Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Transkript

1 Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 7 september 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, Göteborg BESÖK Medicinaregatan 16 TELEFON E-POST mikael.ogren@amm.gu.se HEMSIDA

2 Sammanfattning Denna rapport redovisar konsekvenserna av vägtrafikbuller i Ljungskile genom att uppskatta antalet personer som vid fråga skulle ange att de är störda av vägtrafikbuller i hemmet, eller störsunder sömnen i hemmet. Dessa uppskattningar utgår från Trafikverkets beräkningar av dygnsekvivalent bullernivå och EU-standardiserade dosresponssamband för störning av trafikbuller. Totalt beräknas ca 680 personer vara störda av buller från vägtrafik och ca 280 personer sömnstörda i området. Dessutom uppskattas den samhällsekonomiska nyttan av att minska bullernivån i området; för en generell sänkning på 5 db i hela området blir den årliga nyttan ca 6,3 miljoner kronor i 2010 års prisnivå. Inledning Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) kontaktades i maj 2013 av Miljökontoret i Uddevalla kommun angående ett pågående ärende där boende klagat på vägtrafikbuller från E6:an i Ljungskile. Kommunen hade 2007 beräknat bullernivåer i området med hjälp av en konsultbyrå, och kunde konstatera att många fastigheter i Ljungskile hade en beräknad ekvivalent bullernivå vid fasad över 65 db. På uppdrag av Uddevalla kommun gjorde VMC i augusti 2013 beräkningar i tre punkter. Dessa beräkningar indikerade att det kunde vara över 65 db på vissa platser, men VMC konstaterade att en mer fullständig beräkning behövdes för att få ett mer säkert resultat. Under 2013 och 2014 deltog VMC i ett flertal möten där Trafikverket, Miljökontoret och ett antal boende diskuterade situationen. Detta resulterade i att Trafikverket under hösten 2014 gjorde en ny beräkning av trafikbuller i ett större område kring E6:an i Ljungskile. Utifrån denna mer fullständiga beräkning har VMC uppskattat antal personer som exponeras för olika bullernivåer vid sin bostad, och hur många som störs av vägtrafikbuller. Under diskussionerna mellan de olika parterna har frågan om samhällsekonomi diskuterats, varför VMC översiktligt har beräkna den samhällsekonomiska nyttan av en hypotetisk åtgärd som ger en viss sänkning av bullernivån i hela området. Beräkningsresultat i tre kontrollpunkter I Tabell 1 nedan jämförs beräkningsresultaten för de tre mätpunkterna som ingick i VMC:s rapport från 2013 med samma punkter i Trafikverkets beräkningar. Resultaten stämmer väl överens, skillnaderna vid punkt C beror i första hand på att VMC:s beräkningar genomfördes med en förenklad metod, medan Trafikverkets modell är mer fullständig med avseende på akustiskt hårda och mjuka ytor. 2

3 Tabell 1, Beräknad dygnsekvivalent ljudtrycksnivå vid fasad från VMC:s utredning 2013 och Trafikverkets Punkt VMC 2013 Trafikverket 2014 A Skafterödsv db 66 db B Parkv. 9 (vån 1) 58 db 58 db C Vällebergsv. 40 (vån 1) 59 db 62 db Beräkning av antal exponerade Trafikverkets beräkningar från 2014 är gjorda vid fasadpunkter fördelade över ca 2150 byggnader i området, se figur 1. Utifrån geokodad befolkningsdata som Uddevalla kommun tagit fram har vi sedan uppskattat antal boende som exponeras för de beräknade bullernivåerna. I vissa fall saknades beräkningspunkter, förmodligen för att byggnaderna inte har ingått i Trafikverkets underlag. I dessa fall har vi valt att tilldela de boende bullernivåer utifrån byggnader i närheten som ligger på samma avstånd från vägen. Bullernivåerna är beräknade vid alla fasader på byggnaderna, och den mest exponerade fasaden har valts ut som representativ punkt för de boende. För flerbostadshus finns beräkningar för samtliga våningsplan i byggnaden tillgängliga, men endast bristfälliga uppgifter om hur många personer som bor på varje våningsplan. För att vara på den säkra sidan har vi valt att räkna med att alla boende i huset bor på det bullrigaste våningsplanet (normalt det högsta), och att alla lägenheter har boningsrum mot den sida av byggnaden som är mest exponerad, vilket ger en överskattning av antalet exponerade. Som jämförelse har vi också gjort beräkningen under antagandet att de boende är jämt fördelade mellan våningsplanen, men detta är istället en underskattning, eftersom en del fastigheter har andra verksamheter än boende vid det lägsta och minst exponerade våningsplanet, se tabell 2. 3

4 Figur 1, Illustration av dygnsekvivalenta bullernivåer beräknade av Trafikverket Tabell 2, et exponerade boende i tre exponeringsintervall under antagandet att alla bor vid det bullrigaste våningsplanet i byggnaden, respektive att alla boende är jämnt fördelade över våningsplanen. A-vägd dygnsekvivalent ljudtrycksnivå (db) boende, alla vid bullrigaste våningsplanet boende, jämn fördelning över våningsplan L AEq,24h < L AEq,24h < L AEq,24h

5 Uppskattning av störning och sömnstörning Utifrån de beräknade dygnsekvivalenta bullernivåerna kan man beräkna hur många som skulle svara att de störs i allmänhet eller får störd sömn av trafikbuller i området om de fick en enkät med denna fråga i brevlådan. Beräkningar utgår då ifrån de EUstandardiserade dos-responskurvorna för vägtrafikbuller [1]. Genom att tillämpa dessa förenklade samband kan man beräkna att ca 680 personer är störda av trafikbuller och ca 280 personer är sömnstörda, se tabell 3. Totalt motsvarar detta ca 17 % av de boende inom det beräknade området som har någon grad av störning från vägtrafikbuller. Vid den senaste Miljöhälsorapporten [2] från 2009 var motsvarande siffra för hela Sverige 12 %. Det är dock viktigt att påpeka att dessa beräkningar endast är grova uppskattningar. Om en större enkätstudie genomfördes i området i framtiden skulle det kunna visa sig att störningen är väsentligt högre eller lägre beroende på lokala faktorer. Tabell 3, Beräknat antal störda och sömnstörda av trafikbuller i Ljungskile utgående från EU:s dos-responskurvor för vägtrafikbuller. A-vägd dygns-ekvivalent ljudtrycksnivå (db) störda mycket störda sömnstörda mycket sömnstörda L AEq,24h < L AEq,24h < L AEq,24h Alla

6 Samhällsekonomisk nytta av åtgärder Beräkningarna av samhällsekonomisk kostnad är utförda med hjälp av ASEK 5 [3], den officiella beräkningsmetoden för samhällsekonomisk analys för transportsektorn. Metoden utgår både ifrån betalningsvilja, dvs vad människor är beredda att betala för att minska bullerbelastningen där de bor, men också hälsokostnaderna till följd av buller. Kostnaderna uttrycks som minskade kostnader i kronor per år i 2010 års prisnivå. Normalt krävs två bullerberäkningar för att analysera effekterna av en åtgärd som t.ex. byggnation av en bullerskärm eller införande av en lågbullerbeläggning, en beräkning före åtgärd och en efter det att åtgärden är införd. När denna rapport skrivs finns endast beräkningarna som gäller bullersituationen i nuläget tillgängliga. För att studera vad det ungefär kan innebära att genomföra åtgärder har vi valt att dela upp befolkningen i tre exponeringsintervall på samma sätt som ovan, under 55 db, från 55 till 65 db och över 65 db, se tabell 4. Antar vi att en lågbullerbeläggning som ger 5 db lägre ljudnivå läggs utmed hela den ungefär 5 km långa sträckan, blir då den årliga samhällsekonomiska nyttan summan av kolumnen 5 db, dvs ca 6,3 miljoner kr per år. Det är dock en överskattning eftersom många i det lågexponerade intervallet också har buller från andra källor vid sin bostad som t.ex. mindre vägar som ej är med i Trafikverkets beräkning, så de kommer inte att kunna få en sänkning med hela förändringen 5 db. Tabell 4, Samhällsekonomisk nytta av 5 db bullerreduktion i hela området (miljoner kr per år i 2010 års prisnivå) samt minskat antal störda i respektive intervall. A-vägd dygns-ekvivalent ljudtrycksnivå (db) Nytta Mkr Minskat antal störda L AEq,24h < 55 2, L AEq,24h < 65 3,49 97 L AEq,24h 65 0,46 10 Alla 6,

7 Den samhällsekonomiska nyttan, eller minskade kostnaden, skall sedan ställas i relation till vad åtgärden kostar. Det är då viktigt att ta hänsyn till åtgärdens livslängd, eventuell förändrad ljuddämpning när åtgärden åldras, kapitalkostnader osv. Om vi antar att vi kan lägga en lågbullerbeläggning som ger 5 db dämpning under 10 år, och att alla boende i området skulle kunna tillgodoräkna sig hela sänkningen om 5 db under hela tioårsperioden, så skulle alltså merkostnaden att lägga och underhålla lågbullerbeläggningen jämföras med nyttan på 10 gånger 6,3 miljoner kr. Om denna merkostnad är lägre än så, så är investeringen samhällsekonomiskt lönsam. Den samhällsekonomiska nyttan är överskattad eftersom vi räknar med att alla bor vid det mest exponerade våningsplanet på samma sätt som för störning ovan. För att se hur stor skillnaden kan bli gjorde vi en provberäkning under antagandet att de boende är jämt fördelade i höjd över alla byggnader, och då sjönk den samhällsekonomiska nyttan med ca 12 % (från totalt 6,34 miljoner kr per år till 5,61 miljoner kr per år). Vid en noggrannare analys skulle resultatet bli någonstans emellan dessa båda beräkningar. Referenser 1. Position paper on dose response relationships between transportation noise and annoyance, Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg, ISBN Miljöhälsorapport ISBN pdf 3. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn. ASEK analysmetoder/samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/asek--- arbetsgruppen-for-samhallsekonomiska-kalkyl--och-analysmetoder-inomtransportomradet/ Mikael Ögren Göteborg den 23 februari 2015 Reviderad 7 september