Trafikbullerutredning Eskilstuna Centrum, Eskilstuna kommun

Transkript

1 Uppdrag Eskilstuna Verkmästaren 6 & 7 Beställare Eskilstuna kommun Handläggare Johan Aslan Granskare Jan Pons Rapportnr Datum Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm T: D: F: Trafikbullerutredning Eskilstuna Centrum, Eskilstuna kommun Ramböll Sverige AB Org nr Sammanfattning För att uppfylla rekommendationerna från svensk standard (SS 25268:2007) för högskola bör fasadisoleringen (R w + C tr ) uppfylla lägst 42 db för att innehålla ljudklass C (med fasadisolering menas i detta fall vägg, fönster och luftdon). 1(8)

2 2. Bakgrund Ramböll Akustik har fått i uppdrag att utreda trafikbullersituationen vid Eskilstuna centrum på Verkmästaren 6 & 7, i Eskilstuna kommun. Idag används byggnaderna på Verkmästaren i Eskilstuna kommun som badhus och sporthall. Denna rapport avser trafikbullerberäkningar inför planerad ombyggnation av badhuset och nybyggnad där sporthallen ligger idag, till högskola. 3. Allmänt om trafikbuller När man talar om buller används ofta begreppen ekvivalent ljudnivå (L Aeq ), som är den genomsnittliga ljudnivån under en given tidsperiod, vanligtvis ett dygn, och maximal ljudnivå (L Amax ), som är den högsta förekommande ljudnivån under en viss period. Ekvivalent ljudnivå fungerar relativt bra som mått om bullerkällan är en starkt trafikerad väg med någorlunda jämnt flöde. Maximal nivå ger ett bättre mått på bullerpåverkan från en mindre väg där enstaka fordon kan ge en avsevärd störning, särskilt nattetid. När man använder maximalnivå som mått avses den bullernivå som inte får överskridas mer än 5 gånger per natt. Vägtrafikbuller består av flera oönskade ljud, och inte av enstaka rena toner. En liten stegring av bullernivån kan öka störningen högst påtagligt. Om antalet fordon på en väg fördubblas ökar ljudnivån med 3 db(a), vilket nära nog upplevs som en fördubbling av störningen. För varje decibel starkare buller ökar störningarna med 20 %, i medel per person. 3.1 Hälsokonsekvenser, störningseffekt Buller är i första hand en hälsofråga. Sömnstörningar på grund av buller kan med tiden ge allvarliga hälsoeffekter. Påverkan på sömn har konstaterats vid ljudnivåer över 45 db(a). Risken för sömnstörningar ökar med antalet bullertillfällen. Långvarig exponering kan leda till ökad stress som innebär förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Även om man inte upplever sig som störd kan man påverkas negativt. Buller är dessutom både störande och irriterande, vilket kan ge koncentrationssvårigheter och därmed påverka både prestations- och inlärningsförmågan. Irritation eller störning av trafikbuller är dock inte enbart en fråga om ljudnivå. Människor reagerar mycket olika på ett och samma ljud, vilket också beror på rådande omständigheter när man utsätts för ljudet. Miljön kan inte betraktas som god ur miljömedicinsk synpunkt även om riktvärden för olika trafikslag inte överskrids. Vid en ekvivalent ljudnivå på 2(8)

3 55 db(a) utanför fasad är mellan 2 och 10 % mycket störda av buller. Flygbuller stör mest, där är 10 % mycket störda, och tågbuller minst, 2 % är mycket störda. För vägtrafikbuller är 6 % mycket störda vid 55 db(a). Andelen ganska mycket störda varierar mellan 10 och 30 % för de olika trafikslagen (Källa: Ljudboken, Ljudlandskap för bättre hälsa). 3.2 Riktvärden för högskola I tabell 1 nedan visas riktvärden för högskola enligt svensk standard SS 25268:2007 (Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader, vårdlokaler, undervisningslokaler, dag och fritidshem, kontor och hotell). Dessa bör tillämpas vid dimensionering av högskola. Tabell 1. Dimensionerande ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor, för undervisningslokaler: gymnasial och högre utbildning. Typ av utrymme Utrymmen för föreläsningar, mer än 50 personer. exempelvis aula, hörsal, föreläsningssal Utrymmen för gemensam undervisning, upp till 50 personer exempelvis klassrum, lärosal, lektionssal, musiksal, dramarum Utrymmen för gruppvis undervisning exempelvis utbildningslandskap, grupprum, slöjdsal, undervisningskök Utrymmen för skolhälsovård, enskilt arbete, enskild undervisning, samtal, vila, eller idrott exempelvis vilrum, talklinik, kurator, psykolog, skolhälsovård, lärarrum, personalrum, kontor, expedition, konferensrum, studierum, bibliotek, mediatek, musikövningsrum, gymnastiksal Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt exempelvis uppehållsrum, matsal, cafeteria, storköksutrymme Utrymmen där männsikor vistas tillfälligt exempelvis korridor, entréhall, trapphus, kopiering, kapprum, WC, omklädningsrum L pa,eq L pafmax [db] [db] Ljudklass C Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering skall fastställas genom beräkning utifrån dimensionerande ljudtrycksnivåer utomhus så att tabellens värden på ljudtrycksnivåer inte överskrids i följande utrymmen 3(8)

4 4. Beräkningsförutsättningar 4.1 Avgränsningar Beräkningarna innefattar planerade högskolebyggnader i kvarteret Verkmästaren i centrala Eskilstuna. Buller från vägtrafik har beräknats enligt data från tabell 2. Se figur 1 för område med ombyggnation. Hamngatan Figur 1. Orange byggnad är badhuset, som planeras få annan användning. Röda byggnader planeras att rivas och ersättas med nya. 4.2 Beräkningsmetod Ekvivalent och maximal ljudnivå från vägtrafikbuller har beräknats enligt Nordisk beräkningsmodell, rev 1996, i datorprogrammet SoundPLAN 7.1. I bullerspridningsberäkningen ingår fasadreflexer i byggnader, vilket ger upp till 3 db(a) högre ljudnivå precis framför fasaderna. Utomhusriktvärdet avser 4(8)

5 frifältsvärdet, vilket är ljudnivå utan fasadreflex i varje byggnads egna fasad, men inklusive reflexer i omgivande bebyggelse mm. Hänsyn har tagits till detta i utvärderingen av beräknade resultat. Beräkningsresultaten förutses enligt gällande standard ha en noggrannhet på ±3 db-enheter. 4.3 Indata Terräng, bebyggelse grundkarta dwg, Eskilstuna kommun. Plankarta pdf, Eskilstuna kommun. Trafik Trafikflöden.docx, Eskilstuna kommun. Trafikräkning pdf, Eskilstuna kommun. Tabell 2: Trafikflödessiffror. Väg Veckovardagsdygnstrafik Skyltad hastighet [km/h] Andel tunga fordon [%] Hamngatan Denna bullerutredning tar inte hänsyn till andra närliggande vägar. Alla befintliga byggnader antogs vara 18 m höga. 5(8)

6 5. Resultat 5.1 Ekvivalent ljudnivå Byggnaderna får ekvivalenta ljudnivåer upp till 65 db(a) mot Hamngatan, se figur 2. SV NÖ SÖ Figur 2: 3D illustration på den ekvivalenta ljudnivån. Färgerna representerar olika ljudnivåintervall. 6(8)

7 5.2 Maximal ljudnivå Byggnaderna får maximala ljudnivåer upp till 84 db(a) mot Hamngatan, se figur 3. SV NÖ SÖ Figur 3: 3D illustration på den maximala ljudnivån. Färgerna representerar olika ljudnivåintervall. 7(8)

8 Slutsats och kommentarer Enligt utförda beräkningar kommer den maximala ljudnivån vara dimensionerande för högskolans fasadisolering (med fasadisolering menas i detta fall vägg, fönster och luftdon). För att innehålla minst ljudklass C för högskolor, bör inte den maximala ljudnivån inomhus överskrida 45 db(a), se tabell 1 (SS 25268:2007). Detta innebär att fasadisoleringen (R w + C tr ) bör vara minst 42 db(a) för att innehålla lägst ljudklass C för högskola. Dimensioneringen är baserad på värsta fall scenariot. Beroende på vilka utrymmen och dess utformningar som byggs i högskolan, kommer rekommendationer för fasadisoleringen att variera. I detta fall valdes ett vanligt klassrum som exempel. Genom t.ex. tilläggsrutor på insidan av fönster kan ljudnivån inomhus förbättras. Detta kommer att ha en minimal förändring på utseendet utomhus på fasad. En beräkning har gjorts med samma förutsättningar som innan fast utan tung trafik, d.v.s. tung trafiken sattes till 0 % i beräkningarna. Resultatet blev upp till 3 db(a) reducering av ekvivalent ljudnivå mot fasad, samt upp till 11 db(a) reducering av maximal ljudnivå mot fasad. Om tung trafiken sätts till 0 % kommer den ekvivalenta ljudnivån vara dimensionerande för fasadisolering. Detta skulle innebära att fasadisoleringen (R w + C tr ) bör vara minst 35 db(a) för att innehålla lägst ljudklass C för högskola. Det har noterats att bussar accelererar och retarderar nära Hamngatan. Detta kommer ge upphov till högre ljudnivåer. I denna beräkning har endast trafik från Hamngatan tagits med. Om tungtrafiken är den samma på lokalgatan som på Hamngatan kan man anta att fasadisolerigen kommer bli relativt lik. Ingen beräkning har gjorts på detta, och det kräver en noggrannare analys för att vara säker. Ramböll Sverige AB Akustik Handläggare Granskare Johan Aslan Jan Pons 8(8)