Lillbergets- och Kilsmyrans förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med närhet till skog och med stora lekytor utomhus.

Transkript

1

2 Lillbergets- och Kilsmyrans förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med närhet till skog och med stora lekytor utomhus. Förskolorna består av nio avdelningar med ett väl fungerande samarbete parvis mellan avdelningarna. Barnen är i åldrarna 1-5 år. Avdelningarna är organiserade på olika sätt beträffande åldersstruktur. Sju avdelningar har barn 1-5 år medan två har delat upp i 1-3 år respektive 3-5 år. På förskolorna finns cirka 170 barn och cirka 26 personal.

3 I vårt styrdokument Lpfö 98 rev står det att: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som på sitt modersmål.

4 Förskolärarlyftet Eftersom jag arbetar på en förskola där det finns många barn med ett annat modersmål än svenska bestämde jag mig för att fördjupa mig i hur man skall hjälpa de barnen att på bästa sätt kunna lära sig och förstå ett nytt språk, men även visa hur viktigt det är att de inte tappar sitt eget modersmål. Yngre barn har lättare att lära sig ett nytt språk därför är det viktigt att lära barnen språket när de är små.

5 Bakgrund Viktigt av att barnen skall kunna ges möjlighet att använda sitt modersmål för att på så sätt få en bra grund för att förstå svenskan Bland elever med ett annat modersmål är det 2,6 % som saknar slutbetyg från år 9 vilket kan jämföras med att det är1,1 % av samtliga elever som saknar slutbetyg. Modersmålets uttal har barnet oftast lärt sig vid 3-4 års ålder, dess grammatiska struktur behärskar de redan i 4-5 årsåldern. Även de grundläggande reglerna för samtalsstruktur och textkultur har barnen lärt sig före 7- årsålder. En vanlig föreställning är att barn lär sig ett nytt språk mycket snabbt om de vistas i miljöer där detta språk talas. Språkets bas kan de redan vid 2-3 års ålder, men det passiva ordförrådet kan fortfarande vara mycket begränsat.

6 Man behöver för den skull inte vänta med andraspråket om man samtidigt ger stöd i modersmålet både i familjen, förskolan och skolan. Yngre barn har lättare att lära sig ett nytt språk därför är det viktigt att lära barnen språket när de är små. Modersmålsundervisningen är viktig för att barnen skall behärska modersmålet. Den måste kompensera för de luckor som kan ha uppstått i språkets basdel. Hyltenstam 2007 skriver: Om barnen inte får undervisning i sitt modersmål, kan resultatet bli att de inte utvecklar något av sina språk till en så kvalificerad nivå att de kan inhämta omvärldskunskap eller utveckla sitt tänkande i den utsträckning som modernt samhälle kräver av dem.

7 Barn i tvåspråkiga miljöer behöver först lära sig sitt modersmål för att de skall kunna utveckla det svenska språket. För att föräldrarna skall kunna upprätthålla sin auktoritet inför barnen är det viktigt att de har sitt modersmål eftersom det är lättare för alla att vara auktoriteter på sitt eget modersmål Enligt den forskning som gjorts i Sverige är det uppenbart att de elever som fått minst modersmålsundervisning har störst svårigheter med svenskan både enligt utomståendes och enligt sin egen bedömning I en väluppbyggd undersökning som gjorts i USA sägs att: De som inte har möjlighet att använda sitt modersmål och som är helt hänvisade till andraspråket för sitt lärande planar ut sin utveckling. I vissa av programmen ökar klyftan gentemot de infödda i högre skolår Yngre barn har lättare att lära sig ett nytt språk därför är det viktigt att lära barnen språket när de är små

8 För att lära sig främmande ord sägs det att man ska säga ett ord 60 gånger för att förstå det. Om man ska orka göra det, måste språkträningen vara rolig. Vissa föräldrar vill inte tala sitt modersmål eftersom de själva vill träna upp svenskan. Men som pedagog måste vi vara tydliga när vi talar om hur viktigt det är för barnen att de måste få tala sitt modersmål hemma. Diskussion: För att de skall få den bästa hjälpen när det gäller språket borde barnen i stället placeras gruppvis inom olika språkgrupper På en del andra förskolor finns det inga barn från andra kulturer vilket är synd för våra svenska barn har nytta och glädje av att lära känna dem och få en annan förståelse för likheter/ skillnader. Man kan säga att det gäller att ta och ge vilket är positivt för alla.

9 Eftersom vi på våra förskolor inte haft någon form av modersmålslärare, så växte idén fram om att med gemensamma krafter tillsammans med CFL, (centrum för flexibelt lärande, där vuxna studerar), resurscentrum samt med Arbetsförmedlingen påbörja ett språkprojekt. Vilket innebär att elever som läser svenska för invandrare, SFI.förlägger 50 % av sin studietid på förskolan och 50% på CFL.

10 Syftet med detta projekt som påbörjades våren 2011, är att våra barn på förskolan ska träna sitt modersmål med hjälp av SFI eleverna, och att SFI eleverna får träna svenska genom att arbeta tillsammans med svensktalande personal samt att personalen kan använda språkkunskapen hos SFI eleverna till att tolka och översätta dokument.

11 Den metod vi har använt oss av är att SFI eleverna är stationerade på varsin avdelning, och sedan har vi schemalagt grupptider för respektive språk och ålder på barnen. Detta innebär att språkeleverna samlar ihop barn från olika avdelningar och från båda förskolorna för att göra aktiviteter tillsammans. Aktiviteten bedrivs på modersmålet men det är även viktigt att man jobbar med det kulturella arvet ex. leker lekar och sjunger sånger på modersmålet. Vi följer upp detta projekt i vår kvalitetsredovisning, men vi kan redan i dagsläget berätta att vi fått positiv respons från lärarna på SFI samt från barnens föräldrar. Det här är ett projekt som alla vinner på och vi hoppas att få fortsätta med detta projekt!

12 Anab( somaliska), Sohad och Ilham (arabiska) Selemawit ( tigrinja) Vi väntar på modersmålslärare som pratar kurdiska både sorani och kurdmanji. Abdelalem ( tigrinja)

13 INFORMATION PÅ FLERA SPRÅK Viktig information sätts upp på flera språk. Göra föräldrarna delaktiga Våra språkelever hjälper oss med översättningar.

14 Bokstäver på andra språk är uppsatta på väggarna så att barnen ser att de kan se olika ut.

15 Våra arabisktalande elever leker och sjunger med barnen.

16 I den här stunden är hon stjärnan i lärande och samspel. En flicka från Somalia vill själv ha en samling för sina kompisar. Hon visar och sjunger en rörelsesång på somaliska