2012-05-06 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Avesta Centrala förskoleområde Avesta, datum: 2012-06-20 Förskolechef: Ulla Elvermark Utvecklingsledare: Siv Holm, Anette Aspgren Resultatenhetschef: Karin Vestman 1
Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument, verksamhetsmål i Mål- och budgetdokumentet Verksamhetsplaner Inför Kvalitetsredovisningen Planera för aktuell arbetsgrupp och tillvägagångssätt inför arbetet med resultatuppföljning och redovisning Arbetsgång Samla in underlag/resultatbilder Analysera resultat Dra slutsatser Identifiera utvecklingsområden Planera för utveckling Under varje huvudrubrik presenteras en resultatbild, analys och utvecklingsstrategi
Förskoleområdet Innehållsförteckning Sid nr. Förskoleområde/organisation 1. Normer och värden 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan 1.2 Barnhälsoteam 2. Barns delaktighet och inflytande 3. Utveckling och lärande 3.1 Språk 3.2 Matematik 3.3 Naturvetenskap och teknik 3.3 Hållbarhet 3.4 IT 4. Kvalitetsenkät 5. Implementeringsarbete, Lpfö 98/10 5.1 Planering/genomförande 5.2 Pedagogiskt ledarskap 6. Hem och förskola 6.1 Inskolningsenkät 6.2 Föräldrasamverkan 7. Kompetensutveckling 7.1 Individnivå 7.2 Verksamhetsnivå 8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål 8.1 Genomförande och måluppfyllelse 9. Identifierade utvecklingsområden
Förskoleområde/organisation Avesta centrala förskoleområde består av 7 förskolor med 23 avdelningar varav en förskola är dygnetrunt-förskola med 2 avdelningar. Antal flerspråkiga barn inom området: Blåkullen/Montessorihuset 30 barn fördelat på följande språk Arabiska, Turkiska, Kurdiska, Dari, Engelska, Wolof, Franska, Kirundi, Bosniska, Somaliska, Asyriska, Filipinska, Talalog, Ryska, Thai. Tjädern Lust o Lära 5 barn fördelat på följande språk Arabiska, spanska, Ryska. Prästkragen 29 barn fördelat på följande språk Tjetjenska, Arabiska, Kurdiska, Kurmani, Thai, turkiska, Ryska, Bosniska. Skruvlådan har 1 barn som talar Arabiska. Bergsnäs har 1 barn som talar turkiska. Violen 5 barn fördelat på följande språk Tyska, Spanska, Finska. Talgoxen 4 barn fördelat på följande språk turkiska, Lettiska, Thai, Finska. 1. Normer och värden Pedagogerna arbetar med ett förhållningssätt utifrån ICDP, BHT regelbundet med specialpedagog där fokus mer och mer legat på dilemman i pedagogiska vardagen, incidentrapporter tas upp på BHT, arbetet med flerspråkighet-mångkultur har skett dels genom att vi har en modersmålspedagog, och dels genom pedagogernas medvetna förhållningssätt i mötet med föräldrar-barn med annan kultur. Genom arbetet med ICDP har pedagogerna blivit mer medvetna om sin egen betydelse i alla möten med barn och föräldrar, genom BHT-mötena har pedagogerna fått mer möjlighet att samtala kring pedagogiska dilemman som lett till utveckling i verksamheten(praxisalfabetet, bilder, förhållningssätt) Genom att ta upp incidentrapporter på BHT har pedagogerna identifierat utvecklingsområden och gjort kartläggning/handlingsplaner och, detta har bidragit till fördjupad medvetenhet hos pedagogerna. Arbetet med flerspårkighet, bla med modersmålspedagog, har lett till att barnens självkänsla har stärkts. Utvecklingsstrategi att göra en återkoppling och handlingsplan med de pedagoger som gått förskolelyftet kring flerspråkighet, utveckla BHT-mötena till mer lärtillfällen/kompetensutveckling för pedagogerna. Lärgrupper? 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan Alla förskolor har en egen likabehandlingsplan som innehåller en kartläggning av rummen både ute och inne. Utifrån kartläggningen arbetades fram förändringar/förbättringar som följs upp, analyseras och utvärderas regelbundet utifrån behov i aktuell barngrupp. Arbetet med incidentrapporter har medfört dialoger och reflektioner i arbetslaget som i sin tur har lett till handlingsplaner/åtgärder som dokumenteras och utvärderas. Som utvecklingsområde ser vi att vi behöver än mer hitta en systematik i arbetet med incidentrapporter, kartläggning och analys, uppföljning, utvärdering av dessa. Att vi årligen gör en ny likabehandlingsplan. 1.2 Barnhälsoteam Specialpedagogen har möten på respektive förskola med en representant från varje arbetslag ca 1
ggr/mån. På mötena pratar pedagogerna om aktuella pedagogiska dilemman där man kan behöva tips och råd av specialpedagogen/kollegor för att utveckla arbetet i barngruppen. Specialpedagogen finns också med i arbete när ärenden behöver vidare till utredningar och andra kontakter med BVC, Hab, soc mm. Ärenden som behöver vidare kommer vidare men det är ibland långa väntetider. När en förskola inte har så mycket ärenden fungerar BHT som ide forum för samtal kring den pedagogiska vardagen. Ett utvecklingsområde är att specialpedagogen i förebyggande syfte är ute i barngrupperna utan speciellt ärende. Reflektioner från dessa besök kan sedan bli samtalsämnen på BHT-mötena. 2. Barns delaktighet och inflytande Genom pedagogernas medvetna förhållningssätt i alla möten i vardagen får barnen inflytande och blir delaktiga i sin vistelse på förskolan. Att pedagogerna intar ett barnperspektiv och är närvarande. Exempel på vad vi gör är barnråd, intervjuer, önskedag, egna sånglådor, temapåsar för de minsta barnen, möjlighet att välja om man vill vara ute/inne. Barnen vill/törs komma med sina synpunkter och tankar när de känner att de blir lyssnade på att de är viktiga! Detta ger trygga och glada barn som visar självständighet och nyfikenhet för att prova nya saker. Ett utvecklingsområde är att arbeta med förhållningssätt och bemötande mellan kollegor i arbetslaget. Att ha en samsyn om grundverksamheten. Att våga/tillåta varandra att vara olika och kunna se varandras tillgångar, ge varandra positiv förstärkning, tänka högt tillsammans och ställa frågor. Att behålla vårt gemensamma förhållningssätt genom att reflektera, analysera och utvärdera vårt pedagogiska arbete tillsammans med kollegor. 3. Utveckling och lärande Pedagogerna möter barnen där de befinner sig i utvecklingen och ger dem utmaningar genom att medvetet skapa lärmiljöer efter barnens intresse och behov. Pedagogerna har medvetet arbetat med ICDP-dialogerna. Arbete med reviderade läroplanen. Fokus har flyttats från barnen till verksamheten och medvetenheten hos pedagogerna har medfört att de har utvecklat arbetsprocesser där man delar in och arbetar med barn i mindre grupper, tvärgrupper och reflektioner sker i närmaste arbetslaget men även med andra kollegor. Vi ser att på de förskolor där man arbetar tematiskt är barnen delaktiga, det blir ett mångsidigt lärande och sammanhängande/röd tråd i verksamheten, föräldrar blir också delaktiga och involverade. Pedagoger och ledning kommer under nästa läsår att arbeta med reflektionsprotokoll för att fördjupa förståelsen och se barnens lärprocesser. 3.1 Språk Pedagogerna har medvetna samtal i alla möten, använder mycket ord/broderar språket. Att i vardagen benämna det vi gör med ord, upprepa, ställa öppna frågor stimulerar också språket. Vi använder bla sånger, rim o ramsor, språkpåsar, sagoläsning, språkträning/samlingar, praxisalfabetet
för att stimulera språket. Att kunna lyssna på varandra, berätta för varandra, taltid. Att ge barn med flera språk möjlighet att lära sig svenska och utveckla sitt modersmål. Att använda sagor, sånger, bilder och andra material på olika språk. Barnen blir stärkta i att våga prata och kommunicera och göra sig förstådda i samspel med både barn och vuxna. Utvecklingsområde att använda praxisalfabetet i grupperna, möta och stimulera barn med flerspråklighet. Att under året se till att det på alla förskolor finns språkväska som föräldrarna ges möjlighet att låna hem. 3.2 Matematik Medvetna samtal i vardagsituationerna, vardagsmatematik, använder matematiska begrepp, matematikväskor och påsar, spel, böcker, bilder, olika byggmaterial, bygg och konstruktionslek, ögonblickspedagogik (här och nu), pedagogiska miljöer ute och inne som stimulerar och utmanar till matematiskt problematiserande. Vi ser hur barnen använder de olika begreppen i sin vardag i samtal och lek. Genom att vi dokumenterar lärprocesserna gör vi också föräldrarna delaktiga i barnens lärande och utveckling. Ett utvecklingsområde är att under året se till att det på alla förskolor finns matematikväska som föräldrarna ges möjlighet att låna hem. 3.3 Naturvetenskap och teknik Uppmuntra till problemlösning och forskande nyfikenhet. På förskolorna arbetar vi med NTA Jämföra-mäta, Vatten o Luft. Vatten och Luft ges möjlighet till barn i alla åldrar att uppleva och delta i. Uterummet används dagligen för naturvetenskap och teknik, och är under ständig utveckling med enkla medel utifrån barnens intresse och behov. Utvecklande material som används inomhus är limpistoler, experimenthyllor( med ex vattenexperiment, blåsa bubblor), sandlek (tvättad sand :Fogsand) vattenbord, använder olika material för att ösa-hälla såsom risgryn, sand, makaroner, vatten, dunkar med olika material i där barnen får uppleva och utforska olika tyngder, återvinningsmaterial, Gränslösa ideér, snickarbänk, magneter, förstoringsglas, prismor, kikare, ljusbord, overheadapparater, följa livet i en fågelholk via Avesta tidnings Kvitter, Pedagogerna är viktiga med sitt förhållningssätt i mötet kring vardagsteknik.(alla rutinsituationer). Ett utvecklingsområde är att under året ta fram olika teknikplattor för barn i olika åldrar där de får uppleva, upptäcka, utforska. 3.3 Hållbarhet Vi arbetar med sopsortering på olika sätt på förskolorna. Bla genom att samla barnen innan man går till återvinningsstationen för att se var/vad man sorterar. Det finns sopsortering med plast, glas, plåt, papper på de flesta förskolorna. Att så/plantera och prata med barnen vad som behövs för att ett frö ska växa är ett sätt att visa på kretsloppet, naturpåse där barnen ser vad som hör till naturen och vad är skräp. Mulleverksamhet på flera förskolor, tyghanddukar. Ser att barnen utvecklar kompetens och ett lärande kring Hållbarhet. Pedagogernas medvetna förhållningssätt är även här viktigt för att möta
barn och föräldrar på ett bra sätt kring hållbarhet. Ett utvecklingsområde är att implementera Grön flagg på några förskolor i området. 3.4 IT Kamera används som ett dokumentationsverktyg på alla förskolor. Projektor används i verksamheten vid filmvisning, föräldramöten, speciella teman/dagar, diktafon. Datorn används i pedagogiska verksamheten som kunskapskälla, spel, dokumentation, se/höra danser, sagor, musik från olika länder och kulturer, UR-program som också finns på många språk. Mobiltelefoner på förskolorna där SMS används som information och kommunikation med föräldrar är ett bra komplement. Tekniska hjälpmedel är ett bra verktyg/sätt att följa och dokumentera barnens lärprocesser. Viktigt att hitta balans i användandet, att pedagogerna är närvarande i mötet med barnen. Utvecklingsområden inom IT är att utveckla användandet av Pingpong, Ipad/läsplattor i den pedagogiska verksamheten, dokumentation. 4. Kvalitetsenkät 5-årsenkät ska göras jämna år, nästa gång 2014, och kvalitetsenkät utifrån Kvalitetsidén görs ojämna år, nästa gång 2013. 5. Implementeringsarbete, Lpfö 98/10 Implementeringsarbetet har skett på APT och med nyckelpersonerna på riktade möten, riktad litteratur och föreläsningar, användande av skolverkets och högskolans material. Ökad medvetenhet där pedagogerna använder läroplanen i sin vardagliga pedagogiska verksamhet. Resultatbilden/lotusblomman har även den ökat och skapat fördjupad nyfikenhet hos pedagogerna på sitt uppdrag. Genom en fördjupad medvetenhet kring barnens lärprocesser har pedagogerna gjort föräldrarna mer nyfikna och delaktiga i verksamheten och barnens läprocesser. Utvecklingsstrategi är att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. 5.1 Planering/genomförande
Under året 2011 och vt 2012 har vi arbetat med implementering av reviderade läroplanen. Vi har arbetat med nyckelpersonerna både som stor grupp och i mindre grupper och på APT. ( se handlingsplan). I samtal med nyckelpersonerna framkom önskemål att AnnaKarin Söderström ska ge all personal påfyllning kring kärnprocessen. I januari 2012 var alla pedagoger med på en halvdag tillsammans med Annakarin. Vi ser att detta var en bra dag för alla som har skapat många bra samtal och en större förståelse/kunskaper för kärnprocessen som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna har efterlyst den röda tråden kring vår verksamhet, och därför har en pärm, Pedagogisk plattform, sammanställts där allt material, styrdokument som rör vår pedagogiska verksamhet finns. Som utvecklingsområde ser vi att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete, och dokumentation. 5.2 Pedagogiskt ledarskap Ledningsgruppen har träffats regelbundet för att planera verksamheten. Det blir ofta brandkårsutryckningar och därmed splittrade möten med svårigheter att ha fokus på bestämda ämnen. En del i ledningen upplever osäkerhet i sin roll som pedagogisk ledare. Utvecklingsstrategi att strukturera ledningsmötena, att ledningsgruppen mer tillsammans leder APT och fokusmöten. Att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet utifrån gemensamma pedagogiska målplaner för Avesta centrala förskoleområde. Utarbeta handlingsplan för pedagogiskt ledarskap i vår ledningsgrupp. 6. Hem och förskola Under året har vi arbetat fram en föräldradeklaration tillsammans med pedagogerna utifrån det svar vi fick på enkäten 2010. Föräldradeklarationen används i samtal med föräldrar och i den löpande verksamheten. Väl fungerande inskolningar utifrån handlingsplan. Efter utvärdering av handlingsplanen har vi tillsammans med nyckelpersonerna reviderat planen för att säkerställa arbetet kring inskolning. Vi har alltid med tolk i första samtalet och även vid inskolning om behov finns. Modersmålspedagogen i området finns också tillgänglig vid behov i pedagogens dagliga möte med föräldrarna. Föräldradeklarationen har varit ett fokusområde under året där pedagogerna fått tid och fortbildning. De handlingsplaner och den föräldradeklaration vi har bidrar till att skapa professionella möten pedagog-förälder och är ett stöd för pedagoger och ledning när en kollega eller anställd brister i sitt uppdrag i mötet. Viktigt att vi fortsätter att kommunicera föräldradeklarationen på APT, föräldramöten och planeringsmöten. Idag får ledning i större utsträckning frågor av föräldrar om att besöka olika förskolor innan man bestämmer vilken förskola man ska välja. Att ha en professionell och informativ hemsida är ett utvecklingsområde, liksom Välkommenhäftet för respektive förskola. 6.1 Inskolningsenkät
Inskolningsenkät lämnas till alla föräldrar efter inskolningens slut, och sammanställs 1ggr/år. Resultatet är väldigt bra men vi kan kommunisera resultatet med pedagogerna bättre. Ett utvecklingsområde för att säkerställa arbetet med inskolningen är att enkäten ska komma oss tillhanda sista dagen på inskolningen. 6.2 Föräldrasamverkan Hämtning, lämning, hembesök, utvecklingssamtal, föräldramöte, vårfest, lucia, dropin, öppet hus, erbjudande att vara med i verksamheten en dag, föräldradeklaration, inskolningssamtal, ICDPförhållningssätt, erbjuda samtalstid där båda vårdnadshavarna kan delta, information och samtal för båda vårdnadshavarna när de är separerade, tolk vid samtal med vårdnadshavare med annat modersmål, det finns möjlighet till modersmålsstöd(arabiska, tyska, Ryska, Finska, engelska, Spanska) i området vid enklare samtal. Föräldrars inflytande och delaktighet ges vid de olika samtalen, alla möten i vardagen och vid föräldramöten. Pedagogerna upplever att de har bra redskap för att vara professionella i mötet med föräldrar. Modersmålspedagogen ser personalen är ett bra stöd till föräldrar och barn med modersmål Arabiska. Barnen har också fått en bättre status i sin grupp. Handlingsplanen för inskolning och utvecklingssamtal har bidragit till att pedagogerna ser ett större engagemang och nyfikenhet hos föräldrarna kring barnens lärprocesser. Ett utvecklingsområde är att systematiskt kvalitetssäkra arbetet med föräldrasamverkan, att i första samtalet ge föräldrarna erbjudande om att besöka förskolan under en dag (revidera checklistorna för ledning och pedagoger)att varje förskola har en inbjudan till föräldrarna om besök på förskolan. 7. Kompetensutveckling Matematikcirkel och ICDP-dialogerna har vi arbetat med på APT-träffar under 2011. Förskolelyftet i kurserna dokumentation, språk och matematik, implementeringsarbete boken Återerövra yrkesrollen, föreläsning kring barns inflytande med Elisabeth Arnér, föreläsning med Sara Lund Kvinnor, män och alla vi andra, fördjupning i kärnprocessen med Anna-Karin Söderström. Pedagogernas fördjupade kunskaper i matematik och ICDP visar sig i hur de möter barnen, planerar de pedagogiska miljöerna och ser på barnens lärprocesser. Utifrån implementeringsarbetet med tillhörande litteratur har mer medvetna dialoger om förskollärarens roll-ansvar/arbetslagets ansvar och fördelning förts i personalgrupperna. Fördjupningen med Anna-Karin bidrog till att pedagogerna känner sig mer säkra och använder de material vi har i kärnprocessen. Utvecklingsstrategi att i årshjulet lägga in sammanställning och uppföljning av medarbetarnas utvecklingssamtal, pedagogerna ska utveckla ett reflekterande arbetssätt med hjälp av pedagogisk dokumentation på förskolan. Detta sker på APT och den gemensamma reflektionstiden i arbetslagen med stöd av ledning och nyckelpersoner, att arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, utveckla arbetet med ICDPdialogerna, fortbildning för Montessoripedagogerna. Att ha verksamhetsdagar där pedagogerna får komma ikapp och arbeta med det som redan är i gång. Att få lyssna på en inspirerande föreläsare, och även riktade föreläsningar om ADHD, ADD, Autism. Att använda de kompetenser vi har i området för att få ideér, inspiration för att utveckla skapande i den pedagogiska verksamheten.
7.1 Individnivå Litteratur: En bra start (Tarja Astrén, Annsofie Sohlström, Helena vidlund) Förskolelyftet (Åsa Engholm, Carina Carlsson, Tina Sundström) Litteratur: Vi-känsla (Pedagoger på Bergsnäs) Temapåsar( pedagoger Mattisborgen) NTA- utbildningar (se separat dokumentation), Litteratur om autism (Carina Glad) Mulle utbildning (se separat dokumentation).genom att pedagogerna har fått redovisa det de gjort har alla pedagoger fått ta del av deras kunskaper som sedan har påverkat lärmiljöerna i verksamheten på ett positivt sätt. Talgoxens pedagoger har gjort studiebesök till Borlänge och Falun på nattöppna förskolor, studiebesök till Våga Vilja angående arbetet med smartboard och Ipad/läsplattor, studiebesök inom områdets förskolor för att se varandras lärmiljöer. 7.2 Verksamhetsnivå Matematikcirkel, ICDP-dialogerna, Elisabeth Arne rs föreläsning Barnsinflytande, fortbildning med Anna-Karin Söderström. 8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål En handlingsplan för implementering av reviderade läroplanen har upprättas (se dokument), vi har förhandlat om barnskötartjänster till förskollärartjänster, Skollagen och läroplanen finns väl tillgänglig för pedagogerna, en del barngrupper deltog tillsammans med konstnärer utifrån temat I sagans värld i Verket, besök hos Vicenterna i Vicentparken, bjudit in förskoleklasspedagoger till informationsmöte om förskolans verksamhet. Informationsmötet upplevdes som positivt och en nystart på samarbete över gränserna både vad gäller kompetensutbyte, tips och ideér. Utvecklingsstrategi är att förskolan Violen arbetar för att bli en kulturförskola, att i arbetet med reviderade läroplanen utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete, att förskolans pedagoger blir inbjudna till informationsmöte av förskoleklasspedagogerna hösten 2012. 8.1 Genomförande och måluppfyllelse Implementering av läroplanen måluppfyllelse på skala 10/10. Andel ökad högskoleutbildad personal-måluppfyllelse: 2 Bsk-tjänster är omförhandlade till förskollärartjänster. Personal vara väl förtrogen med (skollag)-läroplan måluppfyllelse på skala 8/10. Ökat kulturutbud i kommunens
förskolor har inte aktivt arbetat med att öka kulturutbudet. 9. Identifierade utvecklingsområden Systematiskt kvalitetsarbete, Pingpong, arbete med läsplattor i pedagogiska verksamheten, ICDPförhållningssätt mer riktat på mötet pedagog-pedagog/arbetslagets roll och ansvar, ICDP-dialogerna barn-pedagog, öka antalet pedagoger med NTA-kompetens i vatten, luft,jämföra-mäta, Revidera årshjul för förskolan, ledning och årshjul för respektive hemvist tas fram. Information mellan pedagoger ska ske bla via loggbok i varje arbetslag dagligen, information från ledning via pingpong.