Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare

Transkript

1 Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare

2 Bakgrund Under de senaste 20 åren har förekomsten av långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt. Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den enskilt största orsaken till långtidssjukskrivningar bland läkare. Problemet har ökat under de senaste åren, och visar inga tecken på att avta

3 Kärt barn har många namn För stressrelaterad psykisk ohälsa används ett flertal termer, varav utbrändhet och utmattningssyndrom är de vanligaste. Dessa begrepp är snarlika, och kan sägas beskriva samma generella typ av stressrelaterad psykisk ohälsa

4 Bakgrund att gå in i väggen Negativ spiral. Ohälsan kan visa sig i följande: Känslomässig utmattning Sömn-, minnes- och koncentrationsstörningar Empatiförlust Nedvärdering av den egna arbetsprestationen Minskad förmåga att hantera krav- och tidspress

5 Vilka drabbas? Det är inte människor som är lata, utan ofta de mest ambitiösa som drabbas av utmattningssyndrom Professor emeritus Marie Åsberg

6 Riskfaktor för psykisk ohälsa Arbetets kravnivå - tung arbetsbelastning, hög stress, långa arbetspass, obekväma arbetstider och stort ansvar för andra människor ökar risken för psykisk ohälsa

7 Skyddsfaktorer för psykisk hälsa 1. Autonomi/självbestämmande - möjlighet att påverka hur och när arbetet ska utföras 2. Egenupplevd kompetens i yrket 3. Social samhörighet - graden av sammanhållning och kollegialt stöd på arbetsplatsen

8 SYLF och stressrelaterad psykisk ohälsa SYLF har under 2015/2016 gjort en särskild satsning på stressrelaterad psykisk ohälsa och tittat på frisk- och riskfaktorer Som del i satsningen har SYLF gjort enkäterundersökningar vilken sammanställts i rapporten: Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Hög svarsfrekvens av enkät: 71% för AT-läkare och 64% för STläkare

9 Resultat samhörighet med kollegor..mig ensam när jag varit med andra människor..mig avvisad av andra människor..att de personer jag umgåtts med verkligen brytt sig om mig..att jag varit en självklar del av en grupp 10% 3% 13% 22% 66% 75% 84% 68% 23% 15% 12% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sammantaget har underläkarna har bra grundförutsättningar för ett välfungerande, meningsfullt och hållbart arbetsliv. Framför allt känner underläkarna mycket stor samhörighet med sina kollegor. Ganska ofta eller oftare Ibland Ganska sällan eller mer sällan

10 Resultat upplevd kompetens..att jag inte har klarat av svåra utmaningar 6% 20% 73%..att jag tvivlat på min förmåga att utföra sysslor på rätt sätt 24% 36%..att jag kunnat vara effektiv när det har behövts 81% 40% 14% 5% Underläkarna upplever sig generellt vara kompetenta och kapabla, men samtidigt tvivlar underläkarna ganska ofta på att de utför sina arbetsuppgifter på rätt sätt..att jag varit bra på de saker jag gjort 73% 22% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ganska ofta eller oftare Ibland Ganska sällan eller mer sällan

11 Resultat autonomi/självbestämmande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 49% 49% 31% 32%..mig helt fri att fatta mina egna beslut 20% 19%..att jag har haft stor frihet att bestämma hur jag gjort saker 39% 36% 25%..press på mig att göra saker på ett bestämt sätt 7% 26% 67%..mig hindrad från att välja vilket sätt jag gjort saker på Ganska ofta eller oftare Ibland Ganska sällan eller mer sällan En betydande del av underläkarna upplever att deras yrkesmässiga autonomi brister. Det är ett allvarligt problem som riskerar att skada de berörda underläkarnas motivation och leda till psykisk ohälsa.

12 Könsskillnader Flera tidigare undersökningar har visat att kvinnor är överrepresenterade i långtidssjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa I vår analys av riskfaktorer för psykisk ohälsa hittar vi inga påtagliga skillnader mellan män och kvinnor - samhörigheten och kompetensen upplevs god av underläkare av båda könen, medan både män och kvinnor upplever att deras möjlighet att påverka hur och när arbetet utförs brister.

13 Särskilda riskgrupper Den största skillnaden mellan olika underläkargrupper återfinns mellan svensk- och utlandsutbildade underläkare, och deras respektive upplevelse av samhörighet med sina kollegor. T.ex. har 70 procent av de svenskutbildade läkarna ganska ofta eller oftare att de personer de umgåtts med verkligen brytt sig om dem, att jämföra med knappt 40 procent av de som utbildats utanför EU!

14 Skillnader mellan landsting [Lägg till bild/text utifrån det landsting du ska föreläsa i]

15 Skillnader mellan landsting [Lägg till bild/text utifrån det landsting du ska föreläsa i]

16 Vad kan arbetsgivaren göra? Arbetsgivaren bör vara särskilt vaksam på att arbetstagarnas behov av återhämtning verkligen tillgodoses Regelbundet stöd av handledare. AT/ST-chef Öka underläkarnas påverkansmöjligheter, genom t.ex. APT Ge underläkarna möjlighet att påverka sin arbetstidsförläggning och sitt schema. Lagom arbetsbelastning Tillse möjligheter till lunchrast, måltidsuppehåll eller rast

17 Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö från den 31 mars Arbetsgivaren har ansvar för att: 1) arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. 2) arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. 3) klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen

18 Vad kan du göra som kollega eller fackligt förtroendevald? Våga prata med din kollega som verkar må dåligt! Uppmana kollega att delta i APT, AT- eller ST-råd (Om kollegorna inte vill eller orkar detta kan du framföra deras synpunkter å deras vägnar) Prata med ditt skyddsombud om behov av arbetsmiljörond

19 Vad kan du göra själv? 1. Håll hårt på veckovilan! Alltid minst en dag i veckan helt ledig! 2. Undvik övertid! 3. Kasta väckarklockan! Sov så länge kroppen behöver 4. Om envis sömnstörning, pröva sömnskola på nätet! 5. Om du har svårt att spänna av, överväg att lära dig meditera. Organisatoriskt - Prata med din chef och lägg upp förebyggande plan - Prata med ditt skyddsombud - Prata med företagshälsovården (finns på en del arbetsplatser)

20 Diskutera! Vad är era bästa tips för att förebygga psykisk ohälsa? Föreslå något som fungerar för dig!

21