TILLSYN AV DROTTNINGENS KÄLLA

TILLSYN TILLSYN AV DROTTNINGENS KÄLLA BARNUPPDRAGET Dnr. 701-9981-2007 Länsstyrelsens Välfärdsenheten juni 2008.

ÄRENDET... 3 BAKGRUND... 3 HÄLSA... 4 Fysisk hälsa och tandhälsa... 4 Kost och kosthållning... 4 Sömn... 4 Psykisk hälsa... 5 Sex och samlevnadskunskap... 5 Medvetenhet om beroendeproblematik... 5 FÖRSKOLA/SKOLA... 6 KÄNSLOMÄSSIGA OCH SOCIALA BEHOV... 7 Integritet... 7 Kontaktmannaskap... 7 Identitetsutveckling, socialt uppträdande och förmåga att klara sig själv... 8 Utveckla sociala relationer... 8 DELAKTIGHET... 9 SÄKERHET... 10 Rutiner och regler... 10 Registerkontroll... 11 Kontakt med anhöriga/nätverk utifrån kvalitet och säkerhet för barnet... 11 Lokaler... 11 KVALITET... 12 Föreståndare/bitr. föreståndares utbildning... 12 Personalens utbildning, erfarenheter m.m.... 13 Handledning och kompetensutveckling... 13 Inskrivning av familjer... 13 Mål... 14 Kvalitetssäkring... 14 Samverkan... 16 Etik och bemötande... 16 Rutiner för synpunkter och klagomål... 17 ÖVRIGT... 18 Barns bästa... 18 Tillgänglighet... 18 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 18 2

Tillsyn över enskild verksamhet gällande barn och ungdomar på Drottningens källa ÄRENDET Regeringen har gett samtliga Länsstyrelser i landet i uppdrag att under åren 2006 och 2007 utöva strukturerad och operativ tillsyn över alla enskilda verksamheter där barn och familjer ges insatser av socialtjänsten. Tonvikten ska ligga på kvalitet och säkerhet utifrån barnens behov samt att brister ska åtgärdas. Underlaget kommer att sammanställas i en gemensam rapport för hela landet. Tillsynsbesöken på Drottningens Källa genomfördes den 20 21 november 2007. Inför tillsynsbesöket begärde Länsstyrelsen in uppgifter i form av vilka som varit anställda på behandlingshemmet de senaste 12 månaderna, vilken utbildning och erfarenhet som de anställda hade, uppgifter om bl.a. vilken lagstiftning som ungdomarna varit placerade enligt, informationsmaterial som finns om verksamheten. Därutöver fick föreståndaren besvara en enkät avseende bl.a. metoder, mål, rutiner m.m. Länsstyrelsen har även fått tillgång till personalschema. Vid tillsynen intervjuades såväl personal som ledning och tre av familjerna som vistas på enheten. Länsstyrelsen har även haft telefonkontakt med åtta socialsekreterare i sju kommuner som har placerat familjer på Drottningens Källa. Vid tillsynsbesöket genomfördes även granskning av personakter. BAKGRUND Drottningens Källa ligger beläget i Taxinge by mellan Nykvarn och Mariefred i Strängnäs kommun. Drottningens Källa har haft tillstånd att bedriva enskild verksamhet i form av HVB för familjer sedan 1990. De familjer som behandlingshemmet har tillstånd att ta emot är familjer med psykosocial problematik. Ungefär hälften av familjerna har en missbruksproblematik. I huvudbyggnaden finns kök och matsal, kontor, samtalsrum och lekrum. Verksamheten består av flera olika hus och varje familj har en egen fullt utrustad lägenhet/hus. På området finns LÄKIS (leken som läker) som är en förskola. 3

Inom området finns det finns stall och förrådsutrymmen. På behandlingshemmet finns det hästar, åsna, höns, getter, kaniner, en gris samt familjernas egna husdjur. HÄLSA Fysisk hälsa och tandhälsa Familjerna har inte genomgått någon fysisk hälsokontroll innan de kommer till behandlingshemmet. Vid behov så besöker familjerna vårdcentralen i Nykvarn. När det gäller bebisar finns det ett samarbete med barnavårdscentralen (BVC) i Nykvarn. Det är inte självklart att få tider på närmsta vårdcentral trots att verksamheten anger att många familjer inte mår bra vare sig fysiskt eller psykiskt när de kommer till Drottningens Källa. Föreståndaren anger att det skulle vara lättare om en husläkare var knuten till Drottningens Källa. Tandläkarkontakter sker oftast i hemkommunen, uppstår akuta problem uppsöks akuttandläkare. Kost och kosthållning Frukost och middag äter varje familj i sin bostad, lunch äter alla tillsammans i stora huset om inte någon familj har särskilda skäl att inte delta. Om någon familj inte kommer till den gemensamma lunchen kontrollerar personalen vad som ligger bakom detta. Familjerna turas om att ansvara för att laga lunch och då är alltid kontaktpersonalen med. Vilken familj som ska ansvara för lunchen planeras alltid i förväg. En dag i veckan äter alla gemensam middag istället för lunch.två dagar i veckan finns det en särskild anställd personal som arbetar i köket. Matsedeln planeras så att det varje vecka ska finnas en vegetarisk rätt, fisk och kravmärkt kött. Personalen anger att de ibland är med familjerna i lägenheterna vid måltider för att stötta i vissa situationer exempelvis att hjälpa till att få struktur på måltiden. Föreståndaren anger att det skulle finnas fördelar med att en personal bara jobbade i köket men det finns även fördelar med att familjen är tillsammans med sin kontaktpersonal just i denna situation. Sömn Alla familjer bor och sover i sin egen bostad. Känner sig någon orolig har den personalen som jobbar kväll/natt möjlighet att stötta upp. Kvällstid kan personalen hälsa på den oroliga familjen, nattetid sker samtalen per telefon. En familj anger att det känns otryggt att veta att det kan bli tomt på personal nattetid. Händer något akut och personalen behöver följa med någon till 4

läkare e dyl så är det inte säkert att det finns någon personal på behandlingshemmet. Psykisk hälsa Det finns två psykologer knutna till verksamheten. En av dessa är inriktad på föräldrar och föräldrar med små barn och den andra pratar med barn. För barnen är det frivilligt att prata med psykolog. Vid behov anlitar Drottningens Källa externa terapeuter. Inom verksamheten arbetar personalen med familjebehandling. Sex och samlevnadskunskap Behandlingshemmet har ingen speciell metod att arbeta kring sex och samlevnadskunskap. Verksamheten anger att det periodvis förekommer diskussioner om ungdomars sexuella identitet, beroende på vilken ålder ungdomarna är i. Ämnet kan även förekomma i behandlingsplanen. Medvetenhet om beroendeproblematik Inom personalgruppen finns viss erfarenhet av missbruksbehandling och verksamheten köper in de tjänster som behövs för varje familj/individ. Föreståndaren anser att verksamheten är eklektisk och kan tillgodose de flesta önskemål och menar att de tjänster de köper in ska vara professionella. Ofta framkommer det i kontakter med socialtjänsten vilka insatser som kan behövas. I de ordningsregler som finns för verksamheten anges att det är förbjudet att nyttja eller att ta in alkohol och/eller andra droger. Det är inte heller tillåtet att återkomma efter frånvaro från Drottningens Källa påverkad av alkohol och/eller droger. Föreståndaren anger att om en person kommer påverkad till verksamheten är det viktigt att fånga upp vad det hela står för, varför personalen pratar igenom vad som hänt med den enskilde. Det måste finnas en vilja hos personen att förändra sitt liv. Den personen som är påverkad får inte vara tillsammans med övriga klienter på behandlingshemmet. Föreståndaren anger att det inte är vanligt att någon kommer påverkad till behandlingshemmet. Urinprov skall lämnas om detta begärs, ett nekande bedöms som ett positivt provsvar. Det är inte tillåtet att röka inomhus i någon av behandlingshemmets lokaler. 5

Några av de socialtjänster som Länsstyrelsen intervjuat anger att det saknas kunskap hos personalen om missbruk på Drottningens Källa. En av de intervjuade socialsekreterarna sa Det stämmer inte det som står i deras informationsmaterial. Länsstyrelsens bedömning Bedömningskriterier Barnen får stöd vad det gäller den fysiska hälsan Barn får stöd i att sköta sin tandhälsa Barn får en bra kost och får lära sig en god kosthållning Barnen ges goda förutsättningar för god sömn Barns behov när det gäller den psykiska hälsan tillgodoses under placeringen Ungdomarna får sex och samlevnads kunskap Verksamheten har en medvetenhet om beroendeproblematik och kontroll över att barnen inte har tillgång till någon form av beroendeframkallande medel under placeringstiden. (2 kap. 1-2, 5 kap 1 SOSFS 2003:20, 3 kap. 3 SoF, 5 kap 1 AR SOSFS 2003:20,1 kap 1-2 SoL, 7 kap. 2 SoL) Länsstyrelsens bedömning är att verksamheten delvis uppfyller de bedömningskriterier som ingår inom området Fysisk hälsa och tandhälsa. Att verksamheten inte helt uppfyller detta område grundar sig på att behandlingshemmet inte har som rutin att ta reda på barnens fysiska hälsa och tandhälsa vid inskrivningen. Med utgångspunkt från den information som länsstyrelsen fått olika håll gör länsstyrelsen bedömningen att verksamheten endast delvis uppfyller bedömningskriterierna som avser medvetenhet om beroendeproblematik. Bedömningen grundar sig på att personalgruppen endast till viss del har kunskap om missbruksproblematik trots att verksamheten tar emot familjer där det finns stora missbruksproblem. Övriga områden inom området Hälsa bedöms vara uppfyllda. FÖRSKOLA/SKOLA De små barnen har sin förskola på LÄKIS som ligger inom behandlingshemmets område. Personal som jobbar på LÄKIS anger att de bl.a. arbetar för att synliggöra barnen och att förskolan är en integrerad del av barnbehandlingsverksamheten. När barnen ska börja i förskoleklass börjar de oftast i Mariefred. Det kan även vara möjligt för barn att gå kvar i sin ordinarie skola om den geografiskt ligger i närheten. 6

En familj som Länsstyrelsen talat med anger att det varit för lite stimulans för hennes barn på LÄKIS, det skulle vara mer som ett riktigt dagis. Det finns dokumenterat i barnens journaler att de går i skola/ LÄKIS. Länsstyrelsens bedömning Bedömning kriterier Barnen får skolundervisning, alternativt praktik eller arbete som motsvarar barnens individuella behov under placeringen. Detta innebär bl.a. att skolpliktiga barn har tillgång till undervisning och deltar i denna. Icke skolpliktiga barn har tillgång till undervisning alt. praktikplats eller arbete. (1 kap 1-2 SoL, 2 kap 1 SOSFS 2003:20, skollagen, 3 kap.3 och 7 SoF) Länsstyrelsens bedömning är att verksamheten uppfyller samtliga bedömningskriterier som ingår i området Utbildning/praktik. Länsstyrelsen anser vidare att det är positivt att behandlingshemmet har en verksamhet med pedagogiskt utbildad personal för de mindre barnen på området. KÄNSLOMÄSSIGA OCH SOCIALA BEHOV Integritet Alla familjer bor i egen bostad inom verksamhetens område. Lägenheterna är olika stora men tillräckligt stora för att barnen har möjlighet att ha eget rum. Verksamheten anger att lägenheterna är familjens egen under den tiden de vistas på behandlingshemmet och personalen kommer dit vid de tider som man kommit överens om. Har familjerna ett akut behov av att få stöd av personal ringer familjerna. Har personalen möjlighet går de över till den som behöver stöd alternativt stöttar upp via telefon. Varje familj har egen telefon med skyddat nummer. De familjer Länsstyrelsen intervjuat anger att det är väldigt skönt med en egen bostad där man kan göra som man vill. Att få möjlighet att ta med sig sina egna husdjur under placeringen är någon positivt enligt de intervjuade. Kontaktmannaskap Alla familjer har en kontaktperson som har det huvudsakliga ansvaret för familjen. Kontaktpersonen har regelbundna samtal med sin familj, håller i kontakten med socialtjänsten samt ansvarar för dokumentationen. 7

Kontaktpersonen är även med familjen den dagen som den ansvarar för lunchen. Det kan hända att en familj har två kontaktpersoner och det finns även möjlighet att byta om det inte känns rätt för familjen. En socialtjänst anger att det handlar om hur aktiv kontaktpersonalen är, det händer mer utifrån familjens problem om det är en drivande kontaktperson. Identitetsutveckling, socialt uppträdande och förmåga att klara sig själv Enligt verksamheten är det deras främsta uppgift att stärka föräldrarna i sin föräldraroll. När föräldrarna stärks i sin föräldraroll får de verktyg att hjälpa sina barn att utvecklas. Det finns en stor medvetenhet hos personal att se, uppmärksamma och bekräfta barnen. Detta sker bl.a. på LÄKIS där personalen medvetet arbetar med att synliggöra barnen. Barnen växer med att bli bekräftade. I samspelet som finns mellan föräldrar och barn och där personal finns med görs alltid en återkoppling till samspelet bl.a. via samtal. Barnen synliggörs även via de planerade aktiviteterna som genomförs på Drottningens Källa som t.ex. ridning. De situationer som dyker upp t.ex. ute på gården uppmärksammar personalen direkt vad som händer med barnen. De ger alltid positiv uppmärksamhet när föräldrarna gör något bra i stället för tvärtom. Personalen anger att de jobbar med barnets röst i rummet. Verksamheten betonar att de familjer som blir placerade på behandlingshemmet är bedömda av socialtjänsten att med stöd klara av att vara föräldrar. Utveckla sociala relationer Möjligheten att utveckla sociala relationer i verksamheten sker bl.a. genom att barnen träffar personal, andra vuxna och barn som också vistas där. I de vardagliga situationerna som gemensamma luncher och aktiviteter finns det möjligheter till sociala relationer. Det finns alltid möjlighet för barnen att ta med sig kamrater till behandlingshemmet. Vissa fritidsaktiviteter kan ibland medvetet förläggas utanför Drottningens Källa, någon kan rida i en ridklubb som ligger i närheten. Det kan även vara så att något barn har en pågående fritidsaktivitet som går att fortsätta med på hemmaplan eller att barnet kan börja i en ny närliggande klubb. Det finns alltid möjligheter för familjen att ta emot släktingar och vänner (godkända av socialtjänsten). Oftast kan besökande sova över hos familjen alternativt finns det en övernattningslägenhet. 8

Länsstyrelsens bedömning Bedömningskriterier Barnens personliga integritet respekteras och barnen ges möjlighet att ha en tydlig privat sfär under placeringen. Barnen har någon vuxen att tala med i personalgruppen och samtalen sker med respekt för barnens självbestämmande och integritet Barnens känslomässiga och beteendemässiga utveckling påverkas i positiv riktning Barnen får stöd i sin identitetsutveckling, att utveckla socialt uppträdande och förmåga att klara sig själv. Barnen har möjlighet att utveckla sociala relationer och relationer till sina familjer. (1 kap 1-2 SoL, 3 kap 3 SoF, 6 kap. 1 FB, SOSFS 2003:20 2 kap 3 AR) Länsstyrelsens bedömning är att verksamheten uppfyller de bedömningskriterier som ingår i området Känslomässiga och sociala behov. DELAKTIGHET Barnen har möjlighet att vara delaktiga utifrån sin ålder bl.a. genom de samtalsgrupper som finns och genom att personal är lyhörda för vad barnen uttrycker. Det förekommer regelbundna samtal med barnen om deras situation på Drottningens Källa. Personalen anger att de aktivt försöker få med barnen så mycket som möjligt i deras egen behandling. Om ett barn berättar något för en personal kontrollerar alltid personalen med barnet hur den vill att de ska gå vidare med informationen. En fråga kan vara vill du att vi tillsammans pratar med din förälder/föräldrar. Är det allvarlig information som kommer fram (t.ex. övergrepp) diskuteras informationen i personalgruppen. Barnen har alltid möjlighet att få prata med barnpsykolog. Länsstyrelsens bedömning Bedömningskriterier Barnen ges möjlighet att vara delaktiga vid inskrivningen, i hur behandlingen planeras samt vid uppföljning av vården. Barnen uppmuntras att uttrycka synpunkter om hur kontakten med viktiga personer i familj och nätverk ska upprätthållas och genomföras. (1 kap.1-2, 3 kap. 5 SoL, 1 LVU, Barnkonventionen artikel 12, 7 kap. 2 SoL, 3 kap. 3 SoF) Länsstyrelsens bedömning är att verksamheten uppfyller de bedömningskriterier som ingår i området Delaktighet. 9

SÄKERHET Rutiner och regler Det finns nedskrivna regler för verksamheten, dessa är: Ingen rökning är tillåten inomhus i någon av fastigheterna. Det är förbjudet att nyttja eller ta in alkohol och/eller andra droger på Källan Det är inte tillåtet att återkomma efter frånvaro från behandlingshemmet påverkad av alkohol och/eller andra droger. Urinprov skall lämnas om detta begärs. Ett nekande bedöms som ett positivt provsvar. Det är inte tillåtet att hota någon eller att tillgripa våld mot någon vare sig det gäller barn, medklienter eller personal. All mobbing och utstötning/utfrysning på grund av sexuell läggning, religion eller etnisk tillhörighet är förbjuden. De regler och rutiner som gäller bilar och bilkörning ska läsas igenom. Allmänna utrymmens skötsel skall följas. Skador som barn eller vuxna genom oaktsamhet tillfogar Drottningen Källas egendom skall ersättas Verksamheten ansvarar högst en månad efter utskrivning för personlig egendom som inte tagits om hand. Dessa regler får alla familjer information om innan de flyttar in på behandlingshemmet och familjerna får även skriva under att de tagit del av gällande regler. Inga barn får vara själva i stall e.dyl. Det finns även regler som gäller när barnen ska rida. Barnen får inte vara utan någon vuxen nere vid sjön och alla ska ha flytväst på om de går till sjön. Barnen får inte vara ensamma i köket i huvudbyggnaden. Det finns rutiner för hur personal skall agera vid våld eller hot om våld och vid hot/risk för självmord däremot saknas skriftliga rutiner för hur verksamheten skall förebygga risk för sexuella övergrepp under placeringstiden eller hur personalen skall agera om detta skett. Alla medarbetare har en skyldighet att meddela missförhållanden, eller misstankar om missförhållanden till verksamhetschefen. Om detta inte har avsedd effekt har alla medarbetare rätt att anmäla direkt till Socialstyrelsen eller Länsstyrelsen. Avvikelser från dessa regler betraktas som allvarliga och kan medföra disciplinära påföljder. Det finns ett system för att anmäla avvikelser i verksamheten. Bensin och klorin etc. ska vara inlåst men det finns ingen uppföljning av att detta fungerar. Verksamheten anger att det är familjerna själva som 10

ansvarar för säkerheten i sina lägenheter. Detta innebär att det är föräldrarnas ansvar att hårspray, tändare mm förvaras på säkert ställe. Registerkontroll Verksamhetsansvarig gör registerkontroll vid nyanställningar. Kontakt med anhöriga/nätverk utifrån kvalitet och säkerhet för barnet Familjerna har kontakt med sina anhöriga i den utsträckning som de själva vill. Eftersom alla familjer bor i sina egna hus/lägenheter är det fullt möjligt för anhöriga att sova över. Lokaler Varje familj har en egen bostad i någon av de olika fastigheterna inom behandlingshemmets område. Två av lägenheterna är handikappanpassade. Lägenheterna ligger olika långt från själva huvudbyggnaden. Personalen anger att bostäderna ska vara säkra för barn när en familj flyttar in men betonar även att det är föräldrarnas ansvar att kontrollera säkerheten i varje lägenhet. Det är inte helt klart att lägenheterna är genomgångna utifrån säkerhetsaspekter innan en familj flyttar in utan det är familjens ansvar att kontrollera vad som kan behövas. Exempel på säkerhetsdetaljer i varje lägenhet som kan vara viktiga är petsäkra kontakter, tipp- och spisskydd. Fastigheterna ägs av ett annat bolag än Drottningens Källa AB och personalen anger att det ibland är oklart vilket bolag som ansvarar för vad. De familjer som Länsstyrelsen intervjuat anger att det är bra bostäder att bo i. Men att det är en del utemöbler och lekredskap som är väldigt slitna och trasiga. Omgivningarna och miljön upplevs som väldigt fina. Länsstyrelsens bedömning Bedömningskriterier Verksamheten har särskild uppmärksamhet på den risksituation som finns när barn vårdas tillsammans. Rutiner finns: som förebygger och förhindrar att sexuella övergrepp inträffar då barnen är placerade. som förebygger och förhindrar att barnen skadar sig själv under placeringstiden som förebygger och förhindrar att psykisk och fysisk misshandel inträffar för hur personalen skall agera vid sexuella övergrepp, psykisk och fysisk misshandel för hur personal skall agera om barn rymmer för att hantera konflikter och missförhållanden inom verksamheten. 11

Verksamhetens ordningsregler är lagliga och kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande. Barnen får stöd i att upprätthålla kontakt med viktiga personer i sitt nätverk på ett sätt som innebär god kvalitet och säkerhet för barnen Familj och nätverk är delaktiga i barnens behandling på ett sätt som innebär god kvalitet och säkerhet för barnen. Kontroll genomförs av om personer som anställs är kriminellt belastade Lokaler och utrustning är av god kvalitet och säkra. (1 kap.1-2 SoL, SoL,3 kap. 3 SoL, 5 kap. 1 AR SOSFS 2003:20, 6 kap. 1 SoL, 7 kap. 2 SoL, 11 kap. 5-6 SoL,14 kap. 1, 3 kap. 3 SoF, 1 kap. SOSFS 2003:20, 4 kap. 3 SOSFS 2006:11, 2 kap. 1-2 SOSFS 2003:20,3 kap. 1 SOSFS 2003:20, JO kollektiv bestraffning 990507 mål 21298, 041025 mål 5091-2003, SOU 2005:65, SRVFS 2004:3) Länsstyrelsens bedömning är att verksamheten inte uppfyller de bedömningskriterier som avser lokalernas säkerhet. Verksamheten saknar även skriftliga rutiner både för hur personalen skall förebygga att barnen utsätts för sexuella övergrepp under placeringstiden och hur de skall agera om detta ändå skett. Då det gäller familjernas bostäder är det länsstyrelsens bedömning att verksamheten har en skyldighet att ha samtliga lägenheter grund säkerhetsskyddade. Innan en ny familj flyttar in skall lägenheterna vara genomgångna utifrån barnsäkerhetsaspekter t.ex. så att tippskydd och hällskydd finns på spisen, att kontakterna är petsäkra etc. Det är lämpligt att personal tillsammans med föräldrar går en skyddsrond i samband med inflyttningen, då man diskuterar vad som behövs för säkerhetsåtgärder utifrån de specifika barnens behov. Naturligtvis har även föräldrarna ett ansvar för att bostaden är säker för barnen under tiden de bor där, men då verksamheten tar emot föräldrar med stora problem är det verksamheten, enligt länsstyrelsens åsikt, som har huvudansvaret för barnens säkerhet. Länsstyrelsen bedömer att övriga bedömningskriterier inom området Säkerhet är uppfyllda. KVALITET Föreståndare/bitr. föreståndares utbildning Den person som var föreståndare vid tillsynstillfället är utbildad socionom och har steg 1 utbildning i psykoterapi och en tre- årig familjeterapiutbildning. Hon har arbetat inom BUP i många år och även arbetat inom socialtjänsten. Föreståndaren arbetar heltid och har varit föreståndare sedan 2006. 12

Personalens utbildning, erfarenheter m.m. Av den personalen som arbetar på Drottningens Källa har de flesta titeln familjebehandlare. Utbildningar som dessa har varierar t.ex. fritidspedagog, socionom, mentalskötare, beteendevetenskaplig utbildning och socialpedagog. Inom verksamheten finns också en fastighetsskötare och en förskollärare anställd. Någon av personalen har även en treårig familjeterapiutbildning, en har gått steg 1- utbildning i psykoterapi och 2-årig utbildning vid objektrelationsteori och två personer har påbörjat steg 1- utbildning i psykoterapi. Den personen som arbetar som förskollärare har påbörjat en utbildning till Marte-Meo terapeut och har även läst 20 poäng specialpedagogik. En person har steg 1- utbildning i miljöterapi. I verksamheten finns därutöver några timanställda som har adekvat utbildning. Det finns även ett ekonomibiträde timanställd och en fastighetsskötare är anställd på heltid. Drottningens Källa hade vid tillsynsbesöket fem psykoterapeuter/ barnpsykolog anställda på konsultbasis. Alla är utbildade leg. psykolog alt. leg psykoterapeut. De familjer Länsstyrelsen intervjuat menar att det är för lite personal på helgerna och det är svårt att få allt att fungera om det endast är ett fåtal personal i tjänst. Drottningens källa ligger på landet och för att ta sig till någon fritidsaktivitet/ åka och handla så krävs det alltid bil och chaufför om familjen själva inte har tillgång till körkort och bil Handledning och kompetensutveckling Personalen har extern handledning var 14:e dag, det är processinriktad klienthandledning och varje handledningstillfälle är 2 timmar. Handledaren är utbildad socionom, leg. psykoterapeut och har en handledarutbildning. De i personalgruppen som Länsstyrelsen talat med anger att det finns stora möjligheter till utbildning. När det kommer utbildningar som kan vara relevanta för behandlingshemmet finns de upphängda på en anslagstavla. Föreståndaren informerar även om utbildningar på personalmöten. Vid tillsynsbesöket gick två ur personalgruppen steg 1- utbildning i psykoterapi. Personalen och föreståndaren anger även att det är varje personals ansvar att ta reda på vilka utbildningar som kan vara intressanta. Inskrivning av familjer Tillståndet Drottningens Källa AB har tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt 7 kapitlet 1 punkt 1 i form av HVB. Tillståndet omfattar åtta familjer med 13

barn sammanlagt högst 24 personer. Tillståndet gäller för vuxna med psykosociala problem och deras barn i ålder 0-21 år. Efter en förfrågan träffar föreståndaren och en behandlare familjen för ett första möte. Alternativt träffar föreståndaren socialtjänsten för information. Rent formellt ska ett beslut fattas i ledningsgruppen men vid länsstyrelsens tillsynsbesök fanns ingen ledningsgrupp. Är föreståndaren tveksam till att ta emot en familj diskuteras situationen i personalgruppen annars fattas beslutet av föreståndaren. Under de senaste 12 månaders perioden före tillsynsbesöket hade totalt 12 familjer varit inskrivna på Drottningens Källa. Av dessa 12 familjer fanns det totalt 20 barn, den äldsta var född 1991 och den yngsta 2007. Alla barn var placerade enligt SoL. Mål De övergripande målen för Drottningens Källa är att: varaktigt vända en destruktiv livsprocess bryta det sociala arvet trots missbruk och psykisk ohälsa/sjukdom återskapa goda relationer i familjen och klara de krav som samhället ställer erbjuda kunskap och personal vid livskriser som hotar med sammanbrott föräldrarna skall få förståelse och kunskap så de blir tillräckligt bra föräldrar med lekens hjälp läka svåra livsupplevelser skolbarnen skall kunna gå i vanlig klass och fungera i kamratrelationer samt utveckla fritiden förskolebarnen skall fungera i en vanlig förskolegrupp och kunna leka För att nå dessa mål anger föreståndaren att det är viktigt att personalen är välutbildad, följer ny forskning och är intresserade av utveckling och tendenser i samhället i stort. Behandlingshemmet har planeringsdagar för all personal där värdegrund har varit ett ämne som diskuterats. I handledningen diskuteras även övergripande frågor. Verksamheten arbetar med övergripande mål och delmål för varje familj. Kvalitetssäkring Drottningens Källas verksamhetssystem är baserat på svensk standard, SS-EN ISO. Det är en person på behandlingshemmet som har huvudansvaret för kvalitetssäkring men arbetet kopplas såväl till föreståndaren som till den personen som är huvudansvarig för ett visst område t.ex. fastigheter och till övriga i personalgruppen. Arbetet sker via en verksamhetshandbok som uppdateras och utvärderas efter hand. Syftet med verksamhetshandboken är att: 14

definiera etiska regler som förhindrar missförhållanden för klienter på behandlingshemmet. fastställa regler för företagets krav på medarbetare tydliggöra medarbetarnas anmälningsskyldighet vid missförhållanden fastställa verksamhetschefens ansvar för åtgärd vid missförhållanden tydliggöra den enskilde medarbetarens eget ansvar för personliga svårigheter som påverkar arbetet negativt. Vid tillsynsbesöket arbetade verksamheten med att se över hur rutinerna fungerar och vilka förändringar som behöver göras. Tanken med kvalitetssäkring är att det ska vara ett levande dokument för all personal. Uppföljning av kvalitetsarbetet sker en gång per år genom intern kvalitetsrevision. Dokumentation Vid tillsynsbesöket granskade Länsstyrelsen sju av de totalt elva akter som fanns vid tillsynens genomförande. Några av de allra yngsta barnens dokumentation var inte påbörjad. Dokumentationen fördes i pärmar som var strukturerade på samma sätt för varje familj/barn. Pärmen hade ett fliksystem med totalt 15 flikar. Flikarna hade rubriker såsom: avtal, föräldrarnas namn, barnets namn, faktainsamling, social/medicinsk anamnes, behandlingsplan, ekonomi, behandlingskonferenser, myndighetskontakter, förskola/skola, teammöten/föräldrasamtal, veckoschema för familjen, friskvård, medicinhantering och nycklar. De journalanteckningar som granskats var signerade och daterade. Varje barns journaler är åtskilda från föräldrars och syskons men finns i samma pärm. I journalerna finns det anteckningar om skola, terapier, fritid, sjukdomarså väl fysiskt och psykiskt, tandläkare, besök av släktingar och aktiviteter. De möten som ägt rum med socialtjänsten finns dokumenterade. Övervägande av de socialtjänster som Länsstyrelsen talat med anger att kvaliteten i dokumentationen har varierat. Det kan dröja länge innan det som är överenskommet når socialtjänsten och ibland får man tjata. Planering av vården Varje kontaktpersonal gör tillsammans med familjerna en Individuell behandlingsplan IBP och en familjebehandlingsplan FBP. Dessa planer sker efter ett utforskande av vårdplan och eget utredningsarbete i syfte att tydliggör behov/problemområde. De innehåller följande områden: Behov/problemområde/förutsättningar, kortsiktiga mål, långsiktiga mål, behandlingsinsatser kopplade till behov/problemområde//förutsättningar och genomförandeplan. 15

Varje barns ska ha en egen IBP. Personalen pratar mycket med barnen om varför de är på Drottningens Källa och vad de eventuellt kan behöva få hjälp med. Träffar med socialtjänsten sker regelbundet med en intervall på ca var 6-8 vecka och kan vara på behandlingshemmet eller i hemkommunen. En familj anger att behandlingen skräddarsys för varje familj för att den ska bli så bra som möjligt. Två av de familjer Länsstyrelsen har intervjuat anger att den planering som gjorts för barnet inte hållit. Det kan t.ex. gälla ridning som plötsligt blir inställt och det har hänt fler än en gång. Ibland kan det upplevas som det inte är någon ordning, vem planerar dagen och varför håller inte planeringen? Även planering som gäller för vuxna håller inte alltid enligt de intervjuade. Det fungerar inte att åka och handla därför att något har kommit i mellan. Det kan handla om att det fattas personal eller något akut har hänt vilket kan inträffa någon gång men inte för ofta. Personalen lyssnar på oss men det händer inte så mycket i alla fall, många gånger är det rörigt. Samverkan Enligt verksamheten fungerar samverkan med socialtjänsten i stort sett bra. Det som ibland kan vara svårt är att det många gånger byts socialsekreterare. Några av de socialsekreterare som Länsstyrelsen intervjuat anger att det är rörigt på möten det kan ibland gå på lite lösa boliner. Men det har blivit bättre anser några. Några socialtjänster anger vidare att det ibland är svårt att få tag på både personal och föreståndare medan några anger att det är lätt. Samverkan med skolan i Mariefred och BVC i Nykvarn fungerar mycket bra enligt Drottningens Källa. Etik och bemötande Verksamheten har nedskrivna etiska riktlinjer och förhållningssätt och i inledningen till dessa står. I Drottningen Källas verksamhet som utgörs av vård och behandling av människor vuxna och barn med psykosociala problem, måste personalen vara medveten om att klienten hamnar i beroendeförhållande och den sårbarhet detta medför. Personer som anställs på Drottningens Källa måste präglas av en etisk medvetenhet, ansvarskänsla och yrkesmässig kompetens. 16

I det dagliga arbetet på behandlingshemmet arbetar verksamheten med etik och moral - Hur man bemöter och behandlar andra människor och hur man själv vill bli bemött. Etik och moral finns med i alla vardagssituationer såsom hur fungerar samspelet i familjen, hur bemöts barnen. Även i de samtalsgrupper som finns på behandlingshemmet är etik ett viktigt instrument att arbeta med. Alla familjer får information om de etiska riktlinjerna när de kommer till verksamheten. Rutiner för synpunkter och klagomål Verksamheten har ett formellt avvikelsesystem där det finns en speciell blankett att använda vid klagomål. Är det någon familj som har ett klagomål pratar personalen med familjen om vad det hela handlar om. Finns det behov av hjälp att fylla i blanketten hjälper personalen till med det. Verksamheten anger att det är viktigt att ta klagomålen på allvar och se vad det står för. Ibland kan det kanske handla om gnäll men när personalen hjälper till kan problemet bli tydligare för familjen. Klagomålet lämnas sedan vidare till föreståndaren för eventuella åtgärder. Anhöriga kan också lämna in klagomål på samma blankett, har socialtjänsten klagomål så diskuteras det ofta direkt med ansvariga. Länsstyrelsens bedömning Bedömningskriterier Huvudmannen har ansvar för att den som för att den som förestår verksamheten har kompetens att styra och leda verksamheten. Detta innebär bl.a. att verksamhetens föreståndare, och i förekommande fall biträdande föreståndare, har adekvat högskoleutbildning (vilken bör motsvara minst 120 högskolepoäng), personlig lämplighet och tillräcklig kunskap och kompetens för att ansvara för de områden som anges i föreskriften SOSFS 2003:20 (S) Inskrivning av barn sker i enlighet med tillstånd Personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs för att utföra arbete i enlighet med de behandlingsmetoder som används och för att uppfylla verksamhetens mål Personalens behov av handledning och kompetensutveckling tillgodoses Verksamheten har ett system för att säkra kvalitet Alla inskrivna barn har en egen dokumentation Vården av barnen planeras och förutsättningar ges för att kunna följa vården Samverkan sker med andra utifrån barnens behov Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande Rutiner finns för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten. (1 kap. 1-2 SoL, 3 kap. 5 SoL, 3 kap. 3 och 5 SoL, 6 kap 4 SoL, 7 kap. 1-2 SoL, 16 kap. 6 SoL, SOSFS 2003:20 (S), SOSFS 2006:11, SOSFS 2006:5, 3 kap.5, 11, 14, SoF, 3 kap Kommunallagen, 8 Förvaltningslagen, (1991:900)SOU 1994:139 s. 546) 17

Länsstyrelsens bedömning är att verksamheten uppfyller de bedömningskriterier som finns inom området Kvalitet. ÖVRIGT Barns bästa Behandlingshemmet för diskussioner om barns bästa och hur det ska bli tydligare att se barn ur ett barnperspektiv. Ett sätt att tydliggöra barnen är att se det finns barn på behandlingshemmet som är där tillsammans med sina föräldrar - inte bara föräldrar med problematik som också har barn. Det ska även skrivas en IBP för varje barn och personalen pratar mycket med barnen - vad har de för tankar och funderingar, varför är de på Drottningens Källa? En familj Länsstyrelsen intervjuat anger att verksamheten alltid sätter barnen främst. Säger ett barn något så är personalen alltid där och uppmärksammar barnen. Det finns alltid vuxna som lyssnar på barnen. Någon poängterar att familjen bor tillsammans är också viktigt för barns bästa. En familj anger att när aktiviteter för barnen ställs in då och då kan inte vara förenligt med barns bästa. Jämställdhet Drottningens Källa har fler kvinnor anställda än män. Verksamheten anser att de är jämställda. När det gäller familjer arbetar de aktivt med jämställdhet, dels i vardagen och dels i de grupper(föräldra- och parsamtal) som finns. I vardagen går det att fånga upp det som händer mellan ett par och mellan föräldrar och barn. Diskussioner i grupper kan handla om hur det ser ut i ett parförhållande och hur ser det ut i hemmet, vem gör vad rent praktiskt men också vem som tar hand om barnen. Tillgänglighet Verksamheten är belägen på landet och i de flesta hus finns det trappor. Två av husen är delvis handikappanpassade. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Länsstyrelsen har i regleringsbrev fått i uppdrag att genomföra verksamhetstillsyn på samtliga behandlingshem för barn och unga samt för barn och familjer i länet. I tillsynen har bedömningskriterier som tagits fram nationellt tillsammans med Socialstyrelsen och övriga länsstyrelser använts. Det är Länsstyrelsens sammanfattande bedömning att Drottningens Källa uppfyller samtliga bedömningskriterier som finns inom områdena: 18

förskola/praktik, känslomässiga och sociala behov, delaktighet och kvalitet. Inom området säkerhet bedömer Länsstyrelsen att verksamheten inte uppfyller de bedömningskriterier som avser lokalernas säkerhet. Verksamheten saknar även skriftliga rutiner både för hur personalen skall förebygga att barnen utsätts för sexuella övergrepp under placeringstiden och hur de ska agera om detta ändå skett. Länsstyrelsen bedömer att övriga bedömningskriterier inom området säkerhet är uppfyllda. Inom området hälsa behöver verksamheten utveckla skriftliga rutiner för att få kunskap om barnens fysiska hälsostatus redan då familjerna skrivs in i verksamheten. Verksamheten behöver även utöka personalens kompetens när det gäller missbruksproblematik. 19