PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FRITIDS Skolåret 2015-2016 Upprättad 2015.09.29 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling s.3 2. Att främja barns och elevers lika rättigheter och skyldigheter s.4 3. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling s.5 4. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling s.6 5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling s.6 6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling s.7 7. Planer mot diskriminering och kränkande behandling s.7 Bilagor: Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen s.8-9 Dokument kring enstaka kränkningar s.10 Rapportering, utredning, uppföljning s.11-12 Kartläggning s.13 2
1 Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Syftet är att skydda barn och elever mot kränkningar. Både diskrimineringslagen och kapitel 6 i skollagen har till syfte att skydda barn och elever. Dessa två lagar ligger till grund för Öringe fritids plan mot diskriminering. Definitioner: Att diskriminera innebär att någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering: Någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. Missgynnandet skall ha samband med diskrimineringsgrunderna. Kalle får inte delta i sprinterloppet eftersom han är kristen. Indirekt diskriminering: Någon missgynnas av en bestämmelse som framstår som neutral. Ingen får ha något på huvudet. Alltså får ingen bära huvudbonad eller annan religiös symbol. Att trakassera innebär att man kränker någons värdighet i samband med diskrimineringsgrunderna. Att kränka innebär att man kränker någons värdighet där diskrimineringslagen inte kan gälla. Att mobba är en upprepad negativ handling mot någon. Personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. På Öringe fritids för vi en pågående diskussion om gränsen mellan befogade tillrättavisningar och kränkande behandling. Diskussionerna förs främst på studiedagar och APT-träffar men också spontant på förekommen anledning. Vårdnadshavare skall vända sig till rektor om de anser att en anställd har kränkt deras barn. Rektor skall skyndsamt utreda ärendet. Om rektor har kränkt ett barn skall vårdnadshavaren vända sig till styrelsen som då utreder fallet. 3
2. Att främja barns och elevers lika rättigheter och skyldigheter Det främjande arbetet skall vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete. Syftet är att förankra respekten för alla människors lika värde. Arbetet skall riktas till alla och genomföras utan att det föranletts av något särskilt problem. På Öringe fritids är eleverna delaktiga i aktiviteter som syftar till att skapa en bra stämning. Vi har aktivitetsdagar, t ex: temadagar, planerad gemensam lek, utedagar mm som främjar gemenskapen mellan barnen. Det finns ett samarbete mellan fritids och skola. Klimatet präglas av förtroendefulla och öppna relationer mellan personalen och mellan personalen och barnen/eleverna liksom mellan barn och elever. För att ytterligare skapa en god atmosfär har fritids/skola en tät kontakt där vi dagligen informerar varandra om hur barnens dag har varit. Vi har fritidsråd där eleverna har möjlighet att diskutera hur man skall uppträda mot varandra. Vi gör upp regler tillsammans med barnen för att alla ska få känna sig likvärdigt och rättvist behandlade. Reglerna skrivs upp och barnen får skriva under med sina namnteckningar för att visa att de har deltagit och förstått. Reglerna sitter väl synligt på fritids, vi har regler både ute/inne och i våra olika aktivitetsrum. Det finns en samsyn mellan personalen om vilka konsekvenser som kan bli följden då reglerna inte följs. Vid måltider delas barnen in i två rum för att ge personal tid att se och prata med alla barn. Vid inne/utevistelse har vi grupplekar för att främja samarbete mellan barnen. Vi är alltid minst två personal tillsammans med barnen fram till klockan 16, därefter är vi en personal på fritids. När det gäller diskrimineringsgrunderna arbetar vi på följande sätt: Kön: Pojkar och flickor ges lika stort utrymme i fritidsverksamheten. Fritids erbjuder olika former av aktiviteter/aktivitetsrum som passar alla oavsett kön. På vår teaterscen har alla möjlighet att fritt agera i valfria roller. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Könsöverskridande kläder/uttryck är okej på fritids. Man får vara den man är. Etnisk tillhörighet: Vi uppmuntrar barnen att samtala med varandra om olikheter/likheter mellan våra länder och var vi kommer ifrån. Religion eller trosuppfattning: På fritids respekterar vi allas tro, man får vara den man är. Funktionshinder: Vi planerar aktiviterer så att alla kan delta. Sexuell läggning: Vi är tydliga med att alla människor har rätt att få vara HBTQ. Ålder: Allas åsikter på fritids är lika mycket värda oavsett ålder. 4
3. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Efter reflektioner från barnen och iaktagande från personalen har Öringe fritids satt upp följande mål: Att alla på fritids ska känna gemenskap. Att vi är tydliga och konsekventa med att alla skall följa fritids regler, samt regler i lekar. Att vara/bli en bra kompis. Att vi talar trevligt till och om varandra. Att vi respekterar varandras olikheter. Att alla barn skall känna trygghet. Följande insatser ska genomföras för att målen skall uppnås: Vi leker grupplekar där barnen får träna sig på att samarbeta. (Karolina) En gång i månaden har vi fritidsråd där vi pratar om hur man beter sig mot varandra och hur man är en bra kompis. Varje terminsstart gör vi upp regler tillsammans med barnen om vad man får och inte får göra. (Susanne, Carola och Karolina) Varje dag har vi en eller flera planerade aktiviteter som barnen erbjuds att vara med i. För att alla barn ska komma till sin rätt och känna sig trygga genomför vi dessa aktiviteter i mindre grupper. (Susanne, Carola och Karolina) Under skolåret 2015-2016 kommer barnen tillsammans sätta upp en kabaré som handlar om Knytte. Denna kabaré tar upp mobbning och kamratskap. Vi vill genom detta ge barnen ökad självkänsla, samarbeta över olika åldrar och kön, samt en förståelse för utanförskap och hur viktigt det är att hjälpa varandra. (Susanne, Carola och Karolina) Namnen inom parantes avser vem som är ansvarig för respektive insats. 5
4. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling All personal som får kännedom om att ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling har skyldighet att anmäla detta till rektorn. Alla händelser där ett barn eller en elev känner sig kränkt skall anmälas. Då rektorn har fått kännedom om att ett barn eller en elev har blivit kränkt skall anmälan ske till styrelsen (huvudmannen). Styrelsen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i verksamheten. Vi har rutiner för ansvar, rapportering och dokumentation. Fritidspersonalen är alltid tillsammans med eleverna, såväl ute som inne. Särskild uppmärksamhet läggs på de platser, baserat på kartläggningen, se bilaga sida 13. Som upplevs särskilt farliga: Skogen, skolgården, fotbollsplanen och teatersalongen. 5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. Alla händelser där ett barn eller en elev känner sig kränkt skall dokumenteras. Den som får kännedom om en kränkning ansvarar för att dokumentationen görs. Ofta behöver klassföreståndaren omgående göras delaktig. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat. Är det en konflikt mellan barn/elever som inte har bråkat tidigare görs utredning och åtgärder av den som fått kännedom om fallet. Dokumentationen görs på blanketten Dokumentation kring enstaka kränkningar. Har barnet/eleven utsatts för en upprepad kränkning skall rektor och hela arbetslaget kopplas in. På blanketten Rapportering, utredning, uppföljning framgår vilka åtgärder som skall sättas in och vem som är ansvarig. Det skall också tydligt framgå vilka som skall informeras och när uppföljning skall ske. Föräldrarna skall informeras snarast, helst redan samma dag. Rektor skall alltid informeras skriftligen för att kunna göra en bedömning om anmälan till andra myndigheter skall ske. Om kränkningarna begås av barnen/eleverna på fritiden men fortsätter i vår verksamhet har vi skyldighet att utreda dessa. 6
6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling Om ett barn eller en elev har utsatts för kränkande behandling skall åtgärder vidtagas snarast. Föräldrarna skall informeras skyndsamt, helst samma dag. Följande åtgärder används på Öringe fritids: Samtal med barn/elev Samtal med vårdnadshavare Ökad observation vid olika tillfällen Omorganisation av grupper Ändrade sittplatser i t.ex. skolsal, matsal, vid samlingar Fasta ledkamrater, inga val Fasta förutbestämda laguppställningar Samtal med skolsköterska eller kurator Åtgärdsprogram Disciplinära åtgärder får inte användas som bestraffning på Öringe Skola. Vi för diskussioner om skillnaden mellan konsekvenser och bestraffning, främst på studiedagar och APT- träffar men också på förekommen anledning. Dokumentation förs på våra blanketter Dokumentation kring enstaka kränkningar och Rapportering, utredning, uppföljning. Dessa är viktigt led i arbetet mot diskriminering men också i fråga om rättssäkerhet då berörd personal, elev och vårdnadshavare har möjlighet till insyn. 7. Planer mot diskriminering och kränkande behandling Vi har uppdaterat vår plan för läsåret 2015/2016. Under höstterminen görs nu en kartläggning över vår egna verksamhet. På en av studiedagarna kommer en analys av kartläggningen att göras. Den kommer att ligga till grund för planen 2015-2016. Någon av fritidspersonalen deltar på första föräldramötet i början av nytt läsår. Föräldrarna ges möjlighet att komma med synpunkter. På fritids får eleverna komma med förslag på förbättringar. Efter eventuella justeringar läggs planen ut på hemsidan. Öringe 29/9-2015 Susanne Persson Carola Malmsjö Karolina Nilsson 7
Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen Öringe Skola har en enkel blankett för enstaka kränkningar. Den dokumenteras av personal från både skola och fritids. Efter fyra händelser med samma elev skall hela gruppen med rektor inkopplas för diskussion. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar. Utredningsplikt-skyldigheten att utreda om någon har utsatts för kränkningar/trakasserier/diskriminering träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen kartlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens vårdnadshavare. Bedömningen av händelsen bör kopplas till de begrepp som används i verksamhetens plan mot kränkande behandling och diskriminering dvs. kränkningar, trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna(kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller direkta. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Utifrån bedömningen av utredningen kan anmälan till socialtjänsten och/eller polisen göras. Anmälan av tillbud och arbetsskada ska göras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Åtgärdsplikt- i förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas till såväl det barn/elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. De är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir rättslig process avseende det inträffade. Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen. Personal får inte utsätta ett barn/elev för kränkande behandling. Om ett barn/ en elev, som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, visar omständigheter som ger anledning att anta att hon/han har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. 8
Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska ansvara för utredningen om händelsen rör barn/elev som anser sig kränkt/trakasserad/diskriminerad av personal. (källor: bl.a. skollagen 14a kap, diskrimineringslagen 2 kap. och Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) 9
Dokumentation kring enstaka kränkningar Uppgiftslämnare: Datum Händelse/inblandade/vittne Åtgärder Lämnas till rektor 10
Rapportering, utredning, uppföljning Personuppgifter Utredarens namn och titel Datum för utredning Ansvarig rektor Skola/förskola Namn på elev/barn som anser sig blivit utsatt Elevens klass/barnets avdelning Namn på involverade elever/barn och klass/avdelning Namn på personal som deltagit i utredningen Beskrivning av händelsen Bedömning av händelsen Diskriminering utifrån: kön etnisk tillhörighet funktionshinder Missgynnas religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Trakasserier utifrån: Värdighet kön etnisk tillhörighet funktionshinder religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Kränkande behandling: då diskrimineringsgrunderna ej kan gälla Kommentarer till bedömning av händelse anses vara diskriminering/trakasserier/kränkning Annan bedömning (t.ex. mobbning, bråk mellan barn) 11
Vårdnadshavare som informerats Namn Informerad av Datum Andra personer som informerats (t.ex. mentor, arbetslag, rektor) Namn Informerad av Datum Åtgärder Åtgärd och mål för åtgärden Ansvarig Datum för uppföljning/utvärdering Ärendet avslutas Utredningen avslutad vid följande datum Utredarens underskrift Vårdnadshavare har informerats om att ärendet är avslutat Vårdnadshavaren tel/mail/personligen Informerad av Datum 12
Fritids kartläggning inför ny plan mot diskriminering höstterminen 2015. Kartläggningsmetod På gruppnivå via barnobservationer av pedagog samt samtal i barngruppen På individnivå samtal med det enskilda barnet. Riskzoner Våra riskzoner är följande skogen, skolgården, fotbollsplanen och teatersalongen. Resultat och analys Rutiner vid tidigt upptäckta trakasserier och kränkande behandling Aktivt närvarande pedagoger Observatioarbetslag Dialog med det berörda barnet samt till vill del barngruppen Diskussion i arbetslag Dialog med föräldrar vid hämtning Bokade samtal för uppföljning 13