Anders Lundin

Transkript

1

2 Projektgruppen Lena Backman, beteendevetare Gösta Bluhm, docent miljömedicin, IMM Marie Mulder, statistiker Projektledare:, miljö- och yrkeshygieniker anders. tfn

3 Bakgrund 1. Kvalitetsmärkning av skolluncher Projekt vid Enheten för tillämpad näringslära 2. Rapport: Buller i 12 skolmatsalar Skriv skolmatsalar i sökrutan Bullret mättes personburet av oss under 2 luncher i 12 matsalar Lunchgästerna räknades inte Ljudnivån under 30 bullrigaste minuterna varierade, mellan dba i grundskolorna Gymnasierna var tystare

4 Elever 1 2 Försämrad talkommunikation Andra bullerkällor Byggnadsfaktorer Organisatoriska faktorer 1 1 Uppmätt ljudnivå Ohälsa 2 Upplevt buller Stress 2 3 Sämre Matvanor Buller i skolmatsalar Sämre skolprestationer

5 Uppläggning av projektet Styrt urval av 20 grundskolematsalar inom länet Olika typer av matsalar Mätning av fasta parametrar i matsalarna Stationär mätning av ljudnivån under två hela luncher/matsal 4980 minuter Enkät till representativa klasser åk 4-9 efter sista mätningen 2020 enkätsvar Referensgrupp Statistisk bearbetning

6 Tyresö 1 20 grundskolematsalar i Stockholms län Deltagande Kommuner Vaxholm 1 Bro 1 1 Friskola 2 Skolor med alternativ pedagogik 1-2 skolor med annat grundspråk Täby 2 Huddinge 2 Stockholm Antal matsalar

7 Årskurser i skolorna Åk 0-9 Åk 0-5 Åk 6-9

8 Uppmätta faktorer Elevernas röster (enkät) Antal elever (räknas in/ut) Ålder (matschema) Vuxennärvaro(räknas in/ut) Avstånd talare-lyssnare (bordens storlek) Andra bullerkällor Diskrum (mät utan elever, enkät) Ventilationen/Kyl/Frys (mät utan elever, enkät) Stolar och golv (klassning, enkät) Tallrikar och glas (klassning, enkät) Akustik Efterklangstider T30 och T Hz (konsultmätning) Matsalens dimensioner: golvyta, total yta, volym, takhöjd (mätning)

9 Mjuka data Planritning Foton Matschema Akustisk bedömning av konsult Organisation av lunchen Förhållningsregler

10 Material i tallrikar och glas Tallrik-/Glasindex plast/plast glas/plast plast/glas porslin/glas

11 Golvmaterial i matsalarna Golvmaterial Typ Typ av av stolsben plast/linoleum klinker trä Trä Stål

12 Stol- och golvindex Tyst stol! 1. Träben + bra filttassar Linoleum/plastgolv 2. Träben + dåliga filttassar Linoleum/plastgolv 3. Klena stålben Linoleum/plastgolv 4. Klena stålben Klinkergolv

13 Antal matsalar Bakgrundsbuller och diskmaskinsbuller dba Diskmaskinsbuller Bakgrundsbuller

14 Akustikens inverkan på ljudnivån +Ljudkällans effekt - Avståndsdämpning (viktig i närfältet) - Ljudabsorption i rummet (efterklangsfältet) = Ljudnivån L p = L w + 10 * log ( Q/4πr 2 + 4(1 α)/a) Där L p är ljudnivån L w är ljudeffekten hos ljudkällan Q är ett tal 1-8 (1 mitt i rummet, 8 nära hörn) r är avståndet till ljudkällan α är rummets medelabsorptionsfaktor A är rummets totala absorptionsyta

15 Akustikens inverkan på ljudnivån 2 Över ca 2-3 m avstånd i matsalarna är rumsabsorptionen större än avståndsdämpningen (mitt i matsalen, dvs. Q =1) Vi har bara räknat med rumsabsorptionen R (efterklangsfältet) R = 10 * log [4(1 α)/a] A kan beräknas ur efterklangstiden T med Sabines formel: A = 0,16 * V / T där V är matsalens volym α = A/S där S är matsalens totala yta (golv, väggar, tak) R är ett negativt tal: -16 dba (sämsta) till -21,5 dba (bästa matsalen)

16 Ljudabsorption jämfört med sämsta matsalen 1,40 0 T10 Medelvärde Hz (s) 1,20 1,00 0,80 0,60 0, , Volym (m3)

17 Lågabsorberande ventilationskanaler Mäthögtalare

18 Gipsabsorbenter

19 Cementbehandlad träull Matti

20 0-10 db T10 är bäst! Verkligt efterklangsförlopp med bra takabsorbenter T10 T30 Tid EDT Vanlig efterklangstid T10 som medelvärde över 500, 1000 och 2000 Hz ger bäst anpassning till våra data

21 Konstanta data för varje matsal Golvyta ( m 2 ) Takhöjd (2,4 6,5 m) Volym ( m 3 ) Medelbordsstorlek (5-10 stolar/bord) Efterklangstider (T10, T30) (T10: 0,3 1,3 sek) Medelabsorptionsindex (0,15 0,41) Stol-/Golvindex (1-4) Index tallrikar/glas (1-3) Diskmaskinsbuller (i genomsnitt) (<35 65 dba) Bakgrundsbuller (<35 50 dba)

22 Registrering av lunchgäster Elever Stina IN UT Vuxna

23 Antal lunchgäster Lunchgäster Elever 2 Elever K2 Vuxna 2 Vuxna K2 Elever 3 Elever K3 Vuxna 3 Vuxna K elever 2 vuxna kvar 0 10:30 10:40 10:50 11:00 11:10 11:20 11:30 11:40 11:50 12:00 12:10 12:20 Klockslag

24 dba 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 10:30 10:20 10:10 10:00 Mätning med 4 dosimetrar i taket 120 LAeq 1 LAeq 2 LAeq 3 LAeq 4 LAFmax 1 LAFmax 2 LAFmax 3 LAFmax 4 LLpeak 1 LLpeak 2 LLpeak 3 LLpeak Klockslag

25 dba 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 Antal lunchgäster Ljudnivå och lunchgäster LAeq ur medelintensitet Lunchgäster Klockslag

26 dba Ljudnivå mot antal lunchgäster När antalet fördubblas så ökar ljudnivån ca 3 dba När antalet 10-dubblas så ökar ljudnivån ca 10 dba Antal lunchgäster

27 Ljudintensitet I I = 10 L/10 L är ljudnivån i dba L = 10 log I Ljudintensiteten ökar linjärt med antalet ljudkällor

28 Ljudintensitet Ljudintensitet mot lunchgäster Antal lunchgäster

29 Antal elever 14:00 13:50 13:40 13:30 13:20 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 10:30 10:20 10:10 10:00 Årskursfördelning genom matschemat Övr

30 Iterativ metod Statistisk analys Data anpassas växelvis till data för ljudnivå resp. ljudintensitet tills bästa anpassning uppnås Mätvärden för ljudnivå Anpassning till konstanta värden för varje matsal Mätvärden för ljudintensitet Anpassning till ljudalstring från lunchgäster minut för minut p-värden Vilka faktorer som förklarar ljudnivån/-intensiteten β-skattningar Hur mycket de olika faktorerna påverkar ljudnivån/-intensiteten Statistisk analys med mixed models

31 Ljudalstring från elever och vuxna I = elevantal vuxenantal Uppdelning efter ålder (β medelelever = ): β 0 = β 1 = β 2 = β 3 = β 4 = β 5 = β 6 = β 7 = β 8 = β 9 = L w = 10 log I

32 Statistisk analys av konstanta faktorer Ljudnivån i matsalen: L = L w + 0,43 * R + Stolsbuller (dba) L w = Lunchgästernas ljudalstring Ljudabsorptionens inverkan (0,43*R): Sämsta matsalen: - 6,9 dba Bästa matsalen: -9,3 dba (9,3= 6,9 + 2,4) Stolsbuller: 0 för träben med bra filttassar och linoleum/plastgolv 0,8 för träben med dåliga filttassar och linoleum/plastgolv 1,0 för klena stålben och linoleum/plastgolv 2,0 för klena stålben och klinkergolv

33 dba 13:30 13:20 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 10:30 10:20 10:10 10:00 Modell mot verklighet ,5 dba över modellen Verklig ljudnivå Enligt modellen Klockslag

34 dba 13:30 13:20 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 10:30 10:20 10:10 10:00 Modell mot verklighet ,4 dba under modellen Verklig ljudnivå Enligt modellen Klockslag

35 Uppskattning av elevernas bullerexponering Totalt 80 klasser Antag att alla elever följer matschemat Antag att alla elever vistas i matsalen 20 minuter Beräkna medelvärdet (ekvivalentmedelvärdet) av ljudnivån under dessa 20 minuter i dba Betrakta mätningen under den andra lunchen (under enkätdagen) som ett representativt värde för elevernas normala bullerexponering Alla elever i samma klass antas ha samma bullerexponering

36 Antal enkätsvar Enkätsvar och uppskattad ljudnivå åk 4-5 åk 6-7 åk < 70 dba dba dba dba > 76 dba

37 Enkäterna Antal Andel Inskrivna elever % Elever sista mätdagen % Enkätsvar 2020 Skolår Antal Andel % % % % % % Totalt % 49 % flickor och 51 % pojkar Annat språk hemma Antal Andel Aldrig % Ibland % Ofta % Ej svar 51 3 % Totalt %

38 Om du inte kan äta i lugn och ro, vad beror det på? Andel ja-svar Hög ljudnivå 43 % Långa köer 36 % Kompisar som äter fortare 26 % Kort mattid 26 % Att det är stökigt och bråkigt 23 %

39 Om du hoppar över skollunchen, vad gör du istället? (n=542) Äter inget alls 26 % Går till kiosken/affären/café 23 % Går hem eller till kompis 19 % Äter kebab/pizza/grill 12 % Både och - lite av varje 12 % Äter smörgås/fil och flingor 8 %

40 Tycker du att de här ljuden stör dig när du äter i matsalen? (mycket/ganska mycket) Högljudda elever 34 % Ljudet från stolarna 14 % Ljudet från porslin och bestick 8 % Ljudet från diskrummet 6 % Ljudet från skolgården 4 % Ventilation/fläktljud 2 % Trafikljud 2 %

41 Andel som tycker att det var ganska/mycket bullrigt i matsalen idag

42 Alla åldrar: Andel som tycker att det var ganska/mycket bullrigt i matsalen idag

43 Andel som trivs ganska/mycket dåligt i matsalen

44 Åk 4-5: Andel som ofta/alltid kan äta i lugn och ro

45 Andel som har ganska/mycket svårt att höra vad andra säger under lunchen

46 Alla åldrar: Andel som har ganska/mycket svårt att höra vad andra säger under lunchen

47 Andel som ofta/alltid upplever stress senaste veckorna

48 Åk 6-9: Andel som ofta/alltid upplever stress senaste veckorna

49 Andel som ofta/alltid upplever huvudvärk senaste veckorna

50 Åk 4-5: Andel som ofta/alltid upplever huvudvärk

51 Andel som ofta/alltid upplever magont senaste veckorna

52 Andelen som ofta/alltid upplever tinnitus senaste veckorna

53 Andel som uteblir från skollunchen minst en dag/vecka

54 Antal elever Sammanfattning1. Antal besvärade per 1000 elever Åk 4-5: Tycker att det var ganska/mycket bullrigt i matsalen idag Åk 4-5: Tycker att det brukar vara ganska/mycket bullrigt Åk 6-9: Upplever ofta/alltid stress Åk 4-5 flickor: Upplever ofta/alltid huvudvärk Under 70 dba dba dba dba

55 Antal elever Sammanfattning2. Åk 4-5: Antal besvärade per 1000 elever Kan sällan/aldrig äta i lugn och ro Trivs ganska/mycket dåligt i matsalen Har ganska/mycket svårt att höra vad andra säger Upplever ofta/alltid magont senaste veckorna dba dba dba

56 Hur sänker man ljudnivåerna? Reducera antalet elever Dela in matsalen i sektioner med skärmar Fler vuxna som fördelar sig bland eleverna Bra takabsorbenter Väggabsorbenter Tystare stolar Bra matschema (jämn belastning, åldersfördelning) Skärma av diskinlämningen Diskutera med eleverna om matsalsbuller

57 % Procent av elevantal för reduktion till 73 dba , , , , , , , ,5 81 dba i matsalen från början

58 Bullerskärmar

59 Bra väggabsorbenter

60 Skärm saknas framför diskinlämning

61 Att diskutera Skillnader i ljudalstring i olika åldrar Är bullerskärmar en realistisk möjlighet till lägre ljudnivåer? Kan vuxennärvaron öka? Skillnader i svarsmönster mellan äldre och yngre Hur påverkas de yngsta eleverna, åk 0-3? Hur påverkas de vuxna? Orsaker till att främst flickor i åk 4-5 svarar att de upplever mer magont och huvudvärk vid högre ljudnivåer? Orsaker till att de äldre flickorna svarar att de upplever mindre stress vid högre ljudnivåer?

62 Det finns många Specialister på innemiljö! Kolla Temp, RH o CO 2! Lugnande ord! Mät VOC/MVOC! Mögelhund! Kolla mögel i luften! Varning för partiklar! Konstruktionsingrepp!

63 Från byggnadsfel till sjukdom Byggnadsfel: - Konstruktion - Materialval - Skötsel U2. Mikrobiella, U3. Kemiska processer Besvär Sjukdom U7. Luftväxling U1. Fukt U4. Möbler, verksamhet mm U5/U6. Förorenad luft utifrån Emissioner Luftförorening Koncentration i luften Tid Andra miljöfaktorer Individuell känslighet Exponering

64 SWESIAQ-modellen - Arbetsgång Bilda kontaktgrupp Inventering B U1 U2 U3 U4 U5 U6 U7 B U 1 U 2 U 3 U 4 U 5 U 6 U 7 Åtgärdsförslag Kontroll över åtgärder Uppföljning

65 Sammanfattning SWESIAQ-modellen Bilda en kontaktgrupp Dokumenterad inventering B-U7 Utredning B-U7 enligt SWESIAQ:s rekommendationer Rapport enligt SWESIAQ:s mall Eventuellt: Register över innemiljöutredare som följer SWESIAQ-modellen

66 SWESIAQ Föreningen för innemiljöintresserade SWESIAQ:s hemsida: Gratisprenumereration på nyhetsbrevet: Gå med i en arbetsgrupp! swesiaqmodellen@swesiaq.se. innemiljomatningar@swesiaq.se.