen. Det innebär samtidigt att det bör finnas förutsättningar för att förbättra bullersituationen i de sämsta matsalarna. Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 5
6 Allmänt om buller och bullereffekter Ljud och ljudmätning Ljud och buller utgörs av små variationer i lufttrycket som vi kan uppfatta med våra öron. Lufttrycksvariationerna orsakas i sin tur av vibrerande föremål, t ex stämbanden när vi talar eller vibrationer i metallbestick som slås mot varandra osv. Styrkan hos ljudet ljudnivån mäts normalt i enheten db. Frekvensen, dvs. antalet vibrationsrörelser per sekund, mäts i enheten Hz. Örat har olika känslighet för olika frekvenser och är känsligast för ljud med frekvenser nära 1000 Hz, dvs. ganska höga toner. För en baston med frekvensen Hz har örat mycket lägre känslighet (ca 30 db lägre). När man mäter ljud med en ljudnivåmätare brukar man koppla in ett s.k. A-filter. A-filtrets funktion är att dämpa ljudets olika frekvenser olika mycket och på samma sätt som örat gör. En ljudnivåmätare kan sedan summera de A-filtrerade ljudnivåerna för alla frekvenser till ett totalt s.k. -värde. db och är logaritmiska enheter. Detta innebär bl. a. att om ljudnivån under en timme är och nästa timme så blir medelvärdet för de båda timmarna, den s k ekvivalenta ljudnivån betecknad LAeq ca 77, dvs. högre än det vanliga aritmetiska medelvärdet som ju är. Hälso- och störningseffekter av buller Buller definieras som icke önskvärt ljud. Buller kan orsaka olika typer av hälsoeffekter: hörselskada, stressreaktioner (t ex blodtrycksförhöjning), psykisk trötthet, försvårande av talkommunikation och inlärning. Man vet att hörselskador kan uppkomma hos vuxna personer som under åtta-timmars arbetsdagar och under många år utsätts för ekvivalenta ljudnivåer över. Vissa personer får hörselskador redan vid lägre ljudnivåer. Barn har en kortare och smalare hörselgång än vuxna vilket kan medföra att de är känsligare för buller 1. Ett samtal i normalt röstläge på 1 m avstånd brukar ge en ljudnivå på ca. Om omgivningens ljudnivå bakgrundsbullret ökas över ca försvåras gradvis möjligheterna att uppfatta samtal i normalt röstläge (se nedan). Arbetslivsinstitutet har gjort en sammanställning av forskningsresultat som gäller bullrets störande effekter 2. Nedan följer en kort sammanställning av några av forskningsresultaten. Vid undersökningar har man sett att vid en bullernivå på ca brukar man kunna uppfatta 95 % av det som sägs i normalt sammanhängande tal på en meters avstånd, vilket får anses acceptabelt. Detta gäller för normalhörande personer i åldern 15- år som talar på sitt modersmål. Hörselskadade kan behöva 10 db lägre bullernivå, barn 5 db lägre och personer med annat modersmål 5 db lägre bullernivå. För ett hörselskadat barn med annat modersmål än svenska kan alltså bullernivån behöva ligga mycket lägre än vad som krävs för bra taluppfattning när det gäller en normalhörande och svenskfödd vuxen. 6 Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
7 Med ett par undantag visar ett tiotal studier på försämrade skolkunskaper som resultat av buller. Ett genomgående resultat är också att effekten av buller är kumulativ och därför mer påtaglig i de högre årskurserna som exponerats för kroniskt buller en längre tid. Undersökningarna indikerar också att lågpresterande barn drabbas hårdare av buller. Fältstudierna ger också vid handen att grundläggande uppmärksamhetsmekanismer och uthållighet/hjälplöshet/motivation påverkas negativt av kronisk bullerexponering 2. Arbetsmiljöverket inför nya bullerföreskrifter vid halvårsskiftet Man lämnar där ett antal rekommendationer om bakgrundsbullernivåer som inte bör överskridas för god talkommunikation. För miljö som uppfyller genomsnittliga krav på fungerande talkommunikation med normal röststyrka på näravstånd från talaren bör bakgrundsbullret inte överstiga. För hörselskadade samt vid kommunikation på språk som inte är lyssnarens modersmål, bör motsvarande bakgrundsnivå inte överstiga 40. Man anger också att vid i bakgrundsbullernivå kan samtal med hög röst nätt och jämnt föras på 1 m avstånd för personer med fullgod hörsel. Akustik I en omgivning med hög ljudabsorption, dvs. mycket mjuka material i tak, väggar och golv, avtar ljudet snabbt med avståndet från ljudkällan. För varje fördubbling av avståndet sjunker ljudnivån med 6 db. Om ljudnivån från ett samtal är på 1 m avstånd har den sjunkit till 59 på 2 m och till 53 på 4 m avstånd. Om det istället är enbart hårda material i omgivningen kommer ljudet från en person som talar att höras nästan lika starkt i hela rummet. Om man vill ha en skolmatsal med låga bullernivåer under lunchtid bör den ha mycket ljudabsorberande material, framförallt i taket men kanske också på väggar och som skärmar mellan borden. Detta kan innebära en konflikt för matsalar som samtidigt används som samlingslokaler. I en samlingslokal vill man ju att det som sägs ska kunna höras överallt i lokalen. I en matsal vill man å andra sidan kunna höra bra vad som sägs runt det egna bordet men inte störas av det som sägs vid andra bord. Addition av bullerkällor flera personer i samma matsal Att ljudnivån mäts logaritmiskt får som konsekvens att om två personer bredvid varandra talar samtidigt, var och en så att ljudnivån blir på 1 m avstånd, blir den totala ljudnivån (som en lyssnare upplever på 1 m avstånd) inte 130 utan bara + 3 = personer som talar samtidigt ger på samma sätt en total ljudnivå av + 10 = och 100 personer ger =. I en matsal med låg ljudabsorption, och med 100 elever som äter samtidigt blir ljudnivån även om eleverna talar lugnt alltså mycket hög om alla talar samtidigt. Eftersom bullret från övriga elever (de man inte samtalar med) stör det egna samtalet tvingas dessutom eleverna höja rösten för att bli hörda, något som ytterligare höjer den allmänna ljudnivån osv. Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 7
8 Sammanfattningsvis kan man säga att: I matsalar med låg ljudabsorption och/eller många livliga elever kan man förvänta sig betydligt högre ljudnivåer än. Redan en bakgrundsnivå av kan orsaka problem för vissa elever att uppfatta samtal. Syfte Syftet med detta projekt har varit att registrera vilken bakgrundsbullernivå en tyst lyssnare utsätts för när den äter i en skolmatsal. Vi har också velat undersöka skillnaderna i ljudnivå mellan de 12 matsalar som ingått i projektet och om ljudnivån varierar mellan olika dagar i en viss matsal. Metod Allmänt För att få en uppfattning om bullret varierar beroende på mätdag mätte vi i varje matsal under två luncher med några dagars mellanrum. Som ett enhetligt mått för ljudnivån i en viss matsal och under en viss mätdag bestämde vi sedan den ekvivalenta ljudnivån under den mest bullrande halvtimmen. Mätutrustning och montering Bullret mättes i skolmatsalarna med två bullerdosimetrar samtidigt. Dosimetrarna var av typ Brüel & Kjær Mikrofonerna till dosimetrarna monterades på vänster resp. höger kragsnibb eller motsvarande. Själva dosimetrarna doldes under kläder och monterades i midjehöjd. De två samtidiga mätarna gav en extra säkerhet mot att man t ex råkade vidröra en mikrofon (ger högt felaktigt buller) eller mot att någon av dosimetrarna inte fungerade. Före varje mätning kalibrerades dosimetrarna med en Brüel & Kjær 4430 ljudnivåkalibrator. Kalibreringen kontrollerades efter varje mätning. Skillnaden mellan kalibreringsvärdet före och efter mätning var aldrig större än 0,3 db. Mätproceduren Rektor och matsalspersonalen var förvarnade om att mätning skulle ske men eleverna var inte förvarnade. Personal från Arbets- och miljömedicin genomförde mätningarna med dosimetrarna monterade på sig själva. Monteringen skedde på en avskild plats för att undvika uppmärksamhet. Den person som mätte placerade sig nära mitten av matsalen, ofta vid samma bord som eleverna. Så långt möjligt undveks dock eget samtal eftersom syftet var att registrera ljudnivån från en tyst lyssnare. Under hela mätningen fördes dagbok över vad som hände: särskilt bull- 8 Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
9 rande händelser, skolklasser som kom och gick, om man blev tvungen att prata själv osv. Matsalens utformning noterades och en skiss gjordes över lokalen. Mätningarna skedde under den tid, ca en timme, som personalen bedömde att flest elever fanns i matsalen. Efter varje mätning överfördes ljudinformationen till en dator. Dosimetrarna gav ett värde på den ekvivalenta ljudnivån för varje minut under mättiden. Dessa värden överfördes till ett Excel kalkylark. Med hjälp av dagböckerna korrigerades mätningarna i några enstaka fall genom att uppenbart felaktiga mätvärden uteslöts. Kalkylarket beräknade automatiskt för varje dosimeter den ekvivalenta ljudnivån under den sammanhängande 30-minuters period som var bullrigast av den totala mättiden. Resultat I varje matsal mättes bullret under två luncher med ett mellanrum på 3-23 dagar. Vid en av mätningarna pågick normal matsalsaktivitet under endast 23 minuters sammanhängande tid (skola M pga. studiedag) och i två av de övriga skolorna fungerade endast en av dosimetrarna. I övrigt gick mätningarna som planerat. Bullerkurvorna för de två dosimetrarna ritades upp i diagram, se bilagan. Resultat av mätningarna i de 12 skolorna framgår av tabell 1. Skillnader mellan dosimetrarna på höger och vänster sida (dosimeter 1 och dosimeter 2) Beroende på framförallt skillnader i avstånd till olika bullerkällor (personer som talar, diskmaskiner mm) syntes avvikelser på några mellan de båda dosimetrarnas mätresultat. Någon gång kunde den ena dosimetern för en viss minut visa betydligt högre värde än den andra beroende på att man råkat vidröra mikrofonen (framgick ur dagboken). I dessa fall uteslöts mätvärdet för den minuten. Skillnaden mellan de båda dosimetrarnas ekvivalentnivå under de mest bullrande 30 minuterna beräknades. Den maximala skillnaden för någon av de båda mätdagarna framgår ur tabell 1, näst sista kolumnen. Skillnaderna var i medelvärde för de 12 matsalarna 1,0 och som mest 2,0. Som värde för bullernivån i en viss matsal och under en viss dag användes det aritmetiska medelvärdet mellan de båda dosimetrarnas ekvivalentnivåer. Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 9
10 Tabell 1. Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer under den mest bullrande halvtimmen i de 12 skolmatsalarna. Skola Åldrar Medelvärde LAeq, 30 min () Mätdag 1 LAeq, 30 min Dosimeter 1 () Dosimeter 2 () Mätdag 2 LAeq, 30 min Dosimeter 1 () Dosimeter 2 () Maximal skillnad mellan dosimeter 1 och 2 under någon av dagarna () Skillnad mellan dag1 och 2 () A F ,7 72,1 72,5 72,9 73,4 0,5 0,9 B F-5,7,9 74,8,6 76,5 1,1 0,7 D F-5 78,2 79,4 77,4 78,0 78,0 2,0 0,4 E F-5 74,2,1 74,9 72,7 74,2 1,5 1,6 F F-gymn 79,8 78,7 79,9,0,5 1,2 0,9 G F-9 74,1 73,3 73,7,0 74,3 0,7 1,2 H F-5 76,2 76,7 76,4,6 x 0,3 1,0 M F-6,8 71,6 71,1 69,8 2,6 2 0,8 1,2 R gymn 67,4 68,5 68,5 66,4 66,0 0,4 2,3 S gymn 69,7 69,1 71,0 69,0 69,8 1,9 0,6 T ,7 73,2 x 74,3 73,7 0,6 0,8 T2 gymn 73,0 73,4 72,6 73,2 72,9 0,8 0,1 Alla skolor, aritmetiska medelvärden 73,8 1,0 1,0 1 F-9 = Åldrar från förskoleklass till nionde klass. 2 Mättid endast 23 minuter Skillnader mellan bullernivåerna för de båda mätdagarna (dag 1 och dag 2) Skillnaderna mellan de båda mätdagarnas mätvärden framgår ur tabell 1, sista kolumnen. Den var som mest 2,3 med medelvärdet 1,0. Skillnader mellan de olika matsalarnas bullernivåer Som värde för en viss matsals bullernivå användes det aritmetiska medelvärdet av de båda mätdagarna, se tabell 1, första sifferkolumnen. De genomsnittliga bullernivåerna varierade mellan matsalarna från 67,4 till 79,8, med ett medelvärde på 73,8 och följande fördelning i klasser om 5 :,0 69,9 2 skolor,0 74,9 6 skolor,0 79,9 4 skolor 10 Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
11 Diskussion Allmänt höga ljudnivåer Generella riktvärden för buller i skolmatsalar saknas. Under den korta tid elever och lärare vistas i matsalen är ljudnivåerna inte att betrakta som hörselskadliga. Hörselskaderisk kan möjligen föreligga för vissa känsliga personer som arbetar i köket/matsalen i vissa av skolorna och som kanske under mer än två timmar varje dag vistas i både matsalen och det ofta mer bullrande diskrummet. Däremot är bullret i samtliga mätta matsalar så högt att det kan störa talkommunikationen, åtminstone för elever med hörselskador och för barn med sämre språkförståelse. Några riktvärden för när bullret ska betraktas som tröttande och stressande finns inte. Man borde dock allmänt sett kunna betrakta bullret som tröttsamt i de flesta av matsalarna. Ljudnivån varierade kraftigt under den mätta lunchtimmen (se kurvorna i bilagan). Enminutsekvivalentnivåerna låg i de lugnaste matsalarna under vissa perioder (med få matgäster) under. De maximala enminutsmedelvärdena varierade från ca 73 i den tystaste skolan (skola R) till ca 86 i den mest bullrande skolan (skola F). Dessa kraftigt bullrande perioder får stor betydelse för det totala logaritmiska medelvärdet, den maximala 30-minuters-ekvivalentnivån. Den som ska göra sig hörd med en bakgrundsbullernivå av 86 måste skrika. Reella skillnader mellan matsalarna Skillnaderna (i genomsnitt 1 ) mellan dosimeter 1 resp. 2 var små vid mätning av 30-minuters ekvivalentnivåerna i en viss matsal och under en viss dag. Detta var förväntat, dels eftersom vi var placerade nära mitten av matsalarna med bullerkällor både till höger och vänster och dels eftersom ev. skillnader utjämnades under den långa mättiden. Skillnaderna i enminutsekvivalentnivåer kunde ofta vara större (se bilagan). Ett intressant resultat av undersökningen var att skillnaden mellan ljudnivån vid de två mätdagarna för en viss matsal också var så liten som 1 i genomsnitt. Detta skulle kunna tolkas som att det vid konstant elevbelastning och konstanta yttre förhållanden i övrigt fanns en för varje matsal karakteristisk ljudnivå under den mest bullrande halvtimmen. Samtidigt var skillnaderna mellan den sämsta och bästa matsalen stor, drygt 12. Man har undersökt hur människor upplever ljud och sett att en ljudnivåökning med 3 kan örat uppfatta tydligt. En ökning av ljudnivån med 8-10 upplevs som en fördubbling. Man kan alltså säga att ljudnivån i den mest bullriga matsalen upplevdes som mer än dubbelt så hög jämfört med den tystaste matsalen. Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 11
12 Mätningar i Skara och Lidköpings kommuner Liknande mätningar som denna har genomförts i 29 skolmatsalar i Lidköping och Skara kommuner 4. Man mätte under en timme och vid ett tillfälle med personburen dosimeter. Ljudnivåerna varierade i matsalarna från 68,9 till 79,4 med ett medelvärde på,8. De högsta och lägsta värdena erhölls under lite speciella förhållanden och är därför inte representativa. Om man bortser från dessa varierade bullret från drygt 71 till drygt 78 i 27 matsalar. Ljudnivåerna låg i genomsnitt 2 högre än för våra skolor och i ingen av matsalarna hamnade ljudnivån under. En av förklaringarna till detta kan vara att i denna undersökning, till skillnad från vår, bars dosimetern av lärare som bör ha haft större kontakt med eleverna än vi som ju var okända personer för eleverna. Skillnaden mellan de nivåer vi mätte och matsalsbullret i Skara och Lidköping var dock totalt sett inte stor. Buller och matlust En bullrig måltidssituation kan hos många elever förväntas medföra att eleverna inte får den matro som krävs för att de ska vilja äta av skolmaten. Yrkes- och miljömedicin i Örebro genomförde 1999 en kartläggning av Stockholmselevernas matsituation med hjälp av enkäter till 00 elever. Man fann ett samband mellan hur eleverna upplevde matsalsmiljön/matsalsbullret och om eleverna åt av skollunchen. Man såg också att de som avstod från skollunch i högre utsträckning var trötta, hade huvudvärk och magbesvär 5. I låg- och mellanstadiet äter lärarna oftast tillsammans med sina elever men fr.o.m. högstadiet minskar skolans kontroll över att eleverna verkligen besöker skolmatsalen. I en ny undersökning av Barnombudsmannen uppgav var femte flicka och var tionde pojke att de sällan äter maten i skolan 6. Att eleverna äter av skolmaten är viktigt ur folkhälsosynpunkt. En bra skollunch kan bidra till att utjämna socioekonomiskt orsakade skillnader i hälsa och förebygga övervikt hos eleverna. Orsaker till skillnaderna De två skolorna med lägst ljudnivå var båda gymnasieskolor. Övriga skolor hade i de flesta fall antingen årskurserna F-5 eller F-9 (F = förskoleklass/6-åringar) men det gick inte att se någon klar skillnad i ljudnivå mellan dessa skoltyper. Ljudnivåskillnaderna kan sannolikt förklaras av en kombination av följande faktorer: Antalet barn som äter samtidigt Ålderssammansättning och livlighet hos eleverna Hur matsituationen organiseras i övrigt, t ex köer, regler, vuxennärvaro Matsalens akustiska förhållanden Utformning av inredning mm, t ex skrapande stolar, klirrande bestick Bakgrundsbuller från diskrum kan i vissa fall höja den allmänna bullernivån De akustiska förhållandena skulle kunna förbättras på många ställen, åtminstone om det inte finns konkurrerande krav på att matsalarna ska fungera som samlingslokaler. De flesta matsalarna hade någon form av bullerabsorbenter i taken men dessa skulle t ex kunna kompletteras med absorbenter på kala väggytor. Genom 12 Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
13 avskärmning av matsalarna i mindre enheter med stående bullerskärmar skulle man även skapa en lugnare, mer småskalig miljö för eleverna. En annan typ av åtgärd kunde vara att sänka elevtätheten, det maximala antalet elever per m 2 golvyta. Att bedöma vilken åtgärd som skulle ge bäst effekt för en given matsal ingick dock inte i syftet med projektet. Referenser 1. Buller inomhus och höga ljudnivåer; Socialstyrelsens allmänna råd; SOSFS 1997:7 (M). 2. Störande buller; Arbete & Hälsa 1999: Buller. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:16 4. Rapport från ljudnivåmätningar på förskolor och skolor i Lidköping och Skara kommun ; Lidköpings och Skara kommuner, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum. 5. Andersson K; Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt ett pilotprojekt; Rapport MM 28/99, Yrkes- och Miljömedicin Örebro. 6. Barn och unga berättar om stress. Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna våren 2003; BR2004:03. Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 13
14 Bilaga Mätresultat per skola och dag Skola A LAeq Max = 72,1 db LAeq Max = 72,5 db : Skola A LAeq Max = 72,9 db LAeq Max = 73,4 db : 10: 10:40 Skola A. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. 14 BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
15 Skola B LAeq Max =,9 db LAeq Max = 74,8 db : 10: Skola B LAeq Max =,6 db LAeq Max = 76,5 db : 10: 10:40 Skola B. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 15
16 Skola D LAeq Max = 79,4 db LAeq Max = 77,4 db : 10: 10:40 10:35 Skola D LAeq Max = 78,0 db LAeq Max = 78,0 db : 10: Skola D. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. 16 BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
17 Skola E LAeq Max =,1 db LAeq Max = 74,9 db : 10: 10:40 10:35 10:30 10:25 Skola E LAeq Max = 72,7 db LAeq Max = 74,2 db : 10: 10:40 Skola E. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 17
18 Skola F LAeq Max = 78,7 db LAeq Max = 79,9 db : 10: 10:40 Skola F LAeq Max =,0 db LAeq Max =,5 db : 10: 10:40 10:35 Skola F. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. 18 BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
19 Skola G LAeq Max = 73,3 db LAeq Max = 73,7 db Skola G LAeq Max =,0 db LAeq Max = 74,3 db Skola G. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 19
20 Skola H LAeq Max = 76,7 db LAeq Max = 76,4 db : 10: 10:40 10:35 10:30 10:25 Skola H LAeq Max =,6 db : 10: 10:40 10:35 10:30 Skola H. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. 20 BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
21 Skola M LAeq Max = 71,6 db LAeq Max = 71,1 db : 10: 10:40 10:35 10:30 10:25 10:20 Skola M (medel kl ) LAeq Max = 69,8 db LAeq Max =,6 db : 10: 10:40 10:35 Skola M. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 21
22 Skola R LAeq Max = 68,5 db LAeq Max = 68,5 db : 10: Skola R LAeq Max = 66,1 db LAeq Max =,7 db Skola R. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. 22 BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
23 Skola S db A LAeq Max = 69,1 db LAeq Max = 71,0 db Skola S LAeq Max = 69,0 db LAeq Max = 69,8 db : 10: Skola S. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 23
24 Skola T LAeq Max = 73,2 db 10:30 10:35 10:40 10: 10: Skola T db A LAeq Max = 74,3 db LAeq Max = 73,7 db Skola T1. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. 24 BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin
25 Skola T db A LAeq Max = 72,6 db LAeq Max = 73,4 db Skola T LAeq Max = 73,2 db LAeq Max = 72,9 db Skola T2. En-minuts ekvivalentnivåer för dosimeter 1 resp. 2 under de båda mätdagarna. Den maximala 30-minuters ekvivalentnivån är angiven för respektive dosimeter. BILAGA Buller i 12 skolmatsalar 2005:2 Arbets- och miljömedicin 25
Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län
Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro
Bilaga A, Akustiska begrepp
(5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå
Elevers upplevelse av buller i skolan
2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
Ljudmiljön i skolmatsalar
Ljudmiljön i skolmatsalar Projektutförare: MHE Diarienummer: 2017.198-442 Datum: 2017-08-25 Sida 2 av 18 Innehållsförteckning 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 6 4. Metod... 6 5. Resultat... 7 6. Diskussion
Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997
Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Rapport 4/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Sammanfattning Miljöförvaltningen utförde ljudnivåmätningar under två konsertkvällar
Miljömedicinskt remissyttrande om lågfrekvent buller i Ulvesund, Uddevalla kommun. Göteborg den 18 februari 2004
Miljömedicinskt remissyttrande om lågfrekvent buller i Ulvesund, Uddevalla kommun Göteborg den 18 februari 4 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 5 Göteborg Telefon 31-773 28 53 erik.larsson@ymk.gu.se Besöksadress:
Bullerstörning på Eklandagatan i Göteborg
Bullerstörning på Eklandagatan i Göteborg Göteborg den 7 januari 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53 erik.larsson@ymk.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax
KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).
Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-28 SDN 2005-10-20 Dnr 002-082/2005 KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning
LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA
DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna
Anders Lundin
Projektgruppen Lena Backman, beteendevetare Gösta Bluhm, docent miljömedicin, IMM Marie Mulder, statistiker Projektledare:, miljö- och yrkeshygieniker anders. lundin@ki.se, tfn 08-52487603 Bakgrund 1.
Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?
Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens
Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna
Datum: 2015-11-12 Utredning plasttallrikar Ljudprov Beställare: Mälarplast AB Att: Peter Wall Hejargatan 14 632 29 Eskilstuna Vår uppdragsansvarige: Magnus Söderlund 08-522 97 903 070-693 19 80 magnus.soderlund@structor.se
Mätning av bullerexponering
Mätning av bullerexponering FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Mätning av buller Yrkeshygieniska mätningar (exponeringsmätningar) - Orienterande
Information till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många
Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping
Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga er från musik Mätningar i Jönköping Miljökontoret kommun Per-Åke Sandberg och Erik Engwall November 2005 Projektet Socialstyrelsen har under våren,
SLB 2:2012. Bullret i Stockholm
SLB 2:212 Bullret i Stockholm RESULTAT AV UTOMHUSMÄTNINGAR PÅ SVEAVÄGEN OCH I OBSERVATORIELUNDEN ÅREN 25-211 SAMT TRENDER 1999-211 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund...
_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=
Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47
Bullermätning Koppersvägen, Stenungsund
Author Inger Wangson Phone +46 10 505 84 40 Mobile +46701847440 E-mail inger.wangson@afconsult.com Recipient Stenungsundshem AB Kenneth Funeskog Date 2015-06-25 rev.1 2015-09-15 707880 Bullermätning Koppersvägen,
MÄTNING AV INDUSTRIBULLER FRÅN RENINGSVERKET, MARIESTAD
Rapport 07-32 2007-04-26 4 sidor, 2 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksg 4, 531 30 Lidköping, tel. 070-2317225 anders.bertilsson@akustikverkstan.se MÄTNING AV INDUSTRIBULLER FRÅN RENINGSVERKET, MARIESTAD
Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv
Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv Göteborg den 11 maj 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon
Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson
Höga ljud Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syftet med mätningar av höga ljud...3 Riktvärden för höga ljudnivåer...4 Hörselskador...4 Metod...5 Resultat...6
Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun
Mätning av lågfrekvent buller i Uddebo, Tranemo kommun Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 14 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska
Effekterna av bakgrundsbuller b och
Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation
Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008
Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten Göteborg den 14 augusti 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se
miljöassistans Bullerutredning Högsbo 5:17 Xtera Fastighetsfövaltning AB Göteborg Beräknad ljudutbredning i närområdet Innehåll
miljöassistans Xtera Fastighetsfövaltning AB Göteborg Bullerutredning Beräknad ljudutbredning i närområdet Innehåll 1. Uppdraget 2. Omgivningen 3. Geografisk avgränsning 4. Allmänt om buller 5. Beräkningsmodellen
VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER
VAD ÄR VIBRATIONER OCH BULLER HÄLSOEFFEKTER, REGLER OCH ÅTGÄRDER Hans Pettersson, Forskare Yrkes- och miljömedicin Inst. För folkhälsa och klinisk medicin EXPONERING AFA Vibrationsskador är idag den vanligaste
Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen
Utlåtande 2004:24 RVIII (Dnr 301-743/2003) Barnens ljudmiljö kartläggning av åtta förskolor i Stockholm Projektrapport från miljöförvaltningen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande
AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS TYP
ENLIGT RUMMETS TYP Rummets användning är avgörande för den akustiska miljö som ska skapas. I rum för tal, såsom klassrum och hörsalar, är det viktigt att säkerställa en god nivå på ljudspridningen medan
Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör
Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör 1 2008-11-27 Exempel på faktorer som kan påverka aktivitetsbullret Trafikbuller Ventilationsbuller Buller från apparater Buller
Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor
Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan mot störande buller i Tyresö förskolor och skolor 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen 2006-01-13 Handlingsplan störande buller i Tyresö förskolor och
AFS 2005:16 Buller
AFS 2005:16 Buller 1 Nya bullerföreskrifter fr.o.m. 2005-07-01 AFS 2005:16 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BULLER AFS 2005:16 - gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet.
HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant :1
AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant 29-7-9 --- 6129934617:1 Beställare: Att: Infra City AB Arne Månsson Objekt: Infra City Öst, Upplands Väsby Uppdrag: Utredning av buller
Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan
Handläggare Hässel Johan Tel +46105058427 Mobil +46701847427 Fax +46 31 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (11) Datum Västfastigheter Sandra Torvfelt Uppdragsnr 564576 Rapport nr 564576-r-A rev
CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN
CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN VÄGLEDNING TILL CHECKLISTAN I de situationer där pedagogen eller barnet önskar en tystare ljudmiljö eller en ljudmiljö som inte stör pågående verksamhet behövs en åtgärd.
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer
Bullermätning och CEmärkning
Bullermätning och CEmärkning För maskintillverkare är det bråda dagar för att få fram dokumentation inför CE-märkningen. Maskindirektivet upptar även buller som en väsentlig egenskap att deklarera. Viktigt
Höga ljudnivåer Miljökontorets tillsynsprojekt på motionsanläggningar 2004
SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 2/2005 Höga ljudnivåer Miljökontorets tillsynsprojekt på motionsanläggningar 2004 Rapport 2/2005 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow
MÄTNING LÅGFREKVENT LJUD TÅG KURORTEN SKÖVDE
Rapport 18-097-R1a 2018-04-03 4 sidor, 1 bilaga Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel. 0510-911 44 mikael.norgren@akustikverkstan.se Direkt: 0730-24 28 02 MÄTNING LÅGFREKVENT LJUD TÅG
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Trivsel i skolmatsalen
Trivsel i skolmatsalen Till dig som vill förbättra miljön i skolans matsal Skolans matsal är en del av skolans arbetsmiljö. Där ska elever och personal återhämta sig och få ny energi för att orka med eftermiddagspasset.
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN
LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN SOFIE FREDRIKSSON Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicin och Folkhälsa www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health HUVUDHANDLEDARE
Utredning externt industribuller
Utredning externt industribuller Kv Freden Större, Sundbyberg Uppdragsgivare: PROFI FASTIGHETER Referens: Anna Westman Vårt referensnummer: - Antal sidor + bilagor: + Rapportdatum: 0-0- Handläggande akustiker
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
miljöassistans Bullerutredning för Åstorp 113:137 Lennart Pehrsson Åstorp Beräknad ljudutbredning för framtida bostäder
miljöassistans Lennart Pehrsson Bullerutredning för 113:137 Beräknad ljudutbredning för framtida bostäder Denna rapport ersätter rapport daterad 2017-04-10 i sin helhet Innehåll 1. Uppdraget 2. Omgivningen
Förändringar För att involvera barnen i arbetet började vi att prata med dem om olika ljud som finns i en matsal.
Teamet Vi som är med i teamet är Jenny Lennings, Ellen Berglund, Åsa Ivarsson och Susanne Blegvad-Jensen. Vi arbetar på Avdelningen Kråkan på Grästorps förskola. Mål Vi vill förbättra ljudmiljön i förskolan.
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Sten Sturegatan 36-44
Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. 36-44 Påbyggnad av våningsplan med lägenheter Alternativet Vinterträdgård Rapport 4599-E Göteborg 2012-11-14 Susanne Andersson Akustikforum AB Stampgatan
Akustikguiden. www.abstracta.se
Akustikguiden www.abstracta.se 1 Vad är akustik? Akustik är läran om hörbart ljud. Ordet akustik kommer från grekiskans att göra sig hörd. 2 1. Vad är akustik? Vad är ljud? Ljud är tryckvågor i luft. Örat
Höga ljudnivåer miljökontorets tillsynsprojekt på förskolor 2005
SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 8/2005 Höga ljudnivåer miljökontorets tillsynsprojekt på förskolor 2005 MILJÖKONTORET OKTOBER 2005 Rapport 8/2005 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg
Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal
Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid
Daghem i Stockholm. Projekt rapport. Barnens ljudmiljö i förskolor A. Stockholm
Projekt rapport Daghem i Stockholm Barnens ljudmiljö i förskolor Rapport Uppdragsansvarig 30-00934-02112200-A Stefan Troëng Stockholm 2002-12-02 Ingemansson Technology AB Box 47321, SE-100 74 Stockholm,
TR 10130489.01 2009-12-21
TR 10130489.01 2009-12-21 Mätning av ljudabsorption i efterklangsrum Woolbubbles och Squarebubbles, Wobedo Design WSP Akustik Uppdragsnr: 10130502 2 (7) Uppdrag WSP har haft i uppdrag att kontrollmäta
FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun
FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Policy för minskat buller i Gullspångs kommun med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 Gullspångs kommun September 2005 Reviderad februari 2006 Reviderad januari
PROJEKTRAPPORT Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde. Rapport doc Antal sidor: 8 Bilagor:
PROJEKTRAPPORT 12361 Ekhagen 2:1, Jönköping Mätning av ljudnivåer från industriområde Rapport 12361-17100200.doc Antal sidor: 8 Bilagor: Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Kvalitetsgranskare Magnus Ingvarsson
F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF. Samhällsbuller i Sverige. Socialstyrelsens miljörapport 2009
F Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som
Ragnar Rylander, professor emeritus
1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111
Ljudmätning- Tallkrogsplan
Ljudmätning- Tallkrogsplan Kompletterande mätning av buller från tunnelbanestation Uppdragsgivare: Byggnads AB Abacus Referens: Josa Lundbäck Ert referensnummer: 604001 Vårt referensnummer: 06185-2 Antal
Bullerutredning Kobben 2
Rapport LAHOLMS KOMMUN Malmö 2015-01-05 Datum 2015-01-05 Uppdragsnummer 1320010702 Utgåva/Status 1 Ingrid Berg Oscar Lewin Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan
Industribullerutredning Fixfabriksområdet, Detaljplan för bostäder och verksamheter inom stadsdelen Majorna- Kungsladugård i Göteborg
Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 62-A /Susanne Andersson /Torbjörn Lorén Industribullerutredning Fixfabriksområdet, Detaljplan för bostäder och verksamheter inom stadsdelen
TR Trafikbullermätning på Värmdövägen 215 Nacka kommun
TR 10143274 01 Trafikbullermätning på Nacka kommun Kund Nacka kommun, Ansvar 18000 Granitvägen 15 131 81 NACKA Konsult WSP Environmental Box 92093 120 07 Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: +46 8 688
Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01
Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 1 Innehåll sid 2 Kostnad och värde. Skolverkets läroplan Lgr 11. sid 3-9
Egenkontroll av ljudnivåer Miljöförvaltningen informerar
Miljöförvaltningen Egenkontroll av ljudnivåer Miljöförvaltningen informerar Ditt ansvar Vid musikarrangemang har verksamhetsutövaren ansvar för att kontrollera sin verksamhet genom så kallad egenkontroll.
BULLERUTREDNING GÄLLANDE INDUSTRIBULLER TILL NYTT PLANERAT BOSTADSOMRÅDE INOM FASTIGHETEN TÅSTORP 7:7, FALKÖPINGS KOMMUN.
Rapport 15-242-R1 2016-01-14 4 sidor, 4 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel. 0510-911 44 anders.grimmehed@akustikverkstan.se Direkt: 070-231 72 25 BULLERUTREDNING GÄLLANDE
Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i
F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik
F8 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik
ÖVERKLAGANDE AV BESLUT OM ATT LÄMNA KLAGOMÅL PÅ FLÄKTBULLER UTAN YTTERLIGARE ÅTGÄRD, VALHALLAVÄGEN 126
MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Catrine Eckers Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28 904 catrine.eckers@stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden SID 1 (5) 2010-12-20 MHN 2011-01-18
Rikstens friluftsstad, Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för området närmast järnvägen
Uppdrag: 550059 Rapport: 550059 B Datum: 2010-02-22 Antal sidor: 9 Bilagor: 550059 / B01 -B07 Rikstens friluftsstad, Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för området närmast järnvägen Uppdragsgivare:
Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508
Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Grundläggande inställningar och mätning På/Av Man startar ljudnivåmätaren genom att
Impulsljud från skutknackning
Impulsljud från skutknackning Uppdragsnummer: 150495 Beställare: Sveriges Bergmaterialindustri Att: Björn Strokirk Dokument: R150495-1 Datum: 2015-08-26 Antal sidor: 5 Uppdragsledare: Rickard Hellqvist
Dr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller
Handläggare Erik Backman RAPPORT 1 (6) Datum Rev 2011-09-29 Tel +46105055245 Uppdragsgivare Mobil +46702713584 REHAU AB erik.backman@afconsult.com Tony Berggren Rapport 552504 Uppdragsnr 552504 Dr. Westrings
BULLERUTRÄKNING BILTVÄTTT
17 0-R1 2018-02-15 4 sidor, 8 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 5 Lidköping, tel 0510-911 44 orn.blumenstein@akustikverkstan.se Direkt: +46 (0) 708 393 845 BULLERUTRÄKNING BILTVÄTTT SAMMANFATTNING
F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.
Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption F8 Rumsakustik, ljudabsorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik
Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.
Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare www.blixtgordon.se skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling... en levande social gemenskap som ger trygghet och
Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor
Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?
Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Multi-modal interaktion Input via flera sinnen Mobil interaktion Personer med synnedsättning Det sammanhang i vilket tekniken används
Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile
Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 7 september 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig
Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto
3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Kontroll av ljudisolering på inglasade balkonger
AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Stefan Troëng 2010-07-06 --- 61221037830 Beställare: Balco AB Att: Marianne Johansson Förhandskopia I Kontroll av ljudisolering på inglasade balkonger
Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB
Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är
I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?
Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och
Stöcksjö 18:20, Umeå Kommun Trafikbullerutredning
Projektrapport Stöcksjö 18:20, Umeå Kommun Trafikbullerutredning Projekt: 5652 Rapport A Bilagor 5652-A01/A02 Antal sidor: 6 Uppdragsansvarig Jonas Aråker Örnsköldsvik 2011-04-28 ÅF-Infrastructur AB /
BULLERUTREDNING GÄLLANDE INDUSTRIBULLER TILL NYTT PLANERAT BOSTADSOMRÅDE INOM FASTIGHETEN TÅSTORP 7:7, FALKÖPINGS KOMMUN.
Rapport 15-242-R1a 2016-05-30 5 sidor, 4 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel. 0510-911 44 anders.grimmehed@akustikverkstan.se Direkt: 070-231 72 25 BULLERUTREDNING GÄLLANDE
Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010.
Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010. Den fjärde fredagen i september har utlysts som Researchers Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds varje år sedan 2005 hundratals
Bullerutredning Tången 7, Strömstad
Beställare: Jan Heie St Vässby 2 452 92 Strömstad Beställarens representant: Jan Heie Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Erland Kjellson Andreas Sigfridsson Uppdragsnummer:
Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014. Lisa Johansson
Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november 2014 Lisa Johansson Problem med dagens riktvärden och praxis Buller lyfts ofta fram som ett hinder för bostadsbyggande
Nyköping resecentrum
Nyköping resecentrum 3314731320 INDIKATIVA TRAFIKBULLERMÄTNINGAR I BOSTÄDER VID NYKÖPINGS RESECENTRUM SWECO ENVIRONMENT AB OLOF ÖHLUND OLIVIER FÉGEANT Uppdragsledare Granskare Sammanfattning Nyköpings
Kv. Kastanjen, Umeå kommun
Kv. Kastanjen, Umeå kommun Bullerutredning vid nyproduktion av bostäder Projektnummer: 140368 Beställare: Bostaden AB, Umeå att: Fredrik Westerlund Rapport: R140368-4 Datum: 2014-10-03 Antal sidor: 8 Uppdragsledare:
BARN I BULLERBYN. Bullermätning i förskolor
BARN I BULLERBYN Bullermätning i förskolor MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT Nr 2/2005 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Allmänt om buller 1 Definitioner 1 Barn och buller 2 LAGSTIFTNING 2
Översiktlig bullerutredning
Göteborg 2009 11 11, reviderad 2009 12 21 FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010 850 10 00 Telefax: 010 850 11 22 Dokumentnr: 2(13) Innehållsförteckning
Kv. Kastanjen, Umeå kommun
Kv. Kastanjen, Umeå kommun Bullerutredning vid nyproduktion av bostäder Projektnummer: 140368 Beställare: Bostaden AB, Umeå att: Fredrik Westerlund Rapport: R140368-3 Datum: 2014-08-29 Antal sidor: 7 Uppdragsledare:
RAPPORT R Kv. Dalmasen 4, Blackeberg, Stockholm. Kompletterande ljudutredning. Antal sidor: 10
RAPPORT R2012264-2 Beställare: Primula Byggnads AB, Sveavägen, Stockholm Vår referens: Torleif Falk tele: 0730-70 05 49 Antal sidor: 10 Datum: 2012-10-23 Uppdragsnummer: 2012264 Uppdragsledare: Lars Högberg,,
RAPPORT R Kv. Dalmasen 4, Blackeberg, Stockholm. Ljudmätningar trafikbuller. Antal sidor: 5
RAPPORT R2012264-1 Beställare: Primula Byggnads AB, Sveavägen, Stockholm Vår referens: Tor-Leif tel: 0730-70 05 49 Antal sidor: 5 Datum: 2012-03-26 Uppdragsnummer: 2012264 Uppdragsledare: Lars Högberg,,
Överklagande av länsstyrelsens beslut om återförvisning av ärende om fläktbuller, Rindögatan 6, fastighet Nummerhästen 9
Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2014-03-04 Handläggare Robert Eriksson Telefon: 508 28 951 Till Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd Överklagande av länsstyrelsens beslut om återförvisning
Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud
Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Reflecting everyday life Akustik och ljud Akustik är och har alltid varit en integrerad del av inomhusmiljön i byggnader. Grundläggande om ljud Akustik är en nödvändig
BULLERBERÄKNING. Översiktliga bullerberäkningar som underlag för planprogram för Bräcke diakoni. Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad
1(9) dat. / Date of rev. ÖVERSIKTLIG FÖR BRÄCKE DIAKONI 1 ALLMÄNT Översiktliga bullerberäkningar har genomförts som underlag för planprogrammet för Bräcke Syftet med beräkningarna är att ta fram avståndet
HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER?
AUDIONOMDAGARNA 2017 HAR VI FÖRBISETT RISK FÖR HÖRSELSKADA VID ARBETE I KOMMUNIKATIONSTÄTA LJUDMILJÖER? Leg. Audionom, Doktorand Arbets- och miljömedicin SAHLGRENSKA AKADEMIN www.amm.se/ljudmiljo @Sound_n_health
DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: r01 Datum: Revision 2:
Rapport nummer: 2012-008 r01 Datum: 2012-04-19 DP Grankällan, Järvastaden Trafikbullerutredning för detaljplan L:\2012\2012-008 LE DP Grankällan, Järvastaden, Järvastaden AB\Rapporter\2012-008 r01.3.docx
Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer.
Rapport 3778-A //Rolf Cedås Reviderad: 2010-04-08 Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. beräkning av väg- och spårvagnsbuller för tre nyplanerade flerbostadshus på fastigheterna Landala