Likabehandlingsplan Resursskolan Tinnerbäcken läsåret 16/17

Relevanta dokument
Daggkåpeskolan och Daggkåpeskolans fritidshem

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem

Finnvedens gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling

Vemdalens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Nävertorp grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Nyköpings högstadium

Tofthagaskolans likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 16/17

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan för särskolans klasser och fritidshem.

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bors skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för läsåret

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Bygdsiljumskolans plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Kvillsfors skola, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsår 18/19 Östratornskolan

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

Nyängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Lerbäckskolan 4-6 samt fritidshem för äldre elever

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sofiaskolan

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Läsåret 2015/2016

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björbo skola. Gäller från

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Nye skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola, förskoleklass och fritidshem.

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Uppdaterad

Kungsgårdsskolans/Prästgärdet/Kristines plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jönköping. Planen gäller från till Ansvarig för planen: Rektor

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling läsår Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Zederslundsskolan Läsåret: 2018/2019

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019

Likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Gränsälvsgymnasiet/Komvux/Sfi i Övertorneå

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 16/17

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2013/14

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stadsskogsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Transkript:

Vision: Resursskolorna har visionen där alla har rätt att lyckas. Vi arbetar efter den visionen på följande sätt: skolnärvaro maximalt lärande likvärdiga möjligheter lust och engagemang Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen utvärderas varje år och att en ny plan upprättas. Likabehandlingsplanen delas ut till vårdnadshavare vid t.ex. utvecklingssamtal. De har möjlighet att tillsammans med sina barn komma med tankar och kommentarer. Utvärdering av föregående likabehandlingsplan sker i september varje år. Mål för läsåret 16/17 Alla elever ska vilja komma till skolan. Elever och personal ska känna sig trygga i och utanför skolan. Ingen ska känna sig kränkt, i ord eller handling, av andra elever eller personal på skolan. Eleverna ska känna att de trivs i skolan. Alla elever ska kunna arbeta tillsammans och få arbetsro. Alla ska följa skolans regler. Utredande och åtgärdande arbete Om det trots förebyggande arbete förekommer diskriminering och annan kränkande behandling används följande åtgärder. När en händelse skett utreds den av personalgruppen på aktuell skola. Samtal med vuxna sker med enskild elev eller med hela elevgruppen omedelbart. Hela gruppen samlas om behov finns. Både den kränkte och kränkaren skall få möjlighet till samtal och stöd. Om någon vuxen på skolan känner sig kränkt ska man kontakta skolledningen, antingen själv eller med hjälp av sitt fackliga ombud. - Kränkaren får veta att de vuxna vet och att det som hänt ej accepteras. - Hela personalgruppen som arbetar med eleven ska informeras om händelsen, konsekvenserna och utredningssamtalen snarast.

- De aktuella föräldrarna kontaktas om behov föreligger och upplyses om eventuella åtgärder. - Uppföljning och bevakning av situationen sker under dagen. - Eventuellt görs en anmälan till polis eller sociala myndigheter Om situationen inte förbättrats efter detta arbete fortsätter åtgärderna enligt följande: - Rektor kontaktas och måste se till att detta det inträffade utreds. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, medan den i andra fall måste vara mer omfattande och tidskrävande. Under utredningen ska man samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Ett exempel på när det är uppenbart obehövligt är när behovet av stöd bara gäller rent pedagogiska insatser. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, till exempel socialtjänsten, BUP. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn besluta att skolan upprättar ett åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Åtgärdsprogrammet ska användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Arbetet ska ske enligt följande modell: 1. Elevens behov Den första delen ska avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. 2. Åtgärder för att nå målen Den andra delen ska ange de konkreta åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och de ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. De ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven även vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Det bör även framgå vem som är ansvarig för att genomföra stödinsatserna. 3. Följa upp och utvärdera

För att eleven ska få det stöd som hon eller han behöver för att nå kunskapsmålen måste skolan löpande följa upp och utvärdera åtgärderna. Av den tredje delen av åtgärdsprogrammet ska det därför framgå hur man ska följa upp och utvärdera åtgärderna samt vem som ska göra det. Allt åtgärdande arbete skall fortlöpande och noggrant dokumenteras för att kunna följas upp och utvärderas. Det är mycket viktigt att såväl den kränkte som den eller de som utövat kränkningen får stöd och hjälp att förändra sin situation 1. Förebyggande åtgärder 1. Vi sätter upp gemensamma skolregler tillsammans med elever och för kontinuerliga diskussioner om etik och moral i undervisningen och andra sociala sammanhang inom verksamheten. Vuxna i skolan fungerar som goda förebilder. 2. Vi undviker att lämna elever själva under raster. 3. Vi äter tillsammans med eleverna. 4. Vi har kontakt med elevers vårdnadshavare minst en gång i veckan. 5. Vi har enskilda samtal med alla elever varje vecka. 6. Vi arbetar med social och emotionell träning. Vi tar även hjälp av vår socialsekreterare och våra fritidsledare som har eftermiddagsverksamhet. 7. Vi arbetar med spegling av elevernas beteende enligt de metoder som Lärande samspel förordar. 8. Vi åker på studiebesök och utflykter flera gånger per termin för att öka sammanhållning och trivsel. 9. Specialpedagogiska hjälpmedel för att främja arbetsron används. Ordningsregler Vi behandlar varandra med respekt Vi är rädda om skolans och varandras saker Mobiltelefonerna ska lämnas in på morgonen för att inte störa skoldagen Rökning är förbjuden på skolans område Vi tar hänsyn till varandra i klassrummet så att alla får arbetsro 1 Skollagen(SFS 2010:800). Med lagen om införande av skollagen (2010:801). Norstedts Juridik. 2010.

Konsekvenser om ordningsreglerna inte följs: 1. Eleven får en tillsägelse. 2. Om detta inte hjälper eller om regelbrottet är av allvarligare karaktär tas kontakt med vårdnadshavare. 3. Om regelbrott trots detta inte upphör kallas elev och föräldrar till möte med mentor och eventuellt rektor. 4. Vid upprepad kränkning träder åtgärdstrappan nedan in. 5. Vid skadegörelse tas kontakt med rektor som beslutar om hur det som förstörts ska ersättas. Metoder för att ta reda på om målen nåtts Samtal under hösten med varje elev enskilt för att kartlägga eventuella riskzoner i och utanför skolans lokaler. Under våren får varje enskild elev och elevernas föräldrar svara på en enkät, där svaren analyseras och utvärderas under maj månad. Detta arbete ligger sedan till grund för den årliga revisionen av planen mot kränkande behandling/likabehandlingsplanen under september. Åtgärdande arbete Om det trots förebyggande arbete förekommer diskriminering och annan kränkande behandling används följande åtgärder. Kränkning av elev Då en elev utsätter en annan elev för psykisk eller fysiskt våld gäller följande: 1. Meddela båda elevernas vårdnadshavare. 2. Skriv tillbud/skaderapport och eventuellt en polisanmälan samt anmälning till socialtjänsten. 3. Personal samråder med rektor samma dag och beslutar huruvida båda eleverna kan komma tillbaka till skolan nästkommande dag.

4. Utifrån vad personal och rektor beslutar kan skolan vidta följande åtgärder: Alt. 1. Båda eleverna kommer till skolan nästkommande dag och har enskilda samtal med sina mentorer direkt när de kommer. Efter detta håller båda mentorerna ett samtal tillsammans med båda eleverna. Alt. 2. I allvarligare fall får den utsättande eleven stanna hemma nästkommande dag för att personalen skall finna en lämplig lösning. Dag 2: Mentor till den utsättande eleven bokar in ett möte nästföljande dag med eleven och dess vårdnadshavare. Mötet skall ske utanför skolans lokaler. Dag 3: Eleven och mentorn träffas utanför skolan och utför en gemensam aktivitet som ger utrymme för diskussion av incidenten. Dag 4: Eleven kommer tillbaka till skolan. Båda eleverna har ett enskilt möte med respektive mentor. Efter detta håller båda mentorerna ett samtal tillsammans med båda eleverna. Alt. 3. I extremt allvarliga fall då personal och rektor inte anser det som lämpligt att ha båda eleverna i skolan skall den utsättande eleven få undervisning på annan plats. Uppföljning Under tiden den utsatta eleven är i skolan skall denna erbjudas det stöd han eller hon behöver av mentor, övrig lärarpersonal, skolpsykolog. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, till exempel socialtjänsten, BUP. Uppföljning av skolans åtgärder skall planeras i samråd med berörda elever och vårdnadshavare. Nytt åtgärdsprogram upprättas för den utsättande eleven. Personal som kränker elev: Se Likabehandlingsplan för Linköpings resursskolor Kränkning av personal Då en elev utsätter personal för psykisk eller fysiskt våld gäller följande: 1. Meddela rektor 2. Meddela elevens vårdnadshavare 3. Skriv tillbud/skaderapport och polisanmälan samt en anmälan till socialtjänsten.

4. Dag 1: Eleven stannar hemma från skola nästa dag för att hela personalgruppen tillsammans med rektor skall kunna besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas för att eleven skall kunna komma tillbaka till skolan. 5. Dag 2: Mentor till eleven bokar in ett möte nästföljande dag med eleven och dess vårdnadshavare. Mötet sker utanför skolans lokaler alternativt utanför ordinarie skoltid. Om det är mentorn som är den som blivit utsatt för kränkning skall elevens reservmentor hålla i mötet. 6. Dag 3: Eleven och mentorn kan eventuellt träffas utanför skolan för diskussion av incidenten. 7. Dag 4: Eleven kommer tillbaka till skolan. Eleven och den utsatta personalen samt berörd mentor sätter sig ner och försöker komma fram till en lösning. 8. Åtgärdsprogram utformas/omformas för den berörda eleven. Uppföljning Uppföljning av vidtagna åtgärder görs i personalgruppen skyndsamt. Rutiner för dokumentation - Utvärderingen/Mentorssamtalet samlas i elevnärvaromappen. - Åtgärdsprogram, där ansvarig mentor följer upp aktuell elev. - Minnesanteckningar från utvecklingssamtal samlas i den aktuella elevens akt. - Tillbud och skaderapport skrivs av berörd personal tillsammans med hela arbetslaget. Resultat av elev och föräldraenkät våren 2016 Föräldraenkäten besvarades av fler föräldrar än tidigare år. Detta tack vare att vi delade ut enkäterna vid utvecklingssamtal. Överlag positiva svar, vi ska öka vår personliga kontakt med föräldrarna genom fler telefonsamtal, möten, för att öppna upp för dialog. I våra elevenkäter framkom att en del elever tycker att det är stökigt i klassrummet på lektionerna. Vi behöver få en lugnare studiemiljö och har bl.a. därför delat eleverna i två grupper, efter ålder, och de får skärma av sig med musik när personalen anser att det passar, vid t.ex. eget arbete. Lokalerna påverkar också hur vi har möjlighet att avskärma eleverna vid lektionsarbete.

Åtgärder och insatser 2016/2017 Språkträningen/läsprojekt som vi startat fungerar bra och vi kommer fortsätta med dessa lektioner även under detta läsår för enskilda elever, t.ex. parläsning och läsförståelse. Vi individanpassar och ger stöd utifrån varje elevs personliga behov. Alla elever ges möjlighet till 15 pass med träning på läslistor. Alla elever som har deltagit har gjort framsteg i sin läsning. Detta bidrar till mer likvärdighet i all undervisning. Vi fortsätter med flera gemensamma aktiviteter utanför skolan under läsåret, såsom museibesök, skolbio och ridning. Vid särskilda behov tar vi hjälp av socialsekreterare, kurator och fritidsledare. Efter en flytt till nya lokaler och många nya elever under HT 2016, har de flesta elever landat och hittat sin plats i gruppen. Vissa konflikter och verbala kränkningar har förekommit och ett par elever har uttryckt att vägen till och från skolan har upplevts som otrygg. Vi ser att hög personalnärvaro vid alla raster är viktigt. Under höstterminen jobbar vi med att stärka de nya elevernas roll i elevgruppen. Vi kan erbjuda sällskap till busshållplats och/eller skoltaxi. Vi arbetar för att ge eleverna aktiva raster, som t.ex. korsord, kortspel, handarbete, pingis. Det finns alltid personal med på rastaktiviteter, lärare eller fritidspersonal. Under våra gemensamma luncher samtals ofta kring samhällsfrågor och etik och moral. Ingen på skolan ska diskrimineras p g a kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Tidiga utvecklingssamtal i samband med SYV-information för år 9 inför gymnasieval tryggar elever som känner oro eller osäkerhet inför framtiden. Vi fortsätter att jobba med spegling av elevernas beteende utifrån kursen lärande samspel och Görel Freds föreläsning kring utvecklingssamtal.