Bokslut/Kvalitetsredovisning 2012

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2012 Tillinge-, Alsterå- och Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat/avvikelser Under året 2012 har verksamheterna på Skytteanska skolan (Fkl-2) och Alsteråskolan (3-6) i Ålem samt Tillingeskolan i Timmernabben tillsammans utgjort en enhet. Organisationen har sett likadan ut under ett antal år och resultaten skall ses som en enhet. Föregående rektor satte ramarna för 2012 års budget. Ny rektor tillträdde 1 april efter 3 månader med tillfälligt tjänstgörande rektor. Den nya rektorn har varit förhållandevis sparsam och gjort en del organisatoriska vinster, vilket genererar ett plusresultat totalt sett. 2012-års ekonomiska resultat i Ålem rörande fritidshem, fritidsgård och grundskola genererar ett positivt resultat. Det positiva resultatet för enheten beror framför allt på två faktorer. Dels har fritidshemmet haft något mindre personalkostnader än budgeterat, då personalen har arbetat mycket effektivt och tillsammans med övrig pedagogisk personal på skolan har man täckt upp för varandra vid behov samt att man varit underbemannade i förhållande till antalet barn som varit inskrivna på enheten. Dels har den lokala enhetsledningen genererat ett överskott då rektor tillträdde sin tjänst den 1 april och biträdande rektor den 1 augusti, då ledningsfunktionen var budgeterad på årsbasis. Trots att grundskolan i Ålem, med två fritidshemsavdelningar, geografiskt sett ligger ett par km ifrån varandra har personalen tack vare god planering och samarbete klarat av att skapa vissa samordningsvinster. Lägg därtill att vi kunnat, inom ramen för budget med marginal, utöka personalen ytterligare med 1.25 tjänst från och med september månad och året ut för att motsvara den bemanning som antalet inskrivna barn kräver. Kontinuiteten har varit god bland personalen och nyrekryteringarna gjordes på långsiktig basis. Sida 1 av 27

2012-års ekonomiska resultat i Timmernabben rörande fritidshem, fritidsgård och grundskola genererar ett underskott. Underskottet beror till största delen på att personaltätheten i skolan varit för hög i förhållande till antalet elever. Detta underskott minskade dock under hösten då man genomförde en omorganisation i personalen, vilket innebar en besparing om sammanlagt 1,5 tjänst. Under 2012 genererade fritidshemmet i Timmernabben ett minus, detta trots att man genomförde en sammanslagning av två fritidshemsenheter (Hamnen och Jollen slogs ihop och blev fritidshemmet Jollen). Underskottet består främst i att man har en överkapacitet i personalen och detta har under hösten kommit skolan till del alltmer i form av extra resurs i de klasser där det funnits behov. Antalet inskrivna barn på fritidshemmet Jollen minskade inför 2012 och kan delvis förklara underskottet som verksamheten genererade. Vi valde att behålla nuvarande bemanning med hänsyn till kontinuiteten bland personalen och det faktum att det fanns behov av personal riktat mot en enda elev med särskilda behov. Grundskolan har under 2012 brottats med ökade stödbehov för elever. Dock gjordes en omorganisation i personalen inför hösten 2012, vilken bestod i att man splittrade 3-4 och bildade en 2-3, vilket innebar att man kunde spara 0,5 tjänst. Vidare omdisponerade man personal från dåvarande åk 6 till åk 1 och sparade därmed 1,0 tjänst, då nyrekrytering inte blev nödvändig. Behovet av personal i åk 6 upphörde inte på något sätt men genom arbeta på ett annorlunda sätt kunde behovet tillgodoses med tre istället för fyra pedagoger. Sammantaget innebar dessa förändringar att underskottet påverkades positivt under hösten och därmed minskade. Även i Timmernabben bidrog lokala enhetsledningen till att underskottet påverkades positivt då den nya rektorn började sin tjänst den 1 april och biträdande rektor den 1 augusti och tjänsterna fanns budgeterade på årsbasis. Genom arbetet med vår skolpsykolog har vi sparat pengar när utredningar har gjorts, annars hade kostnaden kommit utifrån. Specialpedagogerna gör också många egna utredningar som inte belastar vår budget. 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer Lärarens analys av uppfyllelse av kravnivåerna med stöd av nationella proven årskurs 3 Sida 2 av 27

Antal elever Skola 2009 2010 2011 2012 Ljungnässkolan 33 42 32 27 Mölstadsskolan 23 20 23 26 Fliseryds skola 7 11 13 9 Krungårdsskolan 23 17 33 11 Alsteråskolan 17 14 13 24 Tillingeskolan 11 24 15 17 Kommunen 114 128 129 114 Svenska, svenska som andraspråk Andel (%) som nått kravnivån år 3 Skola 2009 2010 2011 2012 Alsteråskolan 94 93 77 71 Tillingeskolan 100 92 100 94 Kommunen 90 93 88 85 Andelen elever som nått kravnivån i svenska i åk 3 på Alsteråskolan minskade med 7% gentemot 2011, dock var antalet elever fler som klarade kravnivån än 2011 då klassen bestod av 24 elever 2012 mot 13 året innan. Åk 3 på Alsteråskolan VT 2012 var en klass med väldigt dåligt kunskapsmässigt självförtroende och mycket av tiden i klassen gick åt till att få klassen att tillägna sig ny kunskap samtidigt som den sociala utvecklingen i klassen tog mycket undervisningstid i anspråk. Pedagogen jobbade hårt med att få klassen att fungera som ett kollektiv och lyckades bra med detta, dock på bekostnad av kravuppfyllelsen. Resultatet i svenska åk 3 sjönk även i kommunen med 3% under 2012. Gentemot det genomsnittliga resultatet i kommunen sjönk dock andelen elever som uppnått kravnivån i svenska i åk på Alsteråskolan med 3% till 14% färre 2012 mot 11% färre 2011. Andelen elever som klarade kravnivån för åk 3 i svenska på Tillingeskolan sjönk med 6% från 100% 2011 till 94% 2012. Antalet elever som klarade kravnivån ökade dock med 0.98% från 2011 till 2012 då antalet elever i åk 3 var 17 2011 istället för 15 2012. Åk 3 på Tillingeskolan ingick i en åk 2-3 och just elevsammansättningen socialt i åk 3 kan inverkat på resultatet för klassen. Klassen hade två pedagoger som jobbade hårt med den sociala strukturen i klassen för att kunna tillägna sig så mycket kunskap som möjligt. Enskilda elever i klassen var föremål för särskilda behovsstyrda insatser. Sammantaget låg man trots detta 9% över medel i kommunen vilket dock var en minskning från 2011 med 3% då man låg 12% över medel då samtliga elever nådde kravnivån för åk 3 i svenska. Sänkningen var dock i paritet med den generella sänkningen av andelen elever som uppnådde kravnivån för svenska i åk 3 i kommunen under 2012. Sida 3 av 27

Matematik Andel (%) som nått kravnivån år 3 Skola 2009 2010 2011 2012 Alsteråskolan 82 64 92 75 Tillingeskolan 91 88 100 94 Kommunen 89 88 88 89 Andelen elever som klarade kravnivån i åk 3 i matematik på Alsteråskolan 2012 var 75% vilket var en avsevärd förändring gentemot 2011 då 96% klarade kravnivån. Dock var antalet elever som klarade kravnivån i matematik för åk 3 på Alsteråskolan högre då 18 elever mot 12 elever klarade kravnivån i matematik för åk 3, detta berodde självklart på att det var 24 elever i åk 3 2012 mot 13 elever i åk 3 2011. Resultatet innebar dock att man tappade i förhållande till genomsnittet i kommunen från 4% över genomsnittet till hela 14% under genomsnittet 2012. Till detta ska nämnas att genomsnittet av andelen elever som uppnådde kravnivån i matematik i åk 3 höjdes med 1% från 2011 till 2012. Försämringen av resultatet i matematik kan bero på flera saker varav en orsak kan vara arbetet med den sociala strukturen i klassen i kombination med dåligt självförtroende i ämnet och brister i ämneskunskaperna. Andelen elever som klarade kravnivån i åk 3 i matematik på Tillingeskolan minskade 2012 med 6%. Dock var antalet elever som klarade kravnivån i matematik i åk 3 på Tillingeskolan fler än 2011 då 15,98 elever klarade kravnivån 2012 mot 15 2011. Dock Innebar detta en sänkning av resultatet gentemot genomsnittet i kommunen från 12% över genomsnittet 2011 till 5% över genomsnittet 2012. Genomsnittet i kommunen höjdes med 1% från 2011 till 2012, vilket bör beaktas. Försämringen av resultatet kan bero på flera saker, men den sociala strukturen och arbetsklimatet i klassen kan ha påverkat resultatet negativt, då pedagogerna fick arbeta mycket med gruppsammansättningen i klassen. Uppfyllelse av kravnivån år 5 fram till 2011 och år 6 från 2012 med stöd av nationella proven Antal elever Skola 2010 2011 2012 Ljungnässkolan 42 31 36 Mölstadsskolan 31 23 25 Fliseryds skola 20 6 0 Krungårdsskolan 23 21 24 Alsteråskolan 17 17 16 Tillingeskolan 20 13 14 Totalt i kommunen 153 111 115 Sida 4 av 27

Svenska Andel elever (%) som uppnått kravnivån i svenska med stöd av NP 5 till 2011. År 6 2012 Skola 2010 2011 2012 Alsteråskolan 76 82 88 Tillingeskolan 90 100 100 Kommunen 84 83 93 Andelen elever som uppnått kravnivån i svenska i åk 6 2012 på Alsteråskolan ökade med 6 % från 2011 till 2012. Vilket var positivt, däremot lyckades man inte uppnå genomsnittet i kommunen för svenska i åk 6 som låg ytterligare 5 % över resultatet på Alsteråskolan. Värt att notera i sammanhanget är att genomsnittet i kommunen höjdes med 10 % från 2011 till 2012. Antalet elever som klarade kravnivån i svenska för åk på Alsteråskolan förändrades dock marginellt från 13.94 st till 14.08 st trots en procentuell ökning på 6 %. Den positiva förändringen resultatmässigt för klassen kan ha flera olika orsaker, att man tappade en elev eller att klassen som helhet har tillägnat sig kunskapen på ett bättre sätt. Slutsatsen blir att man måste jobba vidare för att förbättra sina resultat i ämnet på Alsteråskolan. Andelen elever som klarade kravnivån för svenska i åk 6 på Tillingeskolan var oförändrad från 2011 till 2012, då 100% av eleverna klarade kraven båda åren. Under samma period ökade den genomsnittliga andelen i kommunen med 10 % en okning som Tillingeskolan bidrog till. Antalet elever som klarade kravnivån i svenska för åk 6 på Tillingeskolan ökade dock från 13 elever till 14 elever då antalet elever i klassen ökade från 2011 till 2012. Resultatet kan bero på flera faktorer, men klart är att eleverna kände sig väl förberedda kunskapsmässigt båda åren för att möte de åldersspecificerade målen. Matematik Andel elever (%) som uppnått kravnivån i matematik med stöd av NP 5 till 2011. År 6 2012 Skola 2010 2011 2012 Alsteråskolan 76 88 100 Tillingeskolan 85 92 79 Kommunen 79 86 92 Andelen elever som klarade kravnivån i matematik för åk 6 på Alsteråskolan ökade kraftigt från 2011 till 2012, hela 12 % ökning. Alsteråskolan har stadigt förbättrat sitt resultat i matematik de senaste tre åren och ökningen kan bero på flera faktorer. En intressant observation är dock att samma elever lyckas förbättra klassens resultat med 12 % under ett läsår. Visserligen tappade man en elev från 2011 till 2012, men ökningen kan inte förklaras med det. Upplägg och Sida 5 av 27

pedagogik i ämnet har anpassats till varje individ för att se till att just de bitar den enskilde behöver utveckla har arbetats med. Antalet elever som klarade kravnivån i matematik för åk 6 på Alsteråskolan ökade från att omfatta 14.96 elever 2011 till att omfatta 16 elever 2012. Ökningen procentuellt sätt framstår därför som större än ökningen i antal elever som klarade kravnivån, då klassen reducerades med 1 elev. Värt att notera är att man höjde sig gentemot genomsnittet i kommunen från 2 % över genomsnittet 2011 till 8 % över genomsnittet 2012. Kommunens genomsnitt förändrades också i positiv riktning under samma period, då man ökade andelen elever som klarade kravnivån i matematik för åk 6 med 6 %, då ska man särskilt beakta att antalet elever ökade från 111 2011 till 115 2012. Andelen elever som klarade kravnivån i matematik för åk 6 på Tillingeskolan 2012 var 79 %. Resultatet försämrades med 13 % - enheter från 2011 till 2012. Försämringen av resultatet kan ha flera orsaker. Klassen ökade med en elev från 2011 till 2012, men innebär inte att resultatet påverkades negativt, uppgifterna passade eleverna bättre 2011 än 2012. Resultatet är extra intressant då resultatet presterades av samma klass. Antalet elever som klarade kravnivån för matematik i åk 6 på Tillingeskolan 2012 minskade från 11.96 elever 2011 till 11.06. Den procentuella andelen påverkas kraftigt i en klass med så få elever, medan det verkliga antalet inte blir lika stort. Gentemot kommunen genomsnitt sjönk andelen elever som klarade kravnivån i matematik för åk 6 på Tillingeskolan från att ligga 6 % - enheter över genomsnittet 2011 till att ligga 12 % - enheter under genomsnittet 2012. En sammanlagd minskning om 18 % jämfört med kommunens genomsnitt. Värt att notera är att kommunens genomsnitt av andelen elever som nådde kravnivån för matematik i åk 6 ökade med 6 % - enheter samtidigt som antalet elever också ökade i kommunen från 111 2011 till 115 2012. Sida 6 av 27

Engelska Andel elever (%) som uppnått kravnivån i engelska med stöd av NP 5 till 2011. År 6 2012 Skola 2010 2011 2012 Alsteråskolan 71 82 100 Tillingeskolan 90 85 79 Kommunen 76 86 95 Andelen elever som uppnådde kravnivån i engelska för åk 6 på Alsteråskolan ökade med 18 % - enheter från 2011 till 2012. En markant ökning i procent. Resultatet innebar att 100 % av eleverna i åk 6 på Alsteråskolan klarade kravnivån i engelska. Det positiva resultatet är extra glädjande och intressant då det är samma elever som presterat resultaten 2011 och 2012. Antalet elever som klarade kravnivån i engelska för åk 6 på Alsteråskolan ökade från 13.94 elever 2011 till 16 elever 2012. Ökningen i antal framstår inte lika stor som den procentuella, men klassens relativt få elever genererar stora procentuella skillnader. Eleverna i åk 6 på Alsteråskolan förbättrade resultatet i förhållande till genomsnittet i kommunen från 4 % - enheter under genomsnittet 2011 till 5 % - enheter över genomsnittet 2012 i ämnet engelska. Resultatet 2012 kan bero på flera faktorer, att man blivit färre antal elever i klassen kan ha haft betydelse men framför allt har undervisningen i klassen individualiserats på ett högst effektivt sätt där pedagogen verkligen lyckats tillgodose alla elevers behov i ämnet. Värt att notera i sammanhanget är att kommunen genomsnittsresultat för andelen elever som uppnådde kravnivån i ämnet engelska för åk 6 ökade med 9 % - enheter från 2011 till 2012, från 86 % till 95 % samtidigt som antalet elever ökade från 111 2011 till 115 2012. Andelen elever som uppnådde kravnivån i engelska för åk 6 på Tillingeskolan var 79 %. Resultatet var en minskning från 2011 års resultat med 6 %-enheter. Antalet elever som uppnådde kravnivån i engelska för åk 6 ökade dock något från 11.05 elever 2011 till 11.06 elever 2012. Dock ska nämnas att klassen ökade med en elev till 2012, från 13 till 14 elever. När klasserna är av denna storlek står varje elev för en i sammanhanget stor procentandel och påverkar resultatet procentuellt väldigt mycket. Värt att notera är att man når samma procentuella andel elever som uppnådde kraven i engelska för åk 6 som för den procentuella andel elever som uppnådde kraven i matematik för åk 6, utan att jämföra ämnenas olika karaktär. Resultatet kan bero på flera olika faktorer, att det tillkom en elev i klassen, att de elever som varit osäkra i ämnet 2011 inte heller var säkra 2012. Klassammansättning och arbetsklimatet har betydelse för resultatet och framför allt hur pedagogen hanterar de behov av stöd som uppstår för eleverna. Värt att nämna i sammanhanget är att genomsnittet i Sida 7 av 27

kommunen för elever som uppnådde kravnivån i engelska för åk 6 ökade från 2011 till 2012 med 9 %-enheter samtidigt som antalet elever ökade. Detta innebär att Tillingeskolans åk 6 försämrade sitt resultat i engelska i förhållande till genomsnittet i kommunen från 1 %- enhet under genomsnittet 2011 till 16 % - enheter under genomsnittet 2012. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att samma klass kan prestera olika i samma ämnen vid olika tillfällen. Resultatet är avhängigt hur pedagogen/pedagogerna lägger upp undervisningen och hur väl denne/dessa individualiserar undervisningen till elevernas behov. Detta i kombination med hur arbetsklimatet är i klassrummet och hur mycket stöd man kan erbjuda från skolans sida och hur mycket stöd den enskilda eleven har i hemmet inverkar också på studieresultatet. En analys måste genomföras efter varje genomfört prov för att kunna jämföra resultatet med hur man presterat innan i klassen. Resultaten bör fungera som en indikation på hur väl pedagogens undervisning fungerar eller behöver utvecklas för att möta kravnivåerna i det enskilda ämnet. Vare sig resultatet är positivt eller negativt ska man analysera vad som gjort att klassen nådde just det resultatet. Goda såväl som mindre goda exempel bör diskuteras för att gemensamt förändra och utveckla undervisningen i en sådan riktning att kvalitén på skolorna i rektorsområdet utvecklas och säkerställs utifrån kraven i respektive ämne. En viktig aspekt i resultatet är att proven i åk 6 genomfördes för första gången 2012 och innebar att både pedagoger och elever genomförde dem för första gången. Provens form och innehåll var nytt för alla inblandade och därför blir 2013 års resultat än mer intressant. De åtgärder som sattes in inför HT 2012 som en följd av resultaten var att förstärka specialpedagogernas resurs i klassrummen med 50 % i området för att kunna stödja pedagogerna men framförallt eleverna i sin strävan att nå uppnåendekraven. Läxhjälp sattes in på alla skolor i området och omfattar 2 dagar i veckan om 1 timme per tillfälle, där man som elev kan ytterligare hjälp för att nå kravnivåerna i ämnena. Vidare förstärktes organisationen med ytterligare kompetens i engelska samt att man börjar läsa engelska från åk 1 på samtliga enheter i området. Inom matematiken utvecklades konceptet med pratmatematik ytterligare på en utav enheterna för att diskutera och synliggöra eventuella brister i tänket kring matematik. Ytterligare anpassningar har genomförts för att förbättra studiemiljön i klassrummen och de klasser som har behov av extra resurser har fått detta i fråga om assistenthjälp och specialpedagogiska insatser och anpassningar. Vidare har man diskuterat betyg och bedömning gemensamt i de ämnen man är behörig i med andra behöriga pedagoger i samma ämne i området och Sida 8 av 27

en anpassning till att undervisa i de ämnen man är behörig i har inletts. Slutsatsen utifrån de resultat som presterades 2012, på kravnivåerna i de olika ämnena, är att Tillingeskolan och Alsteråskolan behöver fortsätta sitt arbete med att utveckla undervisningen till att bli än mer individualiserad, för att kunna tillgodose elevernas behov i ämnena och påverka resultatet positivt av antalet elever som når kravnivån i förhållande till genomsnittet i kommunen och framför allt mot de kravnivåerna som finns nationellt i ämnena. 3. Betygsredovisning Måluppfylle Antal elever som har A-E i Tillingeskolan lse i % betyg Bild 100 24 av 24 Engelska 92 22 av 24 Hem och konsumentkunskap 100 24 av 24 Idrott och hälsa 96 23 av 24 Matematik 88 21 av 24 Musik 92 22 av 24 Biologi 88 21 av 24 Fysik 88 21 av 24 Kemi 88 21 av 24 Geografi 88 21 av 24 Historia 96 23 av 24 Religion 92 22 av 24 Samhällskunskap 92 22 av 24 Slöjd 92 22 av 24 Svenska 88 21 av 24 Svenska som andraspråk - - - Teknik 96 23 av 24 Analys Tillingeskolan Meritvärde: Ht år 6: 175 Det finns 3 elever som ej har nått E-nivån i flera ämnen. Alla 3 eleverna är i behov av särskilt stöd och har varit det under hela sin skoltid. Vi vet att det är elever som behöver mer tid och andra anpassningar i undervisningen vilket de också fått och fortfarande får. De här eleverna har ett neuropsykiatriskt funktionshinder som gör att eleverna är i stort behov av mycket struktur, förförståelse och fasta rutiner. För dessa elever går det inte att urskilja några specifika områden som svårigheterna finns i, utan det är generella svårigheter inom de flesta områden. Sida 9 av 27

Det finns en elev som inte är simkunnig därav betyg F i idrott. Denna elev har endast deltagit vid ett fåtal tillfällen i simundervisningen. Det finns två elever som inte är godkända i slöjd, till stor del beroende på koncentration och motivation. Det finns två elever som inte är godkända i musik (ej samma som i slöjd), till stor del beroende på koncentration och motivation. I bild och hem- och konsumentkunskap är samtliga elever godkända. Detta tror vi beror på: Bild genomförs i ordinarie klassrum där strukturen är tydlig och genomarbetad. Hem- och konsumentkunskap genomfördes i små grupper med ca 6 elever/grupp. Totalt rör det sig om sex elever som inte är godkända i samtliga ämnen. Tre av dessa elever uppnår inte kunskapskravet E i flera ämnen. (Elev A godkänd i 2 ämnen, elev B i 6 ämnen och elev C i nio ämnen) Dessa tre elever har samlade åtgärdsprogram. Tre av eleverna har F i varsitt ämne (musik, slöjd och idrott). Exempel på åtgärder som vi arbetar med: halvklasser, tillgång till grupprum, tre pedagoger i klassen, muntliga förhör och prov, val av redovisningsform, digitalt läromedel i matematik, anpassade läromedel och uppgifter, enskild undervisning i vissa ämnen, kompensatoriska hjälpmedel, genomtänkta planer som har utarbetats tillsammans med kurator vid handledning, läxhjälp Sida 10 av 27

Alsteråskolan Måluppfyllelse i % Antal elever som har A-E i betyg Bild 100 16 av 16 Engelska 69 11 av 16 Hem och konsumentkunskap 100 16 av 16 Idrott och hälsa 81 13 av 16 Matematik 75 12 av 16 Musik 88 14 av 16 Biologi 100 16 av 16 Fysik 100 16 av 16 Kemi 100 16 av 16 Geografi 94 15 av 16 Historia 94 15 av 16 Religion 94 15 av 16 Samhällskunskap 100 16 av 16 Slöjd 100 16 av 16 Svenska 75 12 av 16 Svenska som andraspråk - Teknik 100 16 av 16 Meritvärde: Ht år 6: 169.4 Analys Alsteråskolan: Det finns 3 elever som ej har nått E-nivån i ma, sv och engelska. Alla 3 eleverna är i behov av särskilt stöd och har varit det under hela sin skoltid. Vi vet att det är elever som behöver mer tid och andra anpassningar i undervisningen vilket de också fått och fortfarande får. Ytterligare 2 elever har ej nått E-nivån i engelska. Den ena eleven har ej heller nått E-nivån i matte. För dessa elever går det inte att urskilja några specifika områden som svårigheterna finns i, utan det är generella svårigheter inom de flesta områden i ma, sv och engelska. En sjätte elev har ej nått E-nivån i svenska. För hans del finns svårigheterna inom området skriva. Eleven arbetar med riktad processkrivning. Exempel på åtgärder som vi arbetar med: Stöd för eleven att hitta strategier för sin inlärning tex vid problemlösning i matte och skriftliga uppgifter i andra ämnen. Öva studieteknik Strukturerade textsamtal i mindre grupp i svenska och engelska. Sida 11 av 27

Läsgrupper i svenska. Läromedelsbyte i svenska för läsandet och skrivandet. Mer muntlig undervisning i matte. Datorstöd i undervisningen för tex uppläsning av texter. Det finns möjlighet till muntliga förhör och prov. Läxhjälpen. Idrott: Tre elever har ej nått E-nivån pga att de inte är simkunniga. De här eleverna finns bland de ovan nämnda men vi upplever att detta är det största bekymret för dem. Det är också svårast för oss i skolan att tillgodose det behovet och kunna hjälpa dem att bli simkunniga. Sida 12 av 27

4. Brukarundersökningen Brukarenkät sammanställning alla skolor år 4- gy Helt eller i huvudsak Genomförd feb-mars 2012 nöjda Nr Fråga Mål Alsterå Tillinge 0 Svarsfrekvens 95,2% (40 / 42) 96,4% (54 / 56) 1 Jag trivs bra i skolan 95 100 98 2 Jag känner mig trygg i skolan 95 100 98 3 4 5 Jag har tillräckligt inflytande över mitt skolarbete Jag får det stöd jag behöver för att klara mitt skolarbete Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 90 100 96 95 100 98 93 94 6 Skolan präglas av arbetsro 95 85 7 8 9 10 11 12 13 14 Skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar I skolan får jag lära mig respekt för miljön Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet I skolan får jag lära mig att arbeta i demokratiska former Skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Både pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas i din skola 100 98 96 95 98 90 100 95 100 96 100 96 98 100 88 67 95 100 100 Sida 13 av 27

Brukarenkät sammanställning alla skolor år fkl-3 Nr Fråga Mål Alsterå Skytte Tillinge 0 Svarsfrekvens 75% (18 66,7% 67,3% / 24) (40/ 60) (35/ 52) 1 Mitt barn trivs bra i skolan 95 100 93 89 2 3 4 Mitt barn känner trygghet i skolan Mitt barn har tillräckligt med inflytande över sitt skolarbete Mitt barn får det stöd han/hon behöver i skolan 95 100 85 80 90 94 93 83 95 100 80 71 5 Som förälder får jag tillräckligt med kunskaper om målen för 100 93 80 mitt barns lärande 6 Skolan präglas av arbetsro 83 50 60 7 Skolan arbetar för att stoppa alla 100 former av kränkningar 94 75 80 Skolan lämnar tydlig information 8 om mitt barns 90 100 85 83 kunskapsutveckling 9 I skolan utvecklar mitt barn sin förmåga att arbeta i 100 88 89 demokratiska former I skolan får mitt barn lära sig 10 respekt för miljön 100 100 100 11 12 13 14 Genomförd feb-mars 2012 Skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering Lärarna förväntar sig att mitt barn ska nå målen i alla ämnen Skolarbetet gör mitt barn så nyfiket att det får lust att lära sig mer Både pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas i din skola Helt eller i huvudsak nöjda 94 75 83 100 95 97 94 83 80 95 100 90 86 Sida 14 av 27

5. Åtgärder efter brukarundersökningen Skolan har sedan april en ny rektor. Här redovisas rektorns planerade åtgärder för Alsteråskolan, Tillingeskolan och Skytteanska skolan och utfallet av dessa planerade insatser blev. Kort sammanfattning: Skytte Efter en tuff vår med mycket konflikter har vi haft utvecklingssamtal och då följt upp hur föräldrar har upplevt verksamheten i nuläget. Alla föräldrar har uttryckt att det har skett positiva förändringar. minst 95 % av barn och elever upplever trivsel i våra verksamheter Enhetens resultat: Skytte f-2 93 %, Tillinge f-3 89% Rektorns och personalens analys av årets resultat samt fortsatt arbete och åtgärder: Skytteanska fkl-åk 2 Fortsättningsvis är det dubbel bemanning i förskoleklass på Skytteanska skolan liksom i åk 1 och åk 2. Bemanningen har genomförts med fritidspersonal samt lärare. I åk 1 har organisationen förstärkts med personal med dubbla examen, lärare för de tidigare åren och fritidspedagogexamen. Detta för med sig att arbetet i skolan medvetandegörs även i fritids verksamhet samt att eleverna möter samma personal i båda verksamheterna, vilket ökar trivseln bland eleverna. Klassfester har genomförts på skolan där varje klass ansvarat för varsin fest med olika teman då man bjudit in samtliga klasser på skolan för att öka gemenskapen. Man har också gemensamma musikstunder där hela skolan sjunger tillsammans. Man har även åldersblandad undervisning i åk 1 och 2 i Naturorienterande arbetsområden, där man utför laborationer tillsammans. För att öka trivseln på Tillingeskolan har man åldersblandade grupper på elevens val där barnen själv fått vara med och påverka innehållet. Vidare har man Hamnen- och Pirendagar med gemensamma aktiviteter för att öka trivseln på skolan. Sida 15 av 27

Barnen är mer involverade i det som händer på skolan och arbetet utvecklas kontinuerligt. Klassråd finns schemalagt och genomförs varje vecka, även elevråd har kommit igång under senare delen av hösten på samtliga skolor i området. Matråd har också hållits på skolorna där eleverna får vara med och påverka. Eleverna har själva fått lämna förslag på rastmateriel som ska köpas in till skolorna. Vidare har eleverna på Skytteanska skolan fått lämna förslag på hur skolgården kan förändras inför ombyggnaden av densamma. Eleverna har fått ett mer aktivt inflytande på sina utvecklingssamtal under hösten. Rektor vill på sikt ha elevledda utvecklingssamtal. Den Ledarskapsutbildning som genomförs med pedagogerna skapar också trivsel och trygghet. Värdegrundsarbetet är en del av denna utbildning och har satt igång under höstterminen. Handledning av skolkurator ges till personalen för att stärka deras arbete i att bemöta olika elever. Riktade kurator- och skolpsykologinsatser har praktiserats under hösten till eleverna för att ge dem det stöd som behövs. Pedagogen ska förstå och se varje elev. De ska lyfta alla elever. minst 95 % av barn och elever upplever trygghet i våra verksamheter Enhetens resultat: Skytte f-2 85 %, Tillinge f-3 80% Rektorns och personalens analys av årets resultat samt fortsatt arbete och åtgärder: Kamratstödjare på Alsterå har varit på Skytte. Detta skapar en trygghet genom att man känner varandra. Skytte har också haft fester där man också bjudit in Alsteråskolans elever. På Skytte F-2 träffas eleverna två fredagar i månaden för att öka trivsel och trygghet. Evenemangen benämns klassfester och har blivit ett populärt inslag i undervisningen. Sida 16 av 27

Alsteråskolan anordnar något som kallas Crazy days varje år där man planerar tillsammans innehåll och ramar. Detta för att öka trivseln på skolan. Man genomför också Pataholmsvandringen varje år då eleverna vandrar tillsammans en längre sträcka. Sundrundan är också ett projekt där man upprättat en slinga som alla elever går under veckan, antalet varv räknas samman och åskådliggörs i form av en Sverigekarta där den gemensamt insamlade sträckan märks ut. Detta för att ha ett gemensamt mål att sträva mot på skolan. Personalen arbetar för att bli mer tydlig i sin planering, det ger också eleverna en ökad trygghet. Fler vuxna på raster och busskön är en annan åtgärd. Rastvärdar och bussvärdar bär numer gula/orange västar, detta för att synas bättre och för att elever och föräldrar ska kunna identifiera den vuxne snabbt vid behov. På Tillingeskolan har bemanningen i omklädningsrummen till idrotten förstärkts för att undvika otrygga miljöer och situationer för eleverna och för att öka tryggheten. Samma åtgärd har utförts på Skytteanska skolan. Fler aktiviteter på rasterna som leds av fritids personal har tyvärr inte kunnat genomföras under hösten, däremot har vuxentätheten på rasterna ökat för att skapa trygghet bland eleverna. Rastmateriel som ska köpas in har bestämts av eleverna själva på skolorna och handlats in. minst 90 % av barn och elever upplever sig ha tillräckligt inflytande över verksamheterna Enhetens resultat: Skytte f-2 93 %, Tillinge f-3 83% Rektorns och personalens analys av årets resultat samt fortsatt arbete och åtgärder: Lärarna måste vara tydliga med målet på arbetsområdet, och hur vi då ska arbeta med detta. Man pratar om det och diskutera arbetssätt. Elevledda utvecklingssamtal provas. Man har fått bestämma rastmateriel som ska köpas in, man påverkar skolan genom schemalagda klassråd varje vecka, elevråd har också kommit igång under senare delen av höstterminen samt matråd. Sida 17 av 27

Individuellt ska skolarbetet anpassas. Den tydligheten ger också tydlighet för eleverna. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med att individualisera undervisningen för enskilda elever samt anpassa undervisningen efter olika gruppkonstellationer. Exempel på detta är åldersblandade studiegrupper på både Skytteanska skolan och Tillingeskolan. minst 95 % av barn och elever upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver Enhetens resultat: Skytte f-2 80 %, Tillinge f-3 71% Rektorns och personalens analys av årets resultat samt fortsatt arbete och åtgärder: Rektor har varit mer tydlig med arbetsuppgifterna så att resurserna använts på bästa sätt under hösten. Vi har förstärkt spec med ca 50 % för att ytterligare hjälpa eleverna. Behovet av extra pedagoger i klasserna har tillgodosetts med hjälp av personal från fritidshemmen, detta för att främja ett gott studieklimatet i klassrummet och för att kunna stötta läraren med arbetet i klass. Vidare har klasskonferenser genomförts med samtliga klasser på skolorna för att kartlägga behoven i de olika klasserna och för att på så sätt kunna fördela särskilt stöd på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 100% av eleverna upplever att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar Enhetens resultat: Skytte f-2 93 %, Tillinge f-3 89%, Alsterå 3 94% Alsterå 4-6 98%, Tillinge 4-6 96% Rektorns och personalens analys av årets resultat samt fortsatt arbete och åtgärder: Likabehandlingsplanen måste hållas levande bland personal, elever och föräldrar. Att ta alla elevers signaler på allvar kommer också att vara i fokus. Vi har arbetat och gått igenom likabehandlingsplanen med elever och föräldrar. Arbetet med likabehandlingsplanen går vidare under VT 2013 med personalen, där vi kommer behandla och gå igenom varför, när och hur vi fyller i incidentrapporter på ett korrekt sätt. Detta för att kunna komma åt kränkningar och trakasserier snarast möjligt. Arbetet med värdegrunden har introducerats och följts upp med personal under HT 2012. Sida 18 av 27

Dubbel bemanning i klassrummet är också ett led i att minska kränkningar och trakasserier under lektionstid. Antalet rastvärdar har utökats under HT 2012 och på Alsteråskolan bestämdes det på ett föräldramöte att all personal skulle finnas ute under rasterna under en period för att motverka kränkningar, trakasserier och för att öka tryggheten för eleverna under rasterna. Som ytterligare ett led i detta arbete kommer Socialtjänsten i kommunen att gå igenom när, hur och varför vi anmäler ett ärende till dem. minst 90 % av eleverna upplever att skolan lämnar tydlig information om deras kunskapsutveckling Enhetens resultat: Skytte f-2 85 %, Tillinge f-3 83%, Rektorns och personalens analys av årets resultat samt fortsatt arbete och åtgärder: Vi måste vara tydliga med detta. Alla lärare har jobbat med sin pedagogiska planering. Vi strävar efter mer tydlighet på utvecklingssamtalen. Rätt information på rätt sätt vid rätt tidpunkt. Lärarna ska tillsammans med eleverna utvärdera varje arbetsområde, en punkt som vi utvecklat under hösten 2012 men som fortfarande behöver bli bättre. Minst 95 % av föräldrar och elever anser att skolan arbetar för jämställdhet där bägge könen får lika stora möjligheter till utveckling Enhetens resultat: Skytte f-2 90 %, Tillinge f-3 86%, Rektorns och personalens analys av årets resultat samt fortsatt arbete och åtgärder: Likabehandlingsplanen måste sätta fokus på detta. Jobba med grupperna och lyfta varje individ. Likabehandlingsplanen kommer att gås igenom ingående tillsammans med personal under våren och behandla när, hur och varför vi skriver incidentrapporter och vad arbetets syfte är. Värdegrundsarbete är något som vi har dragit igång mer långsiktigt och följer kontinuerligt upp arbetet med pedagogerna. Att genom åldersblandade grupper visa på att alla lärare på skolan behandlar alla jämlikt. Ett arbete som måste fortsätta utvecklas och som är jätteviktigt att skolan går i bräschen för. Sida 19 av 27

6. Strategidagsmål Alsteråskolan, Tillingeskolan och Skytteanska skolan Ledarskapet: Under vårterminen har ett arbete påbörjats runt ledarskapet i klassrummet. Boken heter Ledarskap i klassrummet och är skriven av John Steinberg. Vi kommer att fortsätta att arbeta med boken under kommande läsår. Att ledarskapet och strukturen fungerar i klassrummet är en viktig faktor för att eleverna ska kunna ta till sig kunskapen och på så sätt öka måluppfyllelsen. Att det finns brister i ledarskapet har framkommit i de brev som personalen har fått skriva till mig innan jag tillträdde min tjänst den 1 april 2012. Jag förstod då att det skulle bli ett av de prioriterade målen i mitt ledarskap i ÅT-området. Vi kommer även att arbeta intensivt med betyg och bedömning och utgå från Lgr 11. Detta arbete har redan påbörjats på studiedagen den 27/9. Det är viktigt att pedagogerna har en samsyn på detta och att det finns en röd tråd från Fsk till åk 6 i vårt område. Vi kommer även att fortsätta arbeta mer med detta centralt i kommunen under läsåret. Några pedagoger, från våra skolor har under hösten åkt iväg på Betygskonferenser för åk 6 som Skolverket håller i. Detta för att de ska kunna få mer information om hur de ska göra för att sätta betyg till åk 6 och göra rätt bedömningar vid denna betygsättning. Tidigare har rektor, bitr.rektor och två specialpedagoger varit på samma information. Under början av hösten har vi också haft klasskonferenser för att fånga upp alla elever som har behov av särskilt stöd. Dessa behov kan se olika ut från elev till elev. Vi kommer att gå igenom alla elevers behov och se till att rätt resurser sätts in till varje elev. Detta arbete kommer att pågå och utvärderas under läsåret. En omorganisation genomfördes inför läsåret 12/13 främst för att få behörig personal på rätt plats inför 2015. Sida 20 av 27

Tillingeskolan: Två personal flyttades från nuvarande åk 6. Del av resursen kvar genom att en pedagog träffar en enskild elev ett par timmar i veckan. Förstärkning med specialpedagog riktad direkt mot elever som behöver hjälp med kompensatoriska hjälpmedel, detta sker varje onsdag förmiddag och gruppen delas nästan alltid i två grupperingar om 12 elever i varje. Mer förstärkning från fritids genom att vi gick igenom deras planeringstid samt att i så stor utsträckning som möjligt använda oss av samma personal i en grupp. En ny åk 2/3 bildades och tilldelades 1,5 tjänst. Skytteanska skolan: Förstärkning med 1 personal i Fsk till att sammanlagt omfatta 2 personal. Förstärkning i åk 1 och åk 2 i form av behöriga lärare, i ett fall med dubbel examen för att kunna bistå fritidsverksamheten övrig tid utanför klassrummet. Förstärkning av fritidspersonal för att täcka det underlag som finns inskrivet i fritidshemmet. Alsteråskolan: Förstärkning av resurs med av två pedagoger på skolan. En av pedagoger som förstärker verksamheten finns på plats fyra av fem dagar helt eller delvis då tjänsten innebär undervisning på andra skolor. Den andra pedagogen som förstärker verksamheten är närvarande alla dagar, hela skoldagen samt arbetar i fritidsverksamheten efter avslutad skoldag, denna pedagog har dubbla examen samt specialkompetens i arbetet med barn med särskilda behov och diagnoser. Utökade riktade insatser av specialpedagoger och resurspersonal. Åk 4 har kunnat genomföra undervisning i halvklass tack vare förstärkningen samt har man två specialpedagoger inne varje eftermiddag. På Tillingeskolan kommer jag och bitr.rektor påbörja en handledning med personalen för att stärka VI-känslan hos personalen. Det är ett långsiktigt arbete som vi kommer att börja arbeta med under hösten. Det finns stor vinning i detta arbete och det kommer i slutänden komma eleverna till gagn då pedagogerna kommer att se vinster i att samarbeta mer tillsammans för att på detta sätt kunna ge eleverna en högre måluppfyllelse. En omorganisation gjordes på personalsidan för att möta behoven i en specifik klass, samtidigt som omfördelning av resurspersoner i klasserna gjort arbetet mer effektivt och skapat större kontinuitet för eleverna. På Alsteråskolan genomförs under läsåret ett försök med förändrat schema, man inför fler men kortare raster under dagen och man har redan kunnat se positiva förändringar i aktivitet under lektionstid samt positiva effekter i värdegrundsarbetet, i form av färre kränkningar. Sida 21 av 27

Vi har även påbörjat ett arbete på våra fritidshem där vi kopplar den verksamheten, tydligare till Lgr 11 och vad som eleverna gör under skoldagen. Att arbeta med fritidsbarnen i verksamheten, på fritidshemmet, gör att våra fritidsbarn får en mera sammanhållen förståelse för vad de gjort under skoldagen i och med att dessa verksamheter knyts mera samman. Vi har även läxstöd två gånger i veckan(ca 45-60 min) på våra tre skolor i ÅT-området. Läxstödet bedrivs av utbildade pedagoger, på samtliga skolor. Till läxstödet får du komma om du har svårt med skolarbetet, varit sjuk eller om du vill ha extra utmaningar för att nå de högre målen i kunskapskraven. Inför de nyanställningar som vi har gjort har vi varit angelägna att endast rekrytera behörig personal till samtliga tjänster. Detta känner vi också att det är viktigt för att öka elevernas måluppfyllelse. Sida 22 av 27

7. Anmälda kränkningar Under 2012 har rapporteringen av kränkningar varit bristfällig, särskilt under vårterminen då ledningsfunktionen var vakant och senare tillsattes. Därför har bara 16 inlämnade ärenden om kränkning kommit in under, och detta under höstterminen. Antalet kränkningar i området är förmodat lite högre men har inte dokumenterats och lämnats till rektor då inget fungerande system för detta funnits eller varit prioriterat under vårterminen. Av de sexton inlämnade ärendena om kränkning är det i 14 fall av 16 på Tillingeskolan som kränkningarna har ägt rum. Det finns några elever som är överrepresenterade i ärendena. Eleverna är identifierade och arbete pågår i form av individuella insatser av pedagoger, specialpedagog och kurator. Eleverna som kränker är också i vissa fall de som blir kränkta. Anledningen till kränkningarna bottnar ofta i konflikter som sker på skoltid, särskilt raster, men också konflikter som inträffar på fritiden och som eleverna bär med sig till skolan. Konflikterna som uppstår i skolan är förhållande vis enkla att reda ut, med hjälp av det samtalsstöd som används och med hjälp av likabehandlingsplanen som finns utarbetad. Konflikter som uppstår på fritiden är svårare att hantera i skolan, då dessa inte är skolans uppgift att lösa, om det inte uppstår konflikter under skoltid pga konflikter utanför skoltid. Personal upplever att eleverna får för lite stöd av föräldrar och vuxna i sin omgivning för att kunna lösa konflikter som uppstår på fritiden. Även föräldrar kan uttrycka frustration över konflikter som sker på fritiden och som man inte vet hur man ska lösa. Vid dessa tillfällen hjälper skolan till att lotsa föräldrarna vidare till sakkunniga på området som t ex kurator. Som konkreta lösningar på kränkningar som uppstått på Tillingeskolan kan nämnas individuella samtal med kurator, möten med föräldrar, klassföreståndare, kurator och rektor. Ökat antal rastvakter, ändrade raster för att undvika att elever med återkommande konflikter inte behöver träffas vid varje rast, samtidigt som personal försöker lösa konflikterna genom samtal med inblandade parter. På Tillingeskolan har det uppstått en kultur med relativt rå jargong mellan elever, där ordväxlingarna emellanåt är hårda på ett sätt som eleverna själva inte reflekterar över men som personalen reagerar på. Detta är en uppmärksammad fråga som är prioriterad hos skolledningen. Skolledning har tillsammans med personalen på skola och fritidshem inlett ett långsiktigt och ihärdigt arbete med att förbättra både det verbala och det fysiska klimatet på skolan för att elever ska Sida 23 av 27

känna trygghet i skolan och respekt för varandra och den gemensamma skolmiljön. 2 av 16 anmälan om kränkningar har lämnats från Skytteanska skolan. Där har kränkningarna uppkommit genom konflikter som varit ömsesidiga men som har slutat i kränkningar mot någon part i konflikten. Fördelen med en liten enhet märks här då kränkningarna identifieras på ett mer skyndsamt sätt och det faktum att eleverna är yngre (Fsk-åk 2). Kontakten mellan elev, pedagog och vårdnadshavare är mycket god och tät. Men arbetet mot kränkningar är inte fullgjort förrän de inte sker några kränkningar på skolan och detta arbete måste fortgå. Här kan man inte se någon enskild elev som är överrepresenterad i ärendena utan olika aktörer förekommer, dock från samma klass. Kränkningarna har ägt rum både under skoltid och under fritidstid. I Klassen där inrapporterade kränkningar ägt rum, jobbar pedagogerna hårt och målmedvetet för att stärka klassen och skapa gemensam trivsel. Klassen har fått förstärkning i form av ytterligare en pedagog som finns med i klassen varje dag, ibland finns ytterligare pedagog knuten till klassen. På Alsteråskolan finns det 2 rapporterade kränkningar under 2012. Arbetet med kränkningar på skolorna i området måste bli tydligare och synliggöras, de ska anmälas och lämnas in till rektor vid uppenbara kränkningar. Dock är det viktigt att man skiljer mellan ömsesidiga konflikter och kränkningar. Att man löser konflikter tillsammans med eleverna och ger dem verktyg för att kunna hantera konflikter och konfliktlösning på ett effektivt sätt, samt arbetar aktivt med att förebygga konflikter bland eleverna. Detta arbete är prioriterat och rutiner som EHT, likabehandlingsplanen, rastvärdar, bussvakter, samtalsstöd, kuratorstöd som utökas i området till 80% under 2013 hjälper till att förebygga kränkningar och skapa en tryggare skolmiljö för eleverna. 8. Genomförd fortbildning Gemensam föreläsning med IFO av Annika Bengtner. Gemensam föreläsning med Mia Börjesson på temat inspiration. NTA-utbildningar inom NO-området har också förekommit. Under vårterminen påbörjades ett arbete runt ledarskapet i klassrummet. Boken heter Ledarskap i klassrummet och är skriven av John Steinberg. Vi kommer att fortsätta att arbeta med boken under kommande läsår. Att ledarskapet och strukturen fungerar i klassrummet är en viktig faktor för att eleverna ska kunna ta till sig kunskapen och på så sätt öka måluppfyllelsen. Att det fanns brister i ledarskapet framkom i de brev som personalen skrev till tillträdande rektor innan tillträdet av Sida 24 av 27

tjänsten den 1 april 2012. Ledarskapet blev då ett av de prioriterade målen ledarskapet i ÅT-området. Arbetet med betyg och bedömning med utgångspunkt från Lgr 11 är intensivt. Detta arbete påbörjades på studiedagen den 27/9. Det är viktigt att pedagogerna har en samsyn på detta och att det finns en röd tråd från Fsk till åk 6 i vårt område. Vi kommer även att fortsätta arbeta mer med detta centralt i kommunen under läsåret. Några pedagoger, från våra skolor har under hösten åkt iväg på Betygskonferenser för åk 6 som Skolverket håller i. Detta för att de ska kunna få mer information om hur de ska göra för att sätta betyg till åk 6 och göra rätt bedömningar vid denna betygsättning. Tidigare har rektor, bitr.rektor och två specialpedagoger varit på samma information. Vi har även påbörjat ett arbete på våra fritidshem där vi kopplar den verksamheten, tydligare till Lgr 11 och vad eleverna gör under skoldagen. Att arbeta med barnen på fritids i verksamheten, på fritidshemmet, gör att våra barn på fritids får en mera sammanhållen förståelse för vad de gjort under skoldagen i och med att dessa verksamheter knyts mera samman. Vidare har vi också påbörjat arbetet att kvalitetssäkra övergången mellan förskola och fritidshem, som tidigare varit eftersatt. Detta genom att vi påbörjat planeringen av överlämningsmöte i samband med överlämning till Fsk, samt uppföljning tillsammans med förskoleklass, båda inblandade aktörer är informerade om förändringen och införs vid revideringen av handlingsplanen för överskolning av förskolebarn till förskoleklass. Fortbildning av personal har skett i flera steg: Först den egna lokala planeringen och genomförandet av verksamheten knuten till LGR 11 och synliggörandet av den samma bland föräldrar och barn. Steg två bestod i att en representant från varje fritidshem åkte på fortbildning i Göteborg på Rikskonferensen för fritidshem då kvalitetssäkring och LGR-11 stod på agendan, samt att knyta forskningen närmare fritidsverksamheten. Steg tre i denna fortbildning är en stängningsdag den 15/2-13 då samtliga fritidshem i kommunen kommer att vidareutbildas i kvalitetssäkring av verksamheten, LGR-11 samt bemötande. Allt för att möta den nya läroplanen på ett kvalitativt sätt och kunna samverka med skolan på ett ömsesidigt sätt för att öka elevernas möjlighet till måluppfyllelse, samt att möta de anmärkningar som skolinspektionen riktade mot fritidshemmen i kommunen, och sist men inte minst för att bibehålla fritidshemmens status som en plats för meningsfull fritidsverksamhet. Vidare har enskilda pedagoger varit på riktade utbildningar inom Naturvetenskap, dels via NTA-utbildningar men även via Skolverkets Sida 25 av 27

fortbildningar i naturvetenskap. Ytterligare exempel på enskilda fortbildningar är Learning Study som en pedagog i området genomgått. All personal i området har genomgått fortbildning i värdegrund och arbetet med vad som ingår i lärarens uppdrag har inletts precis och kommer fortgå under 2013 då även fortbildning i ledarskap i klassrummet kommer fortsätta samt även arbetet med LGR 11 och förhållningssätt och bemötande. Detta för att stärka pedagogerna i sin yrkesroll och ge dem verktyg för att möta de komplexa situationer som uppstår i skolan. 9. Kommunfullmäktiges mål Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling. Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30 procent för mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka i när det gäller kommunal service och medborgarinflytande. Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd- Kund-Index. Vi gör studiebesök någon eller några gånger per läsår i det lokala näringslivet. Vi tar även del av gästföreläsande föräldrar som informerar om sina jobb. Vidare undervisar vi eleverna om näringsliv och i samhällsekonomi och dess betydelse för global, nationell och lokalt näringsliv. Genom att hålla oss informerade om det lokala näringslivet och de unika förutsättningar som just Mönsterås erbjuder, kan vi förmedla och intressera en kommande rekryteringsgrund för företagen i närområdet. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. För att bibehålla ett lågt sjukfrånvarotal, jobbar vi förebyggande med personalen. Dels erbjuds handledning för pedagoger av kurator eller psykolog, vi uppmuntrar personalen att utnyttja träningsbidraget för att förebygga arbetsskador och genom träning erhålla ett utökat skydd mot infektioner. Vi informerar också personalen om vikten av god hygien, i synnerhet handhygien för att vara extra motståndskraftig mot infektioner då skolan är en plats där många människor rör sig och passerar på daglig basis. Sida 26 av 27

Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Vi planerar verksamheten utifrån befintlig budgetram och omorganiserar och omfördela personal inom verksamheten för att utnyttja resurserna på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Personaltätheten inom skolan är förhållandevis god i området, däremot finns det utrymme för att effektivisera befintlig bemanning för att på ett bättre sätt möta sociala och pedagogiska behov och därigenom nå en högre måluppfyllelse. Mönsterås kommun skall successivt bli en fossilbränslefri kommun till år 2030. Energianvändningen skall minskas från 2005 med 20 procent till 2014 och 35 procent till 2020. Genom undervisning ge eleverna en uppfattning om och ett intresse för vår gemensamma miljö. Att undervisa i kretsloppets betydelse för ett hållbart samhälle där vi blir allt fler och konsumerar allt mer. Att påvisa effekterna med att återvinna material och den vinst som miljön och alla människor som vistas i miljön gör i samband med detta. Att undervisa i förnybara energislag och dess betydelse för ett framtida samhälle där klimathoten klingar av. Att redovisa utsläppen av koldioxid från de fossila bränslena och de effekter som fossila bränslen har för både miljön och människors hälsa. Att göra studiebesök på sophanteringsanläggningar och återvinningsstationer och få eleverna att göra medvetna aktiva miljöval. Undervisa i olika former av energiframställning och dess för- och nackdelar samt att genom experiment kunna studera effekten av användandet av fossila bränslen i microformat. Samt fortsätta driva projektet med ett gemensamt drivet växthus, där eleverna får ta aktiv del i att producera grönsaker och kryddor som används direkt i den lagade skollunchen. Ekologiskt och närproducerat, tydligt och pedagogiskt. Kvalitetsredovisningen är skriven av: Monica Forsberg-Wallén, Rektor och Daniel Svensson, Biträdande rektor. Sida 27 av 27