Delrapport Kost och Nutrition 2007-2010



Relevanta dokument
Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

NLL Kost till inneliggande patienter

Nya nutritionsöverenskommelsen

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Team 4 Team 5 Team 6

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Slutrapport för införandet av ICF i stödet till äldre

Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

inom vård och omsorg Mat för äldre Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner

Tillsyn Frösunda Lundagården rapport

Mat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård

Mat och måltider för äldre

Uppsala KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: Dnr: JLL 684/01

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Minnes anteckningar från BPSD resan.

Fördjupad uppföljning av Knivsta kommuns hemtjänst utförd i egen regi SN-2015/371

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Patientsäkerhetsberättelse

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Projektplan kvalitetsregister

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Landstingsstyrelsens förvaltning

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH


Projektrapport Projektet Bra mat för äldre

Kvalitetsredovisning Läsåret

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Att mäta för att veta. Senior alert

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

z 1 Protokoll

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN Bilaga 2

Inkontinensprojektet

Uppföljning av särskilt boende LSS

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof

Uppdragshandling för boendestödjare

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

Patientsäkerhetsberättelse

En utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp.

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Introduktion till Äldre

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kvalitetsuppföljning av utförare av verksamhet särskilt boende samt korttidsenheten i Härnösands kommun

Tjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Ett studiecirkelmaterial. som arbetar med vård och omsorg om äldre

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Vektproblem hos voksne med utviklingshemning

Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Södermöre kommundel

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Mat inom handikapp- och äldreomsorg. Ylva Mattsson Sydner, FD

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Analys av utgångsläget

Ledningssystem för kvalitet

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF

Johanna Låstberg, sekr. Sammanträde med samverkansgruppen för FoU-U, tisdagen den 21 september på Karstorp.

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor:

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)

Utvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Tjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Patientsäkerhetsberättelse

Missiv Dok.bet. PID131548

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Kyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun.

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

PROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun

Transkript:

HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2007-04-02 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Projektansvarig: Uppdragstagare: Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist, Hemvårdsförvaltningen Delrapport Kost och Nutrition 2007-2010 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Genomförande - Metod... 2 3. Redovisning av genomförda aktiviteter... 3 4. Reflektioner... 4 5. Förslag till vidare förbättringsarbete... 5 6. Bilagor... 5 1 (5)

1. Bakgrund och syfte Risken för sjukdom och/eller funktionshinder ökar med stigande ålder, vilket innebär att äldre utgör en riskgrupp för utveckling av undernäring. Vid sjukdom och ohälsa ökar behovet av energi och näringsämnen medan förmågan att äta och tillgodogöra sig maten minskar. Sedan våren 2007 pågår ett nutritionsprojekt i Halmstads Kommun i syfte att uppnå en ökad kunskapsnivå och ett aktivt nutritionsarbete inom äldreomsorgen. 2. Genomförande - Metod År 1 (2007): Kartläggning av dåvarande arbetssätt, screening av förekomst av risk för undernäring och förberedelser inför kommande utbildningsinsatser. År 2 (2008): Samtlig omvårdnadspersonal inom särskilda boenden gick grundutbildning i kost för äldre, och ett antal fick också fördjupningsutbildning. Även sjuksköterskor fick grundutbildning och viss fördjupning. Arbete med riktlinjer för nutrition och nutritionsanvisningar genomfördes. Dietisten började finnas tillgänglig i enskilda ärenden. År 3 (2009): Kartläggning och utbildningsinsatser i ordinärt boende. Delaktighet i upphandlingen av enportionsrätter till ordinärt boende. År 4 (2010): Uppdraget är under projektets fjärde år att bevaka implementering av Riktlinjer för nutrition och Nutritionsanvisningar. Ett antal aktiviteter har definierats och redovisas under rubriken Redovisning Resultat. Projektet har förlängts ett år i taget och planerats därefter. Parallellt med de aktiviteter som formulerats i respektive års projektdirektiv (t.ex. utbildningar, nattfastemätningar, samarbeten, patientarbete osv). har stor vikt lagts vid att också vara lyhörd inför de förfrågningar och önskemål verksamheten löpande gett uttryck för. Grundsyftet med projektet är ju att få nutritionsomhändertagande till en naturlig del av arbetet, och då har det varit viktigt att inte stänga dörren när planerade aktiviteter gett ringar på vattnet. 2 (5)

3. Redovisning av genomförda aktiviteter Nedan listas de aktiviter som utförts, i enlighet med respektive års projektplan. För beskrivning av aktiviteterna i detalj, se derapport för respektive år. Se också bilaga 1 för fördjupning i patientarbetet och vilka nutritionsproblem vi har inom kommunal hälso- och sjukvård. År 1 (2007) Kartläggninsarbete inkluderande intervjuer med olika personalkategorier, screening av förekomst av risk för undernäring och enkätundersökning bland sjuksköterskor och omsorgspersonal Inköp av utrustning såsom vågar och längdmätare, blenders för tillredning av mellanmål på särskilda boenden och fördjupningslitteratur till sjuksköterskor och omsorgspersonal. Identifering av förbättringsområden och förslag till nutritionsanvisningar. Förslag till nutritionshandbok och utbildningsmodell för sjuksköterskor och omsorgspersonal på särskilt boende Ett antal föreläsningar för exempelvis äldre hemmaboende, anhörigvårdare och demensnätverket. År 2 (2008) Grundutbildning i Kost för Äldre för omsorgspersonal, totalt 638 personer. Fördjupningsutbildning för samma personalkategori, totalt 50 personer. Grundutbildning i Kost för Äldre för sjuksköterskor, totalt 68 personer. Utbildning för samma personalkategori om kosttillägg och BMI, totalt 56 respektive 42 personer. Diverse föreläsningar inom kost för äldre för varierade målgrupper, t.ex. kommunala pensionärsrådet, hemvårdsnämnden, enhetschefer, KY-undersköterskor, dietiststudenter och LSS-personal. Omformulering av nutritionsanvisningar. Förslaget antogs i maj 2008. Formulering av riktlinjer för nutrition, lämnade till ledingsgruppen för remissrunda. Deltagande i diverse samverkansgrupper såsom uppstart av Senior Alert, som resursperson i Genombrottsarbetet och avtalsarbete med Måltidsservice. Rådgivning i enskilda ärenden rörande exempelvis hantering av kosttillägg, enteral nutrition, viktförlust, undernäring, aptitlöshet, trycksår, diabetessår, etiska ställningstaganden, nutritionsbehandling vid Parkinson, njursvikt och diabetes osv. Delprojekt som syftade till att bistå sjuksköterskor med att mäta längden på de brukare som inte kunde mätas stående. Detta delprojekt leddes av Barbro Hansson, sjuksköterska med vidareutbildning inom nutrition. 3 (5)

År 3 (2009) Kartläggning av nutritionsomhändertagandet inom hemtjänsten via enkäter, studiebesök, intervjuer osv. Utbildning för hemtjänstpersonal i kost för äldre, totalt 536 personer. Anpassning av nutritionshandboken för att passa hemtjänstpersonalen. Diverse föreläsningar för andra målgrupper såsom anhöriga, Parkinsonförening, pensionärsgrupper osv. Diverse administrativt arbete såsom nattfastemätning på särskilt boende, riktlinjer för nutrition, receptfolder med näringsdrinkar osv. Deltagande i diverse samverkansgrupper, t.ex. vid införandet av Senior Alert, som resursperson i Genombrottsarbetet och vid upphandlingen av enportionsrätter i ordinärt boende. Från hösten 2009 tillsattes en separat tjänst på 40% för rådgivning i enskilda ärenden. Dessa ärenden rörde exempelvis hantering av kosstillägg, enteral nutrition, viktförlust, undernäring, aptitlöshet, trycksår, etiska ställningstaganden kring palliativ vård eller ätstörning, nutritionsbehandling vid Parkinson, diabetes osv. År 4 (2010) Arbete med kravspecifikation inför kommande upphandling av nutritionsprodukter, gemensamt med övirga kommuner och landsting i Halland. Kartläggning av nuvarande hantering av kosttillägg till brukare i ordinärt boende, formulering av förslag på hur man kan lösa frågan långsiktigt. Sammanställning och analys av nattfastemätning, genomgångar och presentationer av resultatet bland enhetschefer, ledningsgrupp och nämnd. Handledning av sjuksköterskor och omsorgspersonal i enskilda nutritionsärenden. Arbetet omfattar konsultationer, hembesök, omvårdnadsmöten, bedömning av näringsbehov och näringsintag, telefonuppföljningar, arbete med patientmaterial, journalskrivning osv. Ärendena rör viktförlust, aptitnedsättning, undernäring, trycksår, tugg- och sväljsvårigheter, enteral och parenteral nutrition osv. Se mer i Bilaga 1. Fördjupningsutbildningar för sjuksköterskor inom gastropares och konsistensanpassad kost. Därtill diverse föreläsningar för exempelvis blivande undersköterskor om kost för äldre. 4. Reflektioner I uppdraget ingår inte (ännu) att mäta de faktiska effekterna av de utförda aktiviteterna, men några reflektioner vill jag gärna göra. Jag kan se en positiv utveckling av nutritionsomhändertagandet i kommunen till exempel på följande sätt: Jag har haft drygt 200 separata förfrågningar om handledning i enskilda patientärenden, endast under perioden sep-2009 till dec-2010 och hanterat på en tjänst motsvarande 40%. I projektets början var osäkerheten stor i olika personalgrupper kring om behovet av dietist verkligen fanns, men sakta men säkert har kunskapen 4 (5)

spridit sig i förvaltningen. Det är mycket glädjande att dietistresursen nu används så frekvent och är så eftertraktad. Från början mötte uppmaningar om översyn av måltidsordning och nattfasta ofta invändningar, med hänvisning till stor vårdtyngd. Attityderna har svängt, och numera är det självklart att diskutera måltidsordning och nattfasta i arbetsgrupperna, i synnerhet på särskilda boenden. Nattfastemätningar genomförs två gånger om året, och har dessutom nyanserats på initiativ av enhetscheferna själva. Vi har antagna anvisningar och riktlinjer för nutrition som definierar vilken kvalitet vi ska hålla när det gäller nutitionsomhändertagandet, inom ett antal områden. Många sjuksköterskor tar själva initiativ till täta viktkontroller då man märkt att det finns klara fördelar med det. Således ett steg i rätt riktning beträffande förebyggande av undernäring. Hanteringen av kosttillägg är mer strukturerad nu och fler brukare får rätt sort, rätt mängd och på rätt indikationer. Vi har lyft bort köken från hanteringen och flyttat beställningsrutinerna till avdelningarna istället. På så sätt beställs och fördelas kostillägg inte godtyckligt. 5. Förslag till vidare förbättringsarbete Inför det fortsatta arbetetet med att förbättra nutritionsomhändertagandet föreslås följande aktiviteter: Arbeta för att få tillgång till E-kost till huvudmåltiderna middag och kvällsmat på särskilda boenden och servicehus. Även förtydligande bland omsorgspersonal om hur man gör E-kost av frukost och mellanmål. Erbjuda omvårdnadspersonal på särskilt boende utbildningstillfällen om konsistensanpassad kost. Erbjuda utbildningstillfällen för hemtjänstpersonal om säker och bra matlagning inom ramen för biståndsbeslut. Sprida information och kunskap kring den nya upphandlingen av nutritionsprodukter bland sjuksköterskor. Skapa och implementera mall bland sjuksköterskor för nutritionsutredning och flödesschema för arbetsgången vid nutritionsproblem. Upphandlingen beräknas vara klar 1 April 2011. Även fortsättningsvis erbjuda dietistresurs för sjuksköterskor i enskilda nutritionsärenden. Uppföljande kartläggning och utvärdering av projektet. Exempelvis genom en ny kartlägging med efterföljande analys av nuläget. Man bör också utgå ifrån de nutritionsanvisningar och och riktlinjer som antagits och göra en analys av hur långt man kommit i implementeringsarbetet 6. Bilagor Bilaga 1: Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 5 (5)