Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever Språkval åk 9 2
Andel lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen Kostnad per elev Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel behöriga till gymnasieskolan Modersmål/Studiehandledning Fritidshem: Antal inskrivna barn Gruppstorlek och personaltäthet Barn i omsorg på obekväma tider Andel kvinnor och män Ledningsresurs Specialpedagogisk kompetens Resultat Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process: Vi har två (1,5 tjänst) skolvärdar och under vårterminen har personalen varit rastvärdar efter schema. Varje heltidslärare har ett par raster/vecka i sina tjänster. Det är viktigt att det ständigt finns vuxna ute i korridorerna. Några mentorer använder klasstiden till en fikastund, som de hjälps åt med att organisera. Personalen markerar direkt när någon säger något kränkande, för att ta udden av onödiga kommentarer. Vi har tydligare regler i klassrummet. Vi använder oss av seriesamtal och sociala berättelser i särskolan. Vi kallar eleven vid namn, visar att vi ser dem och att vi saknat dem då de varit frånvarande. Vi uppmärksammar varandra när vi möts i korridorer, trapphus och i andra sammanhang. Vi skapar trivsel och ett klimat med högt i tak i klassrummet. I praktiskt-estetiska ämnen och där man arbetar i halvklass är det lättare att skapa ett trevligt och öppet klimat. Vi har gemenskapsdagar då elever, lärare och annan personal som finns med i elevarbetet, får möjligheter att bygga vidare på sina relationer utanför skolans vardagsmiljö. Resultat: Vår elevenkät visar att allt för många, både flickor och pojkar, känner sig osäkra ute i korridorer och skåphallar. Pojkar signalerar att de känner sig orättvist behandlade av lärare. En majoritet av eleverna upplever att alla elever behandlas med samma värde, men vi vill naturligtvis att fler ska uppleva det så. Det finns elever som uttrycker att de känner sig kränkta. Flera lärare uttrycker att de kan se framsteg och personlig utveckling hos många elever mellan åk 7 och 8. Men vi tolkar enkätresultatet i stort som att vi har lyckats bra att skapa trivsel på vår skola. 3
Analys: Flera i personalen anser att eleverna har allt för lite att göra på rasterna, det blir mest häng i korridorerna. De upplever att pojkar hörs mest och därför får fler tillsägelser att vara tysta eller att lugna ner sig än vad flickorna får. Vi behöver fokusera mer på ordning och arbetsro för att bygga större trygghet på skolan. Basala krav från skolan, som att ha med skrivmaterial, ombyte till idrotten och att passa tider uppfylls inte av flera elever, vilket ofta skapar en svår arbetssituation i vissa grupper. En fråga som några ställer är; Hur ska vi möta elever som vi inte riktigt klarar av att motivera för sina studier och där både lärare eller föräldrar känner sig maktlösa. Några lyfter fram att det blir svårare att se och uppmärksamma varje elev när antalet elever i en klass med en lärare blir större. Några lärare anser att särskola och specialundervisning inte prioriteras vid tillsättning av personal och att det är viktigt med behörig personal även här. De anser att detta inte går i linje med att alla barn skall behandlas lika och ges samma möjligheter. Ett helhetstänk önskas när det gäller elever med särskilda behov. Åtgärd: Möjlighet till fler aktiviteter för eleverna på rasterna ska erbjudas. Mer material för eleverna att låna behöver ska finnas i kafeterian till t ex innebandy, fotboll, kubb etc. Vi ska skapa fler platser med lugn och ro där man kan sitta och prata. Vuxna ska synas mer i korridorerna under skoldagen. Vi vuxna i personalen ska tänka över och diskutera tillsammans hur vi behandlar pojkar och flickor. Vi ska bli bättre på att bygga elevers förmåga att ta eget ansvar, för sig själv, sin utrustning, sitt beteende och skolans, lokaler, material och läromedel. Vi ska arbeta för mer snurr på cafeterian för att skapa trivsel och för att eleverna skall bli engagerade och motiverade. Det skulle underlätta om vi hade koll på hur de olika årskurserna har svarat för att se om vi lyckats med arbetet i våra klasser. Kunskaper vt Mål Andelen elever i åk 3, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). Betygsmeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process: Vi har under tre år arbetat medvetet med att tydliggöra målen för eleverna, att våra planeringar ska vara tydliga och begripliga för eleverna och vårdnadshavarna. Vi har också lagt mycket tid på enskilda samtal med eleverna där vi diskuterat måluppfyllelsen. Vi vill att alla ska lyckas och försöker att anpassa och utveckla sin egen undervisning. Vi måste t ex använda olika arbetsmetoder för olika grupper. Vi försöker individualisera och variera undervisningen i mesta möjliga mån. Försöker anpassa uppgifterna till elevernas egen 4
livsvärld. Många av trivsel- och trygghetsfaktorerna som nämnts under föregående rubrik hör intimt samman med att eleverna också når sina kunskapsmål. Några vill lyfta fram att den stödverksamhet som startades under läsåret i D2 var till stort stöd så att både flera elever som fick komma dit och de som var kvar i ordinarie undervisning nådde sina mål. Resultat: NP-resultaten (2014) i matematik har inte förändrats sedan föregående läsår(2013). NP-resultaten i engelska var 1,5%-enheter sämre än läsåret innan. Np-resultaten i svenska blev 3,6%-enheter bättre. Betygsmeritmedelvärdet för åk 9 ökade klart till 221,2 för 2014. Andelen elever som lämnade åk 9 med minst betyget E i alla ämnen har ökat till 86%. Betygsmeritmedelvärdet för åk 8 var 210 poäng. Andelen elever som nått betyget E eller högre i åk 8 i alla ämnen var 80%. I åk 7 konstaterade många lärare att eleverna inte nådde upp till samma betyg som de fått i åk 6 året innan. Många elever har inte nått betyget E eller högre under åk 7. Betygsmeritmedelvärdet för åk 7 var 182 poäng. 66% nådde minst betyget E i alla ämnen. Analys: Vi har under tre år arbetat med att tydliggöra målen för elever och vårdnadshavare. Vi anser att en analys av hur resultatet för en och samma grupp förändrats över 3-4 år skulle ge mer än att jämföra olika kullar och avslutningsklasser. Några i personalen upplever att organisationen och de ekonomiska förutsättningar förändras hela tiden och det alltför ofta är dessa faktorer som styr hur t ex stödresurser fördelas, inte elevernas behov. Ett större samarbete mellan lärarna i åk 6 och 7 behövs för att det inte ska bli ett glapp i resultatet mellan mellan- och högstadiet. Vi har behov av att arbeta ännu mer medvetet med att motivera elever som i tonåren tappar sugen i skolarbetet. Åtgärd: Stödundervisningen behöver bli flexibel. Vi måste försöka få kvar elever i klassrummen och anpassa undervisning och läromedel så att färre blir i behov av särskilt stöd. Överlämningen mellan lärare fungerar inte så att alla har koll på elevernas olika behov, exempelvis inläst material mm. Detta behöver åtgärdas. Några lärare fokuserar för mycket på prov, rester osv och behöver tänka nytt när det gäller bedömning och hur vi ska kunna ge elever möjlighet att komma igen när de halkat efter i början av högstadiet. Arbetet med fortbildning i formativ bedömning, som vi redan inlett under ht 2014, under ledning av förstelärare, är en insats för åstadkomma detta. Detta planeras fortsätta även vt 2015. Kvalitetsarbetet är viktigt för att vi själva ska se på vår verksamhet och utveckla den så att fler elever når högre mål. En modell med 2-lärarsystem arbetas fram inför läsåret 2015-16. 5