Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners



Relevanta dokument
Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Plan mot kränkande behandling och diskriminering för förskolor inom pedagogisk enhet Norr

Bäckalyckans förskola

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

DAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR

Årlig plan gällande för Karamellens förskola

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fyrklöverns förskola

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Trimsarvets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Herrängs förskola 2016

Förskolan Vallmon. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN för läsåret

Lillbergets- och Kilsmyrans förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med närhet till skog och med stora lekytor utomhus.

Likabehandlingsplan. Plan mot mobbing och kränkande behandlingar. Sagoskeppets förskola

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Likabehandlingsplan Gunghästensförskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2012/2013

BARNS SPRÅKUTVECKLING

Strömmen av flyktingar till kommunen minskar och trenden har vänt ner

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

Utbildning i svenska för invandrare: Sammanställning av kunskapskrav kurs A (A1-/A1)

Krångel och problem när barn ska äta

Förskolan Tvärflöjtens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sagor och berättelser

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

Läsåret Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och utvärdering. Askungens förskola.

I Ur och Skur Vattendroppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pinnhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inför prövning i Moderna språk steg 4

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Gideälvens skolområde Oktober Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Pia Ihse

Att använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

ANTIMOBBINGPLAN FÖR KYRKVILLANS FÖRSKOLA

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan. Förskolan Blåklinten Norrtälje Västra förskoleområde

Uppgifter talmönster & följder

Likabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Kvalitetsredovisning

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Verksamhetsplan Arbetsåren

h ens us.se

Förskolan: Humlan Natt & Dag

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Katrinebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Borgviks förskola och fritidshem

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Stå upp, stå ut, stå kvar

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

POLICY - Umeå City IBF -

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Anmälningsblankett till förskolechef

Transkript:

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet

Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt Tidigare Språkliga yttrande yttranden Semantiska Lexikala Samtalspartner Aktivitet - vem Icke språkliga Samtalsämne Miljö Samtalspartner interaktivt beteende

Barn med språkstörning har karaktäriserats som mindre responsiva och inititativtagande gentemot jämnåriga (Hadley & Rice, 1991) passiva samtalspartners (Fey, 1986) kan ha svårt att hantera konflikter med jämnåriga (Brinton & Fujiki, 2005; Horowitz, 2005) pratar hellre med vuxna (Rice, et al., 1991) kan påverka sin partner till att bli mera styrande därför att det är ett sätt att stötta och hålla dialogen flytande

Data Samtal mellan 5 barn med grammatisk språkstörning i åldern 5-6 år, 5 barn med fonologisk språkstörning 4-5 år, 6 barn med typisk språkutveckling 4-6 år, tillsammans med förälder, logoped och jämnårig - tre dialoger per barn Samtal mellan 11 barn med grammatisk språkstörning 4-5 år tillsammans med ett jämnårigt barn, ett barn på ungefär samma språkliga nivå och logoped ( fritt samtal och träning) - fyra dialoger per barn och upprepning när barnen var ett år äldre

Olika samtalspartners

Initiativ-responsanalys (Linell & Gustavsson, 1987) Fånga koherens, dominans och dynamik i dialoger Alla turer kodas Anknytning bakåt - typiskt: Samtalspartnerns omedelbart föregående tur (lokal annan-anknytning) Fokalt Hur man för dialogen framåt Starka initiativ (frågor och uppmaningar) Svaga initiativ (påståenden)

Förälder, logoped och jämnårig som samtalspartner Viktigare vem som var samtalspartner än barnets grupptillhörighet Dialoger med logoped sinsemellan mera lika än dialoger med förälder Tydligaste skillnaden mellan dialoger med en vuxen och dialoger med en jämnårig

Vuxen resp. jämnårig samtalspartner Dialoger med vuxen mera asymmetriska; den vuxne dominerade genom att fråga prata mera innehöll fler reparationer Dialoger med jämnåriga mera symmetriska fler självanknytningar

Samtalspartner i samma ålder resp. på liknande språklig nivå Dialoger mellan ett barn med språkstörning och en kompis i samma ålder karaktäriserades av: något högre grad av asymmetri högre responsivitet Dialoger mellan ett barn med språkstörning och en yngre kompis på liknande språklig nivå karaktäriserades av: minimala responser ämnesbyten irrelevanta yttranden

Ömsesidighet Med en mera responsiv partner Är barnet med språkstörning också mera responsiv Byter barnet med språkstörning mindre ofta ämne Tar barnet med språkstörning mindre krävande initiativ Producerar barnet med språkstörning färre irrelevanta yttranden

Samtalspartnerns interaktiva beteende, aktivitet och barnets språkproduktion

Fråga eller påstå? Högre sannolikhet att barnen producerade ett mera grammatiskt komplext yttrande omedelbart efter ett påstående än efter en fråga Högre grammatisk komplexitet i barnens språkproduktion Högre grammatisk komplexitet i barnens språkproduktion under samtal om konstiga bilden ur NELLI, än under andra delar av samtalet

Två olika typer av samtal med logoped I fritt samtal producerade barnen mera språk anknöt logopeden oftare till barnets fokus och gav oftare återkoppling vilket hade ett samband med hur mycket barnet pratade I grammatisk träning producerade logopeden (men inte barnet) målstrukturen oftare gav logopeden oftare uppmaningar samband mellan återkoppling från logopeden och barnets yttrandelängd och mellan hur ofta logopeden gav omformulering och hur ofta barnet producerade målstrukturen

Vad föregår barnets mera komplexa yttranden? Den vuxne erbjuder egna iakttagelser, upplevelser, känslor Den vuxne lämnar åt barnet att driva framåt genom att återkoppla, upprepa, expandera, men inte lägga till så mycket nytt Frågor och uppmaningar som tar sin utgångspunkt i barnets kunskaper och känslor

Kliniska implikationer Barn behöver erfarenhet av många olika samtalspartners Vara uppmärksam på hur interaktionen med jämnåriga fungerar och aktivt skapa chanser till samtal Att anknyta till barnets fokus är viktigast för att stimulera barnet att bidra aktivt till samtalet Fråga gärna men tänk på anknytning och informationssökande frågor hellre än kontrollfrågor

Tack!