Varmt välkomna!
Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter - administrativ personal
Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling
Vad arbetar vi huvudsakligen med? Diagnoser (t.ex. tuberkulos, hepatit) Infektioner hos olika befolkningsgrupper (migranter, personer som injicerar, förskolebarn osv) Övergripande mikrobiologiska problem (resistenta bakterier, vårdrelaterade infektioner) Prevention (utbildningar, vaccinationskampanjer) Epidemi/pandemiplanering
Smittsamma sjukdomar Smittsamma sjukdomar som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa Anmälningspliktiga sjukdomar ca 60 st Allmänfarliga sjukdomar 26 st Samhällsfarliga sjukdomar 3 st
Smittvägar (1) Kontaktsmitta: Smittan överförs från en person till en annan via händer, kläder eller föremål. T.ex. staphylokocker. Vanligaste smittvägen inom vården. Droppsmitta: Hosta, kräkning eller nysning kan stänka någon meter och överföra smitta direkt till slemhinnor i ansiktet eller indirekt via händer, föremål eller ytor. T.ex. luftvägsvirus. Tarmsmitta: Från tarm till mun via händer, föremål, ytor eller livsmedel. T.ex. vinterkräksjuka (calicivirus).
Smittvägar (2) Luftburen smitta: sprids via aerosol som torkar till små droppkärnor som kan hålla sig svävande i luften en tid. Inandning av droppkärnor innebär smittrisk. T.ex. mässling. Blodsmitta: från blod eller blodblandade kroppsvätskor via stick- eller skärskada eller stänk mot slemhinna/skadad hud. T.ex. hiv, hepatit B och C. Insektsburen smitta (t.ex. TBE, malaria) Smitta djur -> människa (t.ex. rabies)
Hälsoundersökning (HU) av migranter Asylsökande och vissa anhöriginvandrare erbjuds kostnadsfri HU, görs på 6 vårdcentraler Endast asylsökande kallas C:a 60% av dessa genomgår HU i Stockholms läns landsting Omfattar inte alla anhöriginvandrare Mer info på, ämnesområde asyl-hälsosamtal
De sex vårdcentralerna i SLL
Syfte med hälsoundersökningen Uppmärksamma ev. ohälsa Uppmärksamma behov av smittskyddsåtgärder Informera om möjlighet att få del av svensk sjukvård/tandvård Frivillig http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoundersokning
Innehåll i hälsoundersökning http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoundersokning
Provtagning vid hälsoundersökning i SLL Hiv Hepatit B Syfilis Tuberkulos - högriskländer Hepatit C högriskländer Röda hund kvinnor 15-45 år som ej MPR-vaccineras via skolan Tarmparasiter förskolebarn PKU <9 år, blodvärde (Hb/hemoglobin) < 18 år
Hepatit A, B, C Hepatit= inflammation i levern Olika virus A : tarmsmitta (via vatten och mat eller person-person), läker alltid ut B och C: blodsmittor, kan bli kroniska Vaccin finns mot hepatit A och B Behandling finns mot hepatit C (och B)
Akut hepatit symtom Inledande fas: allmän sjukdomskänsla trötthet illamående, aptitlöshet nässelutslag feber ledvärk klåda
Gul (icterisk) fas Gula ögonvitor, gul hud, mörk urin, ljus avföring Hepatit A: 75% blir gula Hepatit B: 50% Hepatit C: 15% Yngre (barn) oftare utan symtom
Hur smittar hepatit A? Mat och vatten! Med förorenad mat och vatten Person till person (ffa om delar hushåll) Inkubationstid: 2-6 veckor Smittsamhet: 2 veckor före till 1 vecka efter att man blivit gul Barn blir oftast inte gula, kan sprida ändå Blir aldrig kronisk, läker alltid ut Risk för utbrott i krigs- eller katastrof-situation
Hepatit A vaccination Vaccination (inför resa och till riskgrupper) Bra skydd under 1 år med en dos Ytterligare en dos efter 6-12 månader (inom 5 år) Ger 20 års skydd Havrix, Vaqta enbart hepatit A vaccin Twinrix hepatit A+B vaccin (0,1,6 månader) Skydd i efterskott (om någon i nära omgivning insjuknar) Vaccination till personer 1 år 40 år (använd ej Twinrix!) Gammaglobulin
Hur smittar hepatit B? Smittan kan överföras vid samlag Blod till blod, t.ex. delar spruta Stick av kanyl (2-20% risk) Blod till slemhinna i mun/öga Mor-barn-smitta under graviditeten, i samband med förlossning
Hur smittar hepatit B inte? Hepatit B smittar inte vid sociala kontakter! Inte vid kramar, pussar, tårar Inte vid kontakt med avföring, urin, kräkning, snuva Inte genom blod på oskadad hud Inte genom insektsbett Inte genom att gå på samma toa Inte genom att dela glas eller bestick
Vem får en kronisk hepatit B? Risk utveckla kronisk infektion (> 6 månader): Nyfödda: 90% Vuxna: <5% De flesta med kronisk hepatit har smittats av modern eller av andra barn Vuxna läker oftast ut hepatit B infektionen
Kronisk hepatit B - vad är problemet? Om smittad som barn, får oftast en livslång infektion Oftast inga symtom alls Risk för skrumplever, leversvikt och levercancer på lång sikt. Behöver ibland behandlas för att minska denna risk. Viktigt att inte avbryta behandlingen! Risk smitta andra, t.ex. vid oskyddat sex
Hur vanligt är hepatit B? I världen lever c:a 240 miljoner med hepatit B I Sverige: 14-30 000 personer (<0.5%) Framförallt migranter från länder där hepatit B är vanligt (Asien, Afrika)
Förekomst kronisk hepatit B
Barn med kronisk hepatit B Regelbundna kontroller (c:a 1 gång/år) hos barnläkare En del behöver behandling kan inte bota hepatit B, men minska risken för leverproblem Undvika alkohol Information: hur undvika att smitta andra Familjemedlemmar + partner vaccineras Skolhälsovård informeras (men ej lärare) se ssk broschyr från Smittskydd Stcckholm
Smittskyddsblad hepatit B
Hygienråd hepatit B (från smittskyddsblad för patient)
Förhållningsregler hepatit B (från smittskyddsblad för patient)
Vaccin mot hepatit B Effektivt, säkert vaccin sedan 80-talet Kan även ges i efterskott ( postexpositionsprofylax ), då helst inom 48 timmar vid t.ex. sticktillbud/händelse Snabb-vaccinations-schema: 0,1, 3 veckor + påfyllnadsdos efter 1 år Man ger en påfyllnadsdos vid tillbud om redan vaccinerad Kostnadsfritt för vissa riskgrupper, t.ex. personer som injicerar Alla nyfödda barn vaccineras i SLL sedan 2013
Hur smittar hepatit C? Blod! Blod till blod, t.ex. delar spruta Stick av kanyl - liten risk (ca 5%) Blod till slemhinna i mun/öga - liten risk Låg risk via sex (ffa vid slemhinneskada och blödning) Låg risk (<5%) från mor-barn Hepatit C smittar inte vid sociala kontakter!
Hepatit C vad är problemet? Akut hepatit C oftast utan symtom (bara 15% blir gula) De flesta får en kronisk infektion (> 6 mån) Oftast symtomfria även vid kronisk infektion Risk för skrumplever, leversvikt och levercancer efter 20-30 års infektion Finns inget vaccin, men en behandling som kan bota infektionen! Barn med hepatit C följs på barnkliniken
Hepatit C går att behandla bort! Ny, bättre behandling kom 2014 90% läker ut/botas Kortare behandlingstid (3 månader) Färre biverkningar Enbart tabletter Dyr endast personer med skrumplever behandlas i nuläget Inte utprovad för barn ännu
Hur vanligt är hepatit C? C:a 150-180 miljoner i världen har hepatit C C:a 40-45 000 personer I Sverige (0.5-0.6%) Missbruk (delade nålar) vanligaste smittvägen (70%) Även blodtransfusion före 1992 i Sverige I låginkomstländer är det fortfarande vanligt med smitta via sjukvård
Förekomst hepatit C 2010 Lavanchy, CMI 2011
Kort om händelser Risksituationer Skärskada av blodförorenat föremål (kniv/rakblad) Blod mot slemhinna eller skadad hud Stickskada från kanyl Skydd: använda handskar vid kontakt med blod
Hur gör man vid en händelse? Tvätta och sprita utsatt hud Skölj ögon med koksaltlösning eller vatten Kontakta vårdcentral eller infektionsakut för provtagning och hepatit B snabbvaccination eller påfyllnadsdos samt uppföljande provtagning Om HIV positiv person: sök infektionsakuten Profylax med HIV-läkemedel (1 månad) ska ges < 2 tim (<36) Det tar tre månader att säkert veta att man inte smittats
Risk för blodsmitta vid sticktillbud 0,2 % för hiv - kan ge förebyggande läkemedel 5 % för hepatit C - går att behandla bort om man skulle infekteras 2-20% för hepatit B - vaccin finns, kan också ges efteråt. Påfyllnadsdos om redan vaccinerad.
Smittskyddslagen Hepatiter, hiv, tuberkulos räknas till de allmänfarliga sjukdomarna Patienten har rätt till kostnadsfri undersökning, vård och kostnadsfria läkemedel Patienten har skyldighet att följa givna förhållningsregler, t.ex. informera sjukvårdspersonal om sin infektion vid blodprov, informera sex-partners, inte dela nålar etc. Behandlande läkare ska informera, anmäla, smittspåra (t.ex. partners)